Sedan jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan har en stor mängd meteoritnedslag varit avgörande för vår planets utveckling. Det största kända nedslaget ägde rum för cirka tre miljarder år sedan. Himlakroppens dramatiska krasch skedde i sydvästra Grönland, enligt en ny studie.
Teorin att den så kallade Maniitsoq-strukturen på Grönland är en krater lanserades 2012 av forskaren Adam Garde vid Geological Survey of Denmark and Greenland.
– Han fick mothugg av forskare som menade att den formats av tektoniska rörelser i jordskorpan. Men nu kan vi slå fast att strukturen är en nedslagskrater, säger geologiforskaren Leif Johansson vid Lunds universitet.
Forskarna analyserade zirkon
Den nya studien som gjorts av forskare i Danmark, Sverige och Tyskland bygger på analys av speciella chockstrukturer i mineralet zirkon. Det är ett mycket robust mineral som lämpar sig för att verifiera strukturer i gamla och djupt eroderade meteoritkratrar.
Forskarna har undersökt mer än 3 400 zirkoner från fyra kända nedslagskratrar och Maniitsoq-strukturen. De har jämfört med zirkoner från två mycket gamla jordbävningsområden i Norge och Italien, men som inte kan kopplas till meteoritnedslag.
Genom att studera mikrostrukturer som bildas under de första sekunderna av stötvågen vid ett meteoritnedslag, kunde forskarna slå fast att den grönländska Maniitsoq-kratern bildades av ett meteoritnedslag.
– Vi gjorde undersökningar med elektronmikroskop i både Lund och i Köpenhamn. De mest detaljerade analyserna på nanometerskala gjordes med transmissionselektronmikroskop, ett slags mikroskop som byggts för genomgående elektroner, i tyska Potsdam. Ultratunna skivor av zirkonerna togs ut och elektroner skickats genom dem för att kunna se de extremt små detaljerna i chocklamellerna, säger Leif Johansson.
Maniitsoq-strukturen på sydvästra Grönland är en krater efter en jättemeteorit som slog ned för cirka tre miljarder år sedan. Här ses ett forskningsfartyg i den delvis vattenfyllda kratern. Bild: Leif Johansson
Kratrar ger geologiska ledtrådar
Eftersom mängder av meteoriter har slagit ned under jordens långa historia skulle man kunna förvänta sig att hitta många gamla nedslagskratrar. Men jorden är en geologiskt aktiv planet som ständigt förändras. Detta bidrar till att det är ovanligt att hitta minnen i berggrunden av tidiga händelser.
Därför är det viktigt för dagens geologer att lokalisera och verifiera gamla meteoritkratrar som Maniitsoq-strukturen.
– Det känns fantastiskt att kunna slå fast att det här rör sig om en nedslagskrater. Våra resultat bidrar till att förbättra den geovetenskapliga metodik som kan användas för att identifiera gamla kraterstrukturer bildade djupt ned i jordskorpan, säger Leif Johansson.
Megastor meteorit
Enligt modellberäkningar hade troligen Maniitsoq-meteoriten, som kraschade ner på jorden för tre miljarder år sedan, en diameter på över 30 kilometer. De ursprungliga kratern kan ha haft en diameter på 500-600 kilometer. Hade meteoriten slagit ner idag hade den kunnat utplåna ett mellanstort land. Källa: GEUS, Geological Survey of Denmark and Greenland.
I dagens screening för bröstcancer görs mammografiundersökningar regelbundet, ofta vartannat år. Forskning har dock visat att kvinnor har olika risk att utveckla bröstcancer, något som en anpassad screening skulle kunna spegla.
Tidigare riskmodeller har främst baserats på ärftliga risker för bröstcancer och livsstilsfaktorer. Men genom att låta en tränad AI granska bilderna från mammografin har en helt ny typ av riskmodell utvecklats.
Ser svårupptäckta förändringar
Den utgår från små förändringar i bilderna som är omöjliga för det mänskliga ögat att se.
– Det är inte så enkelt som i traditionella modeller där man har några få faktorer som genetik och BMI. Utan det är tusentals faktorer i bilden som sammanvägs, säger Mikael Eriksson som är forskare vid Karolinska universitetet.
AI:n har förmågan att hitta olika mönster i myllret av faktorer. De kan vara svaga faktorer men AI kan kombinera dem för att få information.
– Sedan kan AI också ge en samlad bedömning på vad som sannolikt kommer att hända i framtiden i bröstet, fortsätter Mikael Eriksson.
Extra undersökningar kan behövas
Idag får ett stort antal kvinnor en diagnos vid ett sent stadium. De kan även utveckla bröstcancer mellan mammografiundersökningarna.
Den AI-baserade modellen kan användas för att avgöra vilka kvinnor som behöver extra undersökningar som komplement till den ordinarie mammografin. Detta för att cancern ska hittas tidigare.
Metoden har nu testats på drygt 8 500 kvinnor i Italien, Spanien och Tyskland.
Studien bekräftar tidigare forskning som visar att AI-modellen hittade en grupp kvinnor med närmare sju gånger så hög risk att få bröstcancer jämfört med normalpopulationen.
– Det rörde sig om cirka sex procent av kvinnorna som hade så hög risk. Dessa kvinnor screenas i dag på samma sätt som kvinnor med låg risk. Vi tror att en speciellt anpassad screening skulle kunna vara bättre lämpad för dessa kvinnor, säger Mikael Eriksson.
Behandling efter riskvärde
Nästa steg i forskningen är att genomföra en klinisk studie i Europa där kvinnor testas vid mammografiundersökningen och ges olika behandlingar beroende på det riskvärde som AI-modellen ger dem. Metoden utvärderas redan i USA.
