Enligt den årliga miljörapport som EU-kommissionen ger ut så står transportsektorn i Europa för cirka 25 procent av utsläppen av växthusgaser. Fem procent utgörs av bland annat flygtransporter, medan 20 procent är utsläpp från fordon som färdas på våra vägar.
Arash Risseh, forskarstuderande på avdelningen för elkraftteknik vid KTH, säger att det största problemet med vägtransporter är den låga verkningsgraden hos förbränningsmotorn i bilar och lastbilar. 40 procent av bränsleenergin används till att förflytta fordonet framåt, resten försvinner som värmeförluster.
– Av de 60 procent av bränsleenergin som inte används att driva lastbilen framåt försvinner 30 procent i värme endast från avgasrören. För en lastbil vars motor utvecklar 440 kw, vilket motsvarar en genomsnittlig lastbil, är det 132 kw som försvinner i värme som släpps ut via avgasröret. Det är jämförbart med att en vanlig personbils motoreffekt går till spillo, säger Arash Risseh.
Två ton mindre koldioxidutsläpp per år
Hur stora besparingar pratar vi om ifall tekniken, som bygger på termoelektrisk energiomvandling, används på lastbilar? För samma normalstora lastbil som omskrivs ovan, ett 40 ton tungt fordon med typisk förbrukning, rutt, sträckor på samtliga växlar och inbromsning har Arash Risseh siffror.
– Det nuvarande systemet som har utvecklats av KTH, Scania och en rad samarbetspartner möjliggör en besparing på minst 750 liter diesel per lastbil och år, och ger minskade utsläpp om två ton koldioxid under samma tidsperiod. Detta samtidigt som mängden värme som släpps ut till miljön blir mindre, säger han.
Tekniken, som alltså kallas termoelektrisk generator (förkortat TEG), fungerar i KTH:s fall så att den plockar värme från avgassystemet i en Scanialastbil och omvandlar värmeenergin till el. Elektriciteten matas sedan tillbaka till lastbilens elsystem. Detta gör att lastbilens generator inte behöver arbeta lika hårt. Avlastar man generatorn så avlastar man också förbränningsmotorn. Detta gör att hela lastbilen får bättre verkningsgrad och därmed sparar man både bränsle och utsläpp vilket varit målet med forskningsprojektet.
– Det unika är att vi fick konstruera, bygga och testa en hel lastbil med TEG-tekniken. Vi kunde alltså se att tekniken fungera på en riktig lastbil under verkliga förhållanden, säger Arash Risseh.
Organisk rankinecykel – ORC
TEG är inte den enda tekniken som det forskas om och arbetas med i syfte att förbättra motorers verkningsgrad och förbättra bränsleförbrukningen. Arash Risseh nämner värmeåtervinningssystemet som är baserat på organisk rankinecykel (ORC) som ett annat exempel.
– ORC har fördelen att det går att utvinna mer energi. I övrigt är fördelarna med TEG många fler. TEG är nämligen betydligt lättare teknik med mycket kortare responstid än ORC. TEG:s tekniska komplexitet är också mycket mindre vilket är en stor fördel, säger Arash Risseh.
TEG-tekniken har inte bara en naturlig plats i lastbilar, den kan även användas på en rad andra ställen.
– Där man använder energi finns det spillvärme, och där kan också TEG användas. Som exempel kan färjor nämnas. Här råder inte heller någon platsbrist vilket kan vara fallet annars. I Facebooks serverhall i Luleå finns det mycket spillvärme att användas sig av. Tittar vi på hushållen kan man fråga sig var allt varmvatten tar vägen när vi duschar. Jo, ner i avloppet för att försvinna. Även här skulle energi kunna utvinnas, säger Arash Risseh.
Han lägger till att tekniken är moduluppbyggd, vilket gör att man kan använda den i sådan stor skala och utsträckning som önskas och plats medger. I Scanialastbilen används närmare 500 moduler, medan en enda modul skulle kunna användas för att driva mindre sensorer i vägtunnlar och bilar. Här är fördelen att man slipper dra kablage för sensorernas strömförsörjning, vilket i fallet med så väl bilar som tunnlar är bra då det kan handla om mycket långa kablar.
I forskningsprojektet, som går under namnet ”Termoelektrisk Generator för Återvinning av Spillvärmeenergi”, ingår förutom KTH och Scania även Eberspächer, TitanX och Swerea IVF som samarbetspartner. Forskningsarbetet har bland annat finansierats med 8,2 miljoner kronor från Energimyndigheten.
KTH och avdelningen för elkrafttekniks roll i forskningssamarbetet har bland annat varit att ta hand om den elektriska effekten som kommer ut från TEG och sedan skicka den vidare till lastbilens elsystem. Detta med en verkningsgrad på 98 procent.
– I takt med att hushållens skuldsättning ökat har också antalet hushåll med skuldproblem blivit fler. Lagstiftaren har därför vidtagit åtgärder för att stärka konsumentskyddet mot överskuldsättning, säger Ann-Sofie Henrikson.
Som avhandlingen visar innebär dock arbetet med att reglera konsumentkreditmarknaden en svår balansgång. Å ena sidan behöver den ekonomiska tillväxten stimuleras, å andra sidan krävs en avvägning mellan att tillförsäkra hushållen tillgång till krediter samtidigt som konsumenter ska skyddas från överskuldsättning.
– Begreppet konsumentskydd indikerar att konsumenten ska skyddas mot något, men det finns ingen enhetlig definition och begreppet används för vitt skilda rättsliga insatser.
Konsumentskyddet svagt
Avhandlingen visar att de rättsliga åtgärder som under senare år vidtagits för att stärka konsumentskyddet mot överskuldsättning varit likartade och i huvudsak har utgjorts av krav på information till konsumenten innan avtal ingås. Efterlevnaden bland kreditgivarna är mindre god och tillsynen och sanktionerna har fortlöpande behövt förstärkas, dock utan att de eftersträvade resultaten uppnåtts.
– Konsumentskyddet har sedan den särskilda konsumentskyddslagstiftningen infördes i slutet av 1970-talet utvecklats från att skydda den enskilda konsumenten som svagare part till att i högre grad förse konsumenten med information så att denne själv ska kunna fatta beslut.
