Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet har under många år forskat om barn och unga. Den stress och oro som de unga känner tror Mats Trondman kan kopplas till att ungdomstiden har blivit allt längre. Idag är man närmare 30 innan man lever ett ”vuxet liv”, det vill säga att man är klar med sin utbildning, har ett jobb man är nöjd med, har en bostad och känner att man kan leva ett självständigt vuxet liv.
– Att vara ung innebär att man kan fokusera på sig själv och göra det man tycker är roligt, till exempel resa, träffa kompisar och hänga på sociala medier. Men plötsligt tränger sig vuxenlivets krav på och då börjar man ifrågasätta vad man egentligen gör med sitt liv och vad man borde göra, vilket skapar stress och oro, säger Mats Trondman.
Ungdomars oro bottnar ofta i de frågor som ligger dem närmast menar Mats Trondman.
Idealbild av det perfekta livet
– Man känner att mobilsurfandet upptar för mycket av ens tid och då börjar man fundera på vad man borde göra istället. Då kommer oron för de större frågorna som om man kommer att få ett jobb eller om man kommer att lyckas i livet.
Undersökningen visar också att det finns en idealbild av det ”perfekta livet” som de unga känner att de måste leva upp till. Erika Lundby, lektor i socialt arbete, forskar om ungas konsumtion. Hon har sett att konsumtion spelar en allt större roll i ungas liv när det gäller att visa vem man är och känna grupptillhörighet.
Ny teknik och sociala medier gör att vi ständigt omges av marknadsföring där stort fokus riktas mot barn och unga.
– Varje dag möter vi normer och ideal för hur vi ska vara, vilka produkter vi ska ha och hur vi ska se ut. Detta tillsammans med grupptryck och en vilja att passa in sätter givetvis press på unga, menar Erika Lundby.
Press att hela tiden välja rätt
Att så många ungdomar känner press och oro tror hon även kan kopplas till att vi idag lever i ett samhälle där ett stort ansvar vilar på individen. Redan som ung förväntas man göra de rätta valen i livet.
– Idag finns det mängder av valmöjligheter, vilket kan göra att man känner press att hela tiden välja rätt, det kan vara alltifrån att välja utbildning till att välja ”rätt” träning för att forma sin kropp, till att välja ”rätt” märken på kläderna. Vi bygger idag i hög grad vår identitet kring våra livsval och vår konsumtion, säger Erika Lundby.
Undersökningen visar en rad dilemman som är närvarande i ungas liv: Vad vill jag göra? Vad borde jag göra? Och hur mår jag egentligen? Alla dessa frågor som ungdomarna kämpar med i sin vardag leder till att de upplever stress och oro när de tänker på framtiden.
Kontakt: Erika Lundby, 0762-15 95 34, erika.lundby@lnu.se Mats Trondman, 073 51 57 173 mats.trondman@lnu.se Josefin Fägerås kommunikatör, 0725-28 14 30, josefin.fageras@lnu.se
Studien: Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro
SVERIGES UNGDOMAR OM FRAMTIDEN
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.
I boken föreslår han en metod hur man bättre kan träna studenter och lärare i tänkandets konst och i kommunikation.
– Eftersom vi forskare och lärare kan sägas vara i ”tänkandets tjänst” har det förvånat mig hur lite vi diskuterar hur vi systematiskt kan förbättra vårt tänkande och vår förmåga att lösa tvärvetenskapliga problem, säger Anders Omstedt, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Strävar mot förbättrat tänkande
Analytiskt kritiskt tänkande är grunden för utbildning på universitet och innehåller moment som analyserande, värderande, problemlösande och urskiljande av felaktiga argument. Detta tänkande är långsamt och kräver ofta lång utbildning, , menar Anders Omstedt.
– Intuition är en insikt, en aning om att veta något utan bevis eller förklaring baserad på din egen erfarenhet. Den kan också tränas och är teorifri och snabb.
Han menar att kopplingar mellan analytiskt tänkande och intuition innebär att kunna lyssna, utvärdera, summera och att uppskatta båda dessa mänskliga egenskaper, vilket leder till bredare och djupare förståelse och därmed förbättrat tänkande.
I boken berättar Anders Omstedt om sina personliga erfarenheter och skildrar hur han arbetat med sig själv för att utveckla både sitt analytiska och sitt intuitiva tänkande som forskare och människa. Han framhåller bland annat att naturvetare måste bli bättre på att lyssna och ställa öppna frågor och kan lära mycket från andra discipliner som till exempel litteratur, psykologi, filosofi och konst.
– Vinsten för oss naturvetare, när vi kopplar samman vetenskap och konst, är just att vi kan bli bättre på att tänka. Idag, med konkurrens på alla nivåer och stora globala utmaningar måste forskarna tänka om och förbättra sitt tänkande, säger Anders Omstedt.
Stärker minnet i drömgruppen
Analytiskt kritiskt tänkande och intuition bör gå hand i hand och är till hjälp vid forskning, anser Anders Omstedt. Bokens undertitel And the Nights Abound with Inspiration är en fingervisning om hans eget engagemang i drömgrupper och arbete med att förena analytiskt tänkande med intuition och känslor.
− Eftersom drömmar är känsligt material måste deltagare i drömgrupper lära sig att visa respekt för varandra. Som deltagare i en drömgrupp stärker man också sitt minne, lever sig in i varandras berättelser, ställer öppna frågor och lär sig bättre förstå symboler och känslors betydelse. Det är något man också har stor nytta av som forskare och i kommunikation med andra discipliner. Samma metod kan användas i andra typer av grupper, till exempel i forskargrupper.
Genom boken vill Anders Omstedt stimulera studenter och forskare att studera sig själva och sina motiv för att bättre kunna förstå sina drivkrafter.
− Privatliv och yrke hänger ihop och vi måste binda ihop olika kunskapsfält. Idag sker den mesta forskning i stuprör utan kommunicerande kärl vilket gör att forskarna saknar förmåga till att bidra i lösandet av de globala utmaningarna. Istället konkurrerar man med smarta argument.
