– Att de långa aminosyrakedjor som vanligtvis veckar sig till fungerande SOD1 protein kan bilda klumpar i nervcellerna hos patienter med ALS är känt sedan tidigare, säger professor Thomas Brännström, som är en av författarna av artikeln.

– Men det har länge varit oklart vilken roll proteinklumparna spelar i sjukdomsutvecklingen hos människor med ärftliga anlag för ALS. Vi har nu kunnat visa att de sjukliga klumparna sätter igång en dominoeffekt som snabbt sprider sjukdomsutvecklingen upp genom ryggmärgen hos möss. Vi misstänker att så kan vara fallet även för människor.

Aggregering av proteinet SOD1
Forskare vid Institutionerna för medicinsk biovetenskap och farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet har undersökt huruvida aggregeringen av proteinet SOD1 till klumpar inne i nervceller orsakar sjukdomsutvecklingen av ALS hos möss eller om de är en harmlös bieffekt.

Två olika sorters SOD1 klumpar har forskargruppen kunnat identifiera bland möss. Resultaten visade att båda sorterna orsakade en spridning av SOD1-aggregeringen när en liten mängd injicerades i ryggmärgen hos möss. Klumpbildningen reproducerades i nervceller längs hela ryggmärgen hos mössen samtidigt som det skedde en snabb och så småningom dödlig sjukdomsutveckling.

Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) förtvinar de motoriska nervcellerna i hjärna och ryggmärg som styr musklerna. Sjukdomen leder till fortskridande förlamning och död, oftast genom koldioxidnarkos.

Bildandet av proteinklumpar
– Resultaten visar att bildandet av proteinklumparna tycks spela en central roll i sjukdomsutvecklingen, en forskningshypotes som vi ALS-forskare här i Umeå länge arbetat utifrån, säger professor Stefan Marklund.

– Mer forskning behövs, men förhoppningen är att vi ska kunna hitta metoder att förhindra eller stoppa det dödliga sjukdomsförloppet hos personer som bär på ärftliga anlag för ALS.

Läs en digital publicering av artikeln i Journal of Clinical Investigation

Artikel: The Journal of Clinical Investigation, artikel: Two superoxide dismutase prion strains transmit amyotrophic lateral sclerosis-like disease. Författare: Elaheh Ekhtiari Bidhendi, Johan Bergh, Per Zetterström, Peter M. Andersen, Stefan Marklund och Thomas Brännström. DOI: 10.1172/JCI84360.

För mer information: Thomas Brännström, Institutionen för medicinsk biovetenskap Telefon: 090-785 1523; 070-634 3932 E-post: thomas.brannstrom@umu.se
Stefan Marklund, Institutionen för medicinsk biovetenskap Telefon: 090-785 1239; 070-568 7703 E-post: stefan.marklund@umu.se

I slutet av 1980- och under 1990-talet utfördes ett pionjärarbete av forskare vid Lunds universitet genom försöken att transplantera nya nervceller till hjärnan på  Parkinsonpatienter. Resultaten visade för första gången att transplanterade nervceller kan överleva och fungera i den sjuka mänskliga hjärnan. Vissa patienter blev klart bättre efter transplantationen medan andra uppvisade måttlig eller ingen symptomlindring. Ett litet antal patienter fick oönskade biverkningar i form av ofrivilliga rörelser.

Återställer dopaminfunktionen i många år
Allt sedan de första transplantationerna genomfördes har en grundläggande fråga varit om de transplanterade cellerna och deras nervförbindelser kan överleva och fungera under lång tid trots en pågående sjukdomsprocess i patientens hjärna. Nu visar forskare vid Lunds universitet att transplanterade nervceller kan överleva i många år och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).

– Våra resultat visar att transplanterade nervceller kan överleva och fungera under många år i den sjuka mänskliga hjärnan berättar professor Olle Lindvall, en av forskarna bakom studien. Detta är första gången som en patient har uppvisat ett så välfungerande transplantat så många år efter transplantation av nervceller till hjärnan. Samtidigt har vi observerat att transplantatets positiva effekter hos den här patienten gradvis försvunnit allteftersom sjukdomen spridit sig till allt fler strukturer i hjärnan.

Forskarna följde patient i 24 år
Forskarna har följt en patient med Parkinsons sjukdom som genomgick transplantation av dopamin-producerande nervceller 24 år före sin död. Patienten uppvisade så god förbättring att medicineringen med L-dopa inte längre var nödvändig tre år efter transplantationen.

