Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver kläcks, växer och förpuppar sig tidigare än för bara några decennier sedan. Det här får konsekvenser för fåglarna som inte kan äta larver som gått in i puppstadiet. Så när födan tar slut allt tidigare på våren svälter allt fler ungar i samband med häckningen.
För flyttfåglar som tillbringar vintrarna Afrika är detta ett stort problem eftersom de inte vet hur tidigt våren kommer till Sverige. Men kan inte flyttfåglarna bara komma hem och börja häcka tidigare så vore problemet löst?
– Det verkar våra stannfåglar i viss mån göra. Men de är ju på plats och kan känna av hur tidig våren kommer att bli. Vi tänkte att flyttfåglarna kanske kan flyga längre norrut tills de hittar en plats med lagom långt utvecklade fjärilslarver, säger biologiforskare Jan-Åke Nilsson vid Lunds universitet.
Hjälp på traven
För att testa detta i praktiken bestämde sig forskarna för att hjälpa fågeln svartvit flugsnappare på traven. Biologerna fångade in flugsnappare som stannat inför häckningen i Nederländerna. Fåglarna kördes sedan nattetid till Vombs fure, ett tallskogsområde utanför Lund, där de släpptes ut.
I Skåne kommer nämligen toppen i antalet larver ungefär två veckor senare än i Nederländerna. Sträckan på cirka 60 mil tar bara två nätter för flugsnapparen att flyga.
– Fåglarna som fått skjuts från Nederländerna till Skåne prickade in födotoppen galant. De lyckades till och med bättre med häckningen än de svenska flugsnapparna och bättre än de flugsnappare som blev kvar i Nederländerna, säger Jan-Åke Nilsson.
Ny generation hittade tillbaka till Skåne
Det visade sig dessutom att ungarna till de nederländska flugsnapparna som fått flytthjälp inte stannade i Nederländerna när de själva kom tillbaka efter sin första vårflyttning. I stället fortsatte de till tallskogsområdet utanför Lund där de föddes. De anlände också tidigare än de svenska flugsnapparungarna.
Åren efter att forskarna hjälpte flugsnapparna att hitta till Skåne ökade antalet ungar i Vombs fure.
– Många småfåglar, framför allt flyttfåglar, minskar drastiskt över hela Europa. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut finns det hopp om att få behålla livskraftiga populationer av småfåglar trots att vårarna kommer allt tidigare, säger Jan-Åke Nilsson.
Tidigare i år hittade arkeologer två romerska mynt under utgrävningar på Gotska Sandön. Nu har forskarna hittat fler fynd som ger ännu en ledtråd till vad som kan ha försiggått på platsen för cirka 2000 år sedan.
Det handlar om cirka 20 eldstäder, eller härdar, på stranden där mynten hittades.
Platsen beskrivs som en slags hamn från järnåldern. Det rör sig inte om någon hamnanläggning med bryggor, men forskarna menar att människor har varit här, dragit upp båtar och haft ett läger på platsen.
– Det är jättespännande och väcker frågor om vad man gjorde här ute runt Kristi födelse. Det är det vi ska försöka ta reda på, säger Johan Rönnby som är professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.
Daterad härd kopplas till mynt
Forskarna hittade eldstäderna redan under tidigare utgrävningar genom att sticka ner en pinne i jorden som färgades svart av kol. Det som är nytt är att de grävt fram en av härdarna och även fått den daterad med hjälp av kol 14-metoden.
På så sätt har de fått veta att platsen användes för cirka 2000 år sedan, och kan därmed koppla den till de tidigare hittade mynten som är från samma tid.
Utgrävningsplatsen ligger vid strandvallarna på Gotska Sandön. Bild: Johan Rönnby
Kan ha koppling till säljakt
Vad dåtidens människor gjort på platsen kan forskarna inte säga med säkerhet. Men platsen kan ha koppling till den säljakt man vet ägde rum här.
– Säljägare kan ha kommit från Gotland och lagt till på Sandön för att koka sälens fett, så kallat sältran. Kanske är det det man använt dessa härdar till. Men vi vet inte än, det kan finnas andra anledningar till att platsen ser ut som den gör, till exempel att det varit en handelsplats, säger Johan Rönnby.
Nu väntar fler utgrävningar under de kommande veckorna för att hitta fler ledtrådar till platsens historia. Förutom de romerska mynten har även keramik hittats här för hundra år sedan. Forskarna hoppas nu hitta mer keramik som kan analyseras.
Utgrävningarna är ett samarbetsprojekt mellan Södertörns högskola, Uppsala universitet Campus Gotland, Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet.
I två studier vid Linköpings universitet har forskare undersökt sambandet mellan så kallad sanningsrelativism och risken att falla offer för felaktig eller vilseledande information.
Den första studien omfattar cirka tusen svenskar. Via ett formulär på internet fick deltagarna svara på frågor om sin syn på vad sanning är. Därefter fick de ta ställning till olika konspirationsteorier, och även bedöma innehållet i ett antal nonsensmeningar.
Forskarna samlade även in information om faktorer som tidigare konstaterats hänga samman med tro på vilseledande information, till exempel förmåga till analytiskt tänkande, politisk inriktning, ålder, kön och utbildningsnivå.
I den andra studien deltog drygt 400 personer från Storbritannien. Här var frågebatteriet utökat och forskarna mätte också deltagarnas grad av dogmatism och villighet att anpassa sina uppfattningar när de ställdes inför nya fakta.
Sanningsrelativism innebär en uppfattning att det inte finns en absolut eller objektiv sanning. Den kan i stället bero på vilken kultur eller grupp man tillhör. Detta kallas även för kulturrelativism.
Dogmatism innebär att man håller fast vid sin egen teori, tro eller uppfattning – och att den är den enda rätta.
Bidrar till faktaresistens
Forskarna vaskade fram två typer av sanningsrelativism från materialet: Dels de som är övertygade om att det man personligen känner är sant också är sant, det vill säga att sanningen är subjektiv. Dels de som anser att sanningen beror på vilken kultur eller grupp man tillhör, så kallad kulturrelativism.