– Vi ser nu över möjligheten för att introducera metoden även i Europa, säger Mikael Eriksson.
Mikael Eriksson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, mikael.eriksson@ki.se
Socialantropologen Ruy Blanes vid Göteborgs universitet har studerat hur de senaste årens torka i Angola och cykloner i Moçambique påverkar lokalbefolkningen. Hans forskning visar ett samband mellan de båda regeringarnas politik för att utveckla infrastruktur och klimatrelaterade humanitära katastrofer.
Hänsyn tas inte till lokalsamhällen
Nya infrastrukturprojekt som utvinningsverksamhet, industriellt jordbruk, vattenkraftsprojekt, nya vägar och kommunikationsnätverk utformas ofta som nationella satsningar. Men detta sker utan att tillräcklig hänsyn tas till de lokala samhällenas behov och förutsättningar.
– Detta visar hur vissa så kallade långsiktiga lösningar för att hantera klimatkrisen genom omställning till grönare energikällor ändå kan bli ödesdigra i samband med klimatkatastrofer, säger Ruy Blanes.
Ett exempel är megaprojekt som vattenkraftsdammar. De utsätts för stor press från stormar och cykloner som blir allt vanligare. Det här tvingar fram vattenutsläpp som ger dramatiska effekter för människor och djur nedströms.
– Det har vi sett de senaste åren runt Zambezifloden i centrala Moçambique. Det var också fallet när dammen i Derna i Libyen kollapsade i september i år, då minst 2 000 personer omkom, säger Ruy Blanes.
Tillgång på vatten hotas
I södra Angola har bristen på underhåll och investeringar i befintliga vattendistributionssystem lett till att jordbruks- och boskapsskötarsamhällen står hjälplösa inför torkan. Människor förlorar hem, jordbruksmark, boskap och möjlighet att försörja sig.
När den lokala kunskapen och förutsättningarna inte tas med i planeringen på nationell nivå, utmanas lokalsamhällenas traditionella handlingsutrymme och motståndskraft, menar Ruy Blanes.
– De här situationerna uppstår ofta på grund av en bristande dialog mellan regering, lokala myndigheter och lokalbefolkningarna. Och även om regeringarna i både Angola och Moçambique är engagerade i klimatanpassning och hållbarhetspolitik, måste de ta dem på större allvar och inte använda dem som inkörsportar för ”grön kapitalism”, där klimat- och miljöproblem integreras i marknadsbaserad politik, säger Ruy Blanes.
Ruy Blanes, universitetslektor i socialantropologi, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, ruy.blanes@gu.se
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har på uppdrag av Skogsstyrelsen gjort en inventering av skogar i delar av Götaland och Svealand. Den visar att cirka 2,2 miljoner kubikmeter stående gran har dött till följd av granbarkborreangrepp under 2023.
2,2 miljoner kubikmeter motsvarar här ungefär 44 000 lastbilar med timmer, som en bild av skadornas omfattning.
Det kan jämföras med fjolåret då drygt fem miljoner kubikmeter gran dog på grund av granbarkborren och rekordåret 2021 då siffran låg på över åtta miljoner.
Granbarkborrens skador minskar
Den största minskningen har skett i Svealand, medan de största skadorna i år finns i östra Götaland.
– Skadorna är fortsatt omfattande, men är nu nere på ungefär en tredjedel av skadevolymerna 2020 och 2021, säger Sören Wulff, miljöanalysspecialist på SLU.
Mattias Sparf, sakkunnig på granbarkborre på Skogsstyrelsen, säger att vädret 2023 kan förklara minskningen.
– Det var varmt och torrt i juni när huvudsvärmningen ägde rum, men tack vare regnet som kom senare fick vi inte någon ytterligare svärmning på sensommaren.
Inventeringen visar också hur stor andel av de granar som har angripits under året som står kvar i skogarna. I år landar den siffran på 72 procent, vilket är på ungefär samma nivå som under förra året.
Enorma angrepp skapar skelettskogar
Tillsammans med stora mängder granar som har angripits under tidigare år och som står kvar utgör de en säkerhetsrisk, enligt SLU. De hämmar också återväxten av ny skog.
– Följden av de senaste årens enorma granbarkborreskador är att vi fått så kallade skelettskogar, det vill säga skogar med stora mängder döda granar, säger Mattias Sparf, sakkunnig på granbarkborre på Skogsstyrelsen.
– Vi uppmanar ingen att städa sin skog. Enstaka döda träd är viktiga för den biologiska mångfalden och ska få stå kvar. Men har man som skogsägare stora områden med döda granar kan man behöva avverka för att möjliggöra åtgärder för att ny skog ska kunna komma upp.
Började sommaren 2018
Det stora utbrottet av granbarkborre som pågått under de senaste sex åren tog sin början under den mycket torra och varma sommaren 2018. Granarna tappade mycket av sin motståndskraft och granbarkborrarna kunde föröka sig i enorma mängder. Totalt uppskattas att cirka 34 miljoner kubikmeter gran dött i södra och mellersta delarna av Sverige sedan 2018, till följd av granbarkborrens angrepp.
Sören Wulff, Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU soren.wulff@slu.se
Om inventeringen
SLU har genomfört inventeringen inom Nationell Riktad Skogsskadeinventering, NRS, som bygger på Riksskogstaxeringens permanenta provytor i östra Götaland (Östergötland, Kalmar, Kronberg och Blekinge län) och Svealand (exklusive norra Dalarna) och södra Gävleborgs län. Inventeringen har gjorts på ytor i äldre bestånd med minst 30 procents andel gran.
