Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.
Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.
Rättvis fördelning av jordens kvarstående koldioxidbudget
I rika, industrialiserade länder måste utsläppen omedelbart minska med över 10 procent varje år, tills utsläppen av koldioxid är noll. Det menar forskare vid Uppsala universitet som tagit fram en vetenskaplig modell för beräkning av koldioxidbudgetar. Genom att fördela jordens kvarstående koldioxidbudget rättvist, på nationell och lokal nivå, finns en möjlighet att minska den globala uppvärmningen. Det innebär dock stora utmaningar och tiden är knapp.
Den globala koldioxidbudgeten beräknas av FN
Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade totala mängd koldioxid, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. Den globala koldioxidbudgeten kan brytas ner, fördelas, i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga koldioxidbudgetar.
Koldioxid står för ungefär tre fjärdedelar av den globala uppvärmningen som sker på grund av utsläpp av växthusgaser. Sedan 1970 har världens totala utsläpp av koldioxid mer än fördubblats, framför allt från fossila bränslen och transporter. När koldioxid släpps ut stannar en stor mängd kvar i atmosfären många sekler framöver; cirka 10-20 procent kommer fortfarande vara kvar om 10 000 år.
Det globala utsläppsutrymme som finns kvar för att behålla planeten under en viss temperaturökning, den totala koldioxidbudgeten, beräknas av FN:s klimatpanel IPCC.
Tyndall centre for climate change research i Manchester har utvecklat den så kallade koldioxidbudgetmetoden, en vetenskapligt förankrad beräkning som bygger på den globala budgeten för utsläpp av koldioxid. Metoden, som vidareutvecklats vid Uppsala universitet, fördelar den globala koldioxidbudgeten mellan nationer på ett rättvist sätt för att klara Parisavtalet.
När den globala budgeten ska fördelas till lokalnivå, utgår man ifrån en metod som heter suveränitetsprincipen (grandfathering). Det betyder att budgetens storlek motsvarar den aktuella utsläppsnivån så att alla kommuner och regioner får samma förminskningstakt.
Sverige och Storbritannien är de länder som kommit längst med tillämpningen av metoden. Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet och Tyndall centre for Climate Change Research vid University of Manchester har spelat en viktig roll i arbetet.
2017 startade ett forskningsprojekt för att ta fram koldioxidbudgetar för kommuner, regioner och län, lett av Kevin Anderson, gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, och professor i energi och klimatförändringar vid University of Manchester. Bakgrunden var att Järfälla kommun ville ha hjälp med att ta reda på hur de kunde leva upp till Parisavtalet.
– Vi såg en möjlighet att göra något som aldrig tidigare hade gjorts, säger Isak Stoddard, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, som arbetar tillsammans med Kevin Anderson inom Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet.
Lokala koldioxidbudgetar
Idag har ett tiotal regioner och drygt 20 kommuner i Sverige tagit fram en egen koldioxidbudget med hjälp av Klimatledarskapsnoden. Nu går forskningsprojektet vidare kring regionala koldioxidbudgetar och snabb omställning till ett fossilfritt energisystem i Sverige.
Eftersom den kvarvarande koldioxidbudgeten hela tiden minskar när det släpps ut koldioxid är det viktigt med regelbundna uppdateringar. Forskarna vid Uppsala universitet arbetar med att ta fram ett digitalt verktyg som kommuner och regioner ska kunna använda för att själva beräkna sina koldioxidbudgetar och göra uppdateringar.
Så räknas en lokal koldioxidbudget ut
När en koldioxidbudget ska tas fram fastställs först hur mycket koldioxid den specifika aktören, till exempel en kommun, släpper ut idag.
Här används begreppet ”territoriella utsläpp”, där statistik hämtas från Nationella emissionsdatabasen SMHI. Med en geografisk metod fördelas utsläppen över Sverige så att endast faktiska utsläpp inom en kommuns gränser tas med i beräkningen.
Även utsläpp från internationella transporter inkluderas. Då används befolkningsstatistik, statistik för utrikes sjöfart från SCB samt utsläpp från internationella flygresor beräknade vid Chalmers. Det är viktigt att alla aktörers koldioxidbudgetar har så lika underlag som möjligt för att bli jämförbara på nationell nivå.
Skillnad mellan kommuner och land
En stor skillnad i uträkningen mellan en kommun och Sveriges nationella koldioxidbudget är att en kommun är mer ekonomiskt, politiskt och geografiskt bunden – och beroende av Sverige och andra svenska kommuner – än vad ett land som Sverige är till andra rika industrialiserade länder.
Kommuner med tung industri kan ha 100 gånger så stora utsläpp per capita. Därför räknas inte större industrier med i koldioxidbudgeten på kommunal nivå.
När en aktör väl har beräknat sin koldioxidbudget behöver man bestämma hur snabbt nedtrappningen av utsläppen ska ske år för år. Därefter bör en handlingsplan tas fram som säkerställer att budgeten hålls. Rådigheten över utsläppen är ofta spridda över många aktörer i samhället, så samarbete är väsentligt.
Hoppas på ramverk
Isak Stoddard och Kevin Andersson har även beräknat koldioxidbudgetar på nationell nivå för Sverige och Storbritannien. De hoppas kunna ta fram koldioxidbudgetar för flertalet industrialiserade och utsläppsintensiva länder som deltar i nästa klimatmöte i Skottland 2021.
– Det behövs för att belysa hur långt efter den nuvarande lagstiftningen, inom exempelvis EU och så kallade ”föregångsländer”, ligger från den minskning av koldioxidutsläpp som krävs för att Parisavtalet ska kunna uppnås, säger Isak Stoddard.
Parisavtalet ska bekämpa klimatkrisen
2015 slöts ett historiskt avtal i Paris där världens länder kom överens om att gemensamt bekämpa klimatkrisen. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter. Avtalet trädde i kraft i november 2016. Länderna förband sig bland annat att:
hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, men helst under 1,5 grader.
öka anpassningsförmågan för skadliga effekter av klimatförändringarna.
ge stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.
Uppföljning ska göras vart femte år men ännu har inte beslut tagits om hur målen konkret ska uppnås eller hur minskningen av koldioxidutsläpp ska fördelas mellan länderna.
Nästa klimatmöte ska hållas i Glasgow i Skottland i november 2021 (uppskjutet från november 2020 på grund av covid-19-pandemin). På mötet ska världens länder förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras, och hur ambitionerna i klimatpolitiken kan höjas.
Manchester City är den stad som hittills kommit längst med att sätta mål utifrån en koldioxidbudget, och i Sverige pågår alltså arbete i flera kommuner och regioner. Ett internationellt nätverk håller nu på att bildas där forskare i Norge, Storbritannien, Österrike och Sverige deltar. Ett internationellt vedertaget ramverk och samarbete för beräkning och implementering av koldioxidbudgetar är vad Uppsalaforskarna hoppas på.
Världen måste enas om hur minskningen av koldioxidutsläpp ska fördelas.
– Vi måste få till en struktur där utsläppen kan fördelas rättvist över världen. För Sverige och andra industrialiserade länder innefattar nedtrappningsarbetet även att stödja och möjliggöra för fattigare länder att påskynda sin omställning till en fossilfri framtid, säger Martin Wetterstedt, forskare vid Klimatledarskapsnoden på Uppsala universitet.
Enskilda kontrollpunkter idag
Det finns många utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar menar han. Ett problem är att Sveriges och EU:s klimatmål bygger på vissa kontrollpunkter – enskilda årtal med en viss gräns för koldioxidutsläpp just det året. Men säger inget om hur mycket koldioxid som får släppas ut däremellan. Det försvårar arbetet med att nå Parisavtalets mål eftersom det ju är de totala utsläppen av koldioxid som påverkar klimatet.
Martin Wetterstedt anser att de globala klimatmålen bör göras om till att inkludera den totala mängd koldioxid som släpps ut. Han menar att koldioxidbudgetar är det ramverk som nu måste träda i kraft, och räknar med att klimatmötet i Skottland kommer att innefatta diskussioner kring just detta.
– Metoden med koldioxidbudgetar ger träffsäkra svar på hur mycket som får släppas ut, säger han. Men frågan är vilken ambitionsnivå världsledarna väljer.
Tydliggör klimatutrymmet
Det finns även de som anser att klimatkrisen inte kan lösas med enbart koldioxidbudgetmetoden. Eva Lövbrand, föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, tror att koldioxidbudgeten kan tydliggöra hur lite klimatutrymme som återstår innan vi når två graders uppvärmning. Dock menar hon att den inte nödvändigtvis gör politikerna mer handlingskraftiga.
– Koldioxidbudgetarna visar att vi har kort om tid på oss att lösa klimatproblemet, men inte hur vi ska agera för att ändra kurs. Den klimatpolitiska forskningen varnar för att klimatnödläget kan mana fram storskaliga tekniska lösningar istället för långsiktig samhällsomställning. Ett fossilfritt samhälle är det vi måste fokusera på nu, säger Eva Lövbrand.
Text: Therese Quennerstedt på uppdrag av forskning.se
– Det var en aha-upplevelse för mig när jag insåg hur mycket träning och möda som ofta ligger bakom hur man blir praktiserande ockultist, eller magiker, som många kallar sig, säger Olivia Cejvan.
Hon är doktorand i religionshistoria vid Lunds universitet, och studerar pedagogiken i två svenska ockulta sällskap som har en initiatorisk praktik, det vill säga en stegvis invigning i teori och utövande.
Esoterisk är synonymt med ord som svårtillgänglig, förborgad och hemlig. Under 2000-talet har dock esoteriska strömningar fått vara allt annat än ifred. Intresset för det ockulta har fått en ny renässans, sedan uppsvinget kring förra sekelskiftet.
Det handlar dels om hur andliga utövare har påverkat konst och kultur historiskt, dels om ett växande intresse här och nu för fenomen som tarot, astrologi och häxeri eller wicca.
Systematiska läror
– Ockultism är spännande. Men den blev allt mindre gåtfull och mystisk i takt med att jag började studera den, eftersom det blev uppenbart att många av dess läror och praktiker var både systematiska och sammanhängande, säger Olivia Cejvan.
I det Stockholmsbaserade esoteriska ordenssällskapet Sodalitas Rosae Crucis gör hon så kallad deltagande observation. Precis som en vanlig medlem följer hon ett schema med olika övningar, under vägledning av en erfaren handledare.
– Det senaste ett och halvt året har jag ägnat upp till en timme varje dag med meditationsträning och ritualer, så som det är föreskrivet i läroplanen, men också deltagit i gruppritualer av olika slag.
Det andra sällskapet i Olivia Cejvans studie är ett väletablerat wicca-coven i Helsingborg. Wicca är en nyhednisk naturreligiös rörelse som tagit sitt namn från ett gammalengelskt ord för häxkonst. Även om begreppen inte är utbytbara menar många ”wiccaner” att de också är häxor.
Moderna häxor
Många anhängare menar att wicca är en tradition som bevarats av medeltidens häxor fram till idag. Själva rörelsen grundades av britten Gerald Gardner på femtiotalet, och spred sig sedan till USA och Europa. Wiccaner utövar modern häxkonst, och ofta betonas en feminin aspekt: gudinnan. Synen på det gudomliga kan variera, men det feminina ses som högre stående. Ritualer är viktiga och innehåller ofta magi. Man kan vara organiserad och initieras i ett coven (sammanslutning/församling), men också utöva wicca ensam, som solitär wiccan.
Många ser livet som cykliskt snarare än linjärt. Årshjulet, med sina återkommande årstidsväxlingar är ett exempel, liksom dygnets faser, menstruationscykeln med mera. Detta synsätt stämmer också väl överens med reinkarnationstanken, som är vanlig inom wicca. Det finns ingen gemensam, erkänd skapelseberättelse, men många wiccaner talar i termer om att världen är född av Modergudinnan.
I båda grupperna intervjuar Olivia Cejvan utövare, och de har mycket gemensamt. Majoriteten säger sig sedan barnsben ha haft en dragning till det ockulta, som man fortsatt utforska och utveckla under tonår och som vuxen. Utövarna har andliga förhoppningar och slutmål för sitt engagemang, men lika viktigt är det vad den ockulta praktiken innebär för dem i stort, i vardagen, säger Olivia Cejvan.
– Det handlar om vad den ockulta praktiken ger i vardagslivet, i form av ett ökat mentalt fokus och större kreativitet. Det är effekter jag själv märkt av träningen jag genomgår i mitt fältarbete.
Förbindelse med andar
Vid tiden för förra sekelskiftet hämtade många, inte minst kvinnor, aktivt inspiration från andra sidan. Uppfinnare som Amanda Jones och Elizabeth Burns övertygade om att de via seanser och i vardagen stod i förbindelse med andar, som instruerade dem i konstruktionen av avancerade tekniska lösningar. Inom konst och kultur var aktiviteten ännu högre.
Religionshistorikern Per Faxneld vid Södertörns högskola berättar i sin nya bok ”Det ockulta sekelskiftet: Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid” (2020) om den svenska konstnären vars storskaliga abstrakta måleri från tidigt 1900-tal har rönt internationell succé – men först på senare år.
På grund av sin spiritistiska övertygelse räknades af Klint länge bort ur konsthistorien, utifrån ett antagande om att den som säger sig agera i rollen av medium inte gör några medvetna val. I takt med att esoteriska strömningar blivit mer accepterade som en influens bland andra, har den abstrakta konstens tidiga historia fått skrivas om, konstaterar Per Faxneld.
Beröringsskräck
Sakta etableras nu af Klint, och ännu tidigare föregångare som brittiska Georgiana Houghton, som banbrytare. Hilma af Klint-retrospektiven på Guggenheim i New York 2018 blev museets genom tiderna mest besökta utställning.
Beröringsskräcken för esoterism bland konst- och litteraturvetare har varit särskilt stark i Sverige, menar Per Faxneld. Något han sätter i samband med den svenska självbilden och berättelsen om landets framgångsrika förvandling till en sekulär, modern stat.
Men det betyder inte att intresse har saknats.
– Esoterismens status har gått i cykler. På 1980- och 90-talet dominerade esoterismens ”ättling” new age och vävdes samman med ett starkt individfokus och ett sökande efter världslig framgång, hälsa och lycka här och nu.
Esoterism har blivit folkligt
– Man kan säga att esoterismen nu blivit folklig. På 2010-talet börjar esoterism att bli en trend också hos unga människor. Ett intresse för tarotkort, astrologi och häxeri blir mainstream, kanske delvis som en produkt av att detta är ”generation Harry Potter” som nu blivit vuxna, och haft sådana teman med sig sedan barndomen. I detta finns ett stort mått av lekfullhet, men det är å andra sidan historiskt så att religion och andlighet generellt inte alltid handlat så mycket om existentiellt allvar som man kanske gärna föreställer sig, säger Per Faxneld.
Esoterisk ordlista
Ockultism: Kommer av latinets occultus som betyder fördold. Ockultism är ett vanligt inslag inom religion. Gemensamt för de ockulta riktningarna är att de förutsätter översinnliga krafter, naturlagar och medvetandetillstånd som verkliga fenomen. En gren av ockultismen lägger stor vikt vid de inåtvända hemligheterna i sina läror.
Esoterism: Ett begrepp som ofta syftar på mystik, hemliga läror och fördolda kunskaper knutna till vissa sällskap, men också mer allmänt på alternativandligt tankegods.
Teosofi: Står för vishet i förhållande till det gudomliga, och tror bland annat på ”astralkroppen” som en osynlig organism som bärare av människosjälen. Internationella Teosofiska samfundet grundades av ryskan ”Madame Blavatsky” år 1875.
Spiritism: Kallas ibland även spiritualism på svenska. Spiritisterna menade att de kunde kommunicera med de dödas andar och hade ett aktivt utbyte med dessa.
New Age: Begreppet syftar på att människan är på väg in i en ny tidsålder, präglad av zodiaktecknet Vattumannen (vi lämnade omkring år 2000 fiskarnas tecken).
Inom dagens alternativandliga rörelse finns en stark kritik av strukturella orättvisor. Tongivande personer inom förra sekelskiftets ockulta strömningar var feminister, socialister och förkämpar för kvinnlig rösträtt. Det har visserligen förekommit – och förekommer – även radikalkonservativa esoteriska grupperingar, påpekar Per Faxneld, men de hör till undantagen. Överlag har de alternativandliga rörelserna varit progressiva.
Andliga ledarroller för kvinnor
– När spiritismen och teosofin växte sig stora på 1800-talet var det delvis eftersom de erbjöd en plattform för nya radikala idéer, både politiskt och andligt, som de stora kristna kyrkorna tenderade att avvisa eftersom de själva var en del av det etablissemang som utmanades. I en tid där kvinnliga präster i kristna kyrkor var något väldigt avlägset kunde spiritism och teosofi erbjuda andliga ledarroller för kvinnor, säger Per Faxneld.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
En asteroid gjorde slut på dinosaurierna och banade väg för människan. Till skillnad från urtidsdjuren har människan förmåga att upptäcka nästa stora stenbumling som närmar sig. Frågan är vad vi kan göra åt det.
Den 30 juni 1908 slog en kraftig explosion omkull 80 miljoner träd omkring floden Tunguska i Sibirien. I den närmaste staden 6 mil bort krossades flera fönsterrutor. Området är ogästvänligt med långa vintrar och korta somrar då marken förvandlas till lervälling och endast en person ska ha dött av explosionen, en herde som slungades in i ett träd.
Asteroid fattade eld i atmosfären
Asteroiden som slog ner i Sibirien kunde obevakad närma sig jorden och falla ner i atmosfären där den snabbt fattade eld. Det var inte förrän nästan två decennier senare som forskare tog sig till platsen för att leta efter spår efter himlakroppen.
När asteroiden kraschar mot jorden
En asteroid som är tillräckligt stor skulle kunna ställa till med stor förödelse. För att jämföra kraften i en explosion används måttet TNT-ekvivalent, efter sprängämnet TNT.
Bomben som fälldes över Hiroshima utvecklade energi motsvarande 15 kiloton TNT.
Asteroiden som slog ner i Tunguska, Sibirien, var 30-40 meter i diameter och explosionens styrka har beräknats till 3-10 megaton, alltså storleksordningen tusen gånger kraftigare. Det är ändå ingenting mot den 10-15 kilometer stora klump som bidrog till utrotningen av dinosaurierna. Chicxulub, som asteroiden döpts till, utvecklade energi motsvarande 100 miljoner megaton TNT, när den slog ned på Yucatánhalvön i södra Mexiko.