Onsdagen den 6 april föreläser Anders Omstedt om sin bok på Geovetarcentrum vid Göteborgs universitet och om de utmaningarna geo- och marina- vetenskaper står inför när det gäller ledarskap och utbildning.
Boken Connecting Analytical Thinking and Intuition, And the Nights Abound with Inspiration är utgiven på Springer förlag.
Kontakt: Anders Omstedt, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 031-786 28 81, 0709-49 24 77 anders.omstedt@marine.gu.se
– Det är allvarligt. När ungdomar lever med hög stress och dålig sömn är det lätt att hamna i en spiral av psykisk ohälsa, säger Malin Jacobsson, utbildad distriktssköterska och skolsköterska på Sjömarkensskolan.
Tillsammans med Anna Hederström och handledaren Karin Högberg har Malin Jacobsson genomfört en enkät med 937 niondeklassare från 13 högstadieskolor i Borås. De svaren ligger till grund för examensarbetet ”Ungdomars sömn i samband med IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning”.
– Fördelen var att vi åkte ut till alla skolor, träffade eleverna och stannade kvar tills de hade skrivit klart. Det gjorde att svarsfrekvensen blev högre än om vi bara hade skickat ut enkäten.Det tog lång tid, men det var ett vinnande koncept, säger hon.
Skolstress ger sömnbrist
Resultatet var alarmerande. Det stod klart att 55 procent av ungdomarna sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen, 21 procent sover sex timmar eller mindre och 1 av 10 elever har sömnproblem. Den största orsaken till sömnbristen är skolstress och 76 procent av tjejerna och 40 procent av killarna berättade att de upplever stress varje dag eller flera dagar i veckan.
– Det var jobbigt att se hur mycket skolstress påverkade, men vi såg också att tjejer mådde sämre än killar i alla parametrar. Det var ett resultat som berörde mig och inom det området finns det mycket att jobba med, både för skolan och hela samhället. I dagens samhälle ska tjejer prestera hela tiden, hänga med i det senaste modet, vara snygga, ha bra betyg, men samtidigt inte vara för högpresterande.
En ytterligare orsak till bristen på sömn är IT-medieanvändning i samband med att man går och lägger sig.
– De sociala medierna gör att man måste ta ställning till allt som dyker upp i flödet, vilket gäller både barn, ungdomar och vuxna. Samtidigt blir det deras tid att umgås med kompisar och det kan vara svårt att vara den som först avslutar, säger Malin Jacobsson.
Hur kommer ni gå vidare med detta?
– Det finns en tanke om att starta ett forskningsprojekt med Karin Högberg, för det behövs evidensbaserade metoder som skolhälsovården kan jobba efter. Vi har även erbjudit alla skolor att göra återkopplingar och sedan ska vi försöka få elevhälsan att gå ut med information till alla föräldrar om vikten av föräldrastöd. Det gäller att man tar ansvar, även om barnen är 15 år.
Kontakt: Malin Jacobsson Tfn: 0702-94 47 95 malin.jacobsson@boras.se
Maria Gustafsson har i en randomiserad, kontrollerad studie undersökt 460 personer i Västerbotten från 65 år och äldre med demens eller kognitiv svikt. Patienterna i studien var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på Norrlands universitetssjukhus eller Skellefteå lasarett.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, som är klinisk apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Biverkningar vanligt problem
– Det vanligaste problemet är biverkan av läkemedel, men även för höga doser och dålig följsamhet är tyvärr vanligt förekommande.
Studien baserades på en intervention, där kliniska apotekare deltog i vårdteam och kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde också en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas alla läkemedel, och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare samt diskuterade detta i vårdteamet.
– Resultaten efter interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med samtidig hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen. För hela gruppen minskade interventionen också risken för tidiga läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus, det vill säga inom 30 dagar.
Utbredd långvarig behandling med psykofarmaka
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Enligt studien finns ett samband mellan flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, som exempelvis aggressivt beteende, och en utbredd behandling med antipsykotika och andra psykofarmaka. Detta indikerar att psykofarmaka används för att behandla symptom hos personer med demens trots kända risker och begränsat vetenskapligt stöd för läkemedlens effektivitet. Behandling med olämpliga läkemedel, som till exempel antipsykotika, minskade dock mellan 2007 och 2013 hos äldre personer på särskilda boenden i Västerbotten.
– Läkemedelsrelaterade problem hos äldre personer med demens är mycket vanliga och större insatser behövs för att förebygga, identifiera och behandla läkemedelsorsakad sjuklighet hos den här gruppen, säger Maria Gustafsson.
Maria Gustafsson är uppvuxen i Piteå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som klinisk apotekare på Läkemedelscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus, samt som lärare vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Disputation: Fredagen den 8 april försvarar Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, sin avhandling med titeln: Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom – kliniska apotekares roll. (Engelsk titel: Optimizing drug therapy among old people with dementia – the role of clinical pharmacists). Opponent: Professor Håkan Melhus, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Docent Hugo Lövheim. Disputationen äger rum kl 13:00 i Målpunkt T, plan 9, sal B, Norrlands universitetssjukhus.
För mer information: Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatri Telefon: 070-397 8717 E-post: maria.gustafsson@umu.se
Naturhänsyn är en vitt spridd skogsbruksform som förekommer på flera kontinenter, visar sammanställningen av de internationella kunskapsöversikter om naturhänsyn i skogsbruket och dess effekter.
Tre av studierna är så kallade meta-analyser, som analyserar många studier tillsammans med data från forskning som har utförts på både norra halvklotet och i Australien och Sydamerika. De visar samstämmigt att avverkning med naturhänsyn kan vara gynnsamt för den biologiska mångfalden.
I den största analysen, som omfattade ett 80-tal vetenskapliga studier, var både artantal och mängden skogsarter högre jämfört med kalhyggen utan hänsyn. På hyggena tillkom också arter knutna till öppna, trädlösa marker. I en annan analys, omfattande 23 studier om naturhänsyn i Nordamerika och norra Europa, verkade artrikedomen i skogar som brukats med hänsyn vara lika stor som den i naturskogar.