Källa: SLU
Omställningen till ett samhälle utan fossila bränslen innebär att behovet av batterier ökar i snabb takt. Men den ökade efterfrågan kan leda till brist på metaller, till exempel litium och kobolt, som ingår i de vanligaste batterityperna.
Den gröna omställningen mot förnybara energisystem och elfordon kommer också att kräva mer lokal produktion av batterier och annan ny fossilfri teknik. Samtidigt innebär en sådan produktion hög risk för leveransavbrott eftersom källorna till råmaterial är så få. Litium och kobolt utvinns till exempel bara på några få platser i världen.
− Litiumjonbatterier är på väg att bli en dominerande teknik i världen och den är bättre för klimatet än fossilbaserad teknik, i synnerhet när det gäller transporter. Men litium innebär en flaskhals. Man kan inte producera litiumbaserade batterier i samma takt som man önskar producera elbilar, och fyndigheterna riskerar att bli utarmade på lång sikt, säger Rickard Arvidsson som är docent i miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola.
Natriumbatterier – en lovande teknik
Men utvecklingen går snabbt i jakten på nästa generations batterier – som gärna ska hålla länge, ha hög energitäthet och vara enkla att producera.
En forskargrupp på Chalmers undersöker nu om natriumjonbatterier kan bli ett alternativ till litium. Natriumjonbatterier innehåller det vanliga ämnet natrium som finns i koksalt.
I en ny studie har forskarna gjort en så kallad livscykelanalys av natriumjonbatterierna. De har undersökt deras totala miljöpåverkan, men också materialåtgång vid råvaruutvinning och tillverkning.
− Vi kom fram till att natriumjonbatterier är mycket bättre än litiumjonbatterier när det gäller påverkan på mineralresurser, och likvärdiga när det gäller klimatpåverkan, säger Rickard Arvidsson och fortsätter:
− Beroende på vilket scenario man tittar på hamnar de på mellan 60 och strax över 100 kilo koldioxidekvivalenter per kilowattimme teoretisk lagringkapacitet, vilket är lägre än vad som tidigare rapporterats för denna typ av natriumjonbatterier. Det är helt klart en lovande teknik.
Bra tillgång på råmaterial
Dagens natriumjonbatterier förväntas redan nu kunna användas för stationär energilagring i elnätet. Men med fortsatt utveckling kommer de sannolikt även användas i elfordon i framtiden.
Den stora fördelen med tekniken är att materialen i natriumjonbatterierna finns i stora mängder över hela jorden. Den ena elektroden i batterierna, katoden, har natriumjoner som laddningsbärare. Den andra elektroden, anoden, består av hårt kol som kan tillverkas av biomassa från skogsindustrin.
− Batterier baserade på rikligt förekommande råmaterial skulle kunna minska geopolitiska risker och beroenden av specifika regioner, både för batteritillverkare och länder, säger Rickard Arvidsson.
Rickard Arvidsson, docent vid institutionen för teknikens ergonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, rickard.arvidsson@chalmers.se
Forskare vid Göteborgs universitet har tagit reda på hur det stod till med tandhälsan under vikingatiden. Det har de gjort genom att undersöka drygt 3000 tänder från sammanlagt 171 personer från Varnhem i Västergötland. Orten är känd för omfattande utgrävningar av vikinga- och medeltida miljöer. Här finns också gravar med välbevarade skelett och tänder.
Hål i tänderna vanligt
Resultaten från studien visar att nära hälften av vikingabefolkningen hade en eller flera kariesskador. Av de vuxnas tänder var 13 procent angripna av karies, ofta vid rötterna. Barnens tänder var däremot helt fria från karies.
Det var inte ovanligt att vuxna tappade tänder. De vuxna personerna förlorade under sin livstid i genomsnitt sex procent av tänderna. Risken ökade med hög ålder.
Fynden visar att det var vanligt med karies, tandinfektioner och tandvärk hos vikingabefolkningen i Varnhem. Men studien visar också exempel på försök att hålla efter tänderna på olika sätt.
– Det fanns flera tecken på att vikingarna hade modifierat sina tänder, bland annat fanns spår efter användning av tandstickor, slipning av framtänder och även tandbehandling av tänder med infektioner, säger Carolina Bertilsson som är tandläkare och biträdande forskare vid Göteborgs universitet.
Slipade framtänder kan ha varit en identitetsmarkör hos män. Bild: Carolina Bertilsson
Inte olikt dagens behandlingar
Ett tecken på mer avancerade ingrepp var kindtänder med filade hål, från tandkronan och in i pulpan. Troligen gjordes det för att lätta på trycket och dämpa svår tandvärk till följd av infektion.
– Det här är väldigt spännande att se, och inte helt olikt de tandbehandlingar vi gör i dag när vi borrar i infekterade tänder. Vikingarna verkar ha haft kunskaper om tänder, men vi vet inte om de gjorde ingreppen själva eller fick hjälp, säger Carolina Bertilsson.
Syftet med slipade framtänder är oklart men kan ha varit en identitetsmarkör hos män. Samtliga fall som påträffats i den aktuella undersökningen, men även i andra studier, har varit män.
– Studien ger nya kunskaper om vikingarnas munhälsa, och indikerar att tänderna varit viktiga i Varnhems vikingatida kultur. Den ger också en förståelse för att den vikingatida tandläkarkonsten troligen varit mer sofistikerad än man tidigare trott, säger Carolina Bertilsson.
Så gjordes studien
Forskningsteamet på institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet arbetade tillsammans med en osteolog från Västergötlands museum. Alla undersökningar gjordes i Göteborg, dit skallar och tänder transporterats.