För de konsumenter som av någon anledning inte fullföljt kreditavtalet är konsumentskyddet svagt, trots att reglerna i vissa fall syftar till att skydda konsumenten. Av avhandlingen framgår att dessa regler i högre grad utgår från kreditgivarnas intressen att få betalt än att skydda konsumenten mot överskuldsättning.
Väg ut ur livslång skuldsättning
– För många konsumenter kan skuldsanering verka vara lösningen för att komma ifrån ett liv i livslång skuldsättning. Skuldsaneringslagens högt ställda krav både på att beviljas skuldsanering, men också att klara av att genomföra den, begränsar dock den möjligheten, säger Ann-Sofie Henrikson.
Ann-Sofie Henrikson är född och uppvuxen i Skellefteå. Hon är utbildad till jurist vid Uppsala universitet och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet.
Rickard Ramhöj, vid Göteborgs universitet har i sin avhandling studerat de alternativa uttryckssätt som finns för de predikat som tar ett satsformat subjekt, alltså en underordnad sats som fungerar som subjekt i en överordnad sats, i den engelska språkhistorien.
Underordnad sats först eller sist
I alla språk finns det olika sätt att uttrycka ett och samma innehåll, varierande sätt att beskriva en och samma situation. Dessa alternativa uttryckssätt, vars grammatiska struktur skiljer sig åt, visar sig ofta användas i olika kommunikativa sammanhang.
– Avhandlingen berör både analysen av strukturen i de olika alternativa uttryckssätten och analysen av de kommunikativa sammanhang där de förekommer, säger Rickard Ramhöj.
Han visar bland annat att meningar av typen ”it is unknown whether that will happen” syntaktiskt måste analyseras på två skilda sätt beroende på vilket predikatet är. Vidare förekommer inte alla alternativa uttryckssätt under alla tidsperioder. Meningar av typen ”whether that will happen is unknown”, där den underordnade satsen står initialt, tycks inte vara en del av den allra tidigaste engelskan, fornengelskan. Däremot var det vanligt med meningar där den underordnade satsen kommer sist, alltså ”now is unknown whether that will happen”, ofta med ett initialt placerat adverbial.
Fokus på kontrast
Vad gäller de kommunikativa sammanhang där meningstyperna förekommer läggs i avhandlingen en större tyngdpunkt på inflytandet av kontrast än vad som gjorts i tidigare forskning.
– Det visar sig att om den underordnade satsen står i en kontrastiv relation till en proposition uttryckt i den tidigare kontexten är av avgörande betydelse för valet mellan de alternativa uttryckssätten, säger Rickard Ramhöj.
Med ett stort historiskt textmaterial som bas, innehållande allt från medeltida helgonberättelser till Shakespearianska dramer och tidig modern brevkorrespondens, presenteras i avhandlingen nya analyser i anslutning till ett antal frågor inom forskningen av meningar med satsformade argument.
– Förhoppningen är att dessa analyser ska leda till en bättre förståelse av de aktuella meningstyperna, och ge nya idéer om hur de kan beskrivas inom modern generativ grammatik, säger Rickard Ramhöj.
– Vi och andra forskare har tidigare visat att små förändringar i nivåerna av de byggstenar som används för att bygga nytt DNA i cellen, leder till ökad mutationshastighet i jästceller, säger professor Andrei Chabes, som en av forskarna vid Umeå universitet som står bakom de nya forskningsresultaten.
– Detta fick oss intresserade av att studera proteiner som är inblandade i regleringen av dNTP i cancerceller. Vi ville identifiera mutationer som påverkar dNTP-nivåerna och därmed ökar mutationshastigheten i cancertumörer.
Ökad mutationshastighet
Forskarna fann att proteinet SAMHD1, vilket är involverat i nedbrytning av dNTP, var muterat i cancerceller vid tjocktarmscancer. Vidare studier i möss, jäst och odlade mänskliga celler visade att dessa cancerspecifika mutationer försämrade SAMHD1s funktion, vilket ledde till förhöjda och obalanserade dNTP-nivåer och därmed en ökad mutationshastighet.
– Det speciella med upptäckten är att även om man bara förlorat en av sina två kopior av SAMHD1-genen så påverkas dNTP-nivåerna och man får en ökad mutationshastighet. Har man dessutom nedsatt funktion av proteinet MLH1, som är inblandat i rättning av mutationer och ofta är utslaget vid tjocktarmscancer, ser vi en mycket stor ökning i antalet uppkomna mutationer, förklarar Andrei Chabes.
Inblandade proteiner
De nya resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Forskarna tror att resultaten kommer leda till att fler liknande upptäckter görs – både vid andra cancerformer och gällande andra proteiner som deltar i syntesen av dNTP.
– SAMHD1 är bara ett av väldigt många proteiner som är inblandade i regleringen av dNTP. I teorin kan förändrad funktion i vilken som helst av dessa proteiner påverka dNTP-nivåerna. Vi visar här på principen och nu återstår att se hur ändringar i dNTP-nivåer påverkar utvecklingen av tjocktarmscancer och om ändringar i dNTP-nivåer förekommer vid andra cancerformer, säger Andrei Chabes.
Forskningsstudien är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan forskare från Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Computational Life Science Cluster vid Kemiska institutionen, och Institutionen för strålningsvetenskaper. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Artikel:Heterozygous colon cancer-associated mutations of SAMHD1 have functional significance. Författare: Matilda Rentoft, Kristoffer Lindell, Phong Tran, Anna Lena Chabes, Robert J. Buckland, Danielle L. Watt, Lisette Marjavaara, Anna Karin Nilsson, Beatrice Melin, Johan Trygg, Erik Johansson, och Andrei Chabes. DOI: 10.1073/pnas.1519128113.
För mer information: Andrei Chabes, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Telefon: 073-620 5446; 090-786 5937. E-post: andrei.chabes@medchem.umu.se
I sin avhandling har Helena Claesson Lingehall, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad, studerat postoperativt delirium hos äldre patienter över 70 år som genomgått hjärtoperation. Resultaten i avhandlingen visar att av de 142 patienter som genomgick hjärtoperation drabbades 55 procent av postoperativt delirium.