Viktigt följa vad som händer under lång tid
– Det finns dock arter som kräver större sammanhängande skogar för att överleva. I flera av synteserna poängteras att vissa känsliga arter kräver skog som är skyddad från skogsbruk, säger Lena Gustafsson från SLU, en av författarna bakom rapporten.
Ett flertal stora forskningsexperiment finns också där forskarna studerar hur olika typer av arter (till exempel blomväxter, mossor, lavar) reagerar på naturhänsyn jämfört med helt kala hyggen och även gammal skog. De flesta finns i Nordamerika men en del också i Europa och Australien.
– Även om en del experiment har pågått i ungefär 20 år så finns ändå en viss osäkerhet om vad som händer långsiktigt. Tiden mellan avverkningarna är inte sällan 100 år och det är därför viktigt att följa vad som händer under mycket lång tid, konstaterar Jan Weslien från Skogforsk, en annan av författarna.
Syntesen om internationella kunskapsöversikter är den sjunde och sista delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten med alla synteser kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet. Ladda ned Syntes Internationella kunskapsöversikter från Smart Hänsyn
Kontakt: Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47 och Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Initiativet till idrottsskolan kom från staten och Riksidrottsförbundet mot bakgrund av att idrottsföreningarna tappar medlemmar och för att föreningsidrotten kritiserats för att bedriva en alltför tävlingsinriktad barn- och ungdomsidrott. Tanken är att idrottsskolan ska vara alternativ till den traditionella föreningsidrotten.
– Det finns nästan inga studier gjorda om idrottsskolor och hur barn upplever verksamheten. Idag tycks heller ingen riktigt veta hur många idrottsskolor som finns. På en del orter finns inga alls och hur idrottsskolorna är organiserade och vem som är ansvarig varierar kraftigt. Ibland är det ortens idrottsförening och dess ledare, ibland tillsammans med fritidshem och dess pedagoger, berättar Peter Carlman.
Idrottsskolorna är ofta till för barn upp till 11 år, men studien visar att de behövs även för äldre barn och unga som vill börja idrotta eller växla till en ny idrott. Det är något som kan vara svårt inom den vanliga föreningsidrotten.
Lek eller tävling?
I studien intervjuade Peter Carlman både ledare och barn, individuellt och i fokusgrupper, i tre skilda idrottsskolor.
– Många barn är nöjda med idrottsskolan och tycker att det är en kul stund, ett andningshål i vardagen och en chans att under lekfulla former prova på olika idrotter. Men det finns även en motstridig bild där barn upplever en mer prestationsbaserad atmosfär och en tyst rankning. Aktiviteterna beskrivs som mer tävlingsinriktade och allvarliga. Det får till följd att fler känner att idrottsskolan inte är till för dem. ”Skojtävlingar” förvandlas till mer allvarliga tävlingar enligt en rangordningslogik. Det blir helt enkelt en krock mellan två synsätt; en rolig prova-på-stund eller ”riktig idrott”.
Avhandlingen pekar på att när idrottsledare och barn agerar i motsättning till idrottsskolans syfte, misslyckas den med att erbjuda en inkluderande idrott för alla. Istället förstärks ojämlikheten mellan barn med idrottserfarenhet och de barn som provar på.
– Det är viktigt att vara medveten om hur olika synsätt kan utvecklas i praktiken, forma aktiviteterna och barnens upplevelser och delaktighet. Därför behövs ett bestämt syfte med verksamheten och en god förståelse för idrottsskolans syfte hos ledarna.
Fyller andra behov
Studien visade även att frånvaron av organiserade tävlingar, mindre intensiva aktiviteter, större variation och frihet utmanar den traditionella synen på hur föreningsidrott för barn ska bedrivas och varför.
– Idrottsskolan fyller ett annat behov och för många barn är det ett roligare och friare sätt att idrotta än den traditionella föreningsidrotten. Här deltar det delvis andra barn, med andra idrottsbarndomar och en annan syn på idrott. Men det betyder också att idrottsskolan kanske inte fungerar som den sluss vidare till föreningsidrotten som tanken var från början, menar Peter Carlman.
Avhandling: Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott. Peter Carlman disputerade i pedagogiskt arbete och undervisar i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
För mer information kontakta: Peter Carlman, Karlstads universitet, tel: 073-052 02 68, e-post: peter.carlman@kau.se
I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas.
Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.
– I dagsläget finns det exempelvis en stor osäkerhet kring den här bevisningens terminologi, man kan säga att det råder en begreppsförvirring. Det finns ingen reglerad eller vedertagen begreppsapparat vilket är grundläggande i juridiska sammanhang. Bevisningen kan också vara oerhört tekniskt komplex och för att kunna bedöma dess värde måste det finnas en förståelse för bevisningens sammansättning och felkällor. Utan sådan kunskap ökar risken för att våra domare inte förmår värdera bevisningen på ett fullvärdigt sätt, säger Jonas Ekfeldt.
Bevisvärderingen har inte hängt med
Enligt Jonas Ekfeldt har det skett en förhållandevis snabb utveckling vad gäller det juridiska utrymmet för att kunna samla in sådan bevisning, främst inom den brottsutredande verksamheten under exempelvis förundersökningar. Någon motsvarande utveckling har dock inte följt vad gäller domares bevisvärdering. Den gällande regleringen har sina rötter i 1930-talet.
– Ett problem med så kallade elektroniska eller digitala bevis är att lagstiftaren inte har försett våra domare med några ändamålsenliga verktyg för bevisningens bedömning. Tiden har till viss del stått still i lagstiftningshänseende medan utvecklingen har rullat på i samhället utanför. Ämnet behandlas heller inte självständigt i landets juristutbildningar, säger Jonas Ekfeldt.