Resultatet visar tydligt att de som tror att sanningen är subjektiv är mer benägna att tro på konspirationsteorier och att hålla fast vid sin övertygelse även när de ställs inför fakta som talar emot. De har också en större tendens att läsa in djupsinniga budskap i nonsensmeningar.
– Jag tror att många som lyfter fram en mer relativistisk syn på vad sanning är menar väl. De menar att det är viktigt att alla ska få göra sin röst hörd. Men de här resultaten visar ju att en sådan syn faktiskt kan vara ganska farlig, säger forskaren Julia Aspernäs vid Linköpings universitet.
Även när forskarna undersökte andra möjliga förklaringar, som till exempel förmåga till analytiskt tänkande eller politisk inriktning, fanns subjektivism kvar som en oberoende, förklarande faktor. Sambanden var inte alls lika klara för dem som anser att sanningen är kulturbunden och resultaten där pekar delvis åt olika håll.
Återspeglas i den politiska debatten
Till forskarnas förvåning visade datainsamlingen från Storbritannien också ett samband mellan subjektivism och dogmatism. Någon som hävdar att sanningen är personlig kan alltså, motsägelsefullt nog, ofta på samma gång underkänna andra människors rätt till sin egen sanning.
Julia Aspernäs menar att resultaten är användbara när man lyssnar på politiska debatter, till exempel om skolan. Människor kan ha olika åsikter om sakfrågor, men bakom kan det finnas en grundläggande oenighet om hur världen fungerar och vad som ens existerar.
– Jag fick idén när jag lyssnade på debatter om huruvida elever ska lära sig faktakunskaper eller uppmuntras att själva söka det de tycker är sant. Det lät som att debattörerna hade helt motsatta antaganden om vad sanning är och hävdade att just deras synsätt var det bästa för att hjälpa eleverna att bli kritiskt tänkande, säger Julia Aspernäs och fortsätter:
– Även om vår studie inte undersökt orsakssamband så ser vi ju att sanningsrelativism verkar hänga samman med en större tro på vilseledande information. Det kan vara viktigt att ha med sig, säger hon.
Julia Aspernäs, doktorand vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, julia.aspernas@liu.se
En vanlig orsak till spontana hjärnblödningar är kärlsjukdomen cerebral amyloid angiopati, CAA, där proteiner på ett onormalt sätt lagras i de små blodkärlen i hjärnan.
En rad studier har tidigare visat att kärlsjukdomen kan överföras mellan individer genom kirurgiska ingrepp på nervsystemet och sannolikt även via behandling med en viss typ av tillväxthormon.
Nu visar en internationell studie att patienter som har fått blod från givare, som senare drabbas av upprepade hjärnblödningar, har en mer än fördubblad risk att själva få en hjärnblödning.
Mycket osannolikt att drabbas
Fynden tyder på att någon faktor som kan ge upphov till spontan hjärnblödning kan spridas genom blodtransfusioner. Det var dock enbart 0,1 procent av blodgivarna i studien som senare drabbades av upprepade hjärnblödningar, och därmed även få drabbade patienter.
– Att få en blodtransfusion är relativt vanligt, vilket gör folkhälsoeffekter av blodsmitta till en angelägen fråga. Men det är mycket osannolikt att man ska få en hjärnblödning från en blodtransfusion, säger forskaren Gustaf Edgren vid Karolinska institutet.
Den viktigaste aspekten av resultatet är, enligt forskarna, snarare att studien ytterligare stöder hypotesen att CAA kan överföras mellan individer, vilket i så fall kan få konsekvenser inom flera fält.
Mer forskning krävs
Forskarna vill nu försöka stärka hypotesen att sambandet mellan hjärnblödning och blodtransfusion handlar om kärlsjukdomen CAA. Forskarna ska bland annat titta på prover från en biobank för blodgivare och se om det går att identifiera något av de avvikande proteiner som är förknippade med kärlsjukdomen.
– Vår studie kan inte påvisa några orsakssamband så den observerade riskökningen skulle kunna bero på andra faktorer. Ytterligare forskning krävs för att bekräfta våra fynd och förstå den potentiella bakomliggande mekanismen, säger forskaren Jingcheng Zhao vid Karolinska Institutet.
Mer om studien
Studien har gjorts av forskare från bland annat Karolinska institutet, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark och KU Leuven i Belgien,
Studien är baserad på den svensk-danska transfusionsdatabasen SCANDAT som innehåller data om både blodgivare och patienter som fått blodtransfusion från 1970 och framåt. Totalt inkluderades över en miljon patienter i studien. De primära analyserna gjordes i Sverige, därefter upprepades de med danska data. Resultaten blev i stort sett identiska.
Gustaf Edgren, specialistläkare och docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, gustaf.edgren@ki.se
Jingcheng Zhao, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, jingcheng.zhao@ki.se
Engelska används allt mer som undervisningsspråk i högre utbildning globalt. Det kallas även ”English-medium instruction”, eller EMI.
En utgångspunkt för EMI är att undervisningens kvalitet inte ska försämras. Tanken är att en student som läser en kurs på engelska ska lära sig precis lika bra som om undervisningen sker på modersmålet.
Men nu visar en ny studie vid Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan, KTH, att antagandet kanske inte stämmer.
Studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade märkbart sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning jämfört med studenter som läste exakt samma kurs på svenska.
− Vår studie är ovanlig inom fältet eftersom principen för grupptilldelning byggde helt och hållet på slumpmässighet. Det innebar att den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket, och vi blev överraskade av resultatet, säger forskaren Hans Malmström vid Chalmers.
Studenter delades in i språkgrupper
Drygt 2000 studenter anmälde sig till en introduktionskurs i programmering och delades därefter slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version.
Kursen var helt digital och studenterna bestämde själva studietakten. Hur väl studenterna klarade kursen mättes i antal korrekt besvarade testfrågor och hur många som hoppade av kursen.
När forskarna jämförde de två kursversionerna visade det sig att studenterna som läste på svenska i genomsnitt svarade rätt på 73 procent fler testfrågor.
− Det är viktigt att komma ihåg att den enda skillnaden är just undervisningsspråket. Det faktum att studenterna i den svenskspråkiga kursen var signifikant bättre antyder att engelska som undervisningsspråk har negativ inverkan på lärandet, i alla fall under vissa omständigheter, säger forskaren Olle Bälter vid KTH.