Delirium är ingen sjukdom utan ett neuropsykiatriskt syndrom som i värsta fall kan leda till lidande för patienter lång tid efter en hjärtoperation. Vid hembesöket ett år efter operationen kunde deltagarna som diagnostiserats med delirium i detalj beskriva sina mardrömmar, sårbarhet och skörhet under vårdtiden.
– Omvårdnadspersonalen har en central roll för att upptäcka och behandla delirium. Men kompetens och kunskaper inom alla vårdprofessioner är viktiga för att kunna förebygga, upptäcka och behandla postoperativt delirium, och därmed lindra det lidande som syndromet kan orsaka, säger Helena Claesson Lingehall.
Faktorerna bakom postoperativt delirium Under en femårsperiod efter operationen hade 26 procent (30/114) av de patienterna som kunde följas upp utvecklat en demenssjukdom. Förutom nedsatt kognitiv förmåga före operationen var förekomsten av postoperativt delirium en faktor som ökade risken för demens. Av de 30 patienter som drabbades av demens hade 26 diagnostiserats med delirium under vårdtiden.
I avhandlingen identifieras både bakomliggande och utlösande faktorer som utgör en ökad risk för att utveckla postoperativt delirium. Till de bakomliggande faktorerna hörde hög ålder, diabetes och magkatarr eller magsår. Utlösande faktorer var en ökad vätsketillförsel under operationen, tiden som patienten spenderat i respirator, förhöjd kroppstemperatur och förhöjd natriumkoncentration i blodet på intensivvårdsavdelningen.
I avhandlingen utvärderades ett skattningsinstrument för att upptäcka postoperativt delirium. Den svenska versionen av skattningsinstrumentet Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) visade sig vara effektiv för att upptäcka hyperaktivt delirium, men missade däremot många fall av den vanligare formen hypoaktivt delirium.
Skatta kognitionen före operation
Hypoaktivt delirium upptäcktes däremot mer effektivt med hjälp av en sammanvägning av instrumenten Mini Mental State Examination (MMSE), som skattar kognition, och Organic Brain Syndrom Scale (OBS), som skattar delirium. Enligt avhandlingen behöver Nu-DESC förmodligen kombineras med ett kognitiv test för att kunna bättre upptäcka hypoaktivt delirium.
– För att undvika postoperativa komplikationer såsom delirium och upptäcka eventuella tidiga demenssymtom bör patienternas kognitiva funktion skattas före operationen. Delirium bör också skattas kontinuerligt under vårdtiden och de som drabbats bör följas upp efter hemgång. Därför är viktigt att all vårdpersonal som kommer i kontakt med hjärtopererade patienter har kunskap om delirium, säger Helena Claesson Lingehall.
Avhandlingen bygger på en studie med 142 patienter gjord 2009-2014. Samtliga patienter var vid operationstillfället över 70 år och genomgick hjärtoperationer med hjärt-och lungmaskin vid Thoraxkirurgiska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Patienternas tillstånd skattades före operationen, på dag ett och dag fyra efter operationen, samt vid hembesök utförda ett-, tre- och fem år efter operationen.
DELIRIUM
Delirium är ett neuropsykiatriskt syndrom som kännetecknas av förändrad kognitiv förmåga, en förändrad medvetandenivå och utvecklas under en kort tidsperiod. Syndromet har alltid en bakomliggande orsak. Delirium kan klassificeras som hypoaktivt, hyperaktivt eller en blandform. Delirium efter hjärtkirurgi kan öka risken för komplikationer som exempelvis förlängd vårdtid, fall, försämrad livskvalité, nedsatt kognitiv förmåga samt mortalitet. Vårdpersonal har ofta svårt att upptäcka patienter med delirium om inte ett skattningsinstrument används rutinmässigt.
Helena Claesson Lingehall är från Skellefteå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som anestesisjuksköterska på Hjärtcentrum thoraxoperation vid Norrlands universitetssjukhus Umeå.
Avhandlingen:
Fredagen den 15 april försvarar Helena Claesson Lingehall, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Akut förvirringstillstånd (delirium) hos äldre personer som genomgått hjärtkirurgi – riskfaktorer, demens, patienternas erfarenheter och skattningsinstrument. (Engelsk titel: Delirium in older people after cardiac surgery – risk factors, dementia, patients’ experiences and assessments). Fakultetsopponent: Professor Anna-Karin Edberg, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Kristianstad. Huvudhandledare: Docent och universitetslektor Birgitta Olofsson. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
För mer information:
Helena Claesson Lingehall, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Telefon: 090-786 9875; 072-588 1844 E-post: helena.lingehall@umu.se
I sitt avhandlingsarbete har Iolanda Santos Tavares Silva vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, studerat delaktighet hos personer med utländsk bakgrund och funktionsnedsättning.
Forskningen har fokuserat på personer med funktionsnedsättning efter polio och avhandlingen baseras på 12 intervjuer med män och kvinnor som immigrerat till Sverige från östra Afrika, samt statistiska analyser av data från 89 personer ur en svensk poliodatabas.
Avhandlingen visar att personer med sena effekter efter polio, och som också har en utländsk bakgrund, för en ständig kamp för att kunna leva och göra som andra och att de inte känner att de har tillgång till dagliga aktiviteter i den utsträckning som de önskar.
– Det påverkar personernas känsla av delaktighet i vardagen. Tillgången till aktiviteter påverkas både av personernas funktionsförmåga och av de resurser de har tillgång till, säger Iolanda Santos Tavares Silva, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Skillnad mellan män och kvinnor
I en av studierna syntes en stor skillnad mellan män och kvinnor.
– Kvinnorna gav uttryck för en större hopplöshet och trodde inte på en framtid med familj och barn, säger Iolanda Santos Tavares Silva.
Resultaten visar också att känslan av delaktighet handlar om flera olika saker – allt från att ha kapacitet att utföra dagliga sysslor till att kunna vinna tillit och förtroende vid möten med andra i samhället.
Möjligheten att kunna leva som andra visade sig vara central för de intervjuade personernas känsla av delaktighet. De använde sig av olika strategier för att finna balans mellan fysisk kapacitet, aktiviteter som de vill och behöver göra, egna och andras uppfattningar, normer samt andras värderingar om personer som är födda utomlands och om personer med funktionsnedsättningar.