Risk för otillräcklig kunskap
Ytterligare ett problem som Jonas Ekfeldt pekar på är mängden av information som snabbt genereras genom så kallade it-forensiska undersökningar, exempelvis av misstänktas beslagtagna datorer eller mobiltelefoner. Att bedöma stora informationsmängder i form av mejlkonversationer eller sms, på skärm eller pappersutskrifter, är ett resurskrävande arbete. Jonas Ekfeldt menar även att sådana informationsmängder kan hindra en objektivt godtagbar bevisvärdering, exempelvis om bevisningen blir så omfattande att den inte kan överblickas.
Jonas Ekfeldt menar att det som framför allt behövs just nu är mer kunskap i ämnet.
– Det finns ett stort behov av fördjupade rättsvetenskapliga studier. Det är även nödvändigt att överväga olika alternativ för hur vi kan säkra kunskapstillförseln åt domare och andra aktörer inom rättsväsendet. Man kan knappast kräva att en juristdomare också ska ha en examen i datavetenskap, men vi bör se till att våra domare får det stöd och den kunskap som krävs för att kunna bedöma den här bevisningen. I förlängningen handlar det om att upprätthålla förtroendet för våra domstolar, säger Jonas Ekfeldt.
Avhandling: Om informationstekniskt bevis
För ytterligare information:Jonas Ekfeldt desk@jurit.se alt 08-400 261 40
Lokalt visar sig detta genom att arter som befinner sig i den kallare delen av sitt utbredningsområde har ökat i antal, eftersom klimatet blivit gynnsammare. På motsvarande sätt minskar populationerna i de varmare delarna av artens utbredningsområde där det blivit för varmt.
Bofinken drar norröver
I Sverige är bofinken ett exempel på en art som tydligt sprider sig norrut. Bergfinken, en nordlig släkting, har på motsvarande sätt dragit sina sydligaste utposter i Sverige allt längre norrut.
– På sikt blir problemet att de allra nordligaste arterna inte har något land längre att dra sig tillbaka till om klimatuppvärmningen fortsätter, säger Åke Lindström.
Ett annat resultat som forskarna kommer fram till är att klimatförändringarna påverkar antalet fåglar på samma sätt i USA som i Europa.
– Det är förvånande att effekterna blir så likartade mellan kontinenterna, det är ju trots allt helt olika fågelarter och olika livsmiljöer vi pratar om, säger Åke Lindström.
Förändringarna pågår just nu
– Våra resultat borde öka medvetenheten hos beslutsfattare runt om i världen att naturen redan nu påverkas av pågående klimatförändringar, vilket kanske kan öka på takten för att motverka dessa. En annan önskan är att fågelövervakningen i tropiska och subtropiska länder kan utvecklas. I dessa områden är kunskapen om klimatförändringars effekt på fågellivet generellt dålig.
Det är första gången en jämförande studie i den här omfattningen har gjorts. Den bygger på data insamlade under 30 år, från 1980 till 2010, i såväl USA som i Europa. Åke Lindström, professor vid Lunds universitet och ansvarig för Svensk Fågeltaxering, har bidragit med en av de bästa tidsserierna i Europa vad gäller populationsförändringar hos fåglar.
– Vår data fyller en viktig funktion i studien genom att representera norra Europa, säger han.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science: Consistent response of bird populations to climate change on two continents.
För mer information: Åke Lindström, professor, Lunds universitet, biologiska institutionen +46-46-222 49 68 ake.lindstrom@biol.lu.se
När vi lär oss rörelser i ett nytt sammanhang behöver hjärnan inte bara styra musklerna via signaler till motorneuronerna, utan också på ett oberoende sätt kontrollera musklernas sensoriska neuroner, enligt studien som nu publiceras i tidskriftenCurrent Biology.
Inkapslade sensoriska neuroner, så kallade muskelspolar ger hjärnan viktig information för perception och kontroll av kroppsrörelser.
I varje muskel finns mellan tiotals till hundratals inkapslade sensoriska neuroner, så kallade muskelspolar. Muskelspolarna skiljer sig från andra sensoriska receptorer eftersom de genom nervfiber är kopplade till och kontrolleras av det centrala nervsystemet.
Signalförändringar i muskelspolar
Faktum är att nervsystemet har fler nervfiber kopplade till och från muskelspolar än till musklerna som möjliggör rörelse. Trots att det i över hundra år forskats kring dessa muskelspolar så har det länge varit oklart hur, varför och när kroppens centrala nervsystem väljer att detaljstyra sina muskelspolar.
– Resultaten av den här studien visar att det finns ett samband mellan hjärnans kontroll av muskelspolar och inlärning av nya rörelser, säger Michael Dimitriou.
Michael Dimitriou har i studien observerat signalförändringar i muskelspolar hos människor medan de lärde sig att kontrollera en visuell markör på en skärm, i en rörelse som liknade att hantera en datormus (se bild). Beroende på vilket stadium i inlärningsprocessen som mättes skickade muskelspolarna väldigt olika mönster av signaler trots de nästan helt identiska muskelrörelserna.
Forskningen visade att muskelspolarnas kapacitet som sensoriska neuroner justerades i takt med inlärningen av en rörelse. Muskelspolarnas signalmönster ändrades under inlärningsprocessen till att bli mer selektiva i vilken information de skickade vidare till nervsystemet om den pågående rörelsen.
Uppdatering av hjärnkretsar
– Det är välkänt att en effektiv insamling av information är viktigt för god inlärningsförmåga, och detta gäller också motorisk inlärnings- och anpassningsförmåga. En större mängd med relevant information från muskelspolar möjliggör en mer effektiv uppdatering av de kretsar i hjärnan som styr våra rörelser. Skillnader i förmåga att kontrollera muskelspolar är antagligen en faktor som definierar individuella skillnader i motorisk inlärningsförmåga, säger Michael Dimitriou.
Förutom en bättre förståelse för hur människors motoriska inlärning fungerar kan forskarresultaten, enligt Michael Dimitriou, också leda till mer praktiska applikationer, såsom bättre proteser och kontroll av robotar:
– För att använda ett vanligt exempel så kan dataalgoritmer enkelt besegra en människa i schack. Däremot så kan den mest sofistikerade robot som finns inte uppnå samma grad av skicklighet och fingerfärdighet som hos ett barn som flyttar på en schackpjäs. Bättre förståelse för hur människans motoriska inlärning och sensoriska kroppskontroll fungerar är alltså ett steg framåt.