Fler avhopp i förtid
När forskarna mätte genomströmningen i kursen bekräftades resultatet. 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen.
− Den som hoppar av kursen kan inte rimligen ha lärt sig lika mycket som den som slutför kursen. Också i detta avseende ser vi alltså att engelska som undervisningsspråk kan leda till sämre lärande, säger forskaren Viggo Kann vid KTH.
Enligt forskarna väcker studien frågor om fördelar och nackdelar med att så stor del av undervisningen på universitet och högskolor är på engelska.
− Det är viktigt att komma ihåg att en enskild studie inte bör användas som utgångspunkt för en radikal förändringsagenda vad gäller språk- eller utbildningspolitiken inom högre utbildning, vare sig på lokal eller nationell nivå. Men vi tror att resultaten från den här forskningen kan bidra till en mer informerad diskussion om konsekvenserna av att använda engelska som undervisningsspråk, säger Hans Malmström.
Hans Malmström, biträdande professor, institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers, mahans@chalmers.se
Olle Bälter, docent vid avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign, KTH, balter@kth.se
Viggo Kann, professor vid avdelningen för teoretisk datalogi, KTH, viggo@kth.se
Körsbär är, liksom många andra fruktbärande växter, beroende av korspollinering för att bära frukt. Det innebär att en fruktodling behöver ha flera olika körsbärsträd för att bina ska transportera pollen från en sort till en annan vid befruktningen.
– Vanligen odlas körsbärsträden med växelvisa rader med de olika sorterna. I vissa fall kan man blanda sorter i samma rad, men då kan det bli svårt att skörda rationellt. Alltså måste bina flyga från en trädrad till nästa för att fruktsättningen ska lyckas, säger Julia Osterman, biolog vid Göteborgs universitet.
I en studie har hon och forskarkollegor i Tyskland upptäckt att körsbären på träden blev fler om pollineringen sköttes av flera arter av bin.
Fler arter ökar skörden
Forskarna studerade bin i totalt 17 körsbärsodlingar i östra Tyskland. Vissa odlare använde sig av honungsbin i bikupor som pollinatörer, andra hade vilda murarbin.
En del odlingar använde sig av båda arterna. Det gav utslag på körsbärsskörden.
– De odlingar som hade honungsbin och många murarbin kunde få bär på upp till 70 procent av blommorna. De odlingar som bara hade honungsbin eller bara murarbin som pollinatörer kunde ligga på 20 procent, säger Julia Osterman.
Många odlare hade alltså redan två arter av bin, ofta som en reserv om vädret är för kallt för honungsbina vid blomningen som sker tidigt för körsbär. Honungsbin blir aktiva först när temperaturen går över tolv plusgrader medan murarbin klarar lägre temperaturer. Den kraftiga ökningen av fruktsättning skedde när båda arterna var aktiva.
– En teori är att när murarbina också finns närvarande påverkas honungsbinas sök efter föda. De blir störda och byter därför trädrad oftare, vilket resulterar i mer korspollinering. Men det enda vi vet är bina interagerar och att det uppstår en synergieffekt, säger Julia Osterman.
Rör av bambu eller trä med borrade hål lockar murarbin till fruktodlingar. Bild: Julia Osterman
Murarbin kan få hjälp på traven
Det här är värdefull information för körsbärsodlarna som kan bjuda in de vilda murarbina till sina odlingar genom att erbjuda bra bomaterial, menar forskarna.
– Murarbin är solitärer och tillverkar inte honung i vaxkakor som honungsbin, de är mer fokuserade på att samla in pollen som de matar sina avkommor med. De gillar att krypa in i rörformade utrymmen där de kan lägga sina ägg. Genom att placera ut till exempel bamburör eller trä med borrade hål i fruktodlingarna så kan odlarna få murarbina att bygga bo där. Men det verkar bara fungera till en viss gräns, sedan blir inte murarbina fler, även om man har placerar ut ännu mer bomaterial, säger Julia Osterman.
Liknande resultat har observerats i mandelodlingar. Nästa steg i forskningen är att undersöka om denna här synergieffekten gäller för andra fruktträd. Forskarna vill också ta reda på exakt hur de båda bisorterna påverkar varandra.
Mer om studien
Studien genomfördes i Sachsen-Anhalt and Thüringen i Tyskland under våren 2020. Den gjordes i samarbete med forskare från Martin Luther University Halle-Wittenberg och ett forskningsinstitut i Erfurt.
Julia Osterman, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, julia.osterman@bioenv.gu.se
Motion nämns ofta som en viktig faktor som bidrar till förbättrad kognitiv funktion*, men många studier som gjorts har visat varierande och ibland motstridiga resultat.
En ny studie har nu sammanfattat effekterna av fysisk träning på kognitiva funktioner. Hit räknas till exempel minne, uppmärksamhet, beslutsförmåga och hur snabbt hjärnan bearbetar information.
*Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.
Yoga har större effekt
Enligt forskarna är resultaten av studien tydliga. Styrketräning och motionsaktiviteter, som syftar till att förbättra konditionen och syreupptagningsförmågan, har endast en låg effekt på den kognitiva förmågan.
Yoga har däremot en måttlig positiv effekt på den kognitiva förmågan, och är mer sannolik att leda till en märkbar förändring av kognitiva funktioner.
Regelbunden yoga under en längre period är dock bättre för att främja kognitiv funktion än enstaka utövning. Yoga har också större potential att bromsa åldersrelaterad kognitiv nedgång, som till exempel demens, jämfört med styrke- och konditionsträning.
– Yoga kombinerar andningskontroll med olika fysiska övningar, vilka påverkar autonoma nervsystemet och nedreglerar sympaticusaktiviteten. Det är helt enkelt en metod för att hantera och motverka stress vilket förbättrar emotionell kontroll, kroppskontroll, välbefinnandet samt förbättrar uppmärksamhet, minne och andra kognitiva funktioner, säger forskaren Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan vid Jönköping university.