Tänderna undersöktes kliniskt med tandläkarverktyg under starkt ljus. Forskarna gjorde även röntgenundersökningar med samma teknik som inom modern tandvård, där patienten biter ihop med en liten fyrkantig bildplatta i munnen.
Carolina Bertilsson, institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet, carolina.bertilsson@gu.se
Medieföretagen i Norden är relativt bra på jämställdhet, i alla fall om man ser till fördelningen mellan män och kvinnor i bolagsstyrelserna.
Enligt en kartläggning som har gjorts av Nordicom vid Göteborgs universitet, baserad på de tjugofem största medieföretagen i Norden, finns överlag en jämn könsfördelning i styrelserummen i mediebranschen.
Nära hälften av företagen har kvinna som vd
Ett genomsnitt visar att fyra av tio styrelseledamöter var kvinnor 2022. Elva av företagen, eller 44 procent, hade en kvinna som vd.
Kartläggningen visar också att företag med jämn könsrepresentation i styrelsen i betydligt högre grad hade utsett en kvinna till vd. I de företag där styrelsen huvudsakligen bestod av män var vd:n för det mesta en man.
Ledningar mer jämställda med kvinna som vd
Ett annat resultat från kartläggningen är att när vd:n var kvinna ökade sannolikheten avsevärt att också medieföretagets ledningsgrupp skulle vara jämställd. Var vd:n en man, däremot, bestod ledningsgruppen huvudsakligen av män, i åtta av elva fall.
− Det är tydligt att en jämn könsfördelning i toppen sprider sig ner i organisationen, säger Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom.
− Resultaten understryker verkligen vikten av att fortsätta driva på arbetet med jämställdhet i styrande positioner. Och detta arbete börjar hos medieföretagens ägare som är de som utser styrelsens medlemmar.
Public service överlag jämställt i toppen
I Sverige har Sveriges Radio och Sveriges Television jämställda styrelser och ledningsgrupper. De nordiska public service-bolagen har överlag en jämn representation, enligt undersökningen.
Det spelar roll att företag har styrdokument, eller lagar, som tar upp att jämställdhet mellan könen ska eftersträvas i styrelsen, säger Ulrika Facht.
− Public service-företagen som är i allmänhetens tjänst har förväntningar på sig att leva upp till det här, vilket vi ser att de gör. De har ofta en kvinna som vd och de har jämställda ledningsgrupper. Det ger bättre förutsättningar för att företagens utbud också ska nå uppställda mål om jämställdhet, det som deras publik tar del av.
Mer om kartläggningen av medieföretag
Kartläggningen avser 25 nordiska mediebolag under 2022.
I genomsnitt för alla 25 undersökta bolagsstyrelser var 39 procent av ledamöterna kvinnor och 61 procent män.
17 av 25 företag hade jämställd bolagsstyrelse, vilket här betyder en fördelning mellan könen på 40–60 eller jämnare. Åtta hade det inte och i dessa var kvinnor i minoritet.
Elva av 25 företag hade en kvinna som vd.
Nio av de 17 företagen med jämställda bolagsstyrelser leddes av en kvinna som vd, och åtta av en man.
Två av åtta företag utan jämställd bolagsstyrelse hade en kvinna som vd.
Tio av 25 företag hade en jämställd fördelning mellan kvinnor och män i ledningsgruppen.
Sju av elva företag med en kvinna som vd hade jämställd ledningsgrupp. I sex av dessa sju var bolagsstyrelsen jämställd.
Tre av 14 företag med en man som vd hade jämställd ledningsgrupp. Samtliga tre företag hade en jämställd bolagsstyrelse.
Samtliga sex public serviceföretag var jämställda i styrelsen och ledningsgruppen. Genomsnittet för de sex public serviceföretagen i kartläggningen var 50 procent kvinnor i styrelserna och 44 procent kvinnor i ledningsgrupperna. Samtliga företag har utsett en kvinna till vd.
Allt fler använder nyare diabetesläkemedel som sulfonylureapreparat, DPP-4-hämmare, GLP-1-receptoragonister och SGLT2-hämmare. De används främst vid behandling av typ 2-diabetes, men flera av preparaten är även godkända att användas mot andra åkommor.
Kunskapen om medicinernas effekt på foster är dock låg. Därför rekommenderas ofta kvinnor med typ 2-diabetes att byta till insulin före en planerad graviditet eftersom det anses vara säkert. Men alla graviditeter är inte planerade, vilket medför att allt fler blir gravida medan de behandlas med de nyare läkemedlen.
Över tre miljoner gravida i studie
En internationell forskargrupp har nu undersökt om användning av de nyare läkemedlen under graviditeten ökar risken för fosterskador.
Forskarna har använt hälsodata från 3,5 miljoner graviditeter i Sverige, Norge, Finland, Island, USA och Israel mellan åren 2009 och 2021. I studiegruppen hade ungefär 52 000 kvinnor typ 2-diabetes, och drygt 8 000 hämtade ut något av de nyare diabetesläkemedlen tre månader före eller efter sin sista mens.
Foster kan påverkas av högt blodsocker
Diabetes är en sjukdom som i sig innebär en risk för fosterskador. Höga blodsockervärden tidigt i graviditeten ger en ökad risk för missbildningar hos fostret. Därför var forskarna inte förvånande över att studien visade en något förhöjd risk i gruppen med diabetes.
Fosterskador i diabetesgruppen
Bland kvinnorna som diagnostiserats med typ 2-diabetes före sin graviditet föddes 5,3 procent av barnen med grava missbildningar, varav 2,2 procent hade missbildningar på hjärtat.