Artikeln i Current Biology: Enhanced muscle afferent signals during motor learning in humans. Författare: Dr. Michael Dimitriou. DOI: 10.1016/j.cub.2016.02.030
För mer information: Dr. Michael Dimitriou, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet Telefon: 090-786 5273 E-post: mdimitriou@umu.se
Bild: Observationer av signaler från enskilda nervfiber under motorisk inlärning visade att muskelspolarnas signalmönster ändrades under inlärningsprocessen (foto : Michael Dimitriou).
”Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar” heter den nya forskningsrapporten som redovisar chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap. Det finns ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och forskningsresultaten visar tydligt behovet av ett nära och fungerande stöd i organisationen.
– Chefer i äldreomsorgen har en mängd olika värden att hantera i sitt ledarskap. Men med en integrerad förståelse och hantering av dessa värden, och fungerande organisatoriska stödresurser skapas mer hållbart och värdeskapande ledarskap, säger Lotta Dellve.
– I forskningsstudien som rapporten bygger på ser vi att stödet från organisationen varierar i utveckling och omfattning när man jämför kommunal och privat sektor. En gemensam ledarutbildning för äldreomsorgens chefer kan stärka chefers förutsättningar att leda verksamheten på ett bra sätt.
Forskningsstudien genomfördes i samband med just en sådan nationell uppdragsutbildning för chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. 345 av de chefer som deltog i utbildningen vid Högskolan i Borås valde att svara på en omfattande enkätstudie om värden, villkor och chefsarbete.
Vanligt med värdedilemman för chefer
Majoriteten av cheferna som deltog i studien, oavsett utbildningsbakgrund, värderade etiska värden och brukarmedverkan högt i sitt arbete men angav att värdedilemman är vanligt.
– Det kan handla om att man som chef ibland tvingas att ta beslut som strider mot ens egna etiska värderingar eller mot patienters behov. Men i forskningen har vi kunnat se att dessa dilemman minskar om man har ett bra stöd i chefskapet, till exempel genom ett nära administrativt stöd, säger Maria Wolmesjö som är en av författarna.
Majoriteten av cheferna i studien beskriver generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa värdedilemman. Nästan samtliga chefer arbetade i mycket hög grad med utveckling av verksamhetens värdegrund och andra kvalitetsaspekter som brukarmedverkan och brukarsäkerhet. De flesta upplevde också att de kunde fullfölja sitt chefsansvar på ett säkert och tillförlitligt sätt.
– Nära och fungerande stödresurser minskar värdekonflikter i arbetet. De organiserade stödresurserna har störst betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet.
Rapporten: Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar. Rapporten har författats av Lotta Dellve, Maria Wolmesjö, Anders Bremer, Agneta Kullén Engström, Margareta Fredman, Lise-Lotte Jonasson, Göran Jutegren, Per-Åke Karlsson och Lars Sandman.
Vill du veta mer? Kontakta:
Lotta Dellve, Tfn: 0701-80 02 35, E-post: lotta.dellve@hb.se
Maria Wolmesjö, Tfn: 033-435 47 25, E-post: maria.wolmesjo@hb.se
Läs mer:
Konferensdagen Hållbart ledarskap i välfärden den 5 april på Högskolan i Borås.
Centrum för välfärdsstudier
Energianvändningen inom byggsektorn, vilket bland annat inbegriper belysning, luftkonditionering, varmvatten och uppvärmning, står för mellan 30 till 40 procent av den totala energikonsumtionen.
Det är i denna kontext som Lars Berglund och de andra forskarnas genomskinliga trä ska placeras. Materialet kan nämligen användas som material i solceller och huspaneler där en kombination av dem två är en tänkbar och önskvärd applikation. Det går också att tillverka fönster av träet.
– Att använda det transparenta träet som beståndsdel i solceller är klokt eftersom man då drar nytta av träets låga kostnad, tillgängligheten och att det kommer från en förnyelsebar råvara. Det blir extra viktigt då vi behöver täcka in stora ytor med solceller. Transparenta träpaneler är också användbara som fasader då genomskinligheten släpper in ljus men samtidigt inte kommer att vara så glasklara att det kommer att gå att titta in i huset. Det går dock att göra fönster av trä som det går att se igenom, om så önskas, säger Lars Berglund, professor och chef för Wallenberg Wood Science Center på KTH.
Transparensen skulle alltså kunna bidra till att solenergin används för uppvärmning – ungefär som ett växthus – och därmed sänka uppvärmningskostnader.
Så har forskarna tagit fram träet
Det transparenta träet är som en typ av träfaner där beståndsdelen lignin i trä på kemisk väg tagits bort. Sedan har träet impregnerats med en transparent polymer med optiska egenskaper som matchar träet.
– När ligninet avlägsnat blir det bruna träet vackert vitt. Trä är dock inte optiskt transparent naturligt, så för att uppnå den effekten så måste det skräddarsys på nanonivå, säger Lars Berglund.
– Detta har gjorts av forskare tidigare, men då i mikroskopisk skala för att studera träets anatomi. Ingen har tidigare övervägt möjligheten att skapa större transparenta strukturer för att använda till exempel solceller och i byggnader, säger Lars Berglund.
Vill öka träets transparens ytterligare
Han berättar vidare att nästa steg i forskningsarbetet är att jobba vidare med att använda materialet i redan omskrivna solceller och som träpaneller samt att skala upp tillverkningsprocessen och ytterligare öka träets transparenta egenskap.
– Vi avser också arbeta vidare med olika typer av träslag, berättar Lars Berglund.
Trä är utan konkurrens det mesta använda biologiska materialet i byggnader. Även om det är attraktivt att materialet kommer från förnybara källor, det vill säga träd, så är de viktigaste anledningarna till att det används byggnadstraditioner, träets kostnadseffektivet och dess goda materialegenskaper. Här återfinns träets hållfasthet, låga densitet och värmeledningsförmåga.