Med en hjärnavbildningsteknik kunde forskarna visa att dopamin-funktionen var helt normal i den transplanterade hjärnstrukturen 10 år efter operationen. I den nya studien har patientens hjärna analyserats och forskarna visar nu att de transplanterade dopamin-producerande cellerna och deras normala nervförbindelser finns kvar nästan ett kvarts sekel efter operationen.

– Detta ger oss en bättre förståelse för hur Parkinsons sjukdom sprids i hjärnan förklarar professor Jia-Yi Li som lett studien tillsammans med Olle Lindvall och Anders Björklund.

Den icke transplanterade hjärnhalva fungerade som kontroll
– Den här studien är helt unik säger professor Anders Björklund. Ingen transplanterad Parkinson-patient har följts så noggrant och under så lång tid. Patienten var unik också på det sättet att nervceller endast transplanterades i den ena hjärnhalvan, vilket gjorde att den andra, icke-transplanterade, sidan kunde fungera som kontroll. Det vi har lärt oss genom att studera denna patient kommer att vara av stort värde för framtida försök att transplantera dopamin-producerande nervceller som tillverkats från stamceller, en ny utveckling som leds av forskare i Lund.

Artikel: Extensive graft-derived dopaminergic innervation is maintained Q:4; 5 24 y after transplantation in the degenerating parkinsonian brain
Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS) Wen Li, Elisabet Englund, Håkan Widner, Bengt Mattsson, Danielle van Westen, Jimmy Lätt, Stig Rehncrona, Patrik Brundin, Anders Björklund, Olle Lindvall, Jia-Yi Li

För mer information: Olle Lindvall, professor i neurologi vid Lunds universitet, 046 222 05 43, 0705-171466,  olle.lindvall@med.lu.se“>olle.lindvall@med.lu.se
Anders Björklund, professor i neurobiologi vid Lunds Universitet, 46 222 05 40, mobil: 070-14 67 61; anders.bjorklund@med.lu.se“>anders.bjorklund@med.lu.se
Jia-Yi Li, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet, mobil: 046 222 06 34, jia-yi.li@med.lu.se

Människan består av biljontals celler och vårt DNA, som är detsamma i varje cell, innehåller tusentals gener. Varje cell har ett system för att avkoda genernas DNA till RNA, som slutligen används i produktionen av ett protein.

En grupp av proteiner som kallas chaperones hjälper andra proteiner så att de får rätt struktur och därmed även korrekt funktion.

− Min avhandling fokuserar på ett molekylärt chaperone som kallas CCT och som är helt nödvändigt för att byggstenarna till cellens skelett får rätt struktur, säger Andreas Svanström vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Proteiner upprätthåller många av de funktioner som är nödvändiga för att en cell ska kunna utföra sina vardagliga uppdrag. Våra cellers överlevnad hänger med andra ord på att proteinerna erhåller rätt struktur.

Nödvändigt för att möjliggöra cellrörelse
Cellernas skelett behövs bland annat för att ge cellerna en mekanisk stabilitet och den motorik som behövs för att de ska ha möjlighet att röra på sig. Eftersom CCT behövs för att tillverka byggstenarna till skelettet blir även CCT nödvändigt för att möjliggöra dessa egenskaper.

− Syftet med avhandlingen har varit att undersöka vilka andra funktioner som CCT kan tänkas uppfylla förutom att se till att proteiner erhåller rätt struktur.

Andreas och hans forskarkollegor har upptäckt att CCT har en tidigare okänd funktion vid cellernas yta vilken ger cellerna en trådaktig struktur när denna funktion överuttrycks. De har även funnit att CCT har möjlighet att indirekt påverka dynamiken på cellernas så kallade aktinskelett samt kan påverka hur mycket aktin till detta skelett som ska sättas i produktion av cellerna.

− Min forskning bidrar till en ökad förståelse för hur cellerna får sin struktur samt hur cellernas egna skelett kan regleras.  Detta är viktigt för att förstå sjukdomar som cancer, där celler får en okontrollerad rörlighet och börjar invadera samt förstöra andra vävnader.

Avhandlingen: The Extended Role of the Molecular Chaperone CCT

Kontaktuppgifter: Andreas Svanström vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet andreas.svanstroem@gmail.com, 072-7259738 Handledare: Docent Julie Grantham

Wolfgang Knorr vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor från Tyskland och Kina bland annat undersökt hur allt varmare klimat korrelerar med bränder i olika naturtyper med Förhandsgranska ändringarolika slags växtlighet runt om i världen.

De har också studerat en annan mer okänd aspekt av bränderna. Enligt Wolfgang Knorr kommer demografiska förändringar att få stora konsekvenser för brändernas utbredning, antal och i vilken omfattning de utgör hot mot människor.