Det kan jämföras med den totala gruppen där 3,8 procent hade grava missbildningar och 1,3 procent med missbildningar på hjärtat.
Forskarna kunde dock se att de kvinnor med typ 2-diabetes – och som behandlats med de nyare läkemedlen – inte hade en högre risk att föda barn med missbildningar än de kvinnor som behandlats med insulin.
– Det är sedan tidigare visat att insulin är säkert att använda under graviditeten och att det inte passerar moderkakan. Den förhöjda risken för missbildningar hos barnen till kvinnorna med diabetes typ 2 som använder de nyare diabetesläkemedlen är därför med stor sannolikhet orsakad av sjukdomen, säger forskaren Carolyn Cesta vid Karolinska institutet.
Fler studier behövs
Trots att studien omfattande flera miljoner graviditeter, var det ändå relativt få kvinnor som använde de nya diabetesläkemedlen, konstaterar forskarna. De betonar därför att ytterligare studier behövs för att bekräfta resultaten.
Men resultaten visar ändå att dessa läkemedel inte innebär någon stor risk för fosterskador, menar forskarna.
– I takt med att typ 2-diabetes blir allt vanligare bland kvinnor i fertil ålder samtidigt som till exempel GLP-1-receptoragonister som semaglutid* godkänts för att behandla fetma, kommer antalet exponerade graviditeter sannolikt att öka. Våra fynd ger en första indikation om säkerheten för spädbarn som exponeras för dessa mediciner under graviditeten, säger Carolyn Cesta.
* Läkemedel som innehåller den aktiva substansen semaglutid är till exempel Wegovy och Ozempic.
Carolyn Cesta, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, carolyn.cesta@ki.se
Det hela handlar om socker och närmare bestämt glykaner, en typ av struktur som består av sockermolekyler.
Detta är glykaner
Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar, proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.
Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer. Det gör att de får helt olika funktion.
Förändringar i glykanstrukturen i blodet kan enligt tidigare forskning indikera någon form av inflammation eller sjukdom i kroppen. Forskning har till exempel visat att glykannivåerna är förändrade i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom.
11 cancerformer under lupp
Nu har forskare vid Göteborgs universitet utvecklat ett sätt att särskilja olika typer av förändringar i glykanstrukturen, i detta fall gällande cancer.
Forskarna har analyserat data från runt 220 patienter med 11 olika cancerformer och hittat skillnader i glykanet beroende på cancertypen.
AI hjälper forskarna
Ofta används statistiska tester med så kallad masspektroskopi för att ta reda på om nivån av enskilda sockerarter är betydligt högre eller lägre vid cancer. Dessa tester har dock låg känslighet och är inte tillförlitliga eftersom olika sockerarter är besläktade i sin konstruktion och därmed inte oberoende av varandra.
Forskarna vid Göteborgs universitet använder en ny metod som inkluderar AI. Den kan enligt forskarna hitta mönster i datamängderna där andra går bet.
– Vi kan lita på våra resultat, de är statistiskt signifikanta. Om vi vet vad vi letar efter är det lättare att hitta rätt. Nu ska vi ta dessa biomarkörer och utveckla testmetoder, säger Daniel Bojar, biträdande universitetslektor i bioinformatik vid Göteborgs universitet.
Snabb cancerupptäckt önskas
Forskarna har nyligen fått pengar till en masspektrometer av högsta klass. Detta instrument ska fungera som en AI-plattform för att stödja forskarna i studierna av glykaner i till exempel lungcancerprover. Målet är att kunna upptäcka cancern tidigare för att förbättra chanserna att bli frisk.
– Vi vill ta fram en tillförlitlig och snabb analysmetod för att upptäcka cancer, och även vilken cancerform det handlar om, via ett blodprov eller genom saliven. Jag tror att vi kanske kan göra kliniska tester på mänskliga prover om fyra-fem år, säger Daniel Bojar.
Daniel Bojar, biträdande universitetslektor i bioinformatik på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin daniel.bojar@gu.se
Forskare vid Umeå universitet har tidigare visat att covid-19 leder till ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Nu visar en ny stor studie att infektionen även innebär en ökad risk för störningar av hjärtrytmen, till exempel hjärtflimmer.
Forskarna bakom studien såg att störningar förekom i form av så kallade takykardier – när hjärtat har för snabb takt – men också bradyarytmier. Det innebär att hjärtat slår så långsamt att en pacemaker kan behövas.
Svår covid största riskfaktorn
Risken för hjärtflimmer och hjärtfladder var förhöjd upp till två månader efter infektionen. Den första månaden var risken tolv gånger högre jämfört med personer som inte haft infektionen.
Risken att drabbas av rubbningar i hjärtrytmen var högre hos äldre människor, men även hos personer med svår covid-19 under den första pandemivågen.
– Vi kunde också se att ovaccinerade personer löpte högre risk för hjärtrytmrubbningar än vaccinerade. Överlag var svårighetsgraden i covid-infektionen den starkaste riskfaktorn, säger forskaren Anne-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet.
Viktigt med vaccinering
I studien, som är en av de största i sitt slag i världen, samkördes information från stora nationella register. Alla personer som testades positivt för viruset i Sverige från pandemins start till och med maj 2021 ingick i studien. Forskarna hade också en jämförelsegrupp med personer som inte testats positivt för covid.
– Resultaten understryker vikten både av att vaccineras mot covid-19 och att sjukvården identifierar personer med ökad risk för denna typ av komplikationer, så att rätt diagnos ställs och lämplig behandling startas i tid, säger Ioannis Katsoularis som är forskare vid Umeå universitet och överläkare i kardiologi.