Kontaktinformation: Lars Berglund eller blund@kth.se.
De nya forskningsstudierna visar att det finns en stor variation i öringens vandringstaktik över åren. Det gäller både rörelsemönstret mellan åar och inom en å och det gör det svårt att lägga fram generella bevarandeåtgärder för öring.
Studierna visar också att det på västkusten finns fyra genetisk distinkta bestånd av havsöring i vattendragen, men att totalt nio bestånd förekommer i havet.
− Den genetiska undersökningen visar att förvaltningsåtgärder bör antas för varje specifik genetisk grupp, och bara för enskilda åar där man identifierat en ovanligt hög dödlighet, till exempel på grund av artificiella hinder som våtmarker och dammar, säger forskaren David Aldvén vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Dödligheten högre vid låg vattenföring
David Aldvén och hans forskarkollegor undersökte också öringens mer specifika rörelsemönster och konstaterade att utvandringen av smolt (ung öring) sker framförallt vid ökat vattenflöde, men att utvandringen även kan styras av vattentemperatur under år med låg nederbörd.
Undersökningarna visade dessutom att dödligheten var betydligt högre för vandrande öringar vid låg vattenföring jämfört med när vattenflödet var högre.
− Utvandringen från vattendraget sker oftast på natten, där öringen snabbt rör sig ut genom mynningsområdet. När öringen sedan vandrat längre bort från sitt hemvattendrag sänker den hastigheten samtidigt som den är aktiv dygnet runt, säger David Aldvén.
Klimatet påverkar fiskens storlek
Väl ute i havet visar öringarna en rad olika vandringsmönster. Fiskarna uppehåller sig framförallt mellan ytan och två meters djup i havet, men gör regelbundet djupare dyk ner mot 15-20 meters djup.
Forskarna undersökte också hur klimatförändringarna med ökad temperatur påverkat öringens populationsutveckling under de senaste 30 åren.
− Vi fann att antalet årsungar har hållit sig på en stabil nivå under perioden, men de har ökat i storlek samtidigt som smolten har minskat i storlek. En ökad temperatur under senvintern och tidig vår kan förklara den utvecklingen. Mildare vintrar gör att äggen kläcks tidigare, vilket gör att öringen får en längre tillväxtperiod och blir större.
HAVSÖRING TILL HAVS
Projektet ”Havsöring till Havs” som startade 2011 har syftat till att undersöka havsöringens rörelse i havet, genetiska uppdelning och populationsutveckling på den svenska västkusten. Målet har varit att sedan kunna lägga fram förslag till riktlinjer för bevarandet av havsöring.
Avhandling: Migration in Anadromous Brown Trout
Kontakt: David Aldvén, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 031-786 36 35, 0738- 23 02 31, david.aldven@bioenv.gu.se
– Min forskning handlar om hur man i produkt- och produktionsutveckling kan ta bättre hänsyn till den mångfald som finns bland människor, det vill säga målgruppen för den utvecklade produkten eller arbetsplatsen. Det i sin tur minimerar kostnaden för belastnings- och arbetsskador samtidigt som komfort och ergonomi optimeras, säger Erik Brolin, doktorand vid Högskolan i Skövde.
Då mer och mer av dagens produkt- och produktionsutveckling sker med hjälp av datorprogram och digitala verktyg har Erik Brolin har tillsammans med Chalmers, Högskolan i Skövde och Fraunhofer-Chalmers Centre för industrimatematik utvecklat ett nytt datorprogram. IMMA – Intelligently Moving Manikin gör det möjligt att virtuellt studera om en planerad arbetsplats eller produkt är lämplig för olika människor eller om den behöver designas om, så kallad ergonomisimulering.
Människomodeller som representerar mångfalden
Erik Brolin har i sin doktorsavhandling fokuserat på utvecklingen av metoder för att kunna skapa olika digitala människomodeller som representerar mångfalden hos människokroppar och dess rörlighet och styrka. Han har haft fokus på att metoderna ska vara generella och flexibla. Tanken är att kunna förutsäga värden för ett stort antal kroppsmått hos en person baserat på värdena av bara några få kroppsmått.
– Beroende på vilken typ av produkt det är som ska utvärderas behöver olika typer av människomodeller skapas. De metoder som utvecklas för att ta fram modellerna behöver därför vara flexibla samtidigt som de ska avspegla människokroppen på ett korrekt sätt. Då många produkter idag riktar sig till en global marknad är det viktigt att kunna hantera data från olika populationer för att skapa korrekta modeller, säger Erik Brolin.
Ledordet har varit flexibilitet
Metoderna är nu implementerade i ett nyutvecklat gränssnitt anpassat för de utvecklingsprocesser som används i industrin. Användare av programvaran kan enkelt göra ganska avancerade saker då programmet automatiskt hanterar alla beräkningar. För att lyckas med sin forskning har Erik Brolin arbetat med ledorden ”flexibilitet” och att ”det ska vara lätt att göra rätt”.
– Mina forskningsresultat visar att de metoder som ofta används i industrin idag inte tar hänsyn till den mångfald som finns bland människor. Man fokuserar mest på skillnader i kroppslängd och tar inte hänsyn till skillnader i proportioner. Detta är dock något som är känt sedan länge och det finns metoder och riktlinjer för hur man bör arbeta men dessa kan vara komplicerade att använda. Samtidigt är existerande programvaror för ergonomisimulering inte anpassade efter de metoder och riktlinjer som faktiskt finns, säger Erik Brolin.
– Det finns alltså flera gap mellan forskning, industri och existerande verktyg. Resultaten från mina studier visar att de metoder jag har vidareutvecklat är betydligt bättre på att ta hänsyn till den mångfald som finns bland människor än de metoder som ofta används idag. De har också visat sig vara bättre och mer flexibla än tidigare metoder som har presenterats i vetenskaplig litteratur.
Forskning om textil och kläder
Efter sin disputation planerar Erik Brolin att stanna kvar på Högskolan i Skövde och arbeta med både forskning och undervisning. Han har även planer på fortsatt forskning inom området.