Mer om studien och hjärnvänliga träningsaktiviteter
I studien används termen ”mind-body exercise” som ett samlingsbegrepp för den intervention som gjordes med deltagarna. Det innebär träning som kombinerar rörelsesekvenser, andningskontroll och uppmärksamhet. Träningsaktiviteter där dessa övningar förekommer är till exempel yoga, tai chi och pilates.
Studien, som är ett samarbete mellan Jönköping University och Region Jönköpings län, sammanfattar resultaten från drygt 300 originalstudier med fler än 20 000 deltagare bland friska personer över 55 år från hela världen.
Yoga rekommenderas för äldre
Forskarna rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner för att upprätthålla en bra kognitiv hälsa.
– För att få en förbättrad kroppslig, mental och kognitiv hälsa är det viktigt med en fysisk och aktiv ålderdom. Vi rekommenderar att träna både styrka, kondition och någon form av yoga för att ha ett friskt och hälsosamt åldrande där yogan hjälper till att få en bra kognitiv hälsa, säger forskaren Nerrolyn Ramstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Peter Blomstrand, biträdande professor vid Hälsohögskolan, Jönköping university, och överläkare överläkare i Region Jönköpings län, peter.blomstrand@ju.se
Sedan september 2019 har Sverige en ny officiell högsta punkt. Forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala konstaterade då att Kebnekaises sydtopp var lägre än nordtoppen.
Sydtoppens höjd, som kröns av en toppglaciär, var då 2095,6 meter jämfört med norra toppens 2096,8 meter. Nordtoppen består av sten och har en höjd som inte ändras.
Årliga mätningar visar minskning
Mätningen av sydtoppen görs varje år. Den senaste mätningen i september i år visar att den fortsätter att minska. Höjden uppmättes till 2093,2 meter över havet. Det innebär en minskning på 1,4 meter sedan förra året.
– Mätningen av sydtoppen var inte lätt i år på grund av hårda vindar på toppen, men vi behövde utnyttja det enda väderfönstret som fanns för att kunna genomföra mätningen innan ny snö tillkommer till sydtoppen nu när hösten börjar i fjällen, säger Nina Kirchner som är glaciärforskare vid Stockholms universitet.
Forskaren Nina Kirchner, glaciärforskare och föreståndare för Tarfala forskningsstation, mäter höjden på Kebnekaises sydtopp den 11 september 2023. Bild: Tarfala forskningsstation
Flera svenska glaciärer smälter
Tarfala forskningsstation deltar även i ett internationellt mätprogram, World Glacier Monitoring Service, som mäter glaciärer i världen och gör så kallade massbalansberäkningar*. Av cirka femtio referensglaciärer som ingår i världen finns fyra i Sverige. Glaciärerna har regelbundet mätts i mer än 30 år.
*Massbalansberäkningar för en glaciär kan jämföras med ett bankkonto där inkomster och förluster räknas ihop. För glaciärer handlar inkomsterna om snö som tillkommer på glaciären under vintern och så småningom blir till glaciäris. Förlusterna är snö och glaciäris som smälter under sommaren. Inkomst och förlust räknas ihop för att antingen ge en positiv balans, alltså glaciären växer eftersom inkomster är större än förlusterna eller en negativ balans, det vill säga glaciären krymper eftersom inkomster är mindre än förluster.
Glaciärerna som mäts av forskarna vid Stockholms universitet är Storglaciären som ligger vid Tarfala forskningsstation, Rabots glaciär, Mårma och Riukojietna. Alla fyra glaciärer har minskat i jämförelse med 2022.
Minskningar större än tidigare
Rabots glaciär har minskat mest, följt av Riukojietna, Mårma och Storglaciären. Om man tittar på massförlust i snitt över de senaste tio åren, har årets förlust för alla glaciärer varit dubbelt så stor som snittet.
I år smälte Rabots glaciär och Riukojietna dessutom i sina högst belägna områden. Det innebär att glaciärerna inte fick någon ny snö där som kunde bidra till deras tillväxt. Den snö som kom på vintern tinade bort under sommaren. Även is som inte längre var skyddad av snötäcket smälte bort.
– Detta kan vara början på att en glaciär ”svälter ihjäl”. Glaciärerna behöver nu ett år med positiv massbalans för att kompensera förlusten. Om ett sådant år uteblir är förlusten oåterkallelig, säger Nina Kirchner.
Mer om Kebnekaise och mätningar vid Tarfala forskningsstation
Kebnekaisemassivet har två toppar: en nordlig isfri topp med frilagd berggrund på en höjd av 2096,8 meter över havet och en sydlig istäckt topp. På grund av sitt istäcke har sydtoppen en varierande höjd. Den är högre på vintern till följd av snöfall och lägre på sommaren på grund av snösmältning. Återkommande mätningar av sydtoppens höjd har varit en del av mätprogrammet vid närliggande Tarfala forskningsstation sedan slutet av 1940-talet.
Fram till 2019 var sydtoppen högre än nordtoppen, men fortsatt issmältning på grund av klimatuppvärmningen har resulterat i att sydtoppen nu är lägre än nordtoppen. Under de två senaste decennierna har sydtoppens höjd minskat med cirka 0,4 meter per år. Den återstående istjockleken vid sydtoppen uppgår för närvarande till cirka 33 meter.
Kontakt:
Nina Kirchner, docent i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation, nina.kirchner@natgeo.su.se
Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom har en högre risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer jämfört med normalbefolkningen.
En ny studie vid Karolinska institutet visar nu att blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter mot cancerformen. Effekten var tydligast hos personer med ulcerös kolit.
– Även om det behövs fler studier för att bekräfta våra resultat så talar vår studie för att statiner kan förebygga tjock- och ändtarmscancer hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som är en högriskgrupp för att utveckla denna cancerform, säger forskaren Jiangwei Sun vid Karolinska institutet.
I studien har drygt 10 500 IBD-patienter från hela landet jämförts. Hälften påbörjade en behandling med någon statin. Den andra hälften fick inte behandlingen.
Efter en uppföljningstid på i snitt 5,6 år hade 70 statinbehandlade och 90 icke statinbehandlade IBD-patienter diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer.
Skyddseffekten ökade med tiden
Skyddseffekten var större ju längre tid patienterna behandlats med statiner och kunde påvisas efter två års behandling.