Sedan dess har människan blivit bättre på att upptäcka asteroider och kometer innan de tränger in i atmosfären. Såväl amerikanska rymdorganisationen NASA som den europeiska motsvarigheten ESA har en pågående bevakning av rymden på jakt efter så kallade NEO:s, Near Earth Objects, jordnära asteroider.
Bristfällig övervakning
Samma dag som detta skrivs har fyra nya stenbumlingar tagit sig in på NASA:s lista över NEO:s. Den som kom närmast passerade jorden på det betryggande avståndet 1,2 miljoner kilometer.
2020 SM2, som stenen döptes till, mäter endast 4,7-11 meter i diameter och tillhör de 0,1 procent av stenar i den storleksordningen som har upptäckts, även om det skedde så sent som en vecka innan den passerade jorden.
Att övervakningen är bristfällig blev tydligt den 15 februari 2013 då en 17-20 meter stor sten föll mot jorden, trängde in i atmosfären och exploderade ovanför den ryska staden Tjeljabinsk. Tusen personer skadades av explosionen som var 20-30 gånger kraftigare än den atombomb som släpptes över Hiroshima.
Så övervakas jordnära asteroider
NASA håller koll på många av de himlakroppar som kommer nära jorden. De kallas NEO, Near Earth Object. Nära är med rymdmått mätt, vilket innebär några miljoner kilometer. De flesta objekten på NASA:s lista befinner sig för långt bort för att utgöra någon fara. Risken ligger istället hos dem som inte upptäcks.
Här är de största NEO:s som närmar sig jorden de närmaste månaderna. Avstånd i miljoner kilometer. Storlek anger minsta och största diameter på de oregelbundna objekten.
Namn Datum Avstånd Storlek
2020 QD5 26/10 3,9 milj. km 60-130 m
2020 TR2 29/10 3,4 41-92 m
2020 TY1 7/11 5,6 84-190 m
2019 XS 7/11 5,5 38-86 m
2020 ST1 14/11 7,3 120-260 m
2017 WJ16 23/11 1,6 37-82 m
2000 WO107 29/11 4,3 370-820 m
Explosionen skrämde inte bara upp invånarna i Tjeljabinsk, även astronomerna fick sig en tankeställare. Vid tiden för explosionen hade 10 000 objekt klassificerats som NEO:s. Sex år senare hade antalet fördubblats.
Claes-Ingvar Lagerkvist, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, har forskat tillräckligt länge för att ha upptäckt 146 asteroider varav en, 2875 Lagerkvist, är uppkallad efter honom.
Ökad observation visar stor risk
– Om vi jämför med för tjugo år sedan har man insett att risken är större än man trodde då. Främst genom observation, man har hittat fler och fler av de här riktigt jordnära asteroiderna, säger han.
För att öka övervakningen planerar ESA att skapa ett nätverk av avancerade teleskop, kallade FlyEye för att de imiterar flugans öga, som ska kunna varna för objekt större än 40 meter, minst tre veckor innan de når jorden. Det första teleskopet håller just nu på att byggas i en fabrik utanför Milano.
Men att upptäcka en asteroid som närmar sig jorden är en sak, att förhindra nedslaget en helt annan.
Ska försöka ändra banan
– Idag finns inget sätt att stoppa den, säger Claes-Ingvar Lagerkvist. Det hjälper inte att spränga den i luften för då faller bitarna ner i alla fall. Att skicka upp någonting som kan ändra banan är en möjlighet, men det är inte så lätt.
Meteoriten Loreto på 95 kg hittades 1896 i Baja California Sur, Mexico. Bild: Smithsonian Institution Archives (SIA)
I juli 2021 ska NASA skicka upp en satellit med just det uppdraget. Projektet kallas DART, Double Asteroid Redirection Test, och är ett första försök att utveckla en metod för att få bort en asteroid som kommer farligt nära. Satelliten kommer att gå i omloppsbana i ett år innan den närmar sig asteroiden Didymos. Men det är inte Didymos, 780 meter bred, som är målet, utan dess ”måne” Dimorphos, 160 meter bred.
Om allt går som det ska kommer satelliten att krascha in i månen med en hastighet på 6,6 kilometer per sekund (23 760 kilometer i timmen) och ändra månens omloppsbana med en procent.
Lättare att se effekt på asteroidens måne
Gunnar Tibert är lektor i rymdteknik vid KTH i Stockholm.
– Eftersom månen roterar runt asteroiden i en bana kan man enklare mäta effekten på månens bana runt asteroiden än mäta effekten på den stora asteroidens bana runt solen.
Gunnar Tibert och hans kollegor vid KTH deltog under en period i ESA:s del i projektet, som går ut på att övervaka vad som händer efter nedslaget.
– Där jobbade vi med nanosatelliterna som skulle kunna flyga nära den här asteroidmånen, säger Gunnar Tibert.
ESA:s satellit kommer att skjutas upp ett par år senare för att undersöka hur asteroidmånen har påverkats av smällen, som förhoppningsvis är tillräckligt stor för att rubba en sten av den här storleken på 160 meter (månen är ungefär lika stor som en av pyramiderna i Egypten).
– Beroende på massa kan det krävas enorma hastigheter för att påverka även en ganska liten asteroid, säger Gunnar Tibert.
Närkontakt 13 april 2029
Nästa närkontakt med en större himlakropp kommer att ske i april 2029 då en 340 meter stor asteroid passerar jorden tillräckligt nära för att kunna ses för blotta ögat. Asteroiden är en skänk från ovan för domedagsprofeter: inte bara är den döpt efter Apophis, den egyptiska guden som står för ondska och förstörelse, tidpunkten då den kommer som närmast (drygt 31 000 km från jorden) infaller fredag 13 april.
En skiva av meteoriten Imilac som hittades 1822 i Atacamaöken i Chile. Bild: Wikimedia, CC-BY-2.0
Ser du ”stjärnan” i det blå?
Asteroider är fasta himlakroppar som främst återfinns i det så kallade asteroidbältet mellan Jupiter och Mars. De största kan ha en diameter på hundratals meter, men de flesta är betydligt mindre. Vissa asteroider får sina banor störda, lämnar bältet och kan riskera att krocka med en av planeterna, till exempel jorden. Kometer är små himlakroppar av lättflyktiga ämnen, som is. När de hettas upp av solen bildas en eldsvans. När de befinner sig långt ifrån solen kallas de kometkärnor. Meteorider är mycket små objekt som kan tränga in i atmosfären där de tar eld och förintas. De kallas då meteorer, eller stjärnfall. Är objektet större kallas de bolider, eller eldklot. Meteoriter är de rester av planeter, asteroider och meteorider som lyckas överleva atmosfären och faller ner på jorden.
Trots det apokolyptiska namnet beräknas risken för att Apophis ska träffa jorden som minimal, det gäller även för nästa gång den passerar år 2036. Om beräkningarna skulle visa sig vara fel, eller om en annan, något mindre asteroid föll mot jorden, finns inte mycket att göra. Som Charles Bolden, NASA:s chef, sa i ett senatsförhör efter explosionen ovanför Tjeljabinsk när han fick frågan vad vi kan göra om en asteroid närmar sig New York:
– Be.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Vi går säkra för Apophis ett bra tag till
Den slutsatsen gör forskare vid NASA:s Center for Near-Earth Object Studies (CNEOS) efter radarobservationer och analyser av asteroidens omloppsbana i mars 2021. Asteroiden 99942 Apophis upptäcktes 2004 och har sedan dess klassats som potentiellt farlig för jorden, på grund av sin storlek på 340 meter i diameter. Inledningsvis trodde forskarna att asteroiden skulle passera vår planet på obehagligt nära avstånd redan 2029. Därefter flyttade nya beräkningar och observationer fram en ytterst potentiell kollision till 2068. Nu är alltså även de beräkningarna reviderade.
Danmark planerar nu nya vindkraftsöar utanför sin kust i syfte att få fram mer energi som är fossilfri, vilket ska hjälpa dem att klara målet om ett netto-nollsamhälle år 2050. Men den oljebaserade plasten kommer de inte undan.
Själva turbinbladen tillverkas i glasfiberarmerad plast. Högspänningskablarna som ligger på botten av havet och transporterar elen kräver en väldigt högkvalitativ plast som isolering, som endast ett fåtal företag i världen klarar av att göra.
– Att gå till ett koldioxidneutralt samhälle är inte möjligt utan plast. Det finns mycket plast vi inte kan eller vill vara utan, säger Fredric Bauer som forskar om klimatdriven innovation i tung industri vid Lunds universitet.
Fredric Bauer sätter fingret på hur invävd plasten är i våra liv.
Efter det att plasten slog igenom brett på 1950-talet blev den närmast synonym med det moderna oljedrivna samhället. Den petrokemiska industrin som växte fram kom snart att bestå av gigantiska globala företag.
Plastparadoxen
Inte sällan bidrar plasten till minskad användning av fossilbaserad energi. En nyproducerad bil väger cirka 300 kilo mindre eftersom många detaljer görs i plast istället för metall och fordonet drar därmed mindre bränsle.
Klimatbelastande livsmedel som exempelvis kött ökar sin hållbarhet med plastemballage och mindre går till svinn. När ett svenskt modeföretag bestämde sig för att tillverka en klimatmässigt hållbar trenchcoat blev materialet inte bomull utan återvunnen polyester, som håller längre.
– Plast är ett fantastiskt material på många sätt och därför använder vi det så mycket, säger Fredric Bauer.
Inom sjukvården är konsumtionen av engångsplast särskilt hög. För att minska smittspridning och hålla de stränga hygienkrav som krävs används mängder av engångsartiklar; engångshandskar, burkar, flaskor, lock, bägare, förkläden, skydd av olika slag, skoöverdrag etcetera.
Enligt siffror från Naturvårdsverket köpte sjukvården in 813 miljoner engångsartiklar 2017, av vilka merparten gick till förbränning. Detta var alltså före coronapandemin. Engångskonsumtionen av plast inom vården har ökat rejält under 2020.
Enligt branschorganet Plastic News har det uppstått brist på plaster till bland annat respiratorer och munskydd och globala plasttillverkare säger till tidningen att de nästan fördubblat sin produktion riktad till sjukvården.
Sveriges klimatmål
År 2018 beslutade Riksdagen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Till detta antogs etappmål för 2030 och 2040. Dessa utsläppsmål kommer successivt att minska möjligheten för kommuner att elda använd plast för energi. Istället måste den tas om hand på andra sätt, exempelvis genom materialåtervinning.
Så hur ska vi då förhålla oss till detta plastberoende?
Enligt Fredric Bauer står vi i huvudsak inför två vägval.
Den ena är att ställa om till plast tillverkad av förnyelsebara råvaror, idag handlar det främst om trä, gräs och socker. Då skulle vi göra oss kvitt oljeberoendet och ändå kunna ha kvar vår plastkonsumtion.
Här finns dock problem. Det tar tid att ta fram biobaserade plaster i stor skala. Petrokemiindustrin har haft 70 år på sig att få fram otaliga varianter av oljeplaster.
– Det kommer att ta decennier innan vi kommer upp i en skala så att vi kan mäta oss med fossilbaserade plaster. Men det finns en potential att göra allt i biobaserat material som idag görs av fossil råvara, säger Baozhong Zhang, docent i polymerteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
Plasten i siffror
Svensken konsumerar i genomsnitt cirka 130 kilo ny plast om året (2017) vilket leder till utsläpp av cirka 300 kilo koldioxid (en personbil som körs normalt ger ett utsläpp på 1,5 ton). Globalt är produktionen av plast närmare 400 miljoner ton (varav bioplast svarar för cirka 1 miljon ton).
Ett annat problem är att de flesta biobaserade plaster är lika omöjliga för naturen att bryta ner som plast från råolja. Även den biobaserade plasten kan komma att läcka ut från konstgräsfotbollsplaner och leta sig ner i grundvattnet, hittas i drivor i havsvikar, hamna i fiskarnas magar och korka igen deras matsmältningsprocesser.
Och att göra plast som naturen kan bryta ner ses av vissa forskare som en återvändsgränd:
Nedbrytningen tar ofta flera år och det krävs särskilda bakterier och rätt temperatur. Så det är inte att bara slänga de bionedbrytbara plastbesticken och muggarna över bord från segelbåten och hoppas att havet tar hand om resten. Det gör det inte.
Ge plasten nittionio liv
Den andra vägen framåt är att inte slänga plasten utan istället återanvända plast mer. Fredric Bauer menar att plasten måste få, inte nio liv som katten, utan snarare 99 liv. Använder vi plastkassen 99 gånger istället för en enda gång så har vi kommit rätt nära en hållbar plastkonsumtion, som vi kan ta med oss in i det koldioxidneutrala samhället. Idag materialåtervinns bara några enstaka procent av plasten.
– Vi behöver minska vår materiella konsumtion och se till att det vi konsumerar cirkulerar. På det sättet ser vi att plasten inte kommer att vara den miljöbov den är idag, säger Fredric Bauer.
– Här behöver samhället göra en kraftansträngning som inbegriper alla sektorer. Allt från design, industriproduktion till offentlig upphandling behöver förändras.
I Fredric Bauers önskescenario har vi om 25 år i grunden reformerat produktion och användning av plast. Vi producerar plast på ett sätt att vi vet att vi kan återanvända den. Många av de stora produktionsanläggningarna har ställt om till att producera bioplaster. Vi har också minskat användningen i en del tillämpningsområden. Det är nya krav på att elektronik har längre livslängd.
– Men innehållet kan till stora delar fortfarande vara plast, säger Fredric Bauer.
Flera polymerer
Plast består av en eller flera polymerer, långa kedjor av små, små sammanfogade molekyler. Plasterna bygger nästan alltid på organiska föreningar, alltså har kol och väte som minsta beståndsdelar. Genom att fästa olika kemiska grupper på polymerkedjan och variera kedjornas längd kan man få fram olika sorters plast. Det finns idag ungefär 700 olika. Det går att göra plasten stenhård och mjuk och böjlig. Den kan vara värmetålig eller mjukna vid höga temperaturer. Vissa är extremt tåliga och används exempelvis som isolering på havets botten, medan andra kan användas tillsammans med livsmedel. Plastens många olika egenskaper gör att den finns nästan överallt. Plast kan tillverkas av olika råvaror. Från början tillverkades den svenska plasten av trä från bokskogarna i norra Skåne. Sedan 50-talet har den dominerande råvaran varit olja, men biobaserade plaster är på väg ut på marknaden.
Plast på algsoppan i Östersjön
Vid Lunds universitet jobbar forskarna med att göra plast på koldioxid. Ett sätt är att mata bakterier med koldioxid och få dem att producera byggstenar till plast. Bakterier som bland annat finns i Östersjön. Det finns redan fabriker på pilotstadiet.
Det är företag med ursprung i Nya Zeeland som kommit fram till industriell produktion av etanol på koldioxidströmmarna från stålindustrin.
– Och kan man göra etanol så kan man göra plast, säger Rajni Hatti-Kaul som är professor i bioteknologi och programchef för forskningsprogrammet Mistra STEPS som forskar om ett hållbart system för global plastanvändning.
Bakterier äter koldioxid
I första hand vill Rajni Hatti-Kaul använda så kallat anaeroba bakterier, de som inte lever genom fotosyntes utan på just koldioxid. Koldioxiden förvandlar bakterierna till ättiksyra och därifrån är steget inte långt till byggstenar för plast. Detta visste redan pionjärerna i plastens barndom. Sveriges första plastfabrik hette också Skånska Ättikfabriken, Perstorp.
Men det behövs rejäla koncentrationer av koldioxid. Rajni Hatti-Kaul vill ta tillvara på koldioxiden exempelvis vid avgaser, rötning till biogas eller annan tung industri.
Här finns förstås problem att lösa. Till exempel att det går för långsamt när bakterierna på naturlig väg äter koldioxid och gör ättiksyra eller etanol. Här vill Rajni Hatti-Kaul ta hjälp av ett enzym som finns i flera bakterier och i vårt eget blod. Detta enzym, karboanhydras, kan bilda vattenlöslig karbonsyra och förse bakterierna med elektroner för att på så sätt öka deras konsumtion av koldioxid.
Men råvarorna till plast skulle också kunna tillverkas baserat på bakterier som är beroende av solljus, alltså fotosyntetiska. Här talar vi till exempel om cyanobakterier, de som gör Östersjön till en grön algsoppa sommartid. Plötsligt skulle begreppet plasthav få en ny innebörd.
Rajni Hatti-Kaul ser bakterier som ett viktigt redskap, inte bara för plasten, utan för hela kemikalieindustrin.
– Ja, för en fossilfri framtid faktiskt, säger hon.
Text: Thomas Heldmark på uppdrag av forskning.se
Den 6 april 2020 satt Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet, i SVT:s morgonstudio och sa att halva Sveriges befolkning kommer att vara smittade innan månadens slut. Två veckor senare stod han i Aktuellts studio och visade med en graf att Stockholm kommer att nå flockimmunitet i mitten på maj.
Men när Folkhälsomyndigheten den 20 maj presenterade resultatet av en undersökning baserad på antikroppstester befann sig såväl Sverige som helhet som Stockholm långt ifrån flockimmunitet. I Stockholm, som antas vara hårdast drabbat av pandemin, bar endast 7,3 procent på antikroppar.
Visserligen speglade undersökningen hur det såg ut ett par veckor tidigare och Anders Tegnell gissade att nu var drygt 20 procent av stockholmarna smittade. Men det var ändå långt ifrån någon flockimmunitet.
Varför slog prognoserna så fel?
– Huvudskälet var att man har använt samma modeller som för influensa, säger Tom Britton.
Medan influensa brukar spridas som en våg så sprids coronaviruset i kluster. Det beror på att de som bär på viruset skiljer sig åt i graden av smittsamhet. Vissa smittar knappt alls, andra kan föra över viruset till tiotals personer.
Smittspridning i kluster
När ett virus sprids som en våg, till exempel vid influensa, bidrar alla som smittats i ungefär lika stor utsträckning till att sprida smittan vidare.
Till skillnad från influensa sprids SARS-CoV-2 i kluster. Det beror på att vissa personer är mer smittsamma än andra. När en sådan person befinner sig i nära kontakt med en större grupp människor kan hen bli en så kallad superspridare. En studie av SARS-CoV-2 i Hong Kong kom fram till att 19 procent av de smittade stod för 80 procent av spridningen.
Sedan dess har Tom Britton justerat sina matematiska modeller och delat upp befolkningen i olika grupper efter ålder och aktivitetsnivå. Hälften antas ha en normal aktivitetsnivå, en fjärdedel hög och en fjärdedel låg. Aktivitetsnivån anger hur socialt utåtagerande en person är.