Fler människor i brandutsatta områden
– Vårt viktigaste resultat är att demografiska förändringar kan påverka mer än klimatförändringar till att riskerna ökar. Den största anledningen till att fler drabbas i framtiden är att antalet människor som lever i, eller på gränsen till, brandutsatta områden blir fler, säger Wolfgang Knorr.

Studien visar att klimatförändringar kommer att leda till fler bränder i naturen i Nordamerika, Sydeuropa, Centralasien och huvuddelen av Sydamerika. I Afrika, Mellanöstern samt delar av Asien och Sydamerika kommer befolkningsförändringar att leda till färre bränder.

Ingen kvar som stoppar bränderna
Befolkningsförflyttningar innebär också att det i vissa trakter knappt bor några människor. Detta påverkar också antalet bränder och hur mycket de breder ut sig.

– När det inte finns några människor kvar i ett område är risken stor att bränderna blir fler och tillåts bli större. Undersökningen visar att klimatförändringar är intimt förknippade med stads- och landsbygdsplanering. Den visar att riskerna kan minimeras med effektiv planering, säger Wolfgang Knorr.

Studien har gjorts genom att samla all global tillgänglig data om naturbränder som registrerats via satellit sedan 1997, data som körts i en modell med olika scenarier kring förändringar i växtligheten baserat på klimatförändringar och ökade koldioxidutsläpp. Den publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

För mer information: Wolfgang Knorr, forskare (engelskspråkig) Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap +30-69-920 79 11 Wolfgang.knorr@nateko.lu.se

I en ny avhandling från Uppsala universitet analyseras vilken bild som tidningarna presenterar när det gäller kvinnors andlighet för hälsa och välbefinnande.

– Stress verkar vara det största hotet mot kvinnors välbefinnande i dag. Det finns många sätt att komma tillrätta med det, men det som dominerar i tidningarna är yoga och meditation. Det blir en universalmetod. Ibland får yoga och meditation även andliga dimensioner, men inte alltid, säger Anneli Winell, teologie doktor i religionssociologi.

Vill följa läsaren genom hela livet
I sin avhandling har hon gjort en innehållsanalys av fyra årgångar av Amelia Adamos tidningar Amelia, Tara och M-magasin. Hon har inte studerat hela tidningarna utan fokuserat på de avdelningar som inhyser tidningarnas må bra-diskurser, det vill säga tidningarnas samtal om hälsa och välbefinnande.

Tidningarna är valda utifrån att de är ”systertidningar” som vill följa läsaren genom hela livet, från 25 årsålder och uppåt. Förutom analysen av innehållet har hon också haft en grupp informanter med 14 kvinnor i olika åldrar.

Både i tidningarna och hos kvinnorna i studien finns en föreställning om att kvinnor generellt sett är andligt intresserade. En del av intervjupersonerna säger sig ha en egen tro, men inte alla. Däremot är alla överens om att andliga frågor är jätteintressanta att diskutera. Det är också självklart att blanda praktiker som yoga och meditation med att gå i gudstjänst och att sjunga i kyrkokör.

Någon form av andlighet
– En av informanterna beskriver själv att hon har en tro, inte en religiös tro, men någon form av andlighet. Hon upplever en ”burenhet”, något som bär henne genom livet.

– Både i tidningarna och bland informanterna finns det en föreställning om att religiösa institutioner står för en formaliserad tro där man måste gå i kyrkan och ha en kollektiv tro. ”Jag kan inte tro på något som någon annan har definierat” som en informant sammanfattar det, säger Anneli Winell.

I avhandlingen har Anneli Winell med hjälp av olika teorier analyserat läsarnas och tidningarnas förståelse av religion och andlighet. Hon ser att tidningarna beskriver en individuell och självvald andlighet, där man kan plocka bitar från både icke-institutionell och institutionell religion. Det handlar ofta om en individuell, global och homogeniserad konsumtionsandlighet som domineras av praktiker som yoga och meditation.

Vardagsandlighet som kvinnligt behov
Det är viktigt att notera tidningarnas feminisering av välbefinnande: kvinnor förväntas vara både andliga och medvetna om sin hälsa. Det är en kombination som tillhör en så kallad ”glossy-feminism” för kvinnlig frigörelse och ökad jämställdhet. Vad innebär det då att vardagsandlighet och välbefinnande beskrivs som kvinnliga behov eller egenskaper?