Även dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var färre hos de statinbehandlade patienterna under studietiden.
Färre dödsfall
Dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var under studietiden färre hos de statinbehandlade patienterna, 20 jämfört med 37. Det var även färre dödsfall oavsett orsak, 520 jämfört med 719.
Skyddande effekt vid ulcerös kolit
Studien visar att man behöver behandla cirka 200 IBD-patienter med statiner för att undvika ett fall av tjock- och ändtarmscancer, eller ett dödsfall i cancerformen, inom tio år efter behandlingens början. Den skyddande effekten är bara statistiskt säkerställd för patienter med ulcerös kolit.
– Vi tror att det kan bero på att studien innehöll färre patienter med Crohns sjukdom. Det behövs sannolikt fler och större studier där man sammanställer patientpopulationer från flera länder för att nå statistisk signifikans för Crohns sjukdom, säger Jiangwei Sun.
För att undvika ett dödsfall oavsett orsak under samma tioårsperiod räckte det med att behandla 20 IBD-patienter, vilket kan förklaras av att statiner även skyddar mot andra vanligare åkommor, till exempel hjärt-kärlsjukdom.
Statiner kunde kopplas till färre dödsfall både hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Fler studier behövs
Enligt forskarna är resultaten det bästa underlaget hittills för att statiner skulle kunna vara en bra förebyggande behandling mot tjock- och ändtarmscancer för IBD-patienter. Men mer kunskap krävs innan behandlingen kan rekommenderas i generella riktlinjer.
– Fler studier behövs för att fastställa om det finns ett orsakssamband, när i sjukdomsförloppet statinbehandling i så fall bör sättas in, lämplig dos och hur länge behandlingen behöver pågå för att göra nytta, säger Jiangwei Sun.
Studien är baserad på den så kallade ESPRESSO-kohorten som startades av Jonas Ludvigsson, professor vid vid Karolinska institutet.
– Genom att kombinera vävnadsdata från tjock- och ändtarmscancer med svenska hälsoregister har vi en unik möjlighet att studera långtidseffekter av läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vår förhoppning är att de här studierna ska förbättra vården av IBD-patienter, säger Jonas Ludvigsson.
Studien har gjorts i samarbete med forskare från bland annat Örebro universitet och Harvard-universitetet i USA.
Fakta om tarmsjukdomar och ökad cancerrisk
Tidigare studier har visat att patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom har, har 50 procent högre risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer jämfört med normalbefolkningen.
Detta beror sannolikt på den kroniska inflammation i tarmen som dessa patienter har. Forskare har länge sökt efter läkemedel som kan minska den inflammationsorsakade cancerrisken utan att hitta lämpliga kandidater.
Jiangwei Sun, postdoktor, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, jiangwei.sun@ki.se
Släktingar spelar ofta en viktig roll i människors liv. Familjemedlemmar som kusiner, mormödrar och farbröder är en del av individens sociala nätverk och bidrar ofta med betydande stöd – med allt från barnomsorg till socialt umgänge och finansiell hjälp.
I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet för första gången dokumenterat hur många släktingar vi har i Sverige.
– Det har saknats kunskap om hur många släktingar personer har i moderna samhällen, och den informationen har aldrig tidigare samlats in för en hel befolkning. Det har inte funnits tydliga svar på frågor som hur många kusiner man har i Sverige eller andra länder, säger demografiforskaren Martin Kolk vid Stockholms universitet.
30-åringar har ungefär 20 släktingar
Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial som håller hög kvalitet också långt tillbaka i historien.
Sverige är unikt i världen att ha en digitaliserad folkbokföring med kopplingar mellan barn och föräldrar som sträcker sig tillbaka till 1930-talet. Det gör att registerstudier, där man kan koppla individer till deras levande släktingar, blir möjliga att göra.
Av de typer av släktingar som undersökts i studien – från barnbarn till far- och morföräldrar – har svenskar i genomsnitt 20 släktingar i mitten av 30-årsåldern. Yngre barn har omkring 15 släktingar. 70-åringar har ungefär tio.
Svenskar mitt i livet har i genomsnitt åtta kusiner, och nästan 30 procent har elva eller fler kusiner.
– Hur många släktingar man har påverkas av många olika saker, som skillnader i barnafödande över tid, när i livet man har barn, skillnader i levnadslängd, och åldersskillnader mellan partners. Alla dessa saker kan skilja sig mycket mellan olika familjer, och har även förändrats mycket över tid, säger Martin Kolk.
Stora variationer i släktnätverk
Det är mycket ovanligt att inte ha några släktingar alls i livet. Det förekommer bara i undantagsfall bland mycket gamla personer.
Släktnätverken mellan män och kvinnor är mycket lika varandra, visar studien. Över tid ses en högre andel släktingar, som till exempel halvsyskon, som resultat av separationer.
– Hur många släktingar man har skiljer väldigt mycket mellan olika individer och åldrar. Flest levande släktingar har man i medelåldern mellan 30 och 40 års ålder. Vi ser en stor variation i hur många släktingar man har. Tjugondelen med minst familj har bara tre–fyra släktingar, medan tjugondelen med flest släktingar har över 45, säger Martin Kolk.
Han menar att forskningen ger en inblick i en outforskad viktig del av familjeliv i Sverige.
– Samhällsvetenskaplig forskning har också visat att släktingar är viktigare för livschanser i moderna samhällen än man tidigare trott, och då är det viktigt att dokumentera vilka släktingar man faktiskt har, säger Martin Kolk.
Så gjordes studien
Studien är baserad på svenskt registerdata, och inkluderar alla personer som är födda i Sverige och bodde här 2018.
Med hjälp av register över barnafödande har forskarna skapat släktnätverk och räknat ut antalet släktingar som barnbarn, barn, syskonbarn, syskon, kusiner, föräldrar, föräldrars syskon, och far- eller morföräldrar i Sverige.
Forskarna har sedan räknat ut genomsnitt och fördelningar av olika kategorier släkt i Sverige. Eftersom det bara finns demografiska data inom Sveriges gränser i svenskt registerdata är studien fokuserad på individer som är födda här.
