Ambulanspersonalens vardag kantas av snabba beslut och många variabler spelar in vid bedömningar av hur allvarligt skadad en person är.
Men med stöd av ett AI-verktyg kan fler liv räddas, visar ny forskning från Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.
– Om allvarligt skadade transporteras direkt till ett universitetssjukhus ökar chansen att de överlever, eftersom där finns resurser att ta hand om alla typer av skador. Därför måste vi bättre kunna säga vilka som är allvarligt skadade, och vilka som inte är det, så att alla får rätt vård och resurserna används på bästa sätt, säger Anna Bakidou, doktorand vid Chalmers tekniska högskola.
AI presterade bättre
I en ny studie har forskare tagit fram fem olika matematiska modeller som bygger på data från 47 000 verkliga händelser inom ambulanssjukvården mellan 2013 och 2020.
Genom att väga samman en mängd variabler, som till exempel andningsfrekvens, skadetyp, blodtryck, ålder och kön, visade det sig att samtliga AI-modeller kan prestera bättre än de transportbeslut som fattades av ambulanspersonalen vid händelsen.
Många allvarligt skadade togs till vanliga sjukhus
Det visade sig att 40 procent av de allvarligt skadade patienterna inte skickades direkt till ett universitetssjukhus. Samtidigt transporterades 45 procent av personer som inte var allvarligt skadade till universitetssjukhus i onödan. Deras skador hade kunnat tas om hand på ett vanligt sjukhus.
– Ambulanspersonal ställs ständigt inför svåra och snabba beslut. Vår förhoppning är att ett mer objektivt beslutsstöd ska kunna fungera som en ”extra kollega” som får personalen att se mer komplexa samband och tänka till en extra gång i de fall då skador kan vara svåra att uppfatta eller bedöma, säger Anna Bakidou.
Som exempel nämner hon att yngre personer, som i hög utsträckning råkar ut för trafikolyckor, ofta bedöms som mer allvarligt skadade än de är. Äldre personer, som kan råka ut för fallolyckor, kan däremot bedömas som lindrigt skadade – trots att deras tillstånd plötsligt kan bli livshotande på grund av inre blödningar.
Flera steg innan tekniken kan tas i bruk
Även om AI-modellerna visar att många människoliv skulle kunna räddas, återstår en hel del innan ambulanspersonal kan använda sig av tekniken, enligt forskarna. Ett avgörande steg är att hitta metoder för att snabbt och lätt få in alla uppgifterna i AI-verktyget. Tjänsten måste även kunna samspela med användarna på ett bra sätt.
Innan AI-tjänster skulle kunna bli en del av vardagen för ambulanspersonal krävs också kliniska prövningar i stor skala över tid.
– Regelverken gör att det tar tid och det finns också en rädsla för AI. Det kan ju bli allvarliga konsekvenser om det blir fel. Allt som ska införas i vården ska vara validerat, säger Stefan Candefjord, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers och fortsätter:
– Samtidigt vet vi att några av de metoder som används i dag inte alltid är de bästa. Just när det gäller ambulanssjukvården finns det inte så mycket forskning kring AI och vi hoppas att våra matematiska modeller ska kunna bidra med stöd som är anpassat för arbetsmiljön och som i förlängningen ger en mer jämlik vård.
Anna Bakidou, doktorand, avdelningen för signalbehandling och medicinsk teknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, bakidou@chalmers.se
Stefan Candefjord, docent vid avdelningen för signalbehandling och medicinsk teknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, stefan.candefjord@chalmers.se
En grundbult i evolutionsteorin är att en art som utvecklar en ny anpassning kan få helt nya möjligheter att konkurrera och sprida sig till nya miljöer. När organismer gör en stor evolutionär förändring kallas det för en nyckel-innovation.
Ett exempel är när vissa dinosaurier utvecklade vingar, började flyga och blev fåglar.
Behåller embryon under skalet
Ett annat exempel är däggdjuren som utvecklades från reptilliknande djur. Det skedde genom en övergång från att lägga ägg till att låta ungarna utvecklas inne i honans kropp.
Detta hände hos en liten strandlevande snäcka med namnet vivipar strandsnäcka, Littorina saxatilis, för cirka 100 000 år sedan.
– Strandsnäckans närmaste släktingar lägger äggsamlingar. Men denna art behåller sina embryon under skalet i en speciell ficka. Här genomgår de hela sin larvutveckling och kommer ut som färdiga små snäckor, säger Kerstin Johannesson, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Vivipar strandsnäcka har genom denna anpassning kunnat befolka betydligt fler strandmiljöer än sina släktingar. Den har dessutom en betydligt större geografisk spridning.