– Tidningarna utgår från en bild där kvinnor har huvudansvaret för hem, barn och familj. En traditionellt vårdande kvinnoroll används för att befria kvinnorna från densamma. Det gör det legitimt att ta hand om sig själv, att till exempel utöva yoga och gå på spa. För om kvinnan mår bra då orkar hon också ta itu med bristande jämställdhet.

Intresset för just den här studien väcktes när Anneli Winell själv passerade 50 och tillhörde målgruppen för M-magasin. Efter att ha arbetat som journalist i 25 år och sedan läst religionssociologi på Uppsala universitet började hon fundera på hur tidningen presenterade religion för sina läsare.

Kyrkan beskriv som värdefull
– M-magasin, liksom Amelia, och Tara beskriver till exempel kyrkan som en värdefull institution: Dop, bröllop och begravning vill många ha. Kyrkan är ett bra rum för stillhet och den kan erbjuda professionell själavård – som dessutom är gratis – vilket gärna konstateras. När man sedan kanske drabbas av en stor kris, när yoga och meditation inte hjälper, då vet man att kyrkan står där och att det finns hjälp att få, säger Anneli Winell.

Avhandlingen bidrar genom sitt teoretiska ramverk till en djupare förståelse av nutida religiös förändring, och till forskningen om mediernas betydelse för människors möte med religion.

Winell, Anneli (2016) ”Godis för kropp och själ”: Välbefinnande och vardagsandlighet i tre svenska kvinnotidningar

Kontakt: Anneli Winell, teologie doktor, anneli.winell@teol.uu.se, mobil 070-671 18 25

Den första studien, av fyra, som ingår i tandhygienisten Kristina Edmans doktorsavhandling utfördes 1983 och den senaste 2013. De undersökta individerna har valts ut slumpmässigt ur Dalarnas befolkningsregister.

Studierna visar på en väsentlig förbättring av munstatus under 30-årsperioden. Vi behåller allt fler tänder högt upp i ålder och i och med detta minskar andelen individer som behöver avtagbara proteser. De två största tandsjukdomarna, karies (hål i tänderna) och parodontit (tandlossning) minskade mellan 1983 och 2008. Mellan 2008 och 2013 ökade dessvärre andelen individer med parodontit och kariesminskningen stannade av.

Rökning och låg utbildning riskfaktorer för karies
Rökning var den faktor som visade sig ha starkast samband med parodontit efter att hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, ekonomi och civilstånd), tandvårdsvanor, antal tänder och ålder.

Tandsten, som är en riskfaktor för parodontit, registrerades utifrån röntgenbilder och en kraftig ökning av tandsten sågs mellan 2003 och 2013. Individer med oregelbundna tandvårdsvanor, som hade begränsad ekonomi, var rökare, lågutbildade, ensamboende samt de som dagligen tog receptbelagd medicin hade en ökad risk för karies.

– Även om munhälsan har förbättras under denna 30-årsperiod så ser vi en försämring mellan 2008 och 2013 då det gäller främst tandlossning. Att minskningen i kariesförekomst stannat av bör också uppmärksammas för att för att se om det är ett tecken på att även kariesförekomsten är på väg att öka.

Tendens till ökning av karies bland äldre
– En liten tendens till det finns bland de äldre. Vi vet också att de sociala klyftorna ökar i samhället och att jag i denna studie fann ett samband mellan lågt socioekonomiskt status och karies. Detta är inget vi inom tandvården ensamt kan lösa utan här bör beslutsfattare och politiker informeras om att det råder sociala skillnader även då det gäller tandvård, säger Kristina Edman.

Att få förebyggande tandvård, träffa samma behandlare som vid tidigare besök och information om tandvårdskostnad rapporterades som mindre viktigt 2013 jämfört med 2003 och 2008. En högre andel individer rapporterade 2013 att det var svårt att få tid för behandling. Vikten av att få regelbundna kallelser rapporterades av färre individer 2013 jämfört med 2008.

Många har tandproblem som påverkar det dagliga livet
En tredjedel av de undersökta individerna rapporterade att de ibland upplevde påverkan på det dagliga livet som kunde relateras till munnen/tänderna. Vanligast var svårigheter med att äta och rengöra tänderna. Individer som gick till tandvården oregelbundet, uppgav ekonomiska begränsningar för tandvård. Individer med mindre än 20 kvarvarande tänder och individer med karies eller bettfysiologiska besvär rapporterade i högre grad munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten.

– Resultaten i min avhandling grundar sig på epidemiologiska tvärsnittsstudier utförda var femte år, den senaste utförd 2013. Jag anser det av största vikt att dessa studier fortsätter dels på grund av de senare årens försämring men också då vi har en förändring i befolkningsstrukturen genom ett ökat antal nysvenskar som troligen inte har en bättre munhälsa. Dessutom lever vi längre och många behåller sina tänder livet ut vilket gör att strategier för hur tandvården ska organiseras bör ses över, säger Kristina Edman.