För personer med utlandsfödda föräldrar saknas ofta uppgifter om far- och morföräldrar.
Martin Kolk, docent i demografi, Stockholms universitets demografiska avdelning vid sociologiska institutionen, martin.kolk@sociology.su.se
Den lilla trattformade kopparkanonen hittades av en fritidsdykare på 20 meters djup i havet utanför Marstrand på västkusten. Den tros komma från ett förlist skepp.
En internationell forskargrupp bedömer att det rör sig om en skeppskanon, det vill säga inte en kanon som transporterats som last. Det beror på att den fortfarande hade delar av en laddning kvar i krutkammaren när den hittades. Kanonen var alltså laddad och redo att användas i strid när den hamnade på havsbottnen.
De bevarade laddningsresterna har gjort det möjligt att datera fyndet genom kol 14-metoden.
– Resultatet visar att Marstrandskanonen med stor sannolikhet härrör från 1300-talet vilket gör den till en av de absolut äldsta artilleripjäser som påträffats i Europa, säger forskningsledaren Staffan von Arbin som är marinarkeolog vid Göteborgs universitet.
Forskarna har dokumenterat fyndet genom 3D-skanning. De har också genomfört en kemisk analys av metallen som använts vid gjutningen av kanonen. Analysen visar att det rör sig om en kopparlegering som innehåller omkring 14 procent bly och bara mindre mängder tenn.
Bristande kunskap om kanongjutning
Denna legering är långt ifrån optimal för kanongjutning, menar forskarna. Det är troligt att kanonen skulle ha gått sönder och blivit obrukbar vid alltför intensiv användning.
– Helt uppenbart har den som gjutit kanonen inte haft de nödvändiga kunskaperna och förståelsen för olika kopparlegeringars egenskaper, säger Staffan von Arbin och fortsätter:
– Det visar att man ännu inte fullt ut behärskade kanongjutningens ädla konst vid denna tid och att tillverkningen till stor del skedde utifrån ”trial and error”.
Analysen indikerar också att kopparmalmen som brukats vid tillverkningen av kanonen är bruten i dagens Slovakien. Blyet kommer troligen från England eller gränsområdet mellan Polen och Tjeckien.
Marstrand viktig knutpunkt
Staden Marstrand, med sin omtalat goda hamn, var under 1300-talet en viktig knutpunkt för handelssjöfarten mellan Västeuropa och Östersjöområdet. Men havet var en arena för krig och konflikter, och civilbefolkningen drabbades ofta hårt. Det fanns dessutom alltid en risk för piratangrepp.
De nya typer av eldvapen som utvecklades vid denna tid gav stora taktiska fördelar vid strider till sjöss.
Det var dock inte bara krigsfartyg som försågs med bestyckning. Under loppet av senmedeltiden började även handelsskepp i allt högre grad att utrustas med kanoner för att kunna försvara sig mot pirater och andra fientligt sinnade skepp. Undersökningen av Marstrandskanonen ger nya kunskaper och perspektiv på denna militärtekniska utveckling.
Vrakrester kan ge fler ledtrådar
Trattformiga kanoner av Marstrandskanonens typ brukar vanligtvis tillskrivas 1400- och 1500-talen, men fyndet vittnar alltså om att modellen existerade redan på 1300-talet. De bevarade laddningsresterna i kanonens krutkammare visar också att användandet av kartescher, ett slags färdigpackade krutladdningar, kom i bruk långt tidigare än vad man känt till.
– Nu vill vi naturligtvis också försöka lokalisera och dokumentera skeppet som kanonen hörde till. Även om det sannolikt är hårt nedbrutet och sönderslaget borde det gå att hitta spridda vrakrester vid en noggrann inventering av fyndplatsen och dess omgivningar, säger Staffan von Arbin.
Den undersökta kanonen påträffades 2001 och ingår idag i Bohusläns museums samlingar.
Översvämning som litterärt motiv har en lång historia som sträcker sig tillbaka till de första syndaflodsmyterna i olika kulturer världen över. Men i samband med klimatkrisen har översvämningsberättelser fått ny relevans i västerländsk litteratur.
En avhandling i litteraturvetenskap vid Umeå universitet har nu undersökt översvämningen som litterärt motiv i 2010-talets svenska romaner. Syftet är att försöka bidra till en djupare förståelse av hur relationen mellan människan och hennes omgivning skapas och förändras i litterära skildringar av vattenkatastrofer.
– Kopplingar till den bibliska berättelsen om Noa och arken är fortsatt vanliga i 2010-talets översvämningsskildringar. Den här typen av katastrofmotiv har dock på senare tid främst kommit att kopplas till berättelser om klimatfrågor och andra miljöproblem, säger forskaren Malin Löf Nyqvist.
Förankring i litterär tradition
Hon konstaterar att flera av de romaner som analyseras i avhandlingen dessutom är förankrade i en svensk litterär tradition av översvämningsskildringar som kretsar kring islossningar, vårfloder och de norrländska älvarnas roll i utvecklingen av det moderna, industrialiserade samhället.
– De gråbruna, slammiga, giftiga och våldsamma vattenmassor som gestaltas i böckerna har ofta en egen vilja och gör uppror mot människans försök att kontrollera den icke-mänskliga naturen, säger Malin Löf Nyqvist och fortsätter:
– Genom översvämningsmotivet blir mytologiska och andliga föreställningar om vatten synliga och utmanar synen på vatten som en naturresurs som vi människor kan styra över och utnyttja som vi vill.
Skildringar av klimatkris blir konkreta
Hon menar också att skönlitterära skildringar av översvämningar idag ofta används för att framställa klimatkrisen som något konkret – med påtaglig inverkan på den lokala närmiljön – i stället för ett abstrakt, globalt fenomen.
Avhandlingen visar att svenska exempel på översvämningsskildringar inte är något undantag. Många av de trender och mönster som går att hitta i den engelskspråkiga klimatfiktionen förekommer även i den svenska.
I avhandlingen analyseras tre fristående romaner för vuxna och en ungdomstrilogi. Romanerna är Fallvatten av Mikael Niemi, Vintern av Conny Palmkvist, Ödmården av Nils Håkanson och Ättlingarna av Mats Söderlund.