Larverna ligger i honans ficka innanför skalet på arten vivipar strandsnäcka. Bild: Fredrik Pleijel
Utvecklingen av däggdjur, som nästan alla föder levande ungar, från äggläggande föregångare påbörjades för 140 miljoner år sedan. Men forskare har svårt att studera vad som skedde eftersom väldigt många förändringar döljer spåren av det som initialt formade däggdjuren.
Samma typ av nyckel-innovation hos strandsnäckan är däremot så färsk att forskarna kunnat titta närmare på de bakomliggande genetiska förändringarna.
I studien har de jämfört dna i strandsnäckan med den närmaste besläktade snäckarten som lägger ägg.
– Resultatet visar att den enda skillnaden som finns mellan arterna är i de genetiska regioner som handlar om reproduktionen. Allt annat är lika, säger forskaren Roger Butlin vid Göteborgs universitet.
Naturligt urval
Exakt varför vivipar strandsnäcka bytte reproduktionssätt är fortfarande ett mysterium.
– Vi vet inte säkert, men övergången kan ha uppstått genom ett naturligt urval som gynnade att äggen kläcks inuti modern. Vi spekulerar i att ägg kan ha varit mer utsatta för uttorkning, fysisk påverkan eller rovdjur, säger Kerstin Johannesson.
Men genom att lösa ett problem kan andra ha skapats. Den extra investeringen det innebär att bära sina avkommor länge har troligen ställt nya krav på sniglarnas anatomi, fysiologi och immunsystem.
– Det är troligt att många av de genomiska regionerna vi identifierat har svarat på den här typen av utmaningar, säger Kerstin Johannesson.
Darwin hade rätt
De områden i arvsmassan som är inblandade i reproduktion har varit utsatta för kraftig selektion under de senaste 100 000 åren sedan arterna började separera.
De 50 olika genregionerna har utvecklat olikheter vid olika tidpunkter. Det visar att det handlar om en gradvis uppbyggnad av ett nytt sätt att ta hand om avkomman hos honan.
– Vår studie visar att Charles Darwin hade rätt. Även stora förändringar i evolutionen sker i många små steg, säger Kerstin Johannesson.
En stor studie har undersökt psykisk ohälsa hos samtliga ungdomar som gjort en viktoperation i Sverige mellan åren 2007 och 2017.
Det visade sig att ungdomarna som opererades oftare fått behandling och läkemedel mot psykisk ohälsa redan fem år före operationen.
– Visserligen gäller det generellt att den psykiska ohälsan ökar i åldrarna 15 till 21 år, men för den här gruppen ökade behovet av behandling snabbare än hos ungdomar i allmänhet, säger Kajsa Järvholm som är docent i psykologi vid Lunds universitet.
Mönstret höll i sig även efter fetmakirurgin. Ungdomarna fortsatte att ha större behov av behandling för psykisk ohälsa jämfört med andra jämnåriga.
– Fetmakirurgi har mycket positiva effekter på vikt, kontroll av blodsocker och blodtryck, men när det gäller den psykiska hälsan så blir den varken bättre eller sämre efter viktoperation, säger Martin Neovius som är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet.
Psykisk hälsa påverkas inte av viktnedgång
Den uteblivna effekten på den psykiska hälsan går stick i stäv med förväntningar och stora förhoppningar hos ungdomar med svår fetma och deras föräldrar.
Men Kajsa Järvholm lyfter fram att viktoperationer måste ses för vad de är. Fetmakirurgi är ett effektivt sätt att behandla fetma och förbättra den fysiska hälsan, men är inte en behandling av psykisk ohälsa.
– Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Vi ser en liten nedgång i behov av psykiatrisk vård under det första året efter operationen, men därefter försvinner den effekten, säger Kajsa Järvholm.
Risk för alkoholberoende ökar
Ytterligare resultat från studien är att beroendediagnoser, framför allt alkoholberoende, ökar hos den opererade gruppen.
– Det är känt sedan tidigare att det finns en ökad risk för alkoholmissbruk hos vuxna efter viktkirurgi. Nu ser vi att detta också gäller för unga som opererats, säger Kajsa Järvholm.
Kopplingen mellan alkoholmissbruk och fetmakirurgi beror troligen på att upptaget och omsättningen av alkohol förändras i kroppen efter en viktoperation. Det gör att man blir mer känslig för att utveckla beroende.
Sårbar grupp som behöver stöd
Studien är den största långtidsstudien i världen över ungdomar som opererat sig mot fetma.
– Vi hoppas att den ska leda till att de unga, deras föräldrar och andra vårdgivare ska få realistiska förväntningar på vad en operation kan leda till, samt att vården ska anpassas utifrån att detta är en sårbar grupp som behöver mycket stöd och uppföljning även på lång sikt, säger Kajsa Järvholm.