Urvalet av individer som ingår i studierna gjordes slumpmässigt från Dalarnas befolkningsregister. Studierna omfattade mellan 787 och 1158 individer som var mellan 35 och 85 år. Studierna utfördes 1983, 2003, 2008 och 2013 och bestod av en enkät och en klinisk och röntgenologisk undersökning.

För mer information kontakta Kristina Edman, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet och Landstinget Dalarna, Telefon: 070-24 99 539 e-post: kristina.edman@surgsci.uu.se kristina.edman@ltdalarna se

Ladda ner avhandlingen ”Epidemiological studies of Oral Health, development and influencing factors in the county of Dalarna, Sweden 1983-2013” i fulltext.

Sarin är en lättflyktig nervgas. Akut sarinförgiftning orsakar bland annat synrubbningar, kräkningar, andnöd och slutligen döden.

– Nervgaser är fruktansvärda vapen och vi hoppas att våra resultat kan leda till förbättrade läkemedel, säger Anders Allgardsson, biokemist vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Nervgaser förstör funktionen av ett mycket viktigt protein i nervsystemet som heter acetylkolinesteras. Så länge nervgasen sitter bundet till proteinet förhindras nedbrytningen av en viktig signalsubstans. Motgiftet HI-6 avlägsnar nervgasen och återställer nervsystemets funktion.

Så bryts bindningen mellan proteinet och nervgasen
Trots att läkemedel mot nervgasförgiftningar har använts under en lång tid har det hittills saknats en klar bild av hur de faktiskt fungerar.

En modell av hur sarin och HI-6 ligger i proteinet acetylkolinesteras omedelbart innan HI-6 avlägsnar sarin och återställer proteinets funktion. Modellen har tagits fram genom att kombinera röntgenkristallografi med kvantkemiska beräkningar. Sarin i magenta, HI6 i grönt, syre i rött, fosfor i orange och kväve i blått. Källa: FOI
En modell av hur sarin och HI-6 ligger i proteinet acetylkolinesteras omedelbart innan HI-6 avlägsnar sarin och återställer proteinets funktion. Modellen har tagits fram genom att kombinera röntgenkristallografi med kvantkemiska beräkningar. Sarin i magenta, HI6 i grönt, syre i rött, fosfor i orange och kväve i blått. Källa: FOI

Efter flera års arbete presenterar nu kemister från bland annat FOI och Umeå Universitet en tredimensionell struktur som avbildar HI-6 ögonblicket innan bindningen mellan nervgasen och proteinet bryts. Strukturen ger en högupplöst bild som i detalj beskriver individuella atomers position och ger en förståelse för hur bindningen mellan proteinet och nervgasen bryts.

Genom att kombinera tredimensionella strukturavbildningar med avancerade beräkningar och biokemiska experiment kunde det vetenskapliga genombrottet bli möjligt.

– Med röntgenkristallografi såg vi svaga spår av den signal vi sökte, men signalen var så svag att vi beslutade oss för att integrera avbildningarna med kvantkemiska metoder. Efter krävande beräkningar med superdatorn hos High Performance Computing Center North här på Umeå universitet lyckades vi slutligen, säger Anna Linusson, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Lyckades efter sju års arbete
Beräkningarna stödde att den svaga signalen i de röntgenkristallografiska datat faktiskt kom från HI-6 och sarin. Viktiga bekräftande pusselbitar kom också från experiment där systemet stördes genom att mutera proteinet eller genom att introducera isotoper.

– Efter sju års arbete med en rad olika tekniker är vi slutligen i hamn och kan visa en enhetlig bild av hur HI-6 närmar sig sarin. Det öppnar helt nya möjligheter att ta fram motgift mot sarin och andra nervgaser genom strukturbaserad molekylär design säger Anders Allgardsson.

Studien är ett samarbete mellan Umeå universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, och tyska Bundeswehr Institute of Pharmacology and Toxicology. Arbetet publiceras i  tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).

Artikel: Anders Allgardsson, et al: Structure of a prereaction complex between the nerve agent sarin, its biological target acetylcholinesterase, and the antidote HI-6. PNAS 2016, doi:10.1073/pnas.1523362113

För mer information:
Anna Linusson, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 68 90 E-post: anna.linusson@umu.se“>anna.linusson@umu.se
Anders Allgardsson, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
Telefon: 072-570 92 48
E-post: anders.allgardsson@foi.se