– IMMA-programmet är under ständig utveckling och det finns planer på ett flertal forskningsprojekt. De metoder och gränssnitt jag har utvecklat kommer jag göra fortsatta utvärderingar av. Data från kroppskanningar är tänkt att inkluderas i programvaran vilket jag inte har haft fokus på hittills i min forskning. Detta kommer förhoppningsvis göras i samarbete med Högskolan i Borås som forskar mycket kring textil och kläder, vilket är ett helt annat område där mina metoder kan användas. Jag skulle också vilja testa de metoder och verktyg som jag utvecklar i mer skarpa lägen, via forskningen eller genom ”verkligt” arbete i industrin i framtiden, säger Erik Brolin.
Avhandling: Erik Brolin presenterar sin avhandling ”Anthropometric diversity and consideration of human capabilities – Methods for virtual product and production development” den 8 april kl. 10.00 i Virtual Development Laboratory på Chalmers tekniska högskola.
Erik Brolin har utfört sina forskarstudier på Chalmers och institutionen för produkt- och produktionsutveckling men han har under tiden varit stationerad och arbetat på Högskolan i Skövde. Mellan 2009-2013 var han delaktig i forskningsprojektet IMMA, och från 2013 har han varit en del av forskningsprojektet CROMM – Creation of Muscle Manikin som avslutas hösten 2016. Under 2015 var Erik med i Virtual Driver-projektet som fokuserade på bilförare som slutanvändare av produkter jämfört med de två andra projekten som mer handlar om arbetsplatsutformning. Programvaran IMMA är utvecklad av FCC (Fraunhofer-Chalmers Centre för industrimatematik).
För mer information: Erik Brolin, erik.brolin@his.se, 0500 – 44 85 79
– Brist på vårdpersonal i många utvecklingsländer gör att öroninflammationer ofta feldiagnosticeras eller inte alls upptäcks, vilket kan leda till förlorad hörsel eller till och med livshotande komplikationer, säger Claude Laurent, som är forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.
– Med denna metod kan vårdpersonal diagnosticera mellanöroninflammationer med samma tillförlitlighet som allmän- och barnläkare. Och eftersom lösningen är molnbaserad, det vill säga att bilderna kan laddas upp och analyseras automatiskt, får vårdpersonal i utvecklingsländer tillgång till snabba diagnoser utan stor kostnad.
Umeåforskarna har genom ett samarbete med University of Pretoria i Sydafrika utvecklat en bildanalysmetod för trumhinnor, som nyligen beskrevs i tidskriften EBioMedicine, vilket är en ny Lancet-publikation.
Metoden bygger på en molnbaserad automatiserad analys av bilder på trumhinnan tagna med otoskop, vilket är ett undersökningsinstrument som används allmänt vid undersökning av öron. Bilderna som är kopplade till smarttelefoner, jämfördes med andra bilder i ett arkiv av högupplösta bilder och bedömdes automatiskt enligt fördefinierade kännetecken i fem olika diagnostiska kategorier.
Tester visade att de automatiskt genererade diagnoserna hade en hög tillförlitlighetsgrad på 80,6 procent för bilder tagna med kommersiella digitala otoskop. Bilder tagna med ett konstruerat lågpris-otoskop, som anpassats med digitalkamera, hade en tillförlitlighetsgrad på 78,7 procent, vilket kan jämföras med en tillförlitlighetsgrad på 64-80 procent hos allmän- och barnläkare som använder traditionella otoskop för att sätta diagnos.
– Den här metoden har stor potential att göra tillförlitlig diagnosticering tillgänglig i länder där det idag saknas sådana möjligheter. Eftersom metoden både är lätt och billig att använda möjliggör den snabba och tillförlitliga diagnoser av en mycket vanlig barnsjukdom, säger Claude Laurent.
Om publikationen:
Metoden beskrivs i tidskriften EBioMedicine: Otitis media diagnosis for developing countries using tympanic membrane image-analysis.Författare: Hermanus C. Myburgh, Willemien van Zijl, DeWet Swanepoel, Sten Hellström och Claude Laurent. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.ebiom.2016.02.017
Kontaktinformation:
Claude Laurent, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
E-post: claude.laurent@umu.se
– Den svenska skolan har problem, men problemen behöver nyanseras. De är inte svart-vita som media ger sken av utan det är mycket mera komplext, säger Silvia Edling
I boken ”Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor” belyser hon de svårigheter lärare möter i sitt dagliga arbete. Lärare har svårt att veta hur de ska hantera det demokratiska uppdraget där diskriminerings- och kränkningsuppdraget ingår:
”Det känns som att jag vill vara en bra lärare, göra rätt, kan inte du bara berätta för mig hur jag ska göra? Om jag bara tänker på det här sättet så måste jag väl vara inkluderande och bra?”
Krävs mer än prat
– Många pratar om värdegrunder, vill att mobbing ska motverkas och tycker att jämställdhet är jättebra. Det man inte pratar om lika mycket är hur trassligt det är. Att det krävs någonting mer än att bara säga att värdegrundsarbete är viktigt.
Det finns mycket forskning om värdegrundsarbete, jämställdhetsfrågor, specialpedagogik, mobbning, etnicitet och så vidare som visar att våld mot andra människor uppstår på en mängd olika sätt.
Innan någon lösning kan plockas fram är det alltså viktigt att först förstå hur våld uppstår, det vill säga vad det exakta problemet är i just den här situationen och hur problemet eventuellt hänger samman med andra faktorer.
– Av den anledningen går det inte att hitta den här säkra grunden, utan man måste snarare som lärare samla på sig olika former av kunskap som hjälper till att navigera, tolka och hantera en rörlig praktik. Det finns ingen quick fix!
Ibland gör vi misstag
Det gör skillnad när lärare har kunskaper om våld och förstår varför de handlar på det sätt de gör men det finns ingen lärare som är felfri.
– Vi måsta träna oss att bromsa in och ta in olika fakta och hålla dem levande. Vi kommer att göra misstag och ibland får vi backa tillbaka lite.