Malin Löf Nyqvist, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, malin.lof.nyqvist@umu.se
Så kallade konversationsagenter är ett AI-verktyg där användaren interagerar med en digital, människoliknande karaktär i verklighetsnära situationer och miljöer. Med hjälp av denna AI-teknik kan elever prata med en karaktär på en skärm och få svar.
En avhandling vid Göteborgs universitet har nu undersökt svenska högstadieelevers upplevelser av att öva på att prata engelska, franska, spanska och tyska med en konversationsagent.
– Tekniken var uppskattad av både elever och lärare. De flesta elever tyckte att det var ett lätt, roligt och tryggt sätt att språkträna och intresset höll i sig över tid, säger forskaren Elin Ericsson vid Göteborgs universitet.
En stor variation kunde ses i vilken grad eleverna relaterade socialt till konversationsagenten.
– Detta verkar ha betydelse för helhetsupplevelsen. Till exempel påverkades samarbetet av hur verklighetstrogen eleven uppfattade agenten. En del elever upplevde den som en livlös maskin, medan andra elever förmänskligade och utvecklade känslor gentemot den, säger Elin Ericsson.
Verktygen behöver utvecklas
Det finns fortfarande lite forskning kring AI i språkundervisning och lärande. Studien ger därför en viktig pusselbit till upplevelser och erfarenheter av AI hos elever mellan 13 och 15 år.
De få konversationsagenter som finns tillgängliga idag är inte innehållsmässigt anpassade efter svenska elever. De kan inte alltid relatera till de situationer som samtalen utspelar sig i, som till exempel att köpa en fysisk biljett på en tågstation. Tekniska brister och utvecklingsaspekter i systemen påverkar också elevernas upplevelser.
Elin Ericsson menar därför att hennes forskningsresultat kan ge värdefull kunskap till lärare som vill introducera dessa system i skolan, men också till utvecklare av konversations-AI.
– I förlängningen kan det bidra till att effektivisera språkundervisningen och lärandet i skolan och förhoppningsvis göra så att fler vill använda språket de lär sig aktivt och känna glädjen i det. En stor fördel med konversations-AI är att de digitala agenterna är outtröttliga och låter eleven öva i enskildhet utan att känna sig iakttagen, när och hur hen själv vill.
Konversationsträning viktig för inlärningen
Elin Ericsson, som själv är språklärare i botten, poängterar att konversationsträning är en viktig del i att lära sig ett språk.
– Att lära sig att prata är, tillsammans med att lyssna, skriva och läsa, en av de fyra färdigheterna. Etablerade principer för andra- och tredjespråksinlärning säger att möjligheter att tala språket i social interaktion i en trygg miljö och att få direkt återkoppling är avgörande för att tillägna sig språket. I de avseendena har konversations-AI stora fördelar som metod, säger hon.
Mer om konversationsagenter
Systemen har ännu inte etablerats som undervisningsmetod i svenska skolor, men däremot i flera andra länder, bland annat i Japan, Sydkorea och Mexiko och då mestadels för universitetsstudenter.
Elin Ericsson, forskare i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, elin.ericsson@ait.gu.se
Det är känt sedan tidigare att storleken på den största fisken i fisketävlingar har minskat, och att många av de mest hotade arterna är stora. I en ny internationell studie bekräftas dessa observationer.
Studien visar att förändringar i kroppsstorlek beror på att individer inom arter blir mindre, men också att större arter ersätts med mindre.
– På vissa platser har man till exempel observerat mindre och mindre individer av klorocka, medan mindre arter som makrill blir allt vanligare. Stora fiskar har allt sämre odds, oavsett om det är på grund av vad människor föredrar att äta eller att fiskarnas livsmiljöer blir varmare, säger forskaren Inês Martins från St Andrews-universitetet i Storbritannien.
Ökat fisketryck kan påverka
Forskarna har inga säkra svar på varför fiskarna blir mindre, men de misstänker att en kombination av saker påverkar. Det kan till exempel handla om ökat fisketryck på större individer. Det gör att fler yngre och mindre fiskar av en art blir kvar i havet. På samma sätt kan det riktade fisket efter vissa arter göra att andra, ofta arter av mindre storlek, gynnas.
– Att världshaven har blivit varmare kan också vara en orsak. Vi har länge sett att arter växer snabbare i varmare miljöer, men att deras slutliga, vuxna storlek blir mindre, säger forskaren Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som är ett av 17 lärosäten som samarbetat i studien.
Inga entydiga resultat
Forskarna har tittat på tidsserier som täcker de senaste 60 åren från hela planeten, och för många typer av djur och växter.
Resultatet var inte helt entydigt. Ibland kan klimatförändringar bidra till att större arter breder ut sig på bekostnad av mindre. Det händer till exempel i den svenska fjällkedjan – där fjällbjörkar och olika buskar tar över marker som tidigare var täckt av olika gräs och örter – när årsmedeltemperaturerna stiger.
– I en tidigare studie har jag konstaterat att växterna har blivit allt högre på tundran i Arktis och i alpina regioner, säger Anne Bjorkman.
Men krympande storlek var alltså vanligast bland fiskar. Den nya studien, som täcker in en lång rad arter, visar att det är komplexa förändringar som skett under de senaste 60 åren.
– Det första steget är att förstå vad som sker hos alla organismer. Först därefter kan vi börja titta på varför det händer och begripa vilka konsekvenser dessa förändringar kan få för mänskligheten, säger Anne Bjorkman.
Ekosystemen kompenserar
Studien avslöjar också att när stora organismer försvinner, ersätts de med många fler mindre individer som gör att den totala mängden liv, biomassan, hålls konstant.
Det överraskande resultatet stöder idén att ekosystemen tenderar att kompensera vid förändringar så att den totala biomassan förblir stabil.
Enligt forskarna är fyndet viktigt för vår förståelse av hur olika organismer anpassar sig till de utmaningar som människor orsakar. De menar också att det är viktigt att övervaka förändringar i arternas egenskaper, på både individnivå och som grupp, för att förstå effekterna av miljöförändringar och mänsklig påverkan på biologisk mångfald globalt.