Ökat tryck utan förutsättningar i vardagen
– För att hantera sociokulturella normer, värderingar och attityder från andra människor kan det därför vara så att personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund känner ett ökat tryck när de saknar förutsättningar i vardagen; att kunna arbeta, transportera sig, kommunicera på svenska och ha tillgång till en ”karta” över det svenska samhället, säger Iolanda Santos Tavares Silva.
Hon menar att det är viktigt att komma ihåg att bemötande i vardagen ger avtryck och anser att det finns ett behov av att uppmärksamma villkor för delaktighet både på individnivå och på en social och politisk nivå.
– Vardagliga möten och aktiviteter tillsammans med andra personer har en avgörande roll för människors känsla av delaktighet. De strukturer som reglerar tillgång till olika samhällsresurser för personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund bör ses över för en ökad jämlikhet, säger Iolanda Santos Tavares Silva.
Mer information:
Iolanda Santos Tavares Silva, leg. arbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 5735, 0737-04 61 52 Iolanda.tavares-silva@neuro.gu.se
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen. Den orsakar ett stort lidande för både patienter och anhöriga och sjukdomen kostar samhället mer än hela hjärt- och kärlsjukvården och cancervården tillsammans.
En viktig orsak till varför det hittills inte finns några läkemedel mot Alzheimers är att hjärnskadorna börjar långt innan en demensdiagnos sätts. Det innebär att patienter som deltar i kliniska Alzheimersstudier ofta har irreversibla skador som inte går att bromsa.
Biomarkörer som tidigt kan avgöra vilka som kommer att insjukna och vilka som inte kommer att göra det behövs för att öka chansen att finna framgångsrika läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Ett annat viktigt område för biomarkörer vid Alzheimers sjukdom är att kunna påvisa effekten av ett läkemedel i en klinisk prövning. Detta är särskilt viktigt vid denna sjukdom då den fortskrider långsamt, och utan biomarkörer skulle en klinisk prövning kunna ta tio år eller mer.
Studerat nästan 17 000 patienter
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en stor studie gått igenom cirka 5 000 vetenskapliga artiklar och inkluderat 231 artiklar som avhandlar 15 biomarkörer för Alzheimers sjukdom i blod och cerebrospinalvätska. Totalt inkluderar denna studie 16 699 patienter med Alzheimers sjukdom och 13018 kontrollpersoner.
– Vi har kunnat visa att T-tau, P-tau, Aβ42 och NFL i cerebrospinalvätskan är mycket bra biomarkörer för att skilja patienter med Alzheimers sjukdom och kontroller åt medan NSE, VLP-1, HFABP och YKL-40 är måttligt bra, säger Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Vi kan även visa att T-tau, P-tau, Aβ42 i cerebrospinalvätska är bra på att skilja ut de patienter med lättare kognitiv störning som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom mot de som inte förvärras kognitivt.
Databas som sprider kunskap
Parallellt med studien har forskarna utvecklat en online-databas tillsammans med Alzforum, en intresseorganisation som fungerar som en plattform för att sprida kunskap och de senaste forskningsresultaten kring Alzheimers sjukdom.
Den nya databasen AlzBiomarker samlar data om biomarkörer vid Alzheimers och andra demensformer. Där finns även andra data om studierna, grafiska verktyg för att på bästa sätt kunna visualisera de biomarkörer som man är intresserad av, samt en lista över de biomarkörer som fungerar bäst för Alzheimers sjukdom. Databasen uppdateras kontinuerligt varför listan kan ändras över tid, i takt med nya vetenskapliga framsteg.
– Databasen samlar flera decenniers forskning om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom. Den kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som forskar om Alzheimers och öka chansen att finna framgångsrika läkemedel, säger Bob Olsson.
Mer information:
Bob Olsson, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 2372, 0702-22 72 38, bob.olsson@neuro.gu.se
Henrik Zetterberg, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 0142, 0768-67 26 47, henrik.zetterberg@gu.se
Styrelsen i aktiebolag ansvarar för organisationen och förvaltningen av bolagets hela verksamhet. Behörigheten är mycket vidsträckt. Samtidigt har ägarna i många bolag bristfällig insyn i och inflytande över verksamheten och vad styrelseledamöterna gör. Det kan leda till att styrelseledamöterna skor sig på bolagets bekostnad.
– Den särskilt förtroendefulla ställning som styrelseledamöterna har ställer mycket höga krav på lojalitet. De senaste årens företagsskandaler visar tydligt att det inte står klart för var och en var gränserna går för ett lojalt beteende och att okunskapen om rättsläget är stor såväl bland styrelseledamöter som bland praktiskt verksamma jurister. En lojal styrelse är en förutsättning för att finansiärer ska våga investera i företagen, säger Jessica Östberg, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Strängare regler internationellt
I sin avhandling härleder hon ett antal särskilda lojalitetsförpliktelser ur den allmänna lojalitetsprincipen, däribland en skyldighet att undvika och informera om intressekonflikter, ett förbud att otillbörligen motta eller utnyttja förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget, ett konkurrensförbud, en upplysningsplikt, en tystnadsplikt och ett förbud att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer företaget. Vidare berör hon kort de civil- och straffrättsliga sanktioner som kan aktualiseras vid ett brott mot lojalitetsplikten. I flera fall illustreras problemställningarna med praktiska typfall och exempel.
Jessica Östberg hämtar till viss del inspiration från rättsläget internationellt. I de amerikanska delstaterna råder en mycket sträng syn på lojalitetsplikten och motsvarande gäller i huvudsak även i tysk rätt. I engelsk rätt är lojalitetsplikten om möjligt ännu strängare och där har nyligen flera lagbestämmelser som rör lojalitetsplikten införts. Även i grannländerna Norge och Danmark finns vissa delar av lojalitetsplikten lagreglerade.
Även om samtliga lojalitetsförpliktelser gäller även utan lagreglering, föreslår Jessica Östberg i sin avhandling att också Sverige inför bestämmelser om såväl den allmänna som vissa av de särskilda lojalitetsförpliktelserna för att klargöra rättsläget och öka förutsebarheten. Hon redogör också för vad en sådan lagreglering i huvudsak bör innehålla.