Smittspridning ger snabbare flockimmunitet
– Hittills har begreppet flockimmunitet använts när man vaccinerar, eftersom det är omöjligt att vaccinera alla och man vill räkna ut hur stor andel som måste vaccineras. Men med covid-19 blir smittan distribuerad på ett bättre sätt och nivån som krävs för flockimmunitet blir lägre, säger Tom Britton.
– Kanske att flockimmunitet via smittspridning ligger runt 40 procent, medan den via vaccinering ligger på drygt 60 procent.
För att ta reda på hur många som är smittade krävs enligt Tom Britton ett slumpmässigt urval på ett par tusen personer, ungefär lika många som kontaktas vid en opinionsundersökning. Fast i stället för att svara på frågor om politisk uppfattning får de utvalda lämna ett blodprov som ska svara på den till synes enkla frågan: är du immun?
Flockimmunitet bromsar smittspridningen
Flockimmunitet uppstår när tillräckligt många i en befolkning blivit immuna mot en sjukdom och smittspridningen avstannar. Då skyddas även de som inte är immuna från att smittas. Uppskattningar av flockimmunitet brukar göras inför ett vaccinationsprogram för att avgöra hur stor andel som måste vaccineras för att smittan ska stoppas. Men flockimmunitet kan även uppstå genom att smittan sprids i samhället.
Immunitet mot viruset som orsakar covid-19 kan uppstå på i huvudsak två sätt, dels genom att kroppen utvecklar antikroppar som attackerar viruset, dels genom att de så kallade T-cellerna känner igen virusinfekterade celler och tar död på dem. En person som inte bär på spårbara mängder antikroppar kan alltså ha immunologiska skyddsmekanismer mot sjukdomen ändå.
Immunitet utan antikroppar
De undersökningar som görs för att avgöra graden av immunitet hos en individ eller en viss population utgörs huvudsakligen av antikroppstester. Den metod som används för att ta reda på om T-cellerna har aktiverats är mer komplicerad och utförs idag företrädesvis på avancerade laboratorier som det på Karolinska Institutet i Huddinge. Hans-Gustaf Ljunggren är professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet.
– Tekniken sattes snabbt upp här och vi är nu involverade i att hjälpa andra, vid andra lärosäten i Sverige och inom industrin.
Hans-Gustaf Ljunggren tror att kommersiella tester kan komma att lanseras inom ett år. Testprocessen är komplicerad och det krävs en hög känslighet och specificitet för att inte riskera att fånga upp immunitet för andra virus.
I augusti publicerade forskare vid Karolinska institutet en studie baserad på omkring totalt 200 personer som testats för T-cellsimmunitet. I studien ingick dels inneliggande patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset, dels patienter och deras exponerade asymtomatiska familjemedlemmar som i mars i år återvände till Stockholm efter sportlovsfirande i Alperna. Dessutom studerades grupper av friska individer som lämnat blod under 2020 (under pandemin) eller 2019 (före pandemin). Undersökningen visade att många av de som inte hade påvisbara antikroppar i blodet ändå uppvisade T-cellsimmunitet. Forskarna drog slutsatsen att immuniteten i samhället skulle kunna vara större än den som visas i antikroppstester.
Både smittspridning och vaccinering behövs
Hans-Gustaf Ljunggren tror dock inte att flockimmunitet kan uppnås enbart genom smittspridning utan kräver också vaccinering i befolkningen. Men oavsett om en person varit smittad eller blivit vaccinerad är immuniteten inte alltid fullständig.
– Någonting som vi diskuterar ganska lite är att immuniteten inte alltid är absolut. I praktiken erhåller nog en del av de som infekteras sannolikt enbart en partiell immunitet eller en immunitet som klingar av med tiden, och det är samma sak med de flesta vaccin. Målsättningen med många vaccin som utvecklas nu är att de skall kunna skydda 50 eller 60 procent av de som vaccineras. Det kan vara så att om man har en partiell immunitet kan man vara resistent mot en låg virusdos men inte mot en hög dos. Blir man sjuk efter en hög smittdos skulle det kunna vara så att man blir mindre smittsam och mindre sjuk än man hade blivit utan någon form av immunitet.
Antikroppstester avslöjar smitta
Tester för antikroppar kan till skillnad från T-cellstester utföras på många laboratorier runt om i landet. Att få svar kan ta ett par dagar. Resultatet av testerna är inte bara intressanta för myndigheter som vill kunna säga något om flockimmunitet utan också för individer som vill veta om de varit smittade och därmed åtminstone har en viss immunitet. För att tillfredsställa behovet av snabbare svar erbjuder flera aktörer snabbtest som kan utföras på en vårdcentral eller ett äldreboende och som inte behöver skickas till ett laboratorium.
70-tal antikroppstester på marknaden
I juni 2020 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att hjälpa regionerna att få igång en storskalig testning av antikroppar hos befolkningen. Folkhälsomyndigheten har publicerat en vägledning som ställer krav på testernas känslighet (maximalt andel felaktiga positiva svar) och specificitet (maximalt andel felaktiga negativa svar). I vägledningen slås också fast att i regioner med låg smittspridning är storskalig testning inte kostnadseffektivt, vilket är en av förklaringarna till att olika regioner har kommit olika långt i att erbjuda befolkningen tester.
Folkhälsomyndigheten listar ett 70-tal antikroppstester som finns på marknaden, men säger ingenting om testernas kvalitet och har påpekat att de tester som utfördes innan vägledningen publicerades kan behöva göras om.
Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, arbetar tillsammans med en kollega med ett antikoppstest som ska ge svar inom tio minuter. Det är oklart om testet har tillräckligt hög specificitet för att avgöra om en person till exempel kan besöka sin äldre släkting.
– Men det är tillräckligt bra för att användas för epidemiologiska ändamål, säger Magnus Rasmussen.
Flockimmuniteten kan vara lokal
Med epidemiologiska ändamål menas att ta reda på hur en smitta sprids i en viss grupp. Testet ska nu användas för att följa två grupper av anställda, en på Lunds universitet, en på Skånes universitetssjukhus. Magnus Rasmussen tror att det kommer att bli svårt att säga något om flockimmuniteten i en större grupp som ett helt samhälle, även om undersökningen är gjord utifrån ett slumpmässigt urval.
– Det är fel att tro att den kommer att ge en heltäckande bild eftersom det skiljer sig åt regionalt. Om man är från en ort där det inte förekommit smitta är man inte behjälpt av flockimmunitet i en närliggande ort. Det kommer att vara mer komplext än att man får ett facit för hur det är i Sverige eller i Skåne.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Sverige ligger under genomsnittet i OECD för antal timmar som eleverna tillbringar i skolan. I medeltal går eleverna 178 dagar under ett läsår jämfört med till exempel Danmark där eleverna går strax över 200 dagar. Något de gör sedan Danmark valde att korta sommarlovet.
– På den politiska agendan utanför Sverige har det varit allt mer diskussion om tiden som används för undervisning. Att Danmark har kortat sommarlovet är ett exempel. Ett annat är att Obama gick ut med rekommendationer om att förlänga skolåret och att flera delstater då valde att följa dem, säger Therese Nilsson docent i nationalekonomi, verksam vid Lunds universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning.
Kortare lov gav högre lön som vuxen
På uppdrag av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har Therese Nilsson tillsammans med två andra forskare, publicerat studien Långsiktiga effekter av mer undervisningstid.
Forskarna har undersökt hur förlängd studietid påverkade inkomsterna för personer födda på 30- och 40-talet. Det var en period av flera skolreformer och forskarna har jämfört en grupp som fick ett extra skolår när de var 13 år med en annan som fick längre terminer och kortare lov från årskurs ett.
Det visade sig att kortare lov kom att ge en starkare ställning på arbetsmarknaden och högre lön i vuxen ålder. Så blev det inte för de som gick ett extra år i skolan när de var mellan 13 och 14 år.
– Det vi kan visa är att vi får små effekter av ett extra skolår som ligger i slutet grundskolan. Motsvarande undervisningstid som var utpytsad över alla skolår gav däremot betydligt större effekter på inkomster och pensioner, säger Therese Nilsson.
De största fördelarna uppstod hos de elever som fick längre termin när de gick på lågstadiet. Och allra bäst gick det för kvinnorna.
– För kvinnorna ser vi väldigt tydliga effekter. De längre terminerna ökade sannolikheten att de arbetade, till exempel som sekreterare, kontorskassörska och stenografer. Det var välbetalda jobb på den tiden.
Kvinnor vann mest på mer lästid i skolan
Orsaken är, menar Therese Nilsson, att mer tid i skolan i tidig ålder gjorde att eleverna förbättrade sina kunskaper i att skriva, läsa och räkna. Något som kvinnorna kunde dra nytta av när de kom ut på arbetsmarknaden. Att flickor i allmänhet är mer skolmogna och därför kunde tillgodogöra sig undervisningen bättre kan också vara en förklaring till att de och inte männen, blev vinnare på reformen.
Att mer lästid i skolan kan ge stora förbättringar i människors liv, är en av slutsatserna i rapporten och Therese Nilsson tycker att det kan vara vägledande för svensk skolas utveckling.
– Utifrån vår studie är min slutsats att om vi tycker att svenska elevers kunskaper är för svaga och att PISA – resultaten för låga, ska vi välja insatser som vi tror har effekt och då ser det ut som utökad undervisningstid är en sak som vi kan satsa på.
Kortat sommarlov för lågstadiebarnen
En åtgärd kan vara att korta sommarlovet. Och blir det för dyrt att göra det i hela skolan så är det viktigast att göra det för lågstadiebarnen.
– Idag behöver kommunerna bara erbjuda lovskola från årskurs åtta. Men det är antagligen bättre att erbjuda lovskola på lågstadiet istället. Särskilt barn som kommer från studieovana hem kan tappa mycket kunskap över sommaren.
Kortare lov – men högre lön i framtiden
Forskning visar att undervisningstid för yngre elever ger högre inkomster senare i livet, visar forskning som bygger på analyser av två skolreformer på 30- och 40-talet. Den ena var en förlängning av skoltiden med ett år. Istället för att sluta skolan när eleverna var 13 år slutade de när de var 14 år. I den andra reformen kortades loven och eleverna gick mer i skolan redan från lågstadiet. När forskarna jämförde grupperna som omfattades av reformerna såg de att effekten på inkomst blev absolut störst för dem som fick längre terminer redan från de första fyra åren i grundskolan. De som tjänade mest på mer undervisning tidigt under skolgången var kvinnorna som fick välbetalda kontorsarbeten.
När det gäller utredningen om ett extra skolår, alltså tioårig grundskola, är det i praktiken en fråga om att förskoleklassen ska göras till en del av grundskolesystemet, och då bli nationellt styrd. Sedan 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Men den styrs av kommunerna och hur verksamheten bedrivs skiljer sig också åt mellan kommunerna.
– Idag måste kommunerna erbjuda förskoleklass minst 15 timmar i veckan och max 30 timmar. Det skapar extrema skillnader mellan olika kommuner. Ett exempel är grannkommunerna Lund och Staffanstorp. I Lund får sexåringar 1 000 timmar undervisning i förskoleklass under första läsåret. Men i Staffanstorp får de bara 500 timmar.
Tioårig grundskola
– Om det skulle visa sig att det blir en 10-årig grundskola så är min rekommendation att man satsar ordentligt på undervisningstid redan från första klass, säger Therese Nilsson.
Sven Persson, senior professor i pedagogik håller med om vikten av tidiga insatser. Tillsammans med Helena Ackesjö från Linnéuniversitetet arbetar han med en forskningsöversikt om barns tidiga lärande för utredningen om tioårig grundskola.
– Att barn vistas i lärmiljöer med utbildad personal har starka positiva effekter på en rad områden och det bekräftas ju också i SNS-studien, säger han men påpekar samtidigt att det är viktigt att definiera vad insatserna ska bestå i.
Lovskola reglerad i skollagen
Lovskola är undervisning inom grundskolan som anordnas enligt skollagen under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever. Sedan 1 augusti 2017 är en kommun skyldig att erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte nå kunskapskraven för att påbörja ett nationellt yrkesprogram på gymnasiet. Det är frivilligt att delta i lovskola. Några skolor erbjuder lovskola även i lägre årskurser.
Om huvudmannen frivilligt erbjudit lovskola under andra lov, exempelvis sportlov och påsklov, och eleven deltagit i detta, får man räkna av tid från skyldigheten att erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola. För många elever har coronapandemin gjort det svårare att nå skolans kunskapskrav. I maj föreslog regeringen därför att 120 miljoner kronor öronmärks till lovskola för att ge elever bättre förutsättningar att nå kunskapskraven.
Källa: Lärarnas riksförbund, Skolverket
Barnens egna utforskande
– Vad är en undervisning som gynnar barn i den här åldern, hur ser den ut? Om jag går igenom forskning som studerar den frågan kan man säga att undervisningen inte får ses som en slags envägskommunikation. Och talar vi om undervisning finns det alltid en risk att det uppfattas som information från lärare till elever. Men det finns starkt forskningsstöd för att undervisning för de här grupperna ska bygga på barnens egna utforskande.
Ska mer undervisningstid för sex-åringar få effekt på lärandet, förespråkar Sven Persson en pedagogik som hämtar inspiration från förskolans verksamhet. Undervisning ska främja barnens egen aktivitet, vara både ämnes- och barncentrerad och lekbaserad.
– Undervisning är inte bara något som man förstår intellektuellt utan det är också något som är socialt och känslomässigt, både av det man kan kognitivt och det man kan tillsammans med andra. Det är ett förhållningssätt som utvecklas genom förskolepedagogiken.
Allra viktigast menar Sven Persson är att undervisningen möter barn i skolstartsåldern, lär dem att se sig själva som en lärande person.
Problem med likvärdigheten
Vilken pedagogik dagens sexåringar får beror på vilken förskoleklass de går i. Och precis som Therese Nilsson säger Sven Persson att förskoleklassen har problem med likvärdigheten.
– Studier om förskoleklassens undervisning visar att den ser väldigt olika ut. Det finns allt från en lekbaserad undervisning till det som är ungefär som i skolan. Det visar ju också att det finns en osäkerhet om hur man ska bedriva undervisning i förskolan.
Finns det fördelar med att låta förskoleklassen bli en del av grundskolan?
– Ur forskningssynpunkt är det något som behöver undersökas mer. Förskoleklassen har funnits så kort tid att den ännu inte hunnit utvärderas. Men det kan finns fördelar med att ha ett sammanhållet skolsystem som erbjuder barn i de här åldersgrupperna likvärdighet. Det kan vara i grundskolan eller i förskolan, det är inte det viktiga utan det är hur undervisningen utformas.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Håkan Olausson, professor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet, har forskat om smärta i 30 år. I maj skulle han ha rest till Liverpool för att träffa Jo Cameron, en 72-årig, skotsk kvinna. Han skulle ha fått sällskap av ett par forskargrupper från andra länder som, liksom Håkan Olausson, skulle ha utsatt Jo Cameron för en rad experiment.
Corona satte stopp för resan men Håkan Olausson hoppas kunna göra ett nytt försök i höst.
Saknar förmågan att känna smärta
Pandemin som spridits över världen må ha hindrat Jo Cameron från att resa till Liverpool, men särskilt orolig lär den inte göra henne, trots att hon med sin ålder befinner sig i en riskgrupp. Jo Cameron saknar nämligen i stort sett förmågan att känna såväl smärta som ångest. Smärttåligheten upptäcktes för drygt sex år sedan av den läkare som opererade Jo Camerons handled, efter att patienten hade insisterat på att hon inte behövde bedövning.
Tidigare hade hon, som barn, brutit en arm utan att lägga märke till det. När hon födde barn kände hon inte mer än en diffus smärta. Men fram till operationen hade det inte varit något som hon brytt sig särskilt mycket om.
Har en muterad gen
Läkaren ingick i det forskarlag som ett par år senare kunde visa att Jo Cameron har en mutation på en gen som de kallar FAAH-OUT. Genen reglerar det enzym, fettsyraamidhydrolas (FAAH), som bryter ner endokannabinoider, det som brukar kallas kroppens egna cannabis.
I teorin har alltså människan, som i Jo Camerons fall, förmågan att själv hantera smärta. Men då måste något göras åt det där enzymet.
Smärta en personlig upplevelse
Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas med objektiva metoder. IASP (International Association for the Study of Pain) har definierat smärta som ”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”
Det är skillnad mellan akut och långvarig smärta. Vid den långvariga, som alltså inte är akut smärta utdragen över tid, är andra smärtmekanismer verksamma.
Smärta beräknas ge upphov till årliga kostnader för läkarbesök på 4,7 miljarder kronor och för läkemedel 1,5 miljarder kronor. De indirekta kostnaderna, som kostnader för sjukförsäkring och produktionsbortfall, beräknas till cirka 80 miljarder kronor per år.
Smärta brukar delas in i fem kategorier:
Nociceptiv smärta: Smärtan leds via smärtreceptorer från skadad vävnad till hjärnan. Exempel: inflammation, fraktur.
Perifer neuropatisk smärta: Smärtan uppkommer på grund av skada i perifer nerv eller nervrot, alltså på en nerv som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Exempel: rizopati, herpes zoster.
Central neuropatisk smärta: Smärtan uppkommer genom skador i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Exempel: stroke, MS.
Centralt störd smärtmodulering: Störningar i den centrala smärttransmissionen såsom central sensitisering (ökad känslighet inför ett stimuli) och/eller störd smärthämning (den process i centrala nervsystemet som hämmar inkommande smärtsignaler) är en väsentlig del av den aktuella smärtmekanismen. Exempel: fibromyalgi, långvarig smärta efter pisksnärtskada.
Psykogen smärta: Smärta som uppkommer av enbart psykiska orsaker. Exempel: djupa depressioner, vissa psykoser.
Idiopatisk smärta: Smärta som ej kan hänföras till någon av ovanstående kategorier.
Källa: Läkemedelsboken (Läkemedelsverket)
Men Håkan Olaussons intresse för Jo Cameron har inte med smärta att göra, åtminstone inte direkt. Hans plan är att med hjälp av borstar utsätta henne för det som de flesta uppfattar som behaglig beröring. Forskarlaget har nyligen använt en så kallad borstrobot på ett 30-tal personer.
– Vår hypotes är att behaglig beröring leder till frisättning av endokannabinoider som lindrar smärta.
Samband mellan beröring och smärtlindring
Sambandet mellan beröring, till exempel genom att hålla handen, och smärtlindring är enligt Håkan Olausson ganska robust. Det är mekanismen bakom som inte är tillräckligt utforskad. Kanske handlar det om frisättning av endokannabinoider, kanske om en känsla av trygghet. När det gäller metoden med borstar ska beröringen vara långsam; snabba stråk ger ingen effekt.