Så gjordes studien
Studien har gjorts av forskare vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Den baseras på data från Patientregistret och Läkemedelsverket.
Med hjälp fetmakirurgiregistret identifierades drygt 1500 patienter under 21 år och som gjort en viktoperation under åren 2007 till 2017. Därefter undersöktes hur många av de opererade ungdomarna som behandlats för psykisk ohälsa eller använt psykofarmaka. Forskarna har sedan jämfört data med matchande jämförelsegrupper.
Kajsa Järvholm, universitetslektor och docent i psykologi vid Lunds universitet, kajsa.jarvholm@psy.lu.se
Martin Neovius, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, martin.neovius@ki.se
I Sverige lever idag cirka 200 000 personer med fibromyalgi. Det är ett långvarigt smärttillstånd med spridd värk, trötthet och stelhet i kroppen.
Det finns idag ingen botande behandling av fibromyalgi och befintliga läkemedel har ofta inte tillräckligt bra effekt.
Behandling genom kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig ha viss effekt. Men det har varit oklart vilken form av KBT som ger bäst resultat.
Två olika former av KBT
En ny studie har nu jämfört två olika former av internetbaserad kognitiv beteendeterapi för att se hur väl de bidrar till att minska symtom vid fibromyalgi.
Den ena formen är så kallad exponeringsbaserad KBT. Den innebär att deltagaren systematiskt och upprepat närmar sig situationer eller aktiviteter som tidigare undvikits på grund av att de kopplas till smärta, psykiskt obehag eller symtom som trötthet och kognitiva besvär.
Den andra är traditionell KBT där deltagaren får arbeta med olika strategier under behandlingen. Det kan röra sig om avslappning, aktivitetsplanering, fysisk träning, hantera negativa tankar och förbättra sömnen.
Likvärdiga resultat
I studien lottades drygt 270 personer med fibromyalgi till de olika behandlingarna, som gavs via internet. Alla hade regelbunden kontakt med en egen behandlare.
Studien visade att traditionell KBT i stort sett var likvärdig med den nyare behandlingsformen exponeringsbaserad KBT. Det förvånade forskarna.
– Resultatet var överraskande eftersom vår hypotes, baserad på tidigare forskning, var att den nya exponeringsbaserade formen skulle vara mer effektiv. Vår studie visar att den traditionella formen kan ge ett lika bra resultat och bidrar därmed till diskussionen i fältet, säger Maria Hedman-Lagerlöf, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.
Båda behandlingarna minskade symtom
Deltagarna fick besvara frågor om sitt mående och sina besvär före, under och efter behandlingen. Efter den tio veckor långa behandlingen uppgav 60 procent av patienterna som fått exponeringsbaserad KBT att de hade blivit hjälpta av sin behandling. Bland patienterna som fick traditionell KBT uppgav 59 procent att behandlingen hjälpte.
– Att bägge behandlingar var associerade med en markant minskning av deltagarnas symtom och funktionspåverkan, och att effekterna höll i sig i tolv månader efter avslutad behandling, indikerar att internet som behandlingsformat kan vara av stor klinisk nytta för personer med fibromyalgi, säger Maria Hedman-Lagerlöf och fortsätter:
– Det är goda nyheter eftersom det möjliggör att fler kan få tillgång till behandling.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Maria Hedman-Lagerlöf, legitimerad psykolog och forskare
Centrum för psykiatriforskning på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, maria.hedman-lagerlof@ki.se
Så kallade gated communities, dit bara boende har tillträde, för kanske tankarna till rika områden där bostadsägarna velat skärma av sig rumsligt och socialt.
Men under det senaste decenniet har en ökning av stängda ytor skett även i andra delar av städer. Även bostadsrättsföreningar i miljonprogramsområden stänger in delar av sin mark.
– Att leta sig fram till gränder och bakgator är en del av att upptäcka sin stad. Det blir förstås svårare ju mer som stängslas in, säger Karin Grundström som är professor i arkitektur vid Malmö universitet.
Inhägnade områden i Malmö och Paris
Hon har tillsammans med en forskare i Frankrike studerat utvecklingen i några bostadsområden i Malmö och Paris. I Malmö ingår ett område som sträcker sig mellan Rosengård och Västra hamnen.
I Sverige kan en bostadsrättförening bestämma om tillträdet till föreningens mark ska stängas av. Ibland kan det röra sig om ett låst staket runt hela byggnaden. Det förekommer också att man hägnar in innergården eller en lekplats, förklarar Karin Grundström som intervjuat människor som rör sig i de aktuella områdena i Malmö.
– ”Jag har kunnat gå här tidigare”, är en vanlig kommentar. Det finns ofta ett gemensamt stort grönområde i miljonprogramsområden. Men nu privatiseras delar av staden på ett ganska aggressivt sätt. Det blir normaliserat, säger Karin Grundström.