”Bristen på reglering ökar risken för att bolag skadas”
– Bristen på tydlig reglering ökar risken för att bolagen drabbas av skada. Man ska också komma ihåg att det kan vara ett brott mot lojalitetsplikten även om det saknas illojal avsikt och att rättsvillfarelse, det vill säga bristande kännedom om reglerna, inte är någon ursäkt. Ett otydligt rättsläge kan därför drabba inte bara bolagen, utan även enskilda styrelseledamöter negativt. Därför ligger det även i ledamöternas eget intresse att rättsläget klargörs. En otydlig lojalitetsplikt kan dessutom medföra att en negativ företagskultur sprids längre ner i företagsleden, säger Jessica Östberg, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
Avhandlingen: ”Styrelseledamöters lojalitetsplikt – Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter”.
Mer information:
Jessica Östberg, Juridiska institutionen, Stockholms universitet., telefon: 070-211 11 29, e-post: jessica.ostberg@juridicum.su.se
Jennie Sivenbring vid Göteborgs universitet har undersökt hur 28 elever från tre skolor i årskurs 9 talar om bedömningars betydelse och hur de inverkar på deras vardag. Hon är förvånad över resultatet.
– Jag trodde att de ständiga bedömningarna skulle ha stor betydelse för ungdomarna, men att det vid den här tidpunkten inverkar på i princip allt de gör och tänker om skolan förvånade mig faktiskt, säger Jennie Sivenbring.
När språket i bedömningskriterierna är för komplicerat använder sig eleverna av de resurser de har. De uppför sig, anpassar sig och försöker framstå som goda elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Bedömning och betygssättning ökar
För att säkra kunskapsutveckling och höja svenska elevers resultat i internationella jämförelser har bedömningar, betygssättning och tester ökat successivt under det senaste decenniet. Den bärande utbildningspolitiska idén är att mätbara resultat ska mana till motivation genom konkurrens.
– Kunskap om hur elever förstår och hanterar bedömning i skolan är av betydelse för att göra den begriplig och effektiv. Elevers perspektiv på detta har rönt anmärkningsvärt lite intresse i forskningssammanhang, säger avhandlingens författare Jennie Sivenbring.
Eleverna tar bedömningarna på mycket stort allvar eftersom betygen har stor betydelse för deras framtidsutsikter, en insikt som kommer sent för många elever. Dessutom är gymnasievalet i regel det första viktiga val de gör, och detta val är villkorat av betyg.
Språket alltför byråkratiskt
Många ungdomar upplever att det är ett stort ansvar som placeras i deras egna händer. De talar om en vilja att förstå vad lärarna kommunicerar men uttrycker samtidigt att det språk som används vad gäller mål, kunskapskrav och bedömningar är alltför byråkratiskt och tekniskt för att kunna ge ledning till vad de behöver göra.
– När ungdomarna på grund av otillgängliga kunskapsmål inte förstår vad som förväntas av dem i skolvardagen använder de sig av andra resurser. De uppför sig, är trevliga, anpassar sig och försöker framstå som goda elever, säger Jennie Sivenbring.
Bedömningarna blir istället ett incitament för eleverna att ”spela sina kort rätt”. De är själva medvetna om att det finns fördelar med att spela ett klassrumsspel där de anpassar sig och arbetar med relationer till sina lärare för att vinna fördelar. Att vara en disciplinerad och välartad elev i klassrummet kan vara som en investering för att få bättre betyg i utbyte. Eleverna säger att de kalkylerar var och när det är värdefullt och motiverat att investera.
– Det är dock viktigt att poängtera att bedömningar har god potential att fungera för kunskapsutveckling och motivation, men då behöver läraren utgå från hur eleverna talar om det. En förutsättning är att eleverna får insikter i vad de förväntas uppnå, hur de kan arbeta för att uppnå målet och hur detta hanteras i den pedagogiska praktiken. Detta är något som ungdomarna efterfrågar, säger Jennie Sivenbring.
För mer information: Jennie Sivenbring, telefon: 0705-423244 e-post: jennie.sivenbring@gu.se
Plats: Sal BE 036, Pedagogen hus B, entréplanplan, Läroverksgatan 15, Göteborg
Ny forskning visar att handledsfrakturer med en splittring av skelettet på handflatesidan av handleden havererar, det vill säga felläker, i 96 procent av fallen om de gipsas utan att först opereras. Men en tredjedel av dessa handledsfrakturer havererar dessutom först efter den rutinmässiga röntgenkontroll som vanligtvis sker efter 1-2 veckor. Det innebär att problem med felläkning upptäcks först senare när patienten återkommer med besvär.
– Om operation tillgrips redan vid akuttillfället kan både onödig gipstid och förekomsten av sena haverier för den här frakturtypen elimineras, säger Mats Wadsten, som överläkare på ortopedkliniken i Sundsvall och författare av doktorsavhandlingen.
– Ett förbättrat initialt omhändertagande av handledsfrakturer skulle inte bara gynna den enskilde individen utan också vara fördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Röntgenbild på handledsfraktur (Foto: Mats Wadsten)
Handledsfraktur är den vanligaste frakturen
Handledsfraktur, även kallad distal radiusfraktur (DRF), är den vanligaste frakturen och varje år drabbas över 20 000 personer i Sverige. Flera studier har visat ett samband mellan anatomisk felställning, som sker vid en felläkning, och försämrad funktion efter handledsfraktur. Dessutom kan en felläkning också vara smärtsam.
En av svårigheterna med handledsfrakturer är att korrekt bedöma stabiliteten vid den första undersökningen. Många frakturer har förlorat sitt anatomiska läge vid uppföljningen, trots ett bra initialt frakturläge eller ett framgångsrikt stabiliserade tillrättaläggande av brottet vid gipsningen.
– Vi gjorde kliniska uppföljningar ett år efter skadan och såg att de patienter som drabbats av ett sent haveri, efter den rutinmässiga röntgenundersökningen, hade sämre rörlighet och styrka än personer vars frakturer läkt i ett bra läge, förklarar Mats Wadsten.