En annan hypotes är att de som är okänsliga för smärta inte uppfattar långsam beröring som behaglig. Det är bland annat därför Jo Cameron ska undersökas.
– Men vi har inte en skarp hypotes utan forskningen är explorativ, säger Håkan Olausson.
Helt nytt smärtsystem
När Håkan Olausson planerade mötet med Jo Cameron hade han och hans forskarlag ännu inte gjort den upptäckt som de nu arbetar med: ett helt nytt smärtsystem. Den som läser i en lärobok om smärta får veta att signaler om smärta transporteras långsammare än de som förmedlar beröring.
Men med hjälp av teknik som gör det möjligt att avlyssna signalerna i nervtråden från en nervcell åt gången, upptäckte forskarna de ultrasnabba smärtreceptorerna. Nu har forskargruppen fått forskningsmedel för att studera det snabba smärtsystemet.
– Vi ska försöka identifiera vilka fibrer som motsvarar snabba nervfibrer och hitta markörer för att blockera dem. En tänkbar behandling är tandläkarbedövning som bara går mot smärtfibrerna och sparar muskelfibrerna. Det är ett nytt nervsystem att rikta in smärtbehandlingen på.
Kronisk smärta ett mysterium
Den smärta som övergår till att bli kronisk är enligt Håkan Olausson fortfarande något av ett mysterium. Men det kan ha att göra med att förmågan att känna smärta är så viktig för vår överlevnad.
– Det är ett så viktigt system att vi ligger och balanserar på gränsen till kronisk smärta och minsta lilla störning kan göra att det slår över.
Kan Jo Cameron bidra till kunskap om kronisk smärta?
– Ja absolut, om man kan använda endokannabinoider och utnyttja den smärtlindringen. Sedan vet vi inte om de kan lindra det ultrasnabba smärtsystemet. När vi planerade mötet var inte det aktuellt, men nu har vi tänkt lägga till det.
Christopher Fowler, professor i farmakologi vid Umeå universitet, letar tillsammans med en grupp italienska forskare efter substanser som kombinerar effekterna som erhålls med vanliga värktabletter, exempelvis Ipren, men samtidigt påverkar nedbrytningen av endokannabinoider. Med målet att få fram ett läkemedel som inte har den verksamma substansen ibuprofens skadliga effekt på magen.
– Men vi vill inte att folk ska få upp hoppet för det är en extremt lång process. Det här är explorativ forskning som kan leda till något bra eller rinna ut i sanden, säger Christopher Fowler.
Två grupper av smärtstillande
Det finns två stora grupper av smärtstillande läkemedel som inte är beroendeframkallande.
NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs), eller COX-hämmare, som också verkar antiinflammatoriskt. Den verksamma substansen, till exempel naproxen och ibuprofen, hämmar enzymet cyclooxygenas (COX) som bildar så kallade prostaglandiner, naturligt förekommande fettsyror som verkar sammandragande på glatt muskulatur, som ökar smärtsignaleringen. Men prostaglandiner skyddar även magen och läkemedlen kan ge biverkningar som magsår. Kända läkemedel är Ipren och Ibumetin.
Hur den andra gruppen, paracetamol, fungerar är fortfarande något av ett mysterium och det finns ingen allmänt accepterad mekanism för hur smärtlindringen går till. Kända läkemedel är Alvedon och Panodil.
Källor: Janusinfo, Christopher Fowler.
Testas mot posttraumatisk stress
En av de FAAH-hämmare som utvecklades för att användas som smärtstillande medel, men inte hade tillräckligt god effekt, ska nu testas i behandlingen av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. I en mindre, experimentell studie vid Linköpings universitet har det potentiella läkemedlet testats på friska försökspersoner. 16 personer fick en aktiv substans medan 29 fick en placebo. Efter tio dagars behandling mätte forskarna hur bra personerna var på att träna bort inlärd rädsla. De som fick FAAH-hämmaren visade sig ha lättare att träna bort rädslan.
– Det är ett av få tillfällen då resultat från djurstudier stått sig vid försök på människor, säger Markus Heilig, professor och chef för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.
Med start i oktober 2020 ska forskarlaget testa behandlingen på sjuka personer.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
En bil som tankas full på några minuter, går att köra minst 50 mil på en tank och bara ger vattenånga som avgas. Det låter kanske för bra för att vara sant, men bränslecellsbilar finns redan och fler är väg. Exempelvis lanserar Toyota i år en ny generation av sin bränslecellsbil Mirai, som tankas med vätgas.
Bränslecellsbilen är en sorts elbil med elmotor, men i stället för att ha batterier producerar bilen sin egen el i en så kallad bränslecell med hjälp av vätgas. I bränslecellen möter vätgasen syre från luften. Under den kemiska processen frigörs elektroner som börjar röra sig och ger upphov till en ström – alltså el. Samtidigt bildas värme och vattenånga som blir enda avgasen.
Inga tunga batterier
Förespråkarna av bränslecellsbilar anser att de har många fördelar gentemot vanliga elbilar. Bränslecellsbilarna kör inte runt med tunga batterier och behöver ingen laddning som belastar elnätet vid fel tillfällen. De tankas ungefär som vanliga bensin- och dieselbilar, fast på vätgasmackar i stället.
– Men det är inte meningsfullt att ställa teknikerna mot varandra. Vi behöver båda. Elbilar för kortare sträckor och bränslecellsbilar när vi måste köra längre, säger fysikern Björn Wickman som forskar på nya material för bränsleceller vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Olika drivmedel för bilar
Bilmotorer kan drivas av olika typer av bränslen beroende på motorns konstruktion. Förbränningsmotorer använder bensin, diesel, fordonsgas eller etanol. Elmotorer använder el.
I hybridbilar används två eller flera kraftkällor för att driva bilen framåt.
Bensin: Det vanligaste drivmedlet för bilar idag. Bensin är ett fossilt bränsle som bidrar till ökade koldioxidutsläpp. En full tankning räcker för 50-80 mil.
Diesel: Dieselmotorn drar mindre bränsle än bensinmotorn och förväntas klara fler mil. Det är ett fossilt bränsle som släpper ut fler skadliga partiklar än bensin, men mindre koldioxid. Det finns även biodiesel, till exempel rapsolja.
Fordonsgas: Ett samlingsbegrepp för biogas och naturgas och ett av de renaste drivmedlen som finns i dagsläget. Båda består huvudsakligen av metan, men biogas är förnybar medan naturgas har fossilt ursprung. Kostnaden per mil är ungefär 20 procent lägre än bensin och diesel.
Etanol (E85): Ett biobränsle, producerat av biomassa som spannmål, potatis, majs, sockerbetor eller skogsavfall, och bidrar alltså inte till koldioxidutsläppen. E85 innehåller 85 procent etanol och 15 procent bensin. Etanolbilar är de mest populära bilarna drivna med förnyelsebara drivmedel i Sverige.
El: Elbilen drivs av vanlig hushållsel (främst från kärnkraft och vattenkraft, men elnätet fyllts på alltmer med el från sol- och vindenergi). Att ladda en elbil är betydligt billigare än att tanka fossila bränslen, men tar flera timmar. En fulladdning räcker för 30-40 mil.
Vätgas: Bränslecellsbilen har en elmotor som drivs av el, som produceras i en bränslecell tankad med vätgas, som i sin tur framställts med hjälp av sol- eller vindenergi. En tankning räcker för 50-80 mil.
För att bränslecellsbilen ska bli helt klimatneutral krävs dock att vätgasen tillverkas utan utsläpp av koldioxid, helst med sol- eller vindel.
Björn Wickman menar att bränslecellsbilar passar i en större omställning mot ett samhälle med mer förnybar energi – när mer vind- och solel ska föras in på elnätet. Då behövs nya sätt att skapa balans i nätet, och vätgasproduktion har visat sig vara bra. Vätgasen framställs när det finns mycket sol- eller vindel och kan lagras länge, exempelvis från sommar till vinter.
– Då är det bra med bränslecellsbilar som kan tankas med vätgas som tillverkats när elen var billig, säger han.
I Sveriges finns den hittills största satsningen på vätgas och bränslecellsbilar i Mariestad, vid Vänern. I slutet av maj 2019 invigdes där världens första solcellsdrivna vätgastankstation, på ett fält nära väg E20. Här tankas bland annat kommunens sju bränslecellsbilar.
Tankstationen i Mariestad. Bakom den ligger solcellsparken som tillverkar vätgasen. Bild: Mariestads kommun
Så produceras vätgasen
Vätgas produceras genom att spjälka, dela upp, vattenmolekyler i sina två beståndsdelar – väte och syre. Det sker av el inuti en så kallad elektrolysör och är mycket energikrävande.
För att vätgasproduktionen ska bli miljömässigt hållbar bör sol- eller vindel användas till elektrolysören. Storskalig vätgasproduktion med solel sker till exempel i Mariestad. Där finns en solcellspark bredvid tankstationen för vätgas. Syret förs därefter ut i luften medan vätgasen används som bränsle.
Det är viktigt med hög säkerhet vid all gashantering. Därför finns strikta regler för hur och var vätgasen får produceras, lagras och hanteras. Vanligtvis sker lagringen i trycksatta tankar, för att spara utrymme.
Mariestads kommun har en övergripande satsning på elektrifiering, där man förutom bilar även siktar på att hus och tåg så småningom kan komma att drivas av vätgas. Ännu så länge handlar det om stora investeringar, men med tiden räknar kommunen med att det ska bli lönsamt. Inte minst gällande bilarna.
– Vi kommer att spara pengar när vi kommer upp i ett brytläge på 40-50 bilar i bilpoolen, eftersom driftkostnaden är mycket lägre än med det fossila, säger kommunens utvecklingschef Jonas Johansson.
Utöver personbilar drivs numera även lastbilar, transportbilar, truckar, tåg och båtar av bränsleceller och vätgas. Hos forskningsinstitutet Rise pågår projekt för utveckling av arbetsmaskiner och fartyg med bränsleceller.
”Vätgas behövs i transportsystemet”
– Vätgas börjar komma in som en del i förnybara system nu, det vi ser runtom i världen. Även i Sverige finns jättefina planer på fossilfria transporter år 2030. För att lösa det kommer vi att behöva vätgas någonstans i systemet, säger Anna Alexandersson, forskare och verksamhetsledare för området vätgasteknologi på Rise.
Ett land som länge varit drivande i utvecklingen av bränslecellsbilar är Japan. Staden Tokyo har som mål att visa upp ett fungerande vätgassamhälle under OS 2020 (som nu är uppskjutet till sommaren 2021 på grund av corona-pandemin). Där ska rulla 6 000 bränslecellsbilar, 100 bränslecellsbussar och finnas 35 tankstationer för vätgas. En budget på cirka 3,1 miljarder kronor hjälper till.
Japan har också som mål att det ska rulla cirka 200 000 bränslecellsfordon på vägarna år 2025. (I maj 2016 fanns ungefär 500 bränslecellsfordon i landet.)
Stora biltillverkare satsar på bränslecellsbilar
Flera av de stora biltillverkarna tror på den här typen av fordon och satsar på utvecklingen. Utöver Toyota tillverkar Hyundai, Honda, Renault och Daimler (Mercedes-Benz) bränslecellsbilar i mindre serier. Under 2022 planerar BMW lansering av en vätgasdriven stadsjeep.
Det finns framförallt två bromsklossar för en snabb omställning till bränslecellsbilar. Dels det höga priset – en ny bil kostar i dag minst 700 000 kronor. Dels bristen på tankstationer – i Sverige finns för närvarande fem stycken (i Umeå, Sandviken, Arlanda, Mariestad och Göteborg).
Politiska krav på kraftiga utsläppsminskningar i biltrafiken till år 2030 och bidrag kan hjälpa till att ändra på det.
Dyr platina behöver ersättas
Det behövs också fortsatt utveckling av bränslecellerna, som liksom batterier innehåller sällsynta metaller. En svår nöt att knäcka har varit att ersätta den dyra ädelmetallen platina i bränslecellens katod (motsvarande batteriets minuspol). Platinan behövs för att bränslecellen ska alstra el tillräckligt effektivt.
Så fungerar bränslecellen
Bränslecellen kan beskrivas som ett kemiskt batteri, som ger el och värme. När vätgas och syre från luften möts i bränslecellen börjar elektroner röra sig och ger ström. Enda avgasen blir vattenånga.
Bild: Vätgas.se
En bränslecell har en anodsida (pluspol) och en katodsida (minuspol) som separeras med ett membran. Membranet tillåter bara protoner (positivt laddade partiklar) att passera.
På anodsidan delar en katalysator upp väteatomerna i protoner och elektroner. Elektronerna (negativt laddade partiklar) kan inte passera membranet utan leds till en extern krets där de genererar elektricitet. Protonerna passerar genom membranet. På katodsidan förenas elektronerna och protonerna samt ansluter till syrgas (O2) från luften. Den kemiska reaktionen ger vatten (H2O) och värme.
Framsteg rapporterades av Chalmersforskarna, i samarbete med Danmarks tekniska universitet, för ett par år sedan. Forskarna visade då att en ny tillverkningsmetod kunde bidra till att minska mängden platina i bränsleceller avsevärt – totalt sett med cirka 70 procent.
I stora drag går metoden ut på att komplettera platina med andra metaller, exempelvis yttrium, terbium eller gadolinium (som finns på fler platser i världen). Det görs i en vakuumkammare med hjälp av en teknik kallad sputtring. Resultatet blir en ny sorts nanometertunn film på bränslecellens katod.
Sputtring används redan i industrin och ger goda förutsättningar för masstillverkning. Dessvärre används inte metoden just vid tillverkning av bränsleceller. Där produceras katodmaterialet i stället på kemisk väg.
Effektivare elektroder
– Det är inte så enkelt som att bara byta material. Bränslecellen kan också behöva ändras något. Därför pågår mycket forskning på nya sätt att bygga elektroder, säger Björn Wickman.
Vilken metod att förbättra elektroderna som ”vinner” avgörs av kemisk stabilitet och ekonomi. Tekniken måste vara säker, ge tillräckligt hög utdelning av energi (verkningsgrad) och bli överkomlig i pris.
Massproduktion är viktig för att sänka priset, varför Toyota inriktar sig på det nu. Inom ett decennium räknar bilföretaget med att deras bränslecellsbilar ska kosta ungefär som dagens elhybridbilar.
Text: Marie Granmar på uppdrag av forskning.se
I Colombias sydligaste landspets, med den breda Amazonasfloden i väster som gräns mot Peru och Brasilien 80 kilometer nedströms, ligger Ticoya: ett 146 000 hektar stort regnskogsområde och reservat som tillhör ursprungsbefolkningen från stammarna Tikuna, Cocama och Yagua (Ti-Co-Ya).
Jägaren Edilberto Laureano del Aguila tillhör stammen Tikuna och är ordförande för den nybildade jägarföreningen Airumaküchi. Jägarföreningen i Amazonas har en nytänkande modell för kontrollerad jakt med målet att få sälja kött till lokala verksamheter. Men den colombianska staten säger blankt nej.
Tillsammans med Torstens Krause, miljöforskare vid Lunds universitet, träffar vi Edilberto Laureano del Aguila en kväll i hans hus i Puerto Narino, en liten by vid Amazonas strand. En kort skymning har slagit om till beckmörker men den tropiska värmen och luftfuktigheten består.
Sålde vilt till skolorna
– Fram tills början av 2000-talet fick vi sälja kött till skolorna i närheten, och det fanns pengar. De gav oss jägare beställningar: ”Den här veckan vill vi ha 50 kilo fisk och 50 kilo kött.” Och så gick vi ut och jagade den mängd de behövde, varken mer eller mindre, berättar Edilberto.
Men allt förändrades 2007 när de colombianska myndigheterna drog igång kampanjen ”Bienestar familiar” som kan översättas med ”Familjens välbefinnande”. Idén var att alla skolbarn skulle få samma slags mat i hela Colombia. Oavsett om man bodde i storstaden Bógota eller i en liten by i Amazonas regnskog. Nivån på maten skulle vara lika överallt.
I ett slag blev det omöjligt för de lokala jägarna att sälja kött från trakten direkt till skolan. Istället köpte staten in stora partier fryst kyckling från Brasilien och fruktkompotter från fabriker som sedan fraktades ut till minsta håla.
– Allt för att de colombianska familjerna skulle bli lyckliga, säger Edilberto Laureano del Aguila och skrattar.
Han berättar att staten skickade ut kontrollanter till skolorna för att försäkra sig om att inget illegalt kött kom från de lokala jägarna.
– Det gick så långt att vissa fick sina vapen beslagtagna och hamnade i fängelse.
Bildade jägarförening
Många i Puerto Narino, inte bara jägarna, ansåg att staten hade gått för långt. Som representant för byn reste Edilberto Laureano del Aguila 2010 till myndigheterna i Bógota med ett förslag om en legal jägarförening som ansvarade för att en lagom mängd djur sköts av varje år. (Ungefär som den svenska älgjakten.) Och att kött som registrerades inom jägarföreningen skulle få säljas vidare till skolor och andra lokala verksamheter.
– Staten var avvisande, men jag träffade många organisationer och människor i Bógota som stöttade vår idé och uppmuntrade oss till att fortsätta kämpa.
Under fem år åkte Edilberto runt och pratade med familjer och jägare från de 23 byarna i Ticoya. Utmaningen låg i att förklara vinsten med att öppet redovisa vad som skjutits, att full transparens var den rätta vägen. Idag är 17 av de 23 byarna med i jägarföreningen som bildades 2015.
Djuren viktiga för skogen
Jakt kan förstås ha negativa konsekvenser för skogen. Torsten Krause, miljöforskare vid LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies, har i flera år studerat situationen på plats i Colombia.
– De djur som skjuts av skulle till exempel haft stor betydelse för skogens överlevnad eftersom djuren är viktiga fröspridare. Försvinner djuren försvinner också olika trädarter på sikt. En diversifierad regnskog med en välmående fauna binder också mer kol.
Orörd regnskog försvinner varje sekund
Amazonas regnskog är en tropisk och subtropisk regnskog i Sydamerika. Amazonområdet omfattar 7 miljoner km², men själva regnskogen har en yta på 5,5 miljoner km² (drygt 12 gånger Sveriges yta) i nio länder: Brasilien (med över 60 procent av regnskogen), Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana (Frankrike).
Regnskogen representerar över hälften av världens återstående regnskogar och är den mest artrika tropiska regnskog som existerar. Stora delar av Amazonas regnskog är allvarligt hotad och enligt WWF har 17 procent av den ursprungliga regnskogen gått förlorad på grund av avskogning.