Mer om studiens resultat
I studien såg forskarna även att risken för en särskild undergrupp av takykardier, paroxysmala supraventrikulära takykardier, var förhöjd upp till sex månader efter infektionen. Risken var fem gånger större under den första månaden jämfört med friska personer.
För bradyarytmierna var risken förhöjd upp till 14 dagar efter infektionen och var tre gånger större under den första månaden jämfört med friska personer.
Över en miljon personer med covid-19 och över fyra miljoner kontrollpersoner inkluderades i den rikstäckande studien.
Östersjötumlaren klassas fortfarande som akut hotad av den Internationella Naturvårdsunionen, IUCN, som uppdaterat sin rödlista över hotade arter.
Första gången tillståndet för Östersjöns tumlare utvärderades var för 15 år sedan. Därefter har ingen förbättring skett. Bara några hundra individer av Östersjöns enda val finns nu kvar.
Många olika hot
Ett hot mot tumlarna är att de fastnar i fiskenät. Även om det inte är särskilt många som blir så kallad bifångst vid fiske, innebär varje dödsfall ett hot mot hela populationen.
Ett annat hot är miljögifter som stör tumlarna immunförsvar och reproduktionsförmåga. De löper ökad risk att dö av infektioner och parasitangrepp. Det finns även en förhöjd risk för sterilitet eller svårigheter att få kalvar.
När både sill och torsk minskat i mängd och storlek försämras dessutom tumlarnas tillgång på föda av bra kvalitet. Andra hot kommer från buller. Ökad fartygstrafik, konstruktionsarbeten och undervattenssprängningar har gjort att havet blivit allt bullrigare.
– Det är mycket tydligt att det är människans aktiviteter som gör att Östersjötumlaren riskerar att utrotas, säger forskaren Julia Carlström vid Naturhistoriska riksmuseet och fortsätter:
– Det är orealistiskt att rädda den unika Östersjötumlaren genom uppfödning och utsättning. För att bevara den behöver vi skydda dess livsmiljö. Det är något hela ekosystemet vinner på.
Tumlarskrämmor och fiskeförbud
Under de senaste åren har nätfiske förbjudits i ett antal skyddade områden för tumlare. I ytterligare områden måste tumlarskrämmor, så kallade pingers, användas.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar att pingers används vid allt nätfiske inom Östersjötumlarens utbredningsområde. Men en del av Östersjöländerna har motsatt sig detta, bland annat Sverige och Finland. Skälet är att metoden eventuellt kan påverka militär verksamhet.
Tumlarna ska räknas igen
Sverige, och flera andra länder runt Östersjön, övervakar tumlare akustiskt genom att registrera tumlarnas ekolokaliseringssignaler vid ett antal fasta platser. Hela populationen har bara räknats en enda gång för drygt tio år sedan. En ny storskalig inventering planeras dock till sommaren. Detta välkomnas av forskare.
– En inventering är nödvändig för att veta om eventuella skillnader vid övervakningsstationerna beror på om populationen har ökat eller minskat, eller förändringar i utbredningsmönstret. Det behövs även för att veta om de åtgärder som tas har effekt, säger forskaren Kylie Owen vid Naturhistoriska riksmuseet.
Bedömningen av Östersjötumlarens status har gjorts av en grupp internationella experter under ledning av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Åkrar där mat odlas är också viktiga livsmiljöer för en mängd småkryp. Där finns allt från små hoppstjärtar i jorden till större jordlöpare som strövar omkring på marken i jakt på ett byte. Många är nyttiga för odlingarna. De bryter ner organiska ämnen som sedan blir tillgängliga för växterna. De äter även växtätande insekter som annars kan minska skördarna.
Odlingsmetoder påverkar insekterna
Men med dagens odlingsmetoder minskar ofta nyttoinsekterna på åkern. Genom att satsa mer på att få dem att trivas kan behovet av mineralgödsel och bekämpningsmedel minskas, menar forskaren Janina Heinen vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Vi bör försöka minska graden av störning länkade till odlingstekniker, och samtidigt öka mängden föda och habitat för nyttoinsekter, säger hon.
För att kunna göra detta krävs kunskap om nyttoinsekternas ekologi och hur de påverkas av olika odlingsmetoder.
I en avhandling har Janina Heinen gjort fältförsök i Halland och Västra Götaland för att samla in en mängd data om hur olika jordbruksmetoder påverkar insekter. Hon har även inventerat insekter och tagit reda på ”vem som äter vem” på fältet för att förstå de ekologiska samspelen. Sammanlagt har över 90 000 insekter och spindlar samlats in och artbestämts.
Jordlöpare. Bild: Janina Heinen
Så gjordes studierna
Janina Heinen har samlat data under flera växtsäsonger. Detta för att undersöka betydelsen av plöjningsintensitet, användning av stallgödsel eller växtföljder med eller utan perenna gräs.
Hon har även fångat in insekter och spindlar på marken. Många av dessa insekter är rovdjur som äter andra insekter.
Jordprover har även tagits för att inventera markdjuren som spelar en viktig roll för näringsomsättningen, men som också kan vara byten åt rovdjuren. Insekter som lever på grödorna kan ställa till med problem för odlare.
Viktigt samspel mellan insekterna
Resultaten visar att organismerna ovan och under jord ingår i samma näringsväv. Markdjuren är viktiga för att rovinsekterna ska hitta mat hela året och finnas på plats för att äta upp skadeinsekterna när grödan växer på åkern.
Analyser av jordlöparnas maginnehåll visade också att ju fler olika rovlevande insekter som fanns på fältet, desto bättre fungerade den biologiska bekämpningen av insekter som skadar grödor och minskar skördarna.