Tillförlitligt klassifikationssystem
I sin forskning utvärderade Mats Wadsten tillförlitligheten och reproducerbarheten hos ett nytt klassifikationssystem för bedömning av handledsfraktur. Det nya klassifikationssystemet är det första att inkludera splittring av skelettet på handflatesidan av handleden, så kallad volar splittring, som en separat parameter. Klassificeringen visade sig ha hög tillförlitlighet för att förutsäga det röntgenmässiga slutresultatet. I avhandlingen ingick en studien där 332 patienter med handledsfraktur utvärderades två gånger med 1 års mellanrum, samt en studie som undersökte läkning av 428 handledsfrakturer.
Fotnot: Mars Wadsten är från Stockholm. Förutom sina doktorandstudier arbetar Mats på ortopedkliniken i Sundsvall och är sedan 2001 ansvarig överläkare för den handkirurgiska verksamheten. Mellan 2011 och 2015 arbetade Mats också deltid på handkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Umeå.
Mer information:
Mats Wadsten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 070-373 0113
E-post: mats.wadsten@gmail.com
De ekonomiska förlusterna från stora naturkatastrofer som skogsbränder, jordbävningar, orkaner och översvämningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det är bakgrunden till EU-projektet IMPROVER, Improved risk evaluation and implementation of resilience concepts to critical infrastructure. Det leds av SP och ett tiotal institut och organisationer från hela Europa medverkar. Projektet mål är att ta fram ny kunskap och strategier som förbättrar samhällets resiliens, motståndskraft, mot katastrofer.
– Med kritisk infrastruktur menar vi tjänster som rör energi, vatten och transport och som är viktiga för hälsa, säkerhet och välbefinnande hos människor, säger David Lange.
I projektet studerar forskarna sådan infrastruktur på en rad områden, bland annat Oslos hamn, dricksvattenförsörjning i Portugal och A4-motorvägen mellan Paris och Strasbourg.
Det är viktigt för forskarna att få kunskap om vad allmänheten har för förväntningar på infrastrukturen under och efter katastrofer. En enkät är ett av verktygen för detta.
– Vi är tacksamma för alla svar vi får in. Enkäten är helt anonym, säger David Lange.
Mer information:
David Lange, forskare SP, tel 010-516 58 61, david.lange@sp.se
Att vårtecken kommer tidigare till följd av den globala uppvärmningen är kanske inget som förvånar. En av klimatförändringens tydligaste effekter är att tidpunkten för vårtecken och annat i naturens kalender förändrats.
Många av oss känner nästan instinktivt när vårvärmen kommer att det är dags att börja spana efter vårtecken och vi blir inte förvånade om tussilagon dyker upp flera veckor tidigare en varm vårvinter jämfört med en kall.
– Vi är mycket tacksamma för alla frivilliga som spanar efter vårtecken och rapporterar in dessa till oss. Tack vare dessa data kan vi analysera skillnader mellan olika arter, säger Kjell Bolmgren vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Naturens kalender. Vi har till exempel fått lite oväntade resultat för höstfaserna, som vi måste forska vidare om.
Under förra året skickades över 16 000 observationer av vårtecken och annat in till Naturens kalender. Mer än hälften kom från så kallade fenologiväktare, det vill säga frivilliga som ställt upp på att göra sina observationer enligt en gemensam instruktion.
Stolt tradition
Fenologiväktarna ansluter till en stolt tradition i Sverige och nu bidrar de till uppföljningen av Sveriges miljömål på Miljömålsportalen. På slutet av 1800-talet organiserades ett landsomfattande nätverk av observatörer, som dokumenterade allt från vårtecken till hösttecken i både jordbruket och naturen.
– Eftersom vi gör på samma sätt idag kan vi jämföra våra observationer med de som gjordes för hundra år sedan, fortsätter Kjell Bolmgren, och det är de jämförelserna vi använder till uppföljningen av de svenska miljömålen.
Att naturens kalender förändras påverkar både oss människor och samspelet i naturen. Pollenallergiker drabbas tidigare på säsongen och honungsbina får en kortare vintervila. När äppelblomningen kommer igång tidigare ökar risken för att den drabbas av frostskador. Samtidigt betyder en förlängd växtsäsong att skogens träd växer sig större och att det finns mer mat i naturen till insekter och älgar och oss.
Svårt förutsäga förändringar på sikt
De långsiktiga effekterna av att naturens kalender förändras kan dock vara svåra att förutsäga. Tajmingen mellan växter och djur är viktig, till exempel för pollinatörer och de blommor som ska pollineras, men det är svårt att förutsäga när den pågående förändringen leder till oönskade effekter för biologisk mångfald eller andra ekosystemtjänster.
– Tillsammans med biodlarna har vi startat ett särskilt projekt, som heter Bikalendern. Där fokuserar vi på honungsbina, biodlingen och de växter som är särskilt intressant för bina, säger Kjell Bolmgren, och utvecklar ny kunskap för hur biodlarna ska möta klimatförändringen.
Hela verksamheten kring Naturens kalender är uppbyggd som så kallad medborgarforskning, där frivilliga och professionella samverkar. Alla som är intresserade av årstidsväxlingar i naturen är välkomna att delta, och tycker man det är givande kan man bli så kallad fenologiväktare och bidra med data av särskilt god kvalitet.
Kontaktperson: Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket
Sveriges lantbruksuniversitet 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.se
Forskningen siktar in sig på att industriella arbetsplatser där människor och maskiner rör sig på ett oförutsägbart och oregelbundet sätt. Det innebär också ökade olycksrisker då det kan vara svårt för en maskinförare att se människor i rörelse i närheten eller omvänt, för människor på arbetsplatsen att förstå vart maskiner är på väg.
– Vi har använt en teknik med algoritmer för maskininlärning alltså att lära maskinen uppfatta olika situationer, berättar Rafael Mosberger. Genom att bygga en modell från ett stort antal inmatade exempel lär sig maskinen känna igen reflektiva mönster. På så sätt kan vi få datorn att lära sig själv skilja mellan olika objekt, och bestämma om det till exempel handlar om en stolpe med en reflex eller en människa i en reflexväst.