– Det finns övergripande strategier som är mer effektiva än andra men på detaljnivå kan vi inte veta på förhand vilka lösningar som är bäst lämpade.
Dilemmat i demokratin
I boken tar Edling upp olika dilemman som lärare brottas med. Ett sådant dilemma kan handla om spänningar mellan majoritet och minoritet. Om en klass bestämmer sig för att gå ut i skogen och plocka bär, men Kalle har ont i foten och inte kan gå i skogen, menar man då att hela klassen måste stanna hemma…?
Andra dilemman som boken behandlar är relationen mellan styrka och svaghet liksom viljan att hitta det rätta och säkra i ett komplext läraruppdrag. Författaren återkommer ständigt till behovet av att inte tappa kontakten med praktiken och konkreta människors känslor:
– Jag kan ju anse mig vara väldigt moralisk och demokratisk, men stämmer det verkligen om folk gråter omkring mig på grund av det jag gör? Visst, världen kan inte styras enbart av känslor och människor behöver lära sig anpassa sig, men forskning visar att om man bortser från känslor så kan det bli ganska grymt.
Till skillnad från tidigare lagar så trycker diskrimineringslagen och kränkningslagen på att individers känslor är viktiga att ta hänsyn till.
Sedan andra världskriget
Demokratiuppdraget är inget nytt utan hänger kvar sedan andra världskriget även om det har sett lite olika ut över åren. Idag förväntas av lärare att de ska kunna använda tidigare kunskap för att kunna reflektera i sin dagliga praktik.
Som lärare handlar det om att skaffa sig en bred och djup repertoar för att fatta genomtänkta beslut i nuet, vilket kan kännas övermäktigt ibland.
– Det krävs så mycket av lärare idag, så det är lätt att falla i fällan att söka en enkel lösning.
– Jag kan aldrig med säkerhet säga att gör jag så här så blir det bra. Jag måste hela tiden göra en analys. Här gjorde jag något bra, men här blev det fel och så backa tillbaka och ändra.
Den rörliga praktiken
Sist försöker Silvia Edling summera lite vad som förväntas av lärare utifrån uppdraget idag. Hon trycker på förmågan att hela tiden röra sig mellan det vi vet och det som sker omkring oss, den rörliga praktiken.
Hon betonar teorins roll, som många har så svårt för trots att lärarutbildningen bygger mycket på att använda teorier som ett sätt att upptäcka och förstå nyanser i en rörlig praktik.
– Vi måste lära oss hur vi ska närma oss teorierna och tänka kring dem annars riskerar de att bli meningslösa.
För mer information: Silvia Edling, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 82 60 silvia.edling@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
I studierna har forskarna gjort uppföljningsintervjuer med 75 personer 37-56 år efter att de insjuknat i djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 29 av dessa hade försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen och samtliga hade varit inlagda på psykiatrisk klinik i Skåne mellan åren 1956-1969.
– Det mest oväntade i våra studier är att elva av de personer vi intervjuade – som lidit av ett kroniskt förlopp med upprepade depressionsepisoder under flera decennier och i en del fall gjort självmordsförsök – senare blivit friska och därefter fortsatt vara friska i många år utan att behöva ta antidepressiv behandling. Det visar att det går att bli frisk efter så många år med svåra depressionsepisoder och självmordsförsök, säger Lisa Crona, forskare och ST-läkare i allmänmedicin.
Riktigt lång studie gav ny kunskap
Det har gjorts liknande långtidsstudier tidigare om djupa depressioner, men förmodligen inte så här många år efter att personerna fått sin diagnos.
– Vad som händer i det riktigt långa förloppet av en djup depression är mindre känt, och hade vi valt att göra en kortare uppföljningsstudie så hade vi missat det faktum att det går att bli frisk efter så många år.
Forskarna såg vidare att självmordsförsök görs tidigt i depressionsförloppet och att det var möjligt att fortsätta vara deprimerad många år utan att göra fler självmordsförsök, både med behandling och utan behandling. Det visar, enligt Lisa Crona, att man inte behöver bli av med sin depression för att sluta göra självmordsförsök. Det verkar också som att andra faktorer är viktiga i sammanhanget.
Viktigt att fatta eget beslut
– Det är naturligtvis viktigt att få rätt, professionell vård och behandling. Men våra studier visar också att det är av stort värde att ha någon person i närheten som är viktig för den som vill komma över ett självmordsbeteende. Det behöver inte nödvändigtvis vara en läkare, det kan exempelvis vara en granne. Bara det finns någon där.
Dessutom verkar faktorer av existentiell karaktär vara värdefulla i det långa perspektivet.
– Att fatta ett eget beslut, ett personligt beslut att fortsätta leva, vilket inte alltid är så lätt. Det är en process som kan ta många år och vara fylld med bakslag. Men de personer i våra studier som lyckades med det, kunde återta kontrollen över sina liv och ta hand om sig själva. Det tycker jag inger hopp för dessa svårt sjuka personer, säger Lisa Crona.
FAKTA OM STUDIEN
Lisa Cronas studiematerial bygger på 1206 personer som mellan åren 1956-1969 var inlagda på en psykiatrisk klinik i Skåne för djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 471 personer var födda på 1920-talet och framåt och 169 personer var i livet och kunde spåras när denna, den tredje uppföljningsstudien startade år 2006. 150 av dem var friska nog att delta i studien, varav 75 tackade ja.
En välkänd svensk studie, Lundbystudien, visar att risken för att drabbas av en depression är 30,7 procent för kvinnor och 22,5 procent för män. De djupa depressionerna med melankoliska eller psykotiska drag är mindre vanliga, cirka 5 procent. Men de är samtidigt mer invalidiserande och medför en större självmordsrisk.
Text: Olle Dahlbäck
Avhandling: The very long-term course of severe depression, with focus on suicidality
Artikeln publicerades först (23 mars 2016) i Aktuellt om vetenskap & hälsa. Aktuellt om vetenskap & hälsa informerar populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.