Enligt avhandlingen leder minskad odlingsintensitet till en ökad mängd och mångfald av nyttoinsekter. Enligt Janina Heinen bör jordbruket fokusera på att utöka växtföljden med fleråriga gräs och minska jordbearbetningen för att skapa bra livsmiljöer för insekter.
– Åkrarna kan skötas som viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald. Jag vill se en framtid där åkermarkerna kryllar av insekter och där vi uppskattar och värdesätter de samspel som tillsammans utgör ekosystemen vi är så beroende av, säger Janina Heinen.
Vid en stroke, eller blodpropp i hjärnan, minskar blodflödet kraftigt till nervceller som då skadas. Vid celldöd påverkas stora delar av hjärnans enorma nätverk av nervceller.
Det kan leda till förlamning, känselnedsättning, syn- och talsvårigheter, men även till smärta och depression. Många strokepatienter får kroniska problem. Ungefär 60 procent upplever till exempel att de mister känselfunktioner.
Idag kan propplösande behandling sättas in i den akuta fasen, men det finns inga godkända läkemedel som förbättrar funktionerna efter en stroke.
Studie på möss
I en internationell studie, som letts av ett forskarteam från Lunds universitet, har möss behandlats med substanser som blockerar en så kallad metabotrop glutamatreceptor, mGluR5. Den reglerar kommunikationen i hjärnans nervcellsnätverk.
Enligt forskarna är resultaten lovande.
– Efter stroke förändras kommunikationen mellan nervceller i stora delar av hjärnan och vi visar att den delvis återställs med behandlingen, säger Tadeusz Wieloch som är professor i neurobiologi vid Lunds universitet.
Känsel förbättrades hos mössen
I studien behandlades de gnagare som uppvisade störst förlust av funktioner. Behandlingen startade två dagar efter att de drabbats av stroke.
– En övergående behandlingseffekt sågs redan efter 30 minuter, men det krävs flera veckors behandling för att den ska vara bestående. En viss funktionsförbättring såg vi även när behandlingen påbörjades tio dagar efter stroke, säger Tadeusz Wieloch.
Framför allt förbättrades känselfunktionerna, trots att storleken på skadan i hjärnans nervvävnad inte minskade. Detta har att göra med hjärnans intrikata nätverk av nervceller, det man kallar för konnektom – alltså hur olika områden i hjärnan är sammanlänkade och kommunicerar med varandra. Det här är grunden till olika hjärnfunktioner.
– Funktionsförlusten efter en stroke uppstår på grund av cellbortfall, men även på grund av minskad aktivitet i stora delar av den oskadade hjärnans konnektom. mGluR5 bidrar till den minskade aktiviteten i konnektomet, vilket förhindras av blockeraren och därmed återställs förlorad hjärnfunktion, säger Tadeusz Wieloch.
Rehabilitering gav positiv effekt
Resultaten visade också att känseln förbättrades ytterligare i en grupp strokeskadade gnagare som – utöver behandlingen med mGluR5-blockeraren – fick träna sin hjärnfunktion genom att vistas i burar med till exempel leksaker, plaströr och flera muskompisar.
På sikt kan blockeraren kombinerad med rehabiliteringsträning bli en ny lovande behandling även för människor, menar forskarna. Men fler studier behövs.
– Studien är genomförd på möss och råttor, och behöver så klart upprepas i människa. Detta är möjligt eftersom flera mGluR5-blockare redan studeras på människa för behandling av andra hjärnsjukdomar än stroke, och således visats tolereras av människa, säger Tadeusz Wieloch.
I takt med klimatförändringarna har trädens betydelse för stadsklimatet lyfts fram som en viktig fråga. Träd skänker skugga och sänker lufttemperaturen.
Men för att få ut mesta möjliga nytta av träden måste de ha rätt förutsättningar. En bra idé är att minska på asfalten och bjuda träden på lite extra gräs runt stammen, menar forskare bakom en ny studie.
– Vår forskning visar att en viktig faktor är hur mycket av ytan runt trädet som är hårdgjord, säger Janina Konarska, forskare på Göteborgs universitet.
Gräsyta får träden att växa
Forskarna såg i studien att 20–30 år gamla träd som omgavs av gräs i medeltal var 2,6 meter högre. Kronan var 1,3 meter vidare jämfört med träd i närheten som växte med en tät yta nära stammen.
– Träden hade också en 61 procent tätare krona och gav dubbelt så mycket kylning, säger Janina Konarska.
Hästkastanjer studerades i miljöer med olika grader av hård yta runt stammen. Bild: Janina Konarska
Skugga och svalka påverkas
Forskarna studerade hur markytan runt stammen påverkade kärrek, hästkastanj och parklind på flera ställen i Göteborg och Mölndal. Bedömningen gjordes utifrån bland annat tätheten på kronan, trädets tillväxt och hur mycket vatten som bladen avger, så kallad transpiration.
Alla dessa faktorer avgör trädets påverkan på mikroklimatet. Tätheten på kronan och storleken på trädet bestämmer skuggeffekten och transpirationen fungerar som en luftkonditionering som kyler ner luften.
– Dessutom blir luften ovanför en asfaltsyta varmare än luften ovanför gräs eller jord. En hårdgjord yta hindrar även att regnvatten når ner till rötterna vilket påverkar trädets tillväxt, säger Janina Konarska.
Trädens trivsel kan öka
Det fanns skillnader mellan hur mycket de olika trädarterna påverkades av att inte få ner vatten till rötterna. Hästkastanjen påverkas till exempel mindre av hårda ytor närheten.
Men i en stad kan det ofta vara svårt att ge träden en optimal växtmiljö.