Nära infrarött
Tekniken bygger på att en kamera sänder ut det som kallas nära infrarött ljus (NIR) i ett smalt spektrum, som reflekteras på de arbetskläder, som används på arbetsplatsen till kameran. Ljusvågorna passerar ett filter, som nästan enbart släpper igenom NIR-ljuset och därmed filtrerar bort andra ljuskällor.
Via en sensor får algoritmen en bild av det som händer, kan bearbeta informationen och kan sända ett budskap till föraren.
– Vi har funnit att den här tekniken är robust och fungerar bättre på industriarbetsplatser än många befintliga tekniker. Det gäller speciellt under svåra ljusförhållanden, där vanliga kameror levererar bilder med sämre kontrast vilket gör att automatisk människodetektering kan vara svårt. Det mest intressanta är att vår teknik är effektiv och inte är beroende av dyra sensorer. Därför har den också potential att användas i verkligheten.
Mest bilar och trafik
Rafael Mosberger och hans forskarkolleger är förvånade över att det tidigare bedrivits så lite forskning om människodetektering på arbetsplatser.
– Biltrafik och förarassistanssystem är ett väldigt aktivt forskningsområde men det är inte mycket forskning som siktar på att anpassa systemen till industrins arbetsplatser. Det har varit svårt att inte haft någon annan forskning att jämföra med. Vi hoppas att vår forskning ska minska skillnaderna mellan de här områdena. Här handlar det ofta om stora och tunga maskiner där föraren har begränsad sikt och risken är stor för allvarliga olyckor om det finna människor i närheten.
Steget mellan forskning och färdig produkt kan ofta vara långt. Rafael Mosberger och hans kolleger har dock kommit en bit på väg mot målet att skapa en intelligent kameramodul, som monteras på tunga arbetsfordon. Kameran upptäcker själv folk som befinner sig nära fordonet och levererar information om det till föraren.
I sin avhandling visar Helena Backman, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, också att vissa av de referensvärden som idag används vid mätning av lungfunktion är för låga. I avhandlingen presenteras nya uppdaterade referensvärden för mätning av lungfunktion.
– Det är såklart väldigt positivt att förekomsten av KOL minskat i Norrbotten, men varför astma ökar vet vi ännu inte, säger Helena Backman.
– Korrekta referensvärden för vad som anses vara frisk lungfunktion är viktigt vid bedömning av sjukdomsförlopp och svårighetsgradering av både astma och KOL. Vi har upptäckt att vissa referensvärden som idag används i vården inte passar vår befolkning.
Forskningen visar att parallellt med markant minskade rökvanor i befolkningen så minskade förekomsten av KOL mellan 1994 och 2009. Utvecklingen är troligtvis ett resultat av minskade rökvanor i befolkningen under flera årtionden.
Reell ökning av astma
Enligt resultaten har läkardiagnosticerad astma ökat i förekomst mellan 1996 och 2006 från 9,4 till 11,6 procent av befolkningen. Ökningen tyder delvis på en ökad diagnostik av astma, men även på en reell ökning av astma i befolkningen.
Avhandlingen visar också att de referensvärden för lungfunktion som idag vanligen används i Sverige, så kallade ECSC, är betydligt lägre än de värden som observeras i befolkningen. Även nyare internationella referensvärden, så kallade GLI, var lägre och då särskilt hos kvinnor.
Utifrån utvärderingen har Helena Backman tagit fram nya referensvärden för lungfunktion. Värdena visade sig ha god validitet när de utvärderades på ett urval från Västra Götaland.
Fotnot: Avhandlingen baserades på epidemiologiska data för vuxna individer i Norrbotten, inom ramen för de omfattande studierna Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN). Förändring i förekomst av KOL analyserades genom att jämföra resultaten från lungfunktionsundersökningar år 1994 och 2009. Förändring i förekomst av astma analyserades genom att jämföra svar på stora enkätundersökningar år 1996 och 2006. Referensvärden för spirometri utvärderades på ett urval av 501 friska icke-rökande individer. Nya referensvärden för spirometri framställdes separat för män och kvinnor mellan 22 och 91 år genom regressionsanalys.
För mer information:
Helena Backman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Telefon: 070-210 8900; 0920-284 484
E-post: helena.backman@nll.se
Att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen är ett problem som ökat globalt och även i Sverige. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor är en utsatt grupp jämfört med andra yrkesgrupper när det gäller risken att utsättas för hot och våld, både fysiskt och mentalt.
Inom traumasjukvården vårdas bland annat patienter som utsatts för fysiskt våld och eventuellt även utsatt andra, samt patienter med beroendeproblematik, vilket har visat sig vara faktorer som ökar risken för att uppträda hotfullt eller våldsamt gentemot andra.
I en ny studie har sjuksköterskor inom traumasjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset intervjuats om sina erfarenheter av hot och våld och vad det har för påverkan på bemötandet inom traumasjukvården.
Ofta verbala hot
De hotfulla situationerna var framför allt av verbal karaktär, som hotande eller kränkande kommentarer, eller arga blickar. Ofta var de orsakade av en upplevd konflikt mellan sjuksköterskan och patienten eller dess anhöriga.
– Många gånger upplevdes anhöriga som mer aggressiva och hotfulla än patienterna, säger Karin Avander, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Konsekvenserna av de upplevda hoten var både kort- och långsiktiga. Känslor som beskrevs var rädsla och att känna sig förolämpad, stressad och osäker. Förutom oron över sin egen säkerhet beskrevs en stark känsla av ansvar gentemot övriga patienter som vårdades på enheten.
– Ytterligare en konsekvens av hotfulla situationer var att sjuksköterskan ibland faktiskt omprioriterade sina omvårdnadshandlingar, för att på så sätt förebygga ytterligare hotfulla situationer, säger Anna Heikki, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Oro även efter arbetstid
Konsekvenserna sträckte sig även utanför arbetsplatsen, till sjuksköterskornas privatliv. Vissa beskrev att de numera var överbeskyddande hemma, upplevde en rädsla över att bli igenkända ute i samhället av patienter de vårdat och oroade sig för att eventuellt tvingas vittna mot någon ifall en allvarlig situation skulle uppstå, och vilka följder detta kunde få.