Anne Bjorkman, ekolog på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, anne.bjorkman@bioenv.gu.se
Olika åtgärder under de senaste decennierna har resulterat i förbättrade miljöer i vattendrag i Europa, men den positiva utvecklingen tycks nu ha bromsat in.
Det visar en studie som analyserat insamlade data från vattendrag i hela Europa. Forskare har därmed fått en överblick av åtgärdernas resultat över tid.
– Eftersom data kommer från långa tidsserier har vi fått en unik inblick i vilka effekter som den europeiska vattenförvaltningen och det europeiska vattendirektivet, har haft. Vi kan tyvärr också se att de positiva effekterna har börjat klinga av, vilket är oroande. Resultaten är en tydlig indikation på att det sätt vi förbättrar och skyddar våra vatten måste ses över på nytt, säger forskaren Lenka Kuglerová vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som medverkar i studien.
Klimatförändringar ändrar spelplanen
Dagens vattenförvaltning bygger på rening av avloppsvatten och restaurering av vattenmiljöer för att vattendragen ska återgå till ett mer ursprungligt tillstånd. Men klimatförändringarna kommer göra det problematiskt att försöka återgå till historiska tillstånd, menar forskarna.
– Vi står inför ett stort skifte med förändrade ekologiska förutsättningar chansen att uppnå återhämtning till ursprungliga tillstånd blir minimal. Klimatförändringarna ändrar spelplanen för vattenförvaltningen och innebär att vi kommer behöva arbeta på nya sätt och tvingas att göra tuffa avvägningar mellan olika intressen, menar forskaren David Angeler vid SLU.
Nytänkande och smarta åtgärder behövs
I studien betonar forskarna att det behövs ett nytänkande kring ländernas nationella vattenförvaltning. De vill se större geografiska grepp för att täcka in kopplingarna som finns i naturen och en ökad hänsyn till framtidsscenarier.
– Studien visar hur viktigt det är med smarta åtgärder och att ta hänsyn till vilka funktioner ett vatten ska ha och vilka vattenlevande organismer som kan bidra till det. Det är inte bara biodiversitet i sig som är viktig, utan även vilken funktion de arter som lever där har. På så vis får vi ekosystem som är bättre rustade för framtiden, säger Brendan McKie som är forskare vid SLU.
Mer om studien och EU:s vattendirektiv
EU:s vattendirektiv trädde i kraft år 2000 och ska säkra en god vattenkvalitet i Europa. Direktivet skyddar alla former av vatten. Att återställa ekosystem i och kring vattenförekomster och minska föroreningar i dem, ska leda till en hållbar vattenanvändning av enskilda och företag göra samt att en ”god status” kan nås.
90 svenska vattendrag ingick i den europeiska studien som samlat information från totalt 1816 dataserier från europeiska vattendrag. Den svenska informationen kommer från nationella och regionala program för miljöövervakning.
Lenka Kuglerova, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, lenka.kuglerova@slu.se
Brendan Mckie, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, brendan.mckie@slu.se
– Ursula von der Leyen är definitivt den starkaste rådsordföranden sedan Jacques Delors på 1980- och 1990-talen. Det har också varit en ambition under de senaste åren att kommission skulle bli mer geopolitisk, ta mer initiativ i frågor som berör försvars- och säkerhetspolitik, säger Calle Håkansson som är doktorand i global politik vid Malmö universitet.
Hans forskning visar samtidigt att det finns en dynamik mellan mellanstatlig- och överstatlig nivå, och att det fortfarande är stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet som ger kommissionen och andra organ en impuls att agera.
Ländernas ledare ger de politiska riktlinjerna, men de är ofta beroende av andra för att ta fram lösningarna. EU-kommissionen trycker då på med idéer och processer som ofta leder till mer gemensamma ramverk, menar Calle Håkansson.
Utrikesfrågor traditionellt medlemsstaternas område
Utrikes- och säkerhetsområdet har traditionellt setts som medlemsstaternas politikområde. Men på senare tid har rådet och andra EU-institutioner sett vinster i att samordna politiken på olika områden.
Bakgrunden är flera kriser under det senaste decenniet, till exempel annekteringen av Krim, covid-19 och kriget i Ukraina. Unionen har visat sig vara mer motståndskraftig och enig än vad flera förutspått.
– Vid covidkrisen tog man beslut om gemensam upphandling av vaccin och gemensam upplåning. Sen kom det starka svaret på det ryska anfallskriget mot Ukraina. En stor anledning till att man tagit dessa beslut skulle jag säga är kommissionens mer geopolitiska roll inom unionen som pådrivare, säger Calle Håkansson.
Studien lyfter fram två exempel där kommissionen tagit initiativet. Det första är sanktionspolitiken mot Ryssland där kommissionen tog en mycket större roll i att utveckla sanktionspaketen och att snabbt få dem på plats.
– Det var tydligt att EU hade lärt sig av annekteringen av Krim 2014 då allt gick mycket långsammare.
Samordning med USA
Det andra exemplet handlar om den transatlantiska samordningen i svaret på Rysslands anfall mot Ukraina. Det var väldigt tydligt hur USA:s president Joe Biden och hans medarbetare vände sig till Ursula von der Leyen och hennes närmaste krets – och att de arbetade tillsammans för att ta fram olika paket.
Om EU-kommissionen kommer fortsätta ha denna ”regeringsliknande” roll, ser Calle Håkansson som ovisst.
– Just nu ser pekar det mot en fortsatt stärkt roll för den och framför allt dess ordförande, det har ju visat sig fungera bra. Men det är inte säkert att EU-parlamentet och andra institutioner vill ha denna maktförskjutning, säger han.
Har detta gett EU en starkare röst i världen?
– Både och. Sedan kriget har EU tagit en rad historiska beslut och medlemsskapsprocessen för Moldavien och Ukraina har börjat igen. Samtidigt kan man se att USA fortfarande är den absolut viktigaste aktören i stödet av vapen till Ukraina, säger Calle Håkansson och fortsätter:
– Kriget har också visat på bristerna i EU-ländernas försvarspolitik, de var inte beredda på ett storskaligt krig. Natoförhandlingarna belyser också att det är säkrare vara med i Nato än bara i EU, som ju inte är en försvarsallians utan en politisk allians.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