– Man får göra det bästa man kan vid plantering av träd i städerna. Om det är svårt att få till öppna ytor runt träden är det en god idé att investera i bättre jord och gärna stödvattna trädet. Det är viktigt att vi tar hand om träden, de är värdefulla på många sätt, säger Lasse Tarvainen som är miljövetare på Göteborgs universitet.
Janina Konarska, forskare på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, janina.konarska@gu.se
Lasse Tarvainen, forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet, lasse.tarvainen@gu.se
Traditionella solceller av kisel är effektiva, men tillverkningen kräver mycket energi och kan dessutom leda till utsläpp av miljöfarliga kemikalier.
Organiska solceller har därför blivit ett hett forskningsområde. Men ett problem är att de är gjorda av plast, eller polymerer, som kommer från olja. Organiska solceller är alltså inte heller helt miljövänliga.
Kraftlignin från trämassa
Nu har forskare vid Linköpings universitet och KTH utvecklat en organisk solcell, där en del av elektrontransportlagret kopplat till katoden i solcellen är gjort av kraftlignin.
I nuläget är bara en liten del av solcellen är tillverkad av lignin, men forskarnas långsiktiga mål att bygga en solcell nästan helt gjord av trämaterial.
– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman som forskar om organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Ger en stabilare solcell
I tidigare försök har träbaserade material använts för att öka stabiliteten i både organiska solceller och solceller av materialet perovskit. Då användes lignin som behandlats kraftigt i olika kemikalier. Men forskarna har nu använt en mer ”rå” version av lignin. Den kallas kraftlignin och är en restprodukt från papperstillverkning.
Forskarna har analyserat vilken molekylsammansättning i ligninet som passar bäst för ändamålet.
– Vi har skapat ett material, eller komposit, av kraftlignin som ska vara kontaktytan med katodlagret. Det visade sig att solcellen blev mycket stabilare. Fördelen med kraftlignin är att den har förmågan att skapa många vätebindningar vilket hjälper till att stabilisera solcellen, säger forskningsingenjören Qilun Zhang vid Linköpings universitet.
Kan ersätta en del batterier
Organiska solceller används redan idag, främst för inomhusbruk. De kan också ersätta batterier hos sensorer och liknande strömsnåla applikationer. Men enligt Mats Fahlman skulle tekniken kunna skalas upp för större tillämpningar, till exempel ren energiförsörjning.
– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger Mats Fahlman.
Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. mats.fahlman@liu.se
Qilun Zhang, förste forskningsingenjör vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, qilun.zhang@liu.se
För tidigt födda barn läggs ofta i en kuvös efter födseln och tillbringar sina första timmar där. Det görs för att barnen ska stabiliseras och hålla värmen.
Hud mot hud i sex timmar
I en studie från bland annat Karolinska Institutet följde forskare 71 barn, födda mellan vecka 28 och 33. Barnen fick efter födseln antingen gängse behandling i kuvös eller omedelbar hud mot hud-kontakt med en förälder, en kontakt som varade i ungefär sex timmar.
Studien har bland annat visat att sådan omedelbar hud mot hud-kontakt är säker för de nyfödda och gynnsam för sådant som andning, hjärtslag och kroppstemperatur. Hudkontakten med bebisen upplevs också som värdefull av föräldrarna, enligt forskningen.
Bebisars kommunikation testades
Tidigare forskning har pekat på att för tidigt födda barn i allmänhet är något sämre på social interaktion. Till exempel ger de inte lika tydliga signaler som fullgångna barn i samspelet med sina mammor.
Det ville forskarna i den aktuella studien studera närmare, så vid fyra månader filmades det sociala samspelet mellan de för tidigt födda barnen och deras mammor. Filmerna bedömdes sedan av två psykologer som inte visste vilka barn som hade fått tidig hud mot hud-kontakt och vilka som inte hade fått det.
Hud mot hud-barn ofta mer sociala
Det visade sig att de barn som hade fått en omedelbar hud mot hud-kontakt fick signifikant bättre resultat i ett undersökningsmoment som mäter barnets kommunikativa och sociala färdigheter. På en femgradig skala låg de i snitt närmare en fyra medan de barn som hade vårdats enligt gängse rutiner låg strax över tre.
– Det man kunde se var att barnen i hud mot hud-gruppen hade lite bättre kommunikativa färdigheter. De var gladare och lite mer sociala, säger Wibke Jonas, barnmorska, lektor och docent vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Fysisk närhet mellan barn och föräldrar vid födseln kan stimulera interaktionen längre fram och därmed främja barnets utveckling, menar forskarna.
Enkel rutin som kan göra nytta
– Om vi kombinerar det omedelbara medicinska omhändertagandet av de mycket för tidigt födda barnen med en relativt enkel intervention som att få vara i hud mot hud-kontakt, så har det effekter på barnets sociala förmågor, säger Wibke Jonas.
Detta har redan börjat införas i svensk neonatalvård, säger Siri Lilliesköld, doktorand vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
– Vi har jobbat väldigt aktivt med att minimera separationen mellan barn och föräldrar generellt och nu har vi evidensen för att också göra det med dessa mycket för tidigt födda barn.
Inte bara mammor räknas
Wibke Jonas tillägger att det inte måste vara den födande som står för den tidiga kroppskontakten med bebisen.
– Det som är nytt med vår studie att vi har låtit papporna ha hud mot hud-kontakt omedelbart efter födelsen. I de flesta tidigare studier är det mamman som är den primära vårdgivaren, men i vår studie blev det papporna som har den mesta hud mot hud-kontakten.
Forskargruppen kommer att fortsätta följa de studerade barnen till 12 respektive 24 månaders ålder.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