Det framkom också att den negativa stressen fått några av sjuksköterskorna att överväga en annan arbetsplats, där risken för hot och våld skulle vara avsevärt mindre.
För att undvika konflikter och hotfulla situationer förespråkade sjuksköterskorna en god kommunikation. Oftast fungerade det bäst att prata med en lugn och mjuk ton, medan det på andra patientgrupper istället fungerade bättre med en bestämd, kort och konkret ton.
Likt tidigare forskning visar denna svenska studie att traumavården påverkas av hot och våld och att hotfulla situationer kan leda till kort- eller långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskan.
– Sjuksköterskorna bör ges bättre förutsättningar att hantera dessa situationer genom exempelvis utbildning och diskussionsforum. Studien visar på behovet av kunskap och beredskap i hela organisationen gällande dessa hotfulla situationer och på behovet av strategier för hur hot och våld kan undvikas genom hela vårdkedjan, säger Karin Avander.
Artikeln Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting publiceras i mars/aprilnumret av Journal of Trauma Nursing.
Kontaktinformation: Karin Avander, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, karin.avander@vgregion.se
Anna Heikki, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, anna.heikki@vgregion.se
Forskare har beräknat risken för dengueutbrott i Europa, baserat på fyra olika prognoser för klimatförändring. Både växande temperaturvariationer och generellt högre medeltemperaturer som följer med klimatförändringen i Europa har en stor påverkan på myggor av släktet Aedes, som får en ökad förmåga att sprida denguevirus. Aedes-myggor, speciellt Aedes aegypti, är förknippade med de flesta stora dengueutbrotten.
– Den geografiska expansionen av både dengueviruset och Aedes-myggorna som virusbärare är en stor global hälsofråga, säger Jing Liu-Helmersson, som är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och huvudförfattare av artikeln.
– Den uppvärmning som sker på den europeiska kontinenten, i kombination med en mängd olika komplexa faktorer som exempelvis förändrade resebeteenden och ökad handel, gör att Europa nu befinner sig i riskzonen för myggburna epidemier som exempelvis denguefeber.
Varmare temperaturer = högre infektionsförmåga hos virus
Tidigare studier har visat hur stigande medeltemperaturer kan öka den geografiska spridningen av tropiska och subtropiska myggburna virussjukdomar till tempererade områden såsom Europa. Den här studien är dock den första som undersöker hur stigande medeltemperaturer och större variationer i dygnstemperatur är kopplat till en ökad kapacitet hos myggorna av replikera och sprida viruset till människor. Myggornas kapacitet beror på en mängd parametrar men generellt så leder varmare temperaturer till högre reproduktions- och infektionsförmåga hos virus, en bättre överlevnad samt en ökning av antalet bett från honmyggor. Ett varmare klimat innebär att säsongen då risken finns att myggor kan sprida dengue förlängs väsentligt.
För att bedöma risken för en dengue-epidemi i Europa studerade forskarna vid Umeå universitet vilken effekt temperaturförändringar har på den så kallade vektorkapaciteten hos Aedes-myggor. Genom att använda historisk klimatdata, myggobservationer samt olika framtida klimatscenarier som utgångspunkt, har forskarna bedömt hur risken för dengue-epidemier i Europa påverkas av hur mycket växthusgaser vi släpper ut framöver.
Aedes-myggor – ett framtida permanent inslag i Europa.
Studien visar att Dengue-epidemier är möjliga under sommaren i områden av södra Europa där Aedes-myggor redan finns. Framtida klimatförändringar kommer dessutom att förstärka myggornas förmåga att sprida sjukdomen, expandera riskområdena norrut och förlänga spridningssäsongen. Forskarna bedömer att det i slutet av århundradet kan komma att ske dengueutbrott säsongsvis i stora delar av Europa där Aedes-myggor finns.
Forskarna betonar att flera faktorer tyder på att Aedes-myggor troligtvis kommer bli ett permanent inslag i Europa. Aedes-myggor fanns i många europeiska länder under första delen av 1900-talet. Den huvudsakliga myggspridaren av dengue – Aedes aegypti – har nyligen dokumenterats i Ryssland och Georgien. Och ny bevakningsdata visar att den sekundära myggspridaren – Aedes albopictus – redan finns i stora delar av södra Europa och så pass lång norrut som Nederländerna.
– Dengueutbrottet på Madeira 2012-2013 blev ett uppvaknande för Europa att agera. Mer effektiva metoder för myggbekämpning kommer sannolikt att vara viktiga för att minska denguerisken i Europa. Men detta är inte så enkelt som det kan verka. I Singapore, till exempel, har det visat sig vara svårt att bekämpa Aedes-myggor till och med när stora resurser finns. Det viktigaste som vår studie visar är att en minskning av växthusgasutsläpp för att motverka den globala uppvärmningen kommer vara minst lika viktigt i kampen mot dengue, säger Jing Liu-Helmersson.
Dengue – ett växande globalt hälsoproblem
Enligt WHO är denguefeber den virussjukdom som spridits snabbast i världen de senaste 20 åren.
Omkring 100 länder kan anses vara endemiska, men länder i Sydostasien och Sydamerika är värst drabbade.
Varje år smittas upp emot 390 miljoner människor av dengue medan ungefär 2,5 miljarder lever i riskzoner, främst i tropiska och subtropiska områden.
Denguefeber är en stor samhällsekonomisk sjukvårdsbörda för drabbade länder.
Eftersom Aedes-myggor är aktiva dagtid och barn är en grupp som oftast inte har utvecklat immunitet, är skolbarn den mest smittutsatta gruppen.
Om publiceringen:
EBioMedicine, artikel: Climate Change and Aedes Vectors: 21st Century Projections for Dengue Transmission in Europe. Författare: Jing Liu-Helmersson, Mikkel Quam, Annelies Wilder-Smith, Hans Stenlund, Kristie Ebi, Eduardo Massad och Joacim Rocklöv. DOI: 10.1016/j.ebiom.2016.03.046
Läs en digital publicering av artikeln i EBioMedicine
Kontaktinformation: Jing Liu-Helmersson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
E-post: jing.helmersson@umu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