Under 2019 förlorade tropikerna 11,9 miljoner hektar skog. En tredjedel av ytan, nästan 4 miljoner hektar, var tropisk primärskog, det vill säga uråldrig och i praktiken orörd regnskog. Det är den som har den bästa förmågan att binda kol och hejda klimatuppvärmningen, och som också hyser den rikaste biologiska mångfalden.
Vad gäller tropisk primärskog förlorar världen en yta motsvarande en fotbollsplan – var sjätte sekund. Det sker genom laglig och olaglig avverkning och genom bränder. Ofta görs det för att röja mer odlingsmark, men elden sprider sig ofta delvis okontrollerat och förstör skogar som tagit flera hundra eller rentav tusen år på sig att växa.
Samtidigt understryker Torsten Krause att man inte kan betrakta skogen bara som en plats med träd och djur. Det är också ett habitat för människan och en produkt av ursprungsbefolkningens liv. Ett social-ekologiskt system där allt samverkar.
– Därför kan jakt samtidigt ha stor betydelse för att skydda och bevara skogen. Det är andra sidan av myntet. Jägare är en viktig källa för oss vetenskapsmän för att förstå vad som händer i skogen. De är där oftare och känner regnskogen bättre än de flesta biologer, och kan därför föra vidare viktig kunskap.
”Man måste köpa mycket bensin för att kunna ta sig långt upp på floden och nå de skogsområden där de skygga och hotade djuren lever. Det är dyrt och tar lång tid och sällan värt det för jägaren. Så det är självkontrollerande på ett sätt”, säger Torsten Krause. Bild: Malin Palm
Han menar att man måste titta på alternativet. För tillåter man inte jägare att sälja kött legalt på den lokala marknaden, måste köttet komma någon annanstans ifrån. Och det alternativet är oftast nötkreatur- och kycklingfarmer som innebär att enorma arealer regnskog skövlas.
Skogens resurser bör utnyttjas effektivt
– Då försvinner viktiga habitat för djuren som gör att de dör i alla fall. Fast många fler. Det är bättre att utnyttja de resurser som redan finns i skogen på ett förnuftigt och hållbart sätt.
Ola Olsson, docent i zooekologi och lektor i bevarandebiolog vid Lunds universitet, har tidigare gjort liknande observationer, fast i regnskogen i sydöstra Nigeria där jakt på schimpanser och gorillor är ett stort bekymmer.
– Kopplingen mellan jakt och vilka träd som föryngras är inte alltid självklar för jägarna. Om fröna inte sprids via primaterna kan vissa trädslag vara borta redan efter en trädgeneration.
Legal jakt bättre än illegal
Han menar liksom Torsten Krause att en välmående regnskog behöver en intakt fauna. De djurspridda trädslagen växer långsammare än de vindspridda (som ofta ger en öppen, slyartad vegetation, och är mer tåliga för insektsangrepp. En annan fördel med djurspridda träd är att de ger ett bättre timmer.
Ola Olsson känner inte till någon jägarmodell lik Airumaküchi i Nigeria eller i andra jägarsamhällen i Västafrikas regnskog. Men han tror att det skulle fungera om jägarna ser en tydlig vinning med upplägget, och att påbudet inte kommer från myndigheterna – som man, liksom i Colombia, har väldigt lågt förtroende för.
– Om det går att försörja sig på legal jakt finns möjligheten att den illegala jakten minskar, säger zooekologen Ola Olsson. Men finns det inga resurser att hämta är ju regnskogen bara i vägen för jägarna.
För att upptäcka djur och se hur skogen utvecklas krävs initierad kunskap som ursprungsbefolkningen besitter. Tapiren är ett uddatåigt hovdjur, vars närmaste släktingar finns bland noshörningar, och är de största ursprungliga djuren i Sydamerika. I världen finns det fem arter som alla är hotade. Tapirerna vilar på dagen gömda i tät vegetation och letar efter föda på natten.
Jagar ensamma
Nästa dag packar vi ryggsäckarna och ger oss av in i Ticoya-reservatet med Edilbertos motordrivna kanot. Först en halvtimme nedströms längs Amazonasfloden, därefter två timmar rakt norrut på bifloden Amacayacu tills vi når ytterligare en biflod där vi viker av. Vår lägerplats är ett upphöjt trädäck med tak av korrugerad plåt. Här ska vi stanna över natten medan Edilberto ger sig ut på jakt i skydd av mörkret. Han och de andra jägarna föredrar att jaga ensamma. Det är färre kvistar som bryts då, men framför allt är det lättare att hålla uppe koncentrationen, förklarar han.
På håll hörs apor tjattra och det rör sig uppe i trädkronorna, men de upptäcker oss först och drar vidare. En tredjedel av världens skogar klassas som primära – utan synliga tecken på mänsklig påverkan. I primärskogar, särskilt tropisk regnskog som den här, finns några av världens mest artrika och variationsrika ekosystem. Trots det är det svårt att upptäcka djur för ett otränat öga. Det krävs kunskap.
Ediberto stannar till och lyssnar. Han har hört en fågel som är känd för att äta fästingar från tapirens hud. Nattetid kan man höra hur tapiren kallar på fågeln för att be den komma och plocka.
Olika syn på hotade arter
Airumaküchis ambition är att registrera antal skjutna djur för att få en uppfattning om hur bestånden och cyklerna ser ut. Ett intresse de delar med för såväl biologer som forskare och viltvårdare. Men när det kommer till ansvaret för hotade arter är de inte längre på samma planhalva. Eller rättare sagt: de företräder två helt olika tankesystem.
Så här resonerar Edilberto Laureano del Aguila:
– Innan jag ger mig in i skogen på natten måste jag be skogens moder om lov att få döda ett djur. Om det sedan skulle dyka upp en tapir framför mig i en glänta, så säger det djuret till mig: ”Jag är här för dig, du har skogens tillåtelse att döda mig”.
Det blev inget byte denna natt och morgonen därpå, efter ett bad i en flodkrök, återvänder vi till Puerto Narino.
Mångfald på flera plan
Torsten Krause å sin sida talar om vikten av biodiversitet, efter många års forskning på fältet. Men också om den kulturella diversiteten.
– När man inte längre lever av skogen tappar man relationen till den. Det räcker inte att leva i skogen, man måste vara en del av den för att kunskapen ska bevaras, säger han och fortsätter:
– Jag tycker att staten borde stötta och motivera de som har förslag på lösningar. Som jägarföreningen Airumaküchi, som har en plan och idé för en livskraftig djurstam i regnskogen, samtidigt som de kan fortsätta leva på sitt gamla sätt, om de vill.
Text: Magnus Erlandsson på uppdrag av forskning.se
Hur påverkar kvinnorna jakten?
Torsten Krause kommande projekt handlar om att undersöka hur kvinnorna påverkar jakten. Det är männen som jagar, men oftast kvinnorna som bestämmer var och vad som ska jagas. Och när jägaren kommer hem med bytet, är det kvinnan i huset som analyserar bytet. Köttets kvalitet kan säga något om hur regnskogen mår.
Tre av tio elever i femman upplever att andra elever stör dem på lektionerna och i nian är det sex av tio elever som är störda av kamraterna, visar Skolinspektionens skolenkät 2020.
Att det är stökigt i skolan är också ett skäl till att många lärare väljer att hoppa av yrket efter färre än fem år.
– Vi har ordningsproblem i fler svenska skolor och utmaningarna är stora, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Han granskar också på uppdrag av Skolforskningsinstitutet, vad den samlade forskningen har att säga om betydelsen av lärares ledarskap, för att det ska bli studiero i klassrummen.
Stor skillnad mellan klasser i samma skola
– Det är för många elever som ger uttryck för att de inte kan arbeta i lugn och ro. Det är för många lärare som slutar i yrket och menar att de inte kan leda undervisning och hantera konflikter och för lite tid ägnas i lärarutbildningen till att träna upp blivande lärares förmåga att leda undervisning.
Men det är stora skillnader mellan skolor och även mellan klasser på samma skola, säger Marcus Samuelsson. Ibland är det elever som stör, ibland är det lärare som inte fungerar och ibland är det skolledaren som bär ansvaret. Ibland är det en kombination av alla tre.
Lärarnas ledarskap viktigast för studieron
Vad i lärarnas ledarskap främjar studieron i klassrummet? Skolforskningsinstitutet genomför just nu en forskningsstudie som ska bidra med vetenskapligt underlag.
– Hur lärares ledarskap ska utövas för att ge studiero, är en fråga som väckts i flera av Skolinspektionens rapporter men som också har framkommit i våra egna fokusgrupper. Många lärare efterlyser ökad kunskap kring just ledarskapet i klassrummet både i byggandet av goda relationer och för att skapa en positiv klassrumsmiljö, säger projektledaren Elín Hafsteinsdóttir.
En bred sökning som gjorts i svenska och internationella databaser har gett omkring 3700 träffar. Träffarna granskas av forskarna i olika steg för att sålla fram de studier som kan ge svar på frågan. Resultatet presenteras i början av 2021.
Även om det är svårt att med statistik belägga att det har blivit stökigare i skolan de senaste decennierna så är det Marcus Samuelssons intryck. Samma upplevelse har också barnpsykologen Martin Forster. Han forskar på Karolinska Institutet, om bland annat konflikthantering mellan barn och föräldrar, och har även arbetat med konflikthantering i skolan.
Mer stök med alla elever i samma klass
Ett skäl till det ökade stöket i skolan, är att de mindre grupperna för elever med speciella behov tagits bort, menar Martin Forster. Det som en gång i tiden hette OBS-klass .
– Det är en av de stora förändringarna i skolan de senaste decennierna. Elever som har olika typer av problem ska nu integreras i de vanliga klasserna. Det är klart att det då blir större utmaningar i klasserna.
Att alla elever går i samma klass är i och för sig både nödvändigt och bra, tycker Martin Forster. Ingen vill väl ha ett samhälle där vi städar undan personer för att de har problem, säger han. Men ska systemet fungera behöver eleverna mycket stöd och särskilt viktiga är deras assistenter.
– För att få det här att fungera är det absolut viktigaste, som skolpolitiker och skolledare bör se till, att resurspersonerna har bra utbildning. Tyvärr är det oftast tvärtom. Men med välutbildade resurspersoner går det bra att jobba integrerat.
En annan orsak som ofta lyfts fram till att elever bråkar och stör, är att en generation curlade barn som sedan späd ålder aldrig behövt gå med på något de inte gillar, nu befolkar klassrummen. Men det avfärdar Martin Forster.
– Jag tror inte barn är mer curlade nu än tidigare. Jag möter många familjer i mitt arbete och det är inget jag ser. Den stora skillnaden är att föräldrar är betydligt mer engagerade i sina barn nuförtiden än till exempel på 70-talet.
Sömnbrist gör det svårt att sitta still
Istället tror han att det är andra samhällsförändringar som gör att barn kan vara stökigare.
– Barn är till exempel mer stimulerade. Länge hade vi bara kanal 1 och 2 på tv. Nu har vi tillgång till underhållning när som helst. Barn går också längre tid i förskola och skola och både föräldrar och barn är mer stressade.
– Dessutom sover barn betydligt mindre nu. Sömnbrist är tydligt kopplat till att elever har svårt att sitta still och koncentrera sig.
Dagens ungdomar växer upp i ett samhälle där jaget styr, säger Marcus Samuelsson.
– Under efterkrigstiden visste ungdomar hur de förväntades bete sig. De flesta anpassade sig till ett starkt strukturerat samhälle som styrdes av normer och konventioner. Så är det inte längre. Dagens unga människor fostras på ett annat sätt. Det innebär att de oftare utgår från vad de själva eller deras kompisar vill. Det påverkar också situationen i skolan.
Ordning och reda som förr
Men ordning och reda på ett lite gammaldags sätt, har för många skolor blivit ett sätt att profilera sig. Lärarna kan till exempel tilltalas med efternamn och har instruktioner om att vara välklädda på jobbet. Men att det skulle vara effektiva verktyg för att få lugn och ro, tror inte Marcus Samuelsson, pedagogikprofessorn vid Linköpings universitet.
– Det där tolkar jag som ett uttryck för en dröm om en annat samhälle. Som det var förr. En lärare som tar på sig kostym uppfattas inte per automatik som en auktoritet. Auktoriteter för dagens ungdomar är något annat än det var för tidigare generationer. Vad auktoritet är och hur en sådan ska bete sig, är en bra ingång för ett samtal mellan elever och lärare.
Ska man vända en stökig miljö till lugn och få elever att följa läraren som ledare måste man istället skapa ett bra samspel mellan lärare och elever.
Bristfälliga relationer skapar oro
– Den stora och viktiga orsaken som framkommer i forskningen är att det är relationerna mellan lärare och elev som är det viktiga. Bristfälliga relationer är den främsta orsaken till bråk och oro bland eleverna.
Det kan till exempel vara att eleverna tycker att läraren har vissa favoriter och förbiser andra elever. Konsekvensen blir att eleverna svarar med att opponera sig och inte följer reglerna.
– Elever beter sig så bra de kan. Därför är det lärarens uppgift att få eleverna att uppträda i linje med hur de förväntar sig att eleverna ska vara. Då ingår att förklara varför skolans regler finns, att elever och lärare är överens om reglerna och att ha höga förväntningar på alla elever, säger Marcus Samuelsson.
– Lärare måste också våga ingripa effektivt mot kränkningar, bråk och mobbning. Det får inte finnas en undfallenhet bland lärarna, att eleverna upplever att lärarna inte kan eller vågar ingripa. Det sänker tilliten till lärarna och då blir klimatet genast sämre.
Stenhårda regler straffar sig
Konsekvens är viktigt men stränga straff och många tillrättavisningar hjälper inte. Det är Martin Forster och Marcus Samuelsson överens om.
– Att bemöta de 10 – 15 procent som stökar genom stenhårda regler är ingen bra metod. Det leder oftast till en upptrappning av bråket, säger Martin Forster.
Istället är nyckeln att förstärka det positiva hos eleverna. Kommer elever i tid berömmer man det, istället för att klaga på det fåtal som var sena.
– Om man lägger mycket tid på beröm så visar studier att elever mer och mer kommer att vilja höra det och bete sig därefter, säger Marcus Samuelsson.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Det karaktäristiskt klonkande lätet från en spelande klockgroda ljöd just från vattnet några meter bort. Den lilla dammen belägen i naturreservatet Frihult utanför Sjöbo i Skåne har perfekta förhållanden för groddjur. Till och med de känsliga lökgrodorna, som för några år sedan var en hotad groddjursart i Sverige, trivs i den av biologisk mångfald nästan igenväxta dammen. Dessutom omges den av betesmarker med poröst sandig jord – perfekt för en lökgroda att gräva ner sig i.
Men detta är också en av de platser i Sverige där vattenprover gett positiva testsvar för chytrid, svampsjukdomen som infekterar grodor, paddor och salamandrar. Sjukdomen kan få djurens tunna hud att flagna och har på en del platser dödat dem i tusental.
Chytridsvamp – drabbar grodor, paddor och salamandrar
Chytridiomycosis, oftast bara kallad chytrid, är en sjukdom som orsakas av den vattenlevande svamporganismen Batrachochytrium. Svampen, oftast kallad chytridsvamp, finns i flera olika typer varav vissa är sjukdomsframkallande. Två sådana är Batrachochytrium dendrobatidis (Bd), som drabbar grodor och paddor och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal) som drabbar salamandrar.
Spridning sker oftast genom att djur som bär på svampen tar den med sig till nya vatten där den infekterar nya djur. Den kan även spridas av människor via stövlar och utrustning eller genom att grodor eller växtmaterial flyttas mellan platser där groddjur lever. Chytrid, som enbart får fäste på groddjur och möjligen på kräftor, kan troligen överleva veckovis eller i månader i vatten i väntan på ett värddjur. Det saknas botemedel som går att använda i större skala.
Källor: Nordiska nätverket för åtgärder mot Chytridiomycosis, Per Nyström
Biologerna Per Nyström och Bettina Ekdahl vadar runt i den grunda dammen i ett försök att få syn på den spelande grodhanen. Per Nyström, docent i limnologi, gästföreläsare vid Lunds Universitet och konsult åt Länsstyrelsen i Skåne, har arbetat med groddjuren i Frihult sedan 1996. En stor del har handlat om förbättring av levnadsmiljöerna för områdets groddjur, arter vars naturliga miljöer, ofta små dammar och vattendrag, har förstörts i stor skala de senaste årtiondena till följd av människans exploatering.
Biologerna Per Nyström och Bettina Ekdahl har håvat upp en klockgroda och förbereder sig för att testa den.
Grodors roll i ekosystemet
Exakt vad som skulle hända om grodorna tystnade för gott i ett område är svårt att säga. Skulle någon annan djurart ta över deras roll i ekosystemet? Grodynglen rensar vattnen genom att beta alger och växtdelar och blir föda åt exempelvis trollsländelarver och dykarbaggar. Och de vuxna grodorna tar insekter och äts i sin tur av snok, mink och fåglar som stork och häger. För Per Nyström har varje art ett egenvärde i sig.
– Jag ser det som en skyldighet att bevara det vi har till nästa generation. Dessutom skulle en utdöd art kännas som ett misslyckande för mig som arbetat så länge med detta.
Rödlistad groda minskar igen
Sedan han satte sin fot här för över tjugo år sedan har ett tjugotal av områdets i dag cirka 40 dammar restaurerats eller byggts helt nya. De första femton åren i Frihult såg Per Nyström goda resultat när antalet individer av den då rödlistade lökgrodan ökade från ett 30-tal till över 150 spelande hannar 2010. Men sedan hände något.
– Förra året, 2019, var de 39 stycken, alltså nere på samma nivå som innan vi började med alla restaureringarna på 90-talet säger han och suckar.
Vad den nedslående utvecklingen beror går inte att säga med säkerhet. Men det finns en oroväckande logik som pekar mot chytridsvampen. Minskningen av antalet lökgrodor, som tros vara känsliga för chytrid, sammanfaller nämligen med att klockgrodorna gjorde entré i dammarna för åtta år sedan. Klockgrodorna, som själva inte verkar bli påverkade av svampen, men ofta bär på den, är perfekta smittspridare för en svamp som chytrid.
– Det är inte en förvånande utveckling, men oroande, säger Per Nyström.
Chytridsvamp hittades av en slump i Sverige
När chytrid upptäcktes i Sverige 2010 var det under ett kandidatarbete som Per Nyström handledde vid Lunds universitet.
– Det var lite av en slump. Vi svabbade (tog prover, reds.anm) lite grodor och paddor på Falsterbonäset. Så fick vi tillbaka testsvaret och det var positivt. Det var en rejäl överraskning, säger han.
Ute i dammen har Bettina Ekdahl nu fått tag på den spelande klockgrodehanen. Hon visar hur en svabb går till genom att dra en lång bomullssticka mot grodans fötter, mage och käkar. Den här provtagningen stannar vid att vara en förevisning. Det saknas finansiering för att skicka prover på analys i större skala. Men just provtagning är något Per Nyström önskar sig mer av för att få en tydligare bild av var i landet chytrid finns.
Bettina Ekdal svabbar en klockgroda, samma procedur som används för att ta prover för chytrid.
– Kanske kunde man välja en art som vanlig padda som finns i hela Sverige. Att testa brett på en sådan art skulle ge en bra bild av hur spritt chytrid verkligen är, säger han.
Chytridsvamp har hittats på 40 platser
Den forskning som görs i Sverige sker till största del på Uppsala universitet där professorerna Jacob Höglund och Anssi Laurila försöker ta reda på hur svenska groddjur drabbas av chytrid.
De prover som hittills har tagits i ”grodvatten” eller på individuella groddjur visar att chytrid hittats på cirka 40 platser i Sverige. Det handlar om dammar och vattendrag i södra Sverige, från Skåne och upp till Öland, och platser kring Uppsala och Stockholm. Chytrid behöver temperaturer över 20 grader för att överleva, vilket kan förklara varför populationer i norr hittills tycks ha skonats.
Grodor som är rödlistade
Det finns åtta grodarter, tre arter av padda och två salamanderarter i Sverige. De flesta lever i södra delarna. Fem arter finns på Artadatabankens rödlista för hotade arter 2020.
Ej rödlistade: Klockgroda, lövgroda, vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, vanlig padda, större vattensalamander och mindre vattensalamander.
– Vi hittar inte chytrid i norra Sverige trots att vi letat. Samtidigt blir klimatet varmare, så i framtiden kanske det blir optimalt för svampen även där, säger Jacob Höglund.
Främst har forskningen fokuserat på hur olika arter drabbas av svampen. Erfarenheter från andra länder visar att en del arter knappt påverkas alls, medan andra drabbas av massdöd och dör ut.
– Vi försöker förstå på vilket sätt olika populationer och arter är olika känsliga. Då tittar vi på olika genetiska bakgrunder och på vilka gengrupper som är inblandade när sjukdomen slår på olika sätt, säger Jacob Höglund.
Han jämför med coronavirus, som är uppdelat i olika stammar.
– Det finns flera olika coronavirus men alla är inte lika farliga som det som leder till covid-19. Det är samma sak med den här svampen, säger han.
Sårbarhet i norra Sverige
På samma sätt spelar genvariationen hos en art eller en viss population roll för hur motståndskraftiga de är. Eftersom det länge funnits färre groddjur i norra delarna av Sverige har populationerna där en sämre genetisk mångfald, något som oroar Jacob Höglund.
Klockgrodorna misstänks vara bärare av chytridsvampen som kan vara orsaken till att lökgrodorna minskat i antal i dammen i Frihult.
– Skulle det visa sig att chytrid är farlig för grodpopulationerna i norr, då kan de vara rökta, säger han.
I labbmiljön på Uppsala universitet har Jacob Höglund och hans team, låtit infektera groddjur med chytrid, och bland annat kunnat se att grönfläckig padda och vanlig padda haft högre dödstal än åkergroda.
I Panama utrotades cirka 30 grodarter när chytrid drog fram i nationalparken El Copé i början av 2000-talet. Någon massdöd har har dock inte setts bland groddjursarter i Sverige.
Orsakar groddöd världen över
Den stam av chytrid (Bd) som haft stor dödlighet bland grodor och paddor tros ha uppstått i Asien på 1950-talet. Enligt en teori skedde det när afrikansk klogroda, som användes för graviditetstester, togs med av människor från andra delar av världen till Koreahalvön under Koreakriget på 1950-talet.
– Massor med sådana grodor togs då dit från Afrika. Förmodligen bar grodorna med sig chytridsvampar som sedan träffade på en lokal stam av chytrid i Korea. De två stammarna förökade sig med varandra, eller rekombinerade som man säger inom svampläran. När två olika stammar lyckas rekombinera på det sättet kan det kan uppstå en ny stam med patogena egenskaper som värddjuren inte har något motstånd mot, säger Jacob Höglund, professor vid Uppsala universitet.
Exakt hur chytrid spridits över världen är inte klarlagt. Men sedan svampen upptäcktes i slutet av 1990-talet ses den som förklaring till den omfattande groddöd som skett runt om i världen sedan 70-talet. Chytrid har orsakat artdöd i främst Australien och i Syd- och Centralamerika. Tidigaste fyndet i Europa gjordes i Spanien 1998.
En studie visade att chytrid spreds 5,4 mil per år från centrala Panama till landets östra delar när populationer av tungaragrodor smittades.
Groda som dött av chytridiomycos. Bild: Forrest Brem – From Riders of a Modern-Day Ark. Gewin V. PLoS Biology Vol. 6, No. 1
Men även om sjukdomen inte dödar de infekterade grodorna så kan den påverka dem på andra sätt. En studie på gölgrodor gjord vid Uppsala universitet och SLU visade exempelvis att smittade individer rörde sig kortare sträckor. Något som inte bara tros göra dem mer utsatta för rovdjur utan i längden även ökar risken för inavel.
– Chytrid innebär ytterligare ett hot mot grodornas förmåga att klara sig, även om sjukdomen inte tar kål på grodorna här som den gör i Centralamerika. Men vi måste ta reda på mer, säger Jacob Höglund.
Text: John Palm på uppdrag av forskning.se Foto: Malin Palm på uppdrag av forskning.se
Knappt hann bränderna i Amazonas lägga sig innan stora delar av Australien stod i lågor. Bränderna beräknas ha tagit livet av över en miljard djur och flera unika arter befaras ha utrotats.
Under våren följde sedan utbredda bränder i bland annat Sibirien, Polen och Thailand. Härnäst väntar den så kallade ”brandsäsongen” i USA där främst Kalifornien har drabbats hårt under de senaste åren. Ungefär samtidigt smygstartade den svenska säsongen med förhöjda brandrisker redan i april.
Blir inte som i Australien
Värmeböljan runt midsommar 2020 har gjort risken för bränder i skog och mark stor, på sina håll mycket stor. I östra delen av Sverige extremt stor. Farhågor finns för liknande scenarier som under den heta brandsommaren 2018.
Med tanke på vilka katastrofala följder skogsbränder kan ha både ekonomiskt och ekologiskt är det rimligt att fråga sig om de stora bränder vi har sett i Sverige de senaste åren kan komma att få lika förödande effekter som bränderna i Australien?
Med all sannolikhet inte, menar forskaren Mats Niklasson, vetenskaplig ledare på Nordens ark samt forskare på SLU.
– Det går inte att jämföra Australien med boreala områden. Det är ett mycket varmare ekosystem med högre temperatur, lägre luftfuktighet och mer lättantändlig vegetation. Till exempel är eukalyptus extremt brandbenäget och när du får extrema väder med 40 graders värme så exploderar det. Det finns inget i världen som kan stoppa dessa bränder.
Luften mättas av eldfängd olja
Eukalyptusträd dominerar i den australiska trädfloran. Den olja som utvinns från bladen innehåller antiinflammatoriska ämnen, och är giftig i större mängder. Men flera av de inhemska pungdjuren som koalor och possums tål att äta stora mängder. Varma dagar avdunstar eukalyptusoljan från träden, stiger uppåt och lägger sig som ett blått dis över landskapet. När luften är oljemättad sprider sig skogsbränder lätt och med stor hastighet genom trädkronorna. Träden klarar en skogsbrand bra, i själva verket är de flesta eukalyptusarter beroende av skogsbränder för sin spridning och har reservknoppar under barken. Vissa frön öppnar sig inte förrän vid hög temperatur eller brand. Flera djurarter som bara finns i Australien har påverkats kraftigt av de omfattande bränderna 2019-2020, och ligger i riskzonen att helt ha utrotats, bland annat då den redan inna allvarligt hotade koalan, vissa kängurur, borstsmygare, glansig kakadua och honungsfåglar (WWF).
Enligt Mats Niklasson krävs det en galopperande klimatförändring på 6-8 grader i Sverige för att vi överhuvudtaget ska behöva oroa oss för bränder liknande de i Australien. Och även då skulle det vara väldigt osannolikt.
– Det som har skett i Australien är fullständigt exceptionellt. I många länder har man varit duktiga på att stoppa bränder, vilket har skapat mycket material och ett buskigt landskap, vilket i sin tur är en grogrund för lättspridda bränder när det väl får fäste.
Naturen är redan anpassad
Sannolikheten är stor att antalet bränder kommer att bli både fler och större även i Sverige. Fram till 2010-talet brukade en vanlig skogsbrand omfatta några få hektar, men under brandsommaren 2018 ökade brändernas totala area signifikant på grund av att det var extremt torrt och varmt.
– Allt tyder på att det kommer att bli ännu torrare och varmare och då är bränder ofrånkomliga. Ser man elden som ett hot har vi varit lyckligt förskonade och branden 2018 var något helt nytt. Hade inte brandförsvaret varit tidigt ute hade de kunnat nå upp till 50 000 hektar, säger Mats Niklasson.
Brandrisksäsongen blir längre och startar tidigare
Brandrisksäsongen, alltså den period under året då det är risk för skogsbränder, kommer att öka med cirka 50 dagar i södra Sverige, och i norra Sverige med 10-30 dagar till år 2100. Östra Götaland samt ostligaste Svealand kommer då att ha en brandrisksäsong på 100 dagar och Öland och Gotland upp till 120 dagar. Den största förändringen när det gäller brandrisksäsongen är en tidigare start på året. 2100 beräknas säsongen i Östersjölandskapen att starta 40 dagar tidigare än idag.
Trots de dystra utsikterna finns det finns ingen anledning att oroa sig över vårt djur- och växtliv. Fram till för 200-300 år sedan var stora bränder inte något ovanligt i Skandinavien. Dels eldade människorna för att förbättra betet och odlingsförhållandena, dels fanns inget utbyggt brandförsvar som gjorde att man kunde släcka de bränder som uppkom på naturlig väg.
– Så länge det har funnits vegetation på jorden har det funnits bränder. Det har varit kanske en av de starkaste krafterna för evolution, vilket blir uppenbart när man tittar på vegetationen. Många arter är väldigt brandanpassade, till exempel eucalyptus, som till och med gynnas av bränder. Andra arter har utvecklat ett skydd mot brand, till exempel ek och tall som har en tjock och värmeisolerande bark, säger Mats Niklasson.
Tretåiga hackspettar utnyttjar läget efter storm och brand. Och hackar efter vedlevande insekter i skadade och döda träd. Favoritfödan är ett av skogsbrukets gissel, granbarkborrar. Bild: Alberto Chiarle / CC BY-SA
Den nödvändiga elden
Många ekosystem är anpassade till ständigt återkommande bränder orsakade av exempelvis blixtnedslag. I dessa miljöer är bränder i princip en nödvändighet för att det ska ske en föryngring av skogslandskapet och för att nya arter ska få en chans att breda ut sig. En del växters frön kräver de speciella förhållanden som uppstår i marken efter en skogsbrand för att de ska gro, till exempel och vissa insekter är beroende av bränd alternativt död ved för sin larvutveckling. En brand frigör även näringsämnen, till exempel kväve som då kan återvända till kretsloppet. Arter gynnas av den lövskog som växer upp efter branden, till exempel den tretåiga hackspetten som är en utpräglad specialist på barkborrar, samt älg och rådjur som lockas av den nya växtligheten.
Först dör djur- och växtlivet där skogsbränder drar fram. Men naturen letar sig snabbt tillbaka, först ut är organismer som är direkt beroende av eldsvåda för att uppstå. Ett år efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 hittades den ovanliga svampen Pyropyxis rubra. Den lilla skålssvampen hade aldrig tidigare skådats i området.
Källa: WWF och Svea skog
Radar ser genom rök
Trots att skogsbränder kan bidra till naturens mångfald och förnyelse är det också viktigt att snabbt kunna kartlägga var och när bränder uppstår och hur de sprids för att minska de ekonomiska skadorna. Därför har forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, tagit fram en metod för att övervaka skogsbränder via satellitradarsystem med hjälp av artificiell intelligens.
– 2017 till 2018 var jag gästforskare i Kanada som har tusentals skogsbränder varje sommar. De använde optiska satellitbilder, men bränderna var ofta osynliga på grund av rök och moln. Jag föreslog att de istället skulle använda radar för övervakning eftersom man då kan inhämta bilder dygnet runt och också ta bilder genom rök och eld. Vi började använda European Space Agencys Sentinel-1-konstellation som kan leverera bilder var tredje dag jämfört med veckor för optisk satellitdata, säger Yifang Ban, professor i geoinformatik vid KTH.
AI-baserad övervakning av en brand på Elephant Hill i Kanada, som bredde ut sig över 200 000 hektar under två månader. Bild: EO & AI4Wildfire
Inledningsvis trodde hon inte att metoden skulle bli aktuell i Sverige på grund av våra relativt blöta somrar, men när hon kom tillbaka i augusti 2018 var läget plötsligt annorlunda. Eftersom algoritmen utvecklades för större bränder i Kanada och Kalifornien behövde de dock först anpassa den till svenska förhållanden. Det fanns också ett behov av att göra metoden globalt tillämpad för att kunna hantera data från flera sensorer.
Det fortsatta forskningen fick stöd av bland annat KTH Digital Futures, Formas och European Space Agency och projektet EO & AI4Wildfire var fött.
– Ett AI-system måste tränas mycket innan den lär sig. Små bränder innebär lite träning så nu får den öva på data från svenska skogsbränder från 2018 för att lära sig känna igen även mindre bränder.
Minskar riskerna för skogsbränder
I Sverige idag används ofta markbaserade observationer samt flygövervakning med hjälp av helikoptrar för att övervaka bränder, vilket kan vara både riskabelt och problematiskt om det finns många bränder samtidigt. Fördelen med EO & AI4WIldfire är också att den kan se genom röken eller övervaka miljön på natten.
– Vi kommer att i nära realtid kunna ge svar på brandens utbredning och hur den sprider sig, vilket innebär att man kommer att kunna rikta resurserna mer effektivt. Om man får dagliga bilder behövs heller inga helikoptrar, vilket kommer att minska både risker och kostnader.
Omfattande bränder de senaste åren
Sverige 2018: 25 000 ha. Skador för 900 miljoner kronor
Amazonas 2019: > 40 000 wildfires, 1 400 000 ha. Utsläpp av 300 miljoner ton koldioxid.
Australien 2019-20: 18 600 000 ha. 34 döda. 900 miljoner ton koldioxid.
Källa: EO & AI4Wildfire
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
I nästan hundra år har arkeologer varit skeptiska till att förklara omvälvningar av samhället med klimathändelser. Men nu har klimatarkeologin inte bara kommit in från kylan, den har rent av blivit het. Vår oro för de nutida klimatförändringarna har bidragit.
Arkeologen Bo Gräslund, professor emeritus vid Uppsala universitet, sköt startskottet 2007. Han kopplade Fimbulvintern – den stränga köldperioden som enligt den fornnordiska mytologin skulle föregå jordens undergång – till klimatforskares rön om ett gigantiskt vulkanutbrott år 536. Det sänkte Jordens temperatur och orsakade missväxt i flera år när partiklar hindrade solljuset.
Teorin möttes med misstro och motstånd, men tanken vann sakta mark. När klimatforskare 2015 visade att ett ännu större vulkanutbrott inträffade år 540 och gjorde jorden kallare i över hundra år övertygades många skeptiker. Krisen måste ha orsakat missväxt, hungersnöd och död. Det kan inte ha gått spårlöst förbi i det arkeologiska materialet.
– Nedkylningen var förmodligen den kraftigaste på 2500 år, säger historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist, som skrivit ”Klimatet och människan de senaste 12 000 åren” och andra böcker om global klimathistoria.
Austin Post / Public domain
Senantikens lilla istid
I Norden inträffade i mitten av 500-talet ett markant kulturskifte med ödeläggelse av gårdar, nytt gravskick med storhögar och en ny samhällselit. Det har arkeologer förklarat med inflytande från kontinenten utifrån de omvälvningar som inträffade under folkvandringstiden, cirka 400 till 550 e Kr, då bland annat Västrom föll år 476 efter härjningar av olika folkgrupper.
Numera anses klimatchocken efter två vulkanutbrott, år 536 och 540, också ha spelat en stor roll. Klimatforskare har föreslagit att köldperioden efter utbrotten som varade i drygt 100 år ska kallas Senantikens lilla istid.
Sedan 1920-talet har de flesta arkeologer varit motvilliga att se tecken på samhällsförändringar som resultat av klimathändelser. Det betraktades som utslag av kulturdeterminism – att människor formas av sin omgivning och att grupper därmed utvecklar särdrag – vilket skapat grund för nationalism och rasism. Nu är det mindre kontroversiellt att säga att klimathändelser kan spela in, även om åsikterna går isär om hur det avspeglas arkeologiskt.
Oron för dagens klimatförändringar har också bidragit till uppsvinget för klimatarkeologi. Klimathistoria är ett tvärvetenskapligt forskningsområde: Arkeologer samarbetar med klimatologer, historiker och miljöforskare, och bidrar med kunskap om hur våra förfäder drabbades av extremt klimat och hur de tacklade kriserna.
Kväveisotoper visar näringshalt i jorden
Vid Lunds universitet har just ett projekt påbörjats där arkeobotaniker tittar på hur odlingen i Sydskandinavien påverkades av klimatkrisen efter vulkanutbrotten. Arkeobotaniker studerar växtmaterial som hittas i arkeologiska utgrävningar. I Lundaprojektet ska de mäta framför allt kväveisotoper för att se hur näringsrika jordarna var under 400-600-talen, enligt projektledaren Mikael Larsson, arkeobotaniker.
Provtagning av Magellanbok. Bild: Hans Linderholm
– Vi har tidigare gjort en pilotstudie på kväveinnehållet i sädeskorn i Uppåkra, Lunds föregångare, med omnejd. Det var väldigt höga näringsnivåer i markerna. Nu ska vi titta på samma sak, men under den här krisperioden. Vi vill se om samhällets nedgång i stort avspeglas i att resurserna blir knappare.
Vad man redan kan se är att sädesslaget emmer åter började odlas på sina håll under perioden, efter att ha fasats ut tidigare.
– Det är intressant att det dyker upp, det tyder på att man har återinfört sädesslaget, som är mindre näringskrävande. Samtidigt tuffar Uppåkra på som vanligt. Vi vill undersöka hur det varierar mellan olika platser, säger Mikael Larsson.
Missväxt syns i sädeskornen
Ett bistrare klimat kan utlösa en kedja av händelser. Om skördar minskar och det blir missväxt kan man till exempel bli tvungen att äta av utsädet eller nödslakta kreatur. Färre djur minskar tillgången på gödsel, vilket avspeglas i kväveisotoperna i sädeskorn som arkeologerna hittar.
Vilka ogräs som hittas kan indikera på vilka odlingsmetoder och växtföljder som använts. Ogräs som blommar på hösten kan exempelvis tyda på att man börjat med höstsådd, vilket troligen först skedde i liten skala när rågen introducerades på 500-600-talet.
Torvmosse i Hemavan, vars lager visar på klimatet under 8000 år. Bild: Miljöarkeologiska laboratoriet.
Klimatforskare har länge studerat syreisotoper i borrkärnor från isen i Antarktis och Grönland, plus djuphavssediment för den riktigt långa utvecklingen. När fokus riktats mot korta dramatiska klimathändelser krävs metoder som ger mer finupplösta data. Kol14-datering kan ge en noggrannhet på cirka 50 år, men den blir sämre när man går längre tillbaka. Man kan också studera pollen i våtmarker och mossar, som redan för länge sedan visat att boplatser övergavs vid en en klimatkris som inträffade på 500-talet.
– På 70-talet tolkade man det försiktigt, som en ”omstrukturering”, men vi vet nu att befolkningen minskade. Jag såg i min avhandling 1996 att odlingen upphörde på de högre delarna av Småländska höglandet på 500-talet, och inte kom tillbaka förrän på 1100-1200-talet, säger Per Lagerås, arkeobotaniker vid Arkeologerna, Statens historiska muséer i Lund.
Vill man studera långa serier med arkeologiskt material är en resurs Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet, som funnits i över 30 år. Labbet har en databas där det äldsta materialet är uppemot ett par miljoner år, men de flesta proverna är från istiden och framåt. Högupplösta data finns från de senaste 3.000 åren.
– Om man använder kol14, årsringsanalys, ben, keramik, pollen och insekter sammantaget kan man få en ganska precis datering, säger laboratoriets föreståndare Philip Buckland.
Fossila insekter från vikingatiden, hittade på Island. Bild: Miljöarkeologiska laboratoriet.
Materialet i databasen används inte bara av arkeologer, utan till stor del forskare som framför allt studerar insekter. Exempelvis kan man se när i forntiden insekter som klarar riktigt kalla vintrar eller heta somrar har överlevt, vilket ger en fingervisning om klimatet utifrån arkeologiska fynd.
Laboratoriet driver också en pilotstudie om årsringsdatering av historiska byggnader i Småland och har tillsammans med flera denrokronologilabb sökt pengar för nya projekt med klimatfokus.
Dendrokronologisk analys, årsringsdatering, är den metod som ger mest precis datering. Den har utvecklats mycket kraftigt de senaste 10-15 åren, och har på senare år blivit den viktigaste metoden för att studera de 2000-4000 senaste årens klimat. Grunden är att årsringars bredd visar om det varit kallare eller varmare år. Men genom att mäta årsringarnas densitet, hur hårda eller porösa de är, får man ett bättre mått på hur klimatet varit under växtsäsongen.
Klimatrelaterade sjukdomar
– Ännu bättre är att gå närmare inpå och titta på cellstrukturen i jättefin detalj. Det ger högre upplösning än de andra källorna, vi kan se tillväxtåret nästan månad för månad. Genom att se när celldelningen börjar i vår- eller höstveden, kan vi få något bättre information om till exempel temperaturen, säger professor Hans Linderholm, föreståndare för Dendrokronologiska laboratoriet vid Göteborgs universitet.
Han leder även ett projekt, finansierat av Formas, där forskare ska titta på gammalt DNA för att se om man hittar spår av klimatrelaterade sjukdomar. Exempelvis härjade den så kallade justinianska pesten i Europa under 500-talet. Om den utlösts av köldknäppen efter de båda vulkanutbrotten är oklart, men klimatchocken gjorde troligen följderna värre.
– Den fick sannolikt större effekter för att människor var sämre rustade att klara av pesten. Skördarna var sämre och de fick i sig mindre näring, samtidigt som de höll sig mer inne och det var kallt och fuktigt.
Tack vare att fjällen är relativt orörda har forskare med hjälp av välbevarade trädstammar kunnat uppskatta sommartemperaturer under 3 600 år, med vissa luckor. Foto: Dendrokronologiska laboratoriet i Göteborg
Dendroklimatologiska analyser
En fördel med att studera årsringar just när det gäller vulkanutbrott är att de avspeglas snabbt i träds tillväxt. Kombineras mätningar av vidd och densitet med analys av syre- och kolisotoper kan man också få detaljrik information om nederbörd, markvatten och fuktighet.
Många mätningar kostar dock mycket pengar, särskilt att mäta densitet med röntgen. Därför används ”fattigmansröntgen” där man bildbehandlar scannade prover och ser på dem i ett blått färgspektrum.
Källa: Hans Linderholm, Göteborgs universitet
När klimatchocker i historien slog till var det ofta städer med bra kommunikationer som klarade sig bäst. Men även glesbygden kunde klara sig om det fanns alternativa möjligheter till försörjning, visar klimatarkeologisk forskning.
Fredrik Charpentier Ljungqvist som främst forskar kring de senaste 2000 åren, lyfter fram tre faktorer som har varit avgörande för hur våra förfäder klarat klimatchocker: befolkningstryck, teknik och alternativa försörjningsmöjligheter. Generellt är det marginalområden som tar mest stryk i klimatkriser.
– Möjligheter att transportera mat billigt är mycket viktigt; nästan alla stora städer låg historiskt vid floder eller kusten. Det finns städer som inte ligger vid vatten, men de har historiskt varit känsliga för missväxt. Att transportera spannmål på land är mycket dyrare, priset fördubblas var 25:e mil, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, som är docent i historia vid Stockholms universitet och även verksam vid bland annat Bolincentret för klimatforskning.
Å andra sidan kan ett högt befolkningstryck göra städer känsliga. På 1100- och 1200-talen ökade Londons befolkning kraftigt, vilket ledde till en kris. Det arkeologiska materialet visar på en rad negativa effekter: mer sjukdomar bland unga och barn, kortare livslängd och kroppslängd.
– Det beror nog främst på att invånarna fått mindre resurser per capita. Men klimatet är nog en av flera andra faktorer som också spelat in, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
– Tittar man däremot på till exempel Finland på senmedeltiden så fanns gott om alternativa resurser, där fria bönder både jagade och bedrev fiske. Det är arkeologins viktigaste bidrag till den klimathistoriska forskningen, att hjälpa oss förstå hur olika typer av samhällen klarat sig.
The Frozen Thames,1677, målning av Abraham Hondius (1631 – 1691).
Historiska källor
I historisk tid kan facit på klimathändelsers effekter hittas i skriftliga källor, som kinesiska skildringar av 500-talets kris. Andra exempel på klimatchocker är då temperaturen sjönk kraftigt och nederbörden ökade i slutet av 1500-talet, vilket tycks ha halverat mjölkproduktionen i Schweiz. Perioden 1570-1620 var mycket kall i delar av Europa. Det var en del av den så kallade lilla istiden, från slutet av 1200-talet till slutet av 1800-talet, med kulmen cirka 1570-1710. Analyser av arkeologiskt material kan i bästa fall ge fingervisning om effekter av liknande klimatchocker i förhistorisk tid.
Källa: Fredrik Charpentier Ljungqvist
Bild: Achird, CC BY-SA
Rökstenen restes i rädsla för en ny köldchock
Rökstenen, rest i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning, är världens mest kända runsten från vikingatiden. I över hundra år försökte forskare koppla runorna på Rökstenen till krigiska bragder. Men i början av 2020 kunde ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt visa att runorna handlade om kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död. Och att den i själva verket restes i rädsla för en ny ”fimbulvinter”, en vinter som varade i tre år utan sommar och som enligt den nordiska mytologin förebådade Ragnarök – världens undergång.
Studien utgick från arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof:
– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”.Källa: Vikingar reste Runsten i rädsla för klimatkatastrof
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Svenskar är det folk i världen som tar starkast avstånd ifrån organiserad religion. Relativt få av oss går i kyrkan eller kallar oss religiösa. Samtidigt har vi en stark känsla för naturen, där det även finns en existentiell eller andlig dimension, berättar David Thurfjell, professor i religionshistoria vid Södertörns högskola.
– Många sekulariserade svenskar skulle kunna skriva under på att ”naturen eller skogen är min kyrka”. Det är på fjället eller i skogen som man känner att livets mening finns, och den djupaste aspekten av ens person.
Sommaren 2020 gav David Thurfjell ut boken Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion (Norstedts förlag). I arbetet med boken har han intervjuat svenska skogsbesökare om varför de går i skogen.
Naturen en kuliss för känslorna
Ett återkommande svar är en känsla av att höra samman med andra arter och med universum. Ett annat är att de intervjuade ser naturen som en spegling av deras egna känslor.
– Naturen blir en kuliss för deras grubblerier. Det finns till exempel studier som visar att folk som mår väldigt dåligt, som har ångest, känner panik eller är djupt deprimerade, kan tycka om landskap som är ogästvänliga och kaotiska. Det speglar det inre landskapet, säger David Thurfjell.
Att vistas i naturen ger helt enkelt tröst på flera olika sätt. Det beror inte bara på naturens skönhet eller inneboende läkande kraft, enligt David Thurfjell. Det handlar också om inlärda förväntningar, som har att göra med den religionshistoriska utvecklingen i Sverige.
En förväntan på naturens kraft
– Jag kan visa att det som gör svenskar lugna i naturen är att de förväntar sig det. De har lärt sig att naturen ska ha en lugnande, magisk effekt.
Det här blir särskilt aktuellt under den pågående coronapandemin när människor tvingas att isolera sig.
– Naturvurmen finns som en latent kulturell resurs. De flesta svenskar vet att det finns en infrastruktur för att söka sig ut och att det dessutom är något som med fördel kan göras ensam och i svåra stunder, säger David Thurfjell.
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, menar också att svenskarnas relation till naturen är kulturellt betingad. Hon har gjort en rad studier i olika länder av hur människor hanterar kriser som att drabbas av cancer eller att förlora ett barn. I Sverige har de viktigaste strategierna för att hantera ett cancerbesked med naturen att göra. I naturen känner sig cancerpatienter närmare Gud eller det existentiella, hittar lugn och ro och känner sig som ett med naturen, det som i bland annat sufismen kallas ”varats enhet”.
När föräldrar i Sverige ska hantera förlusten av ett barn är den tredje vanligaste strategin att vara i naturen, enligt en rapport av Fereshteh Ahmadi från 2019.
”Svenskar är naturromantiska”
– Resultaten visar hur viktig naturen är för svenskar när de drabbas av kris. Jag tror att det är för att naturen finns överallt i Sverige, det är en strategi som man har tillgång till. Men det viktigaste är för att det är kulturellt. Svenskar är naturromantiska. Naturen har en annan betydelse än för många andra nationaliteter, säger hon.
Även i Iran och Sydkorea säger människor att naturen ger dem känslan av att vara en del av en större enhet. I Iran kan det bero på att mysticismen och sufismen, som förespråkar enhet med Gud och naturen, är starka. I Östasien är naturen också viktig, men kanske inte lika viktig som här, enligt Fereshteh Ahmadi.
– Jag tror att naturen har blivit religion i Sverige. Även religiösa människor har den här känslan för naturen. I en intervju frågade jag en präst om han hade varit i kyrkan när han hade cancer. ”Nej, jag var tjänstledig och var i naturen. Kyrkan är gjord av människor, naturen är gjord av Guds händer”, sa han.
Naturen helig före kristendomen
I sin bok gör David Thurfjell en grundlig religionshistorisk analys av svenskarnas naturkärlek, med start i den fornnordiska förkristna religionen.
– Där var naturen helig, religionen utspelade sig i naturen. Man levde mitt i en värld fylld av gudar och väsen, säger han.
Med kristendomens intåg får svenskarna istället en religion som är knuten till städer långt borta som Rom, Nasaret och Jerusalem. Det heligaste finns inte längre i naturen utan vid altare i stadens mitt.
– Sedan kommer Luther och säger att det inte är naturen som är det viktiga, utan det gudomliga livet som naturen berättar om. Ett sent men tydligt exempel är raderna i psalmen Den blomstertid nu kommer om att ängar, säd och träd ”skola oss påminna Guds godhets rikedom”, säger David Thurfjell.
Industriella revolutionen bryter med naturen
Den stora brytningen med naturen kommer dock i samband med den industriella revolutionen. Det gamla bondesamhället splittras sönder av industriellt jord- och skogsbruk och massiv urbanisering, till förmån för den borgerliga urbana kulturen.
– Det som händer är att människor skiljs från naturen. Man jobbar inte längre i naturen och är oberoende av årstidernas växlingar.
Enligt David Thurfjell leder detta till att det som inte får plats i det moderna, urbana samhället förskjuts till det gamla samhälle som försvunnit. Det som är gammaldags och känslosamt anses finnas i landsbygder medan det moderna och rationella anses finnas i städer. Samtidigt sker en sekularisering av samhället. Religion och existentiella upplevelser ses inte som rationella och placeras alltså utanför staden – i naturen.
Naturen mer än miljö
Än idag spelar naturen denna ”andliga” roll i samhället. Det är ett argument för att skydda naturen, utöver miljö- och klimathänsyn, menar Fereshteh Ahmadi.
– Man har pratat mycket om miljön, men naturen är också så viktig psykologiskt för människor i kris, om det så är cancer eller corona. Om vi förstör naturen skapar vi stora problem inte bara för naturen utan för det psykologiska välbefinnandet, säger hon.
Många vill vara i naturen nu under coronakrisen – och troligen också efter pandemin, enligt Fereshteh Ahmadi.
– Vi vet inte vad som händer efter corona i form av ekonomiska, psykiska och existentiella problem. Det kommer att visa sig efteråt med självmord och människor som förlorar tilltron till framtiden. Att kunna vända sig till naturen då blir jätteviktigt.
Naturen hjälper oss inte bara att hantera kriser, utan att förebygga dem, må bra och möta vårt existentiella behov av att känna att vi tillhör något större.
– Behovet av varats enhet finns hos oss. I Sverige får vi den känslan av att vara i skogen, i Iran av att titta på stjärnhimlen. När vi inte har tillgång till det, till exempel i stora städer, blir det ett hål i vår själ, då saknas något i oss, säger Fereshteh Ahmadi.
Går mot ekologisk andlighet
Enligt David Thurfjell ser vi nu en vändning i delar av samhället, bort från den antropocentriska, alltså människocentrerade, synen på naturen.
– Man närmar sig naturen som en del av den och tonar ner att människan skulle vara unik.
Miljörörelsen intresserar sig för arternas överlevnad – inte för att tjäna pengar på dem, eller av pedagogiska skäl, eller för att man blir berörd av dem, utan för deras egen skull.
Just nu deltar David Thurfjell i det internationella forskningsprojektet Enchanted ecologies som bland annat studerar olika slags ekologisk andlighet. Några exempel är skogsbad, naturkontakt och naturens rättigheter – en rörelse som tillskriver naturen juridiska rättigheter, inspirerad av olika urfolks syn på exempelvis floder och berg som levande varelser.
I de här rörelserna övar sig människor på att uppleva andra arter som personer. Det blir en andlig teknik som ställer om medvetandet, och som gör en mycket mindre benägen att exploatera naturen. – Det finns något potentiellt hoppfullt där. Där kan man börja ana en rörelse för en mer ekocentrisk natursyn. Det bådar gott men det går lite långsamt, säger David Thurfjell.
Text: Abigail Sykes på uppdrag av forskning.se
Så påverkar naturen oss
Många forskningsstudier visar på naturens positiva effekter på vår hälsa. Här är några exempel på naturens läkande kraft:
Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.
Barn som föds och bor i gröna grannskap har mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet.
Förskolebarn med tillgång till rymliga, gröna och varierade utemiljöer får bättre koncentration och nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner.
Ett japanskt ”skogsbad”, alltså ett kort, avspänt besök i skogen, har en positiv effekt på människors immunförsvar.
Bröstcanceropererade kvinnor klarar sin behandling bättre om de vistas i naturen regelbundet.
Utsikt mot natur från sjukhusfönstret kan leda till att patienter mår bättre och snabbare blir friska. En rad studier visar att blotta anblicken av natur, exempelvis bilder, filmer eller akvarier, kan verka stressdämpande och hälsofrämjande.
När hjärnan spontant tar in intrycken av naturen får vi återhämtning och stressreducering.
Källor: Forskning.se, KI, SLU, Naturvårdsverket
Sedan coronaviruset SARS-CoV-2 tvingade land efter land att stänga ner är världen inte längre sig lik. Förutom höga dödstal, ser vi hur oljepriset sparkar bakut och arbetslösheten slår i taket. Samtidigt är luften i städerna bättre än på decennier och den biologiska mångfalden frodas. Frågan är vilka effekter som kommer att bestå och vilka områden som kommer att ha påverkats mest när världen vaknar på nytt efter månader – kanske till och med år – av nedstängning och isolering.
Här är några tänkbara framtida scenarier för ett antal områden.
Produktionen: mer lokala försörjningskedjor
Kraftigt importberoende och utan beredskapslager stod Sverige handfallet när andra länder stängde sina gränser och stoppade sin export. Det dröjde inte länge innan det kom krav på att dels återetablera beredskapslager, dels öka den inhemska produktionen av allt från matvaror till sjukvårdsmaterial för att slippa vara beroende av import. Och många av kraven kommer troligtvis att bli hörda.
Hemflyttad tillverkning av olika komponenter kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige. Bild: Deposit
– När den globala motorn Kina stängde ner blev riskerna med dagens globala försörjningskedjor väldigt tydliga. Det kommer att få företag att se över var de lokaliserar sin produktion och hur de bygger upp sina leverantörsbaser. Vi kommer troligtvis att få till mer lokala försörjningskedjor, åtminstone för samhällskritiska produkter, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan Gävle.
Ökat hållbarhetstänk
Enligt honom hade många svenska företag redan börjat att se över placeringen av sin produktion innan krisen bröt ut, främst på grund av att det inte var lika fördelaktigt att producera i lågkostnadsländer som företagen först trodde. Ökande konsumentkrav på anpassning och hållbarhet är dessutom svårare att tillgodose om produktionen ligger på andra sidan jorden.
– Många företag hade redan innan börjat att titta på att bygga upp regionala och lokala försörjningssystem, men coronakrisen blir en spark i baken. Även tanken på att det kan komma nya virus i framtiden med ännu större konsekvenser kommer att få företag att dra öronen åt sig.
Fler arbetstillfällen i Sverige
Hemvändande produktion leder till positiva effekter på antalet arbetstillfällen i Sverige. Dock kommer produktionen att se annorlunda ut än tidigare, med mer automation och digitalisering.
– En utveckling mot mer lokala försörjningskedjor är positivt för Sverige och hela världen. Det är viktigt med en stark och välmående tillverkningsindustri och att produktion och konsumtion kommer närmare varandra. Svenska företag ska fortfarande växa och verka globalt, men med lokala lösningar, säger Per Hillertofth.
Politiken: kvinnliga chefer ökar i förtroende
Virusets snabba spridning gjorde att många länder stängde ner sina samhällen blixtsnabbt. Folk förbjöds att ta sig till arbetet och skolan och till och med att gå ut. Det snabba agerandet gjorde att det sällan eller aldrig fanns tid att ta demokratiskt förankrade beslut.
Finlands statsminister Sanna Marin har hyllats för sin hantering av coronakrisen. Bild: Laura Kotila, Valtioneuvoston kanslia
Krissituationer generellt innebär en utmaning för demokratiska beslutsprocesser. Regeringar behöver ofta fatta snabba beslut vilket innebär att det blir svårt att bevara öppenheten och att få en insyn. Det saknas ofta tid för diskussioner och samtal, säger Joakim Johansson, docent i statsvetenskap vid Mälardalens högskola.
Vård och omsorg en ledarskapsfråga
Men inte något ont som inte för något gott med sig. Vanligtvis anses säkerhetsfrågor kräva ett ledarskap som omfattas av handlingskraft, mod och styrka – egenskaper som traditionellt har ansetts vara manliga. Coronakrisen handlar dock inte bara om militära hot mot säkerheten utan också om hälsa, vård och omsorg – egenskaper som traditionellt har förknippats med kvinnor. Vid pandemier verkar dessa egenskaper uppväga kraven som i allmänhet talar emot kvinnliga ledare och till och med vara dem fördelaktiga.
– De länder som har kvinnor som regeringschefer har ökat i förtroende på flera håll.
I jämförelse med andra typer av krisfrågor kan den här typen av kriser alltså till och med leda till att kvinnligt ledarskap premieras och får en skjuts framåt.
Vården: uppvärdering av vårdyrket
Många är överens om att krisens verkliga hjältar är vårdpersonalen som dag efter dag riskerar sina liv för patienter i mer eller mindre improviserade skyddskläder, på mer eller mindre välutrustade intensivvårdsavdelningar.
Den samlade vårdpersonalens larm om ohållbara arbetsförhållanden och bristfälliga löner hörsammades äntligen och sjuksköterskor, städare och biomedicinare hyllades med applåder och gratis mat. Det är dock inget som går att leva på i längden och frågan är om deras status kommer att hålla i sig även på andra sidan krisen? Det hoppas och tror Åsa Engström, intensivvårdssjuksköterska och professor i omvårdnad och vid Luleå Tekniska Universitet.
Förtroendet för vårdpersonalen har ökat ytterligare under coronapandemin, och allt fler söker sig till vårdyrken. Bild: Deposit
– Man har fått en väldig tilltro till vårdpersonalen eftersom man har sett vilken betydelse dessa människor har i vårt samhälle och jag tror att yrket kommer att uppvärderas. Men jag tycker att det är synd att det inte har framgått tidigare och att det krävs en kris och rubriker för att de ska synas.
Trots att mycket tyder på att det mest akuta tror Åsa Engström att det kommer att finnas ett förhöjt behov under lång tid framöver.
Ökad psykisk ohälsa
– Jag är rädd att det kommer att komma efterdyningar, till exempel psykisk ohälsa som har orsakats av bland annat isolering och ensamhet, brist på beröring och även på grund av arbetslöshet.
Samtidigt kommer det att finnas ett behov hos vårdpersonalen att gå igenom vad de har varit med om under arbetet med coronapatienterna.
– Man har inte alltid kunnat bedriva den vård man har önskat. Till exempel brukar intensivvårdspatienterna få ha anhöriga med sig och man brukar ha tid att lära känna varandra. Nu blev kontakten minimal och det kommer att finnas ett behov att bearbeta detta.
Klimatet: tillfälle att ställa om till hållbarhet
Den största frågan innan coronakrisen kom och slog undan benen på alla, var klimatkrisen. Greta Thunberg försökte få världens regeringar att förstå allvaret, men en stigande koldioxidhalt i atmosfären verkade inte vara skrämmande nog för att göra några radikala förändringar. Så kom coronakrisen och många länder stängde ner sina förorenande industrier över en natt. Resultatet: kristallklar luft och minskad nedskräpning.
Miljön kan bli en vinnare. Renare luft och mindre nedskräpning är ett resultat av coronakrisen. Bild: Deposit
Kommer krisen att leda till den gröna revolution som planeten behöver eller kommer människans desperation över förlorade inkomster göra att vi återgår till oljeberoendet?
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, tror dock att frågan är lite mer komplicerad.
Ändra riktning på ekonomin
– Baserat på gamla lågkonjunkturer finns det två alternativ: antingen lyckas man bara fokusera på en sak i taget och därför får klimatfrågan stå tillbaka eller så ser man det som ett tillfälle att se över sin produktion. De som har ett gediget intresse ser kanske möjligheterna att koppla ihop kriserna och förbättra sin verksamhet.
Således kan coronakrisen vara ett gyllene tillfälle att ändra riktning på den rådande fossila konsumtionsekonomin.
– Det går fortfarande att ha välfärd, till och med tillväxt, men vi måste styra om riktningen på den så att den omfattar satsningar på grön ekonomi. Istället för att bara vräka ut pengar på gamla olje-/bil- och flygbolag borde vi satsa på att rädda kollektivtrafiken och nya branscher och tekniker så som förnybar energiproduktion.
De som tror att klimathotet redan är avvärjt i och med den globala samhällskollapsen har dock fel. Bara för att indierna återigen kan se Himalaya tack vare minskad smog betyder det inte faran är över.
Koldioxiden behöver bromsas
– Tiotusentals liv har räddats genom att luften har blivit bättre och då tror man kanske att detsamma gäller för klimatet. Men det är stor skillnad. Lokala föroreningar som exempelvis kväveoxider försvinner efter några dagar. Utsläppen av koldioxid blir kvar länge och halten i atmosfären kommer bara att minska med någon tiondels procent.
Thomas Sterner jämför ackumulationen av koldioxiden i atmosfären med att öka hastigheten på en oljetanker lite varje år. När den väl har fått upp farten tar det lika lång tid att bromsa den.
– Det behövs ännu mer rening än vad vi har nu och det behöver pågå under hela detta sekel. Detta varken vill eller kan vi uppnå med en nedstängning av ekonomin utan med helt ny teknik.
Experterna verkar alltså enade – inget ont som inte för något gott med sig. Trots att det ser mörkt ut just nu kan vi kanske se fram emot att produktionen flyttar hem, vilket leder till fler jobb. att kvinnligt ledarskap premieras, vårdyrkets status förhöjs och att klimatfrågan får ytterligare vind i seglet.
Och förhoppningsvis står världen bättre rustad inför nästa pandemi.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, fick höra talas om det nya coronaviruset 3 januari 2020.
– Marken försvann under mina fötter, säger Björn Olsen.
Björn Olsen har studerat pandemier i 25 år och har länge sagt att frågan är inte om utan när nästa pandemi kommer. För honom var slutsatsen självklar: Det här blir en pandemi.
Men informationen från Kina var i början av januari knapphändig. Kinesiska myndigheter rapporterade om människor som blivit sjuka av ett nytt virus inom corona-familjen. De menade också att viruset inte smittar lätt mellan människor, ett påstående som skulle visa sig helt felaktigt.
Men snart kom mer information, både om virusets smittsamhet och dess ursprung. Fladdermöss pekades tidigt ut som ursprungliga bärare av viruset och den 10 januari hade kinesiska forskare vid Fudan University i Shanghai kartlagt dess arvsmassa och delade informationen med resten av världen.
Fladdermusen ett viruslager
Den utpekade fladdermusen tillhör gruppen hästskonäsor som är små insektsätande fladdermöss. Fladdermusen kan bära på virus utan att själv bli sjuk och dö vilket gör att kolonierna av fladdermöss fungerar som ett slags viruslager. När en människa blir infekterad producerar kroppen interferoner, en av de tidiga mekanismerna i immunförsvaret, som svar på bland annat virusattacker. Fladdermöss producerar interferon hela tiden.
Det finns omkring 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss, enligt kinesiska forskare. På bilden en liten hästskonäsa, Rhinolophus hipposideros Bild: F. C. Robiller / naturlichter.de / CC BY-SA
– De kan integrera virusets arvsanslag i sitt eget dna och på så sätt producera egna virusprotein som funkar ungefär på samma sätt som när man injicerar vaccin, säger Magnus Gelang, biolog och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum.
– De blir också väldigt varma när de jagar på natten och många virus är värmekänsliga, vilket är en ytterligare anpassning för att klara av ständiga virusinfektioner, säger Magnus Gelang.
I Sverige finns 19 arter av fladdermöss, men enligt Magnus Gelang finns det inget skäl till att vara rädd för fladdermöss. Snarare kan vi tacka dem för att de äter stora mängder mygg när vi sitter ute och grillar. Det är framför allt när vi blandar vilda och tama djur i stressade miljöer som risken för smittor som denna uppkommer. Han påpekar också att det inte är fladdermössen som sprider smittan till oss.
Bild: Magnus Gelang
Annan bärare tog viruset till människa
– Det är ganska onyanserat att säga att virusen kommer från fladdermössen och att de sprider det. De sprider inte till oss utan vi plockar hem det, troligtvis via någon annan vektor däremellan.
En vektor, ett djur som så att säga tar viruset ett steg närmare människan, behövs ofta för att viruset ska utveckla de egenskaper som krävs för att ta sig in i mänskliga celler. Men första ledet i den här kedjan är människor som samlar in fladdermöss, trycker ihop dem i trånga burar och transporterar dem till en marknad där de småningom slaktas. Hanteringen stressar djuren, vilket ökar produktionen av virus. Detta i en miljö som är rik på möjliga vektorer.
Djurmarknad grogrunden
– Det är väldigt många som ränner omkring i en miljö där det är mycket blod, avföring och slem, säger Björn Olsen. Rätt vad det är så är det någon som plockar upp viruset.
I det här fallet har en specifik djurmarknad, en så kallad wet market där det säljs både levande och döda djur, pekats ut som den plats där viruset tog klivet över till människan.
Wet market. Bild: Hao Rui on Unsplash
Länge tycktes myrkotten vara den mest sannolika vektorn.I Kina betraktas myrkottens kött som en delikatess och djurets fjäll används i kinesisk medicin, och myrkotten är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Det var i beslagtagna myrkottar, på väg att smugglas in i Kina, som forskare hittade virus som var nära besläktade med det nya coronaviruset SARS-CoV-2.
En ny studie, publicerad i mitten på april 2020, i tidskriften Molecular Biology and Evolution, förkastar teorin om myrkotten och presenterar istället hundar som möjliga vektorer. Enligt den teorin skulle gatuhundar ha ätit fladdermöss, eller delar av dem, fört över smittan till sällskapshundar som i sin tur smittat människor.
Men teorin har, precis som andra teorier om vektorer, kritiserats av andra forskare och sökandet efter det djur som transporterat viruset till människan fortsätter.
Myrkotten och olika ormar är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Myrkottar bär på coronavirus som är mycket lika nCoV-2019. Bild: Dan Bennett / CC BY
Björn Olsen betraktar det som händer nu som en generalrepetition inför nästa pandemi. Trots att han är långt ifrån ensam om att ha varnat för pandemier kunde det nya viruset, SARS-CoV-2, utan några större svårigheter kolonisera människor i så gott som hela världen. Hade SARS-CoV-2 kunnat stoppas? Kan nästa virus stoppas?
– Problemet är att vi inte har satsat så mycket på den här typen av forskning, säger Björn Olsen. Det vi har satsat på är den individualiserade medicinen, cancersjukdomar och liknande, men vi har glömt bort den mikrobiella världen som vi lever i.
Skräck att dödligt virus muterar
Då och då har den här världen gjort sig påmind. Oftast har det varit influensavirus som plötsligt muterat och gjort fåglar sjuka. Ibland drabbas även människor.1997 fick viruset H5N1 ett utbrott bland höns i Hongkong, flera människor blev smittade och sex personer dog.
För att få bukt på smittan dödades 1,5 miljoner tamhöns och andra fåglar. I februari 2003 muterade viruset H7N7 bland tamhöns i Nederländerna. Utbrottet spred sig till Belgien och Tyskland och sammanlagt avlivades 31 miljoner fjäderfän till en kostnad av nära 12 miljarder kronor. I december samma år var det dags igen när H5N1 orsakade massdöd bland höns och ankor i flera asiatiska länder. 24 människor dog och 120 miljoner fåglar avlivades.
Faran, eller snarare skräcken, är att ett virus med hög dödlighet ska mutera sig till förmågan att smitta mellan människor.
Bild: Mikael Frivold on Unsplash
Björn Olsen är också ornitolog och har i 20 år studerat virus i änder som fångats i ett andfänge som satts upp vid Ottenby fågelstation på Ölands södra udde. De flesta virus som hittas är ofarliga för människan och gör inte heller fåglarna sjuka.
Han skulle gärna se att den här virusjakten blev lite vanligare, över hela världen.
– Att man har provtagningsstationer bland fladdermöss, bland fåglar – vilda och tama, och bland tamdjur. Man kan köra det här i realtid och ser vi ett virus som börjar bete sig annorlunda kan vi värdera den här informationen och vidta åtgärder. Då ligger man kanske inte steget före, men i alla fall jämsides med viruset.
Bild: Ottenby fågelstation
Var femte and bär på influensavirus
Ottenby fågelstation drivs idag av föreningen Birdlife Sverige. För ett år sedan föreslog Region Kalmar län, tillsammans med Linnéuniversitetet och BirdLife att utveckla verksamheten till ett forskningscenter för fågelburna infektioner. Neus Latorre-Margalef, doktor i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet, har precis avslutat den förstudie som då påbörjades.
– Vi fångar änderna när de flyttar. Under hösten när de flyttar till varmare länder bär 20-30 procent av dem på influensavirus, säger hon.
Influensa innebär tarminfektion för fåglarna
För fåglarna är influensa huvudsakligen en tarminfektion. När änderna fångats in tar forskarna prover antingen med en tops som förs in i kloaken eller som tas från färsk avföring änderna ger ifrån sig när de väntar i individuella kartonger innan ringmärkning. Proverna fryses ner till minus 70 grader och transporteras till ett laboratorium på Linnéuniversitetet där de analyseras. Proverna sparas i ett arkiv som idag innehåller cirka fyra tusen influensaisolat.
– En del har vi lyckats sekvensera och gjort studier över hur de förändrats över tid. Genom att jämföra med virus från andra länder kan vi se hur virus sprids i olika geografiska områden. Då kan vi bedöma risken för spridning till kycklingar, säger Neus Latorre-Margalef.
– I Europa finns en hög biosäkerhet för kycklingar och djur som går till matproduktion. Men det är inte på samma sätt i Asien där man har vilda fåglar och tama änder i nära kontakt med andra djur och människor. Det är där virus kan ha nya möjligheter att hoppa till nästa värd.
För drygt tio år sedan startade det amerikanska forskningsprojektet PREDICT för att identifiera och övervaka virus som har potential att orsaka en pandemi. Sammanlagt hittades 1200 sådana virus, varav 160 nya coronavirus. PREDICT utbildade och gav stöd till 60 laboratorier världen över, bland annat det i Wuhan i Kina som senare identifierade SARS-CoV-2.
2016 startade WHO projektet R&D Blueprint för att ta fram en lista över patogener som riskerade hota den globala hälsan och där människan saknade motmedel i form av vaccin. SARS och MERS hamnade på listan, liksom Ebola. Två år senare, i början av 2018, satte forskarna i R&D Blueprint upp en möjlig, tidigare okänd patogen på listan. Den går under namnet ”Disease X”.
Ett år senare publicerade forskare på Wuhans institut för virologi en studie som varnade för att ett coronavirus riskerar att spridas bland människor i Kina, och att fladdermöss kommer att vara källan.
PREDICT finansierades av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. I september, två månader innan det nya coronaviruset slog till, ströp Trumpadministrationen finansieringen av PREDICT. I början av april sa en talesperson för USAID till tidningen LA Times att de planerar ett nytt initiativ för att förhindra att virus tar sig från djur till människa.
Övervakning kan stoppa ny pandemi
Virus överförs från vilda djur till människa via mötespunkter mellan vilda och tama djur. Genom att övervaka de virus som rör sig i naturen kan ett potentiellt farligt virus stoppas innan det orsakar en pandemi. Vid flera tillfällen har influensavirus hos fågelbesättningar stoppats genom att stora mängder fåglar har avlivats. Tamboskap kan också vaccineras för att stoppa spridningen.
Forskare arbetar också med att ta fram vaccin och läkemedel som är verksamma mot en bredare grupp av virus istället för att rikta in sig på det som är aktuellt för stunden. Till exempel vaccin som angriper virusets rna istället för de proteiner som vaccin brukar rikta in sig på.
Björn Olsen tror att en övervakning nu kommer att bli av.
– Ja, jag tror det. Kineserna har varit duktiga på att övervaka fladdermöss, tack vare en eldsjäl.
Eldsjälen heter Shi Zhengli men hennes forskningsområde har gett henne smeknamnet Bat woman. Hon jobbar på smittskyddsinstitutet i Wuhan och det var hennes forskning som slog fast att viruset som orsakade det senaste corona-utbrottet 2002/2003 hade sitt ursprung i fladdermöss. När människor i Wuhan började bli sjuka i december förra året kallades hon omedelbart hem från en konferens i Shanghai. Zhengli har varnat för att det finns cirka 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss och att de kommer att orsaka nya pandemier.
– Det finns andra som har tittat på fladdermöss i Afrika, säger Björn Olsen. Och i Sverige har vi har övervakat virus hos änder i tjugo år. Vi kan skapa övervakningssystem som kan förutse vad som kan hända när viruset sliter sig utanför sina artgränser.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