Boende som intervjuats i Malmö säger bland annat att staketen visar att ett hus eller ett kvarter är privatägt. Vissa tycker att det är normalt med staket, andra ser det som tecken på en negativ samhällsutveckling.
– Staket och grindar kan utstråla att något är mer värt och signalera högre status, säger Karin Grundström.
Höja utsatta områdens status
Forskarna menar att utvecklingen hänger samman med förändringar i bostadspolitik och stadsplaneringsideal.
I Frankrike har utvecklingen varit del av en officiell policy att skärma av och sätta staket i utsatta områden för att de ska se mer ”medelklassiga ut”.
– Tanken är att det ska höja statusen. Man kallar föreningarna för Residens och stänger också av mer i Frankrike än vad som görs här, säger Karin Grundström.
Tillgänglighet till stadsområden minskar
Enligt forskarna reser studien frågor om vad allmänheten har tillträde till och vad som är gemensamma rum i städerna. Enligt Karin Grundström minskar tillgängligheten och privatiseringen av det allmänna ökar.
– Det hänger också samman med en förändrad syn på välfärdsstaten där bostadsfrågan alltid varit en viktig del. Nu har den blivit mer privatiserad och i stället för tanken om det gemensamma ser vi de här tendenserna till mikro-segregation inom områden, säger Karin Grundström.
I en stor studie lottades vuxna personer med typ 1-diabetes till att antingen äta traditionell kost, där 50 procent av energin kom från kolhydrater, eller en måttlig lågkolhydratkost med 30 procent av energin från kolhydrater.
Båda kostvarianterna var hälsosamma gällande fett- och kolhydratkvalitet. De innehöll grönsaker, fiberrika kolhydratkällor, omättade fetter, nötter, frön och baljväxter, och var individanpassade av dietist.
Alla 50 deltagare hade typ 1-diabetes med förhöjt medelglukos, långtidsblodsocker, och injektionsbehandling med insulin eller insulinpump.
Flera vinster med måttlig lågkolhydratkost
Vid måttlig lågkolhydratkost visade sig deltagarna få mer tid inom det som kallas målområdet, alltså det spann inom vilket personer med typ 1-diabetes bör befinna sig vad gäller glukosvärde.
Tidsökningen inom målområdet var i snitt 68 minuter per dygn jämfört med vid den traditionella kosten. Samtidigt kapades tiden med förhöjda värden med 85 minuter per dygn. Sammantaget är detta värdefulla förändringar, enligt forskarna bakom studien.
– Studien visar att en måttlig lågkolhydratkost sänker medelnivån av blodsockret och att fler patienter kan hålla blodsockret inom målområdet, vilket anses gynnsamt för att minska risken för organskador för personer med typ 1-diabetes, säger Sofia Sterner Isaksson, som är dietist och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Inga negativa effekter sågs
Forskarna såg inga tecken på negativa följder för hälsan. Kolesterol- och blodtrycksnivåer låg på samma nivå för båda kostalternativen.
Det har diskuterats om en form av syror, ketoner, kan bli för höga när kolhydrater minskas vid typ 1-diabetes, men dessa höll sig också på rimliga nivåer.
– Måttlig lågkolhydratkost kan vara ett bra behandlingsalternativ för vuxna med typ 1-diabetes med förhöjda glukosnivåer. Det är dock viktigt att kosten är hälsosam med särskilt fokus på fett- och kolhydratkvalitet, och att inte kolhydratmängden blir för låg, så att den inte längre kan anses säker. Vårdgivaren behöver därför erbjuda hjälp och uppföljning av kosten, säger Sofia Sterner Isaksson.
Kostförändringar ska ske i samråd med vård
Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, är ansvarig för studien.
– Alla patienter behöver finna den kost som passar dem, i samråd med vården, men det har tidigare saknats tillräckligt stora studier där deltagarna lottats till olika experimentella behandlingar av det här slaget. Därför är det viktigt att vi kan presentera data som visar att måttlig lågkolhydratkost är effektiv och säker för vuxna med typ 1-diabetes, säger Marcus Lind.
Forskarna betonar att större förändringar av kolhydratintag vid typ 1-diabetes av säkerhetsskäl alltid bör ske i samråd med vården. Förändringar i kosten ska inte göras på egen hand, särskilt inte vad gäller barn med typ 1-diabetes. Den aktuella studien gäller enbart vuxna.
Mer om studien
Hälften av deltagarna i studien var kvinnor och hälften män. Snittåldern låg på 48 år.
Deltagarna lottades att korsvis, under olika perioder, att inta traditionell kost eller måttlig lågkolhydratkost. Alla övervakades dygnet runt via kontinuerlig blodsockermätning, så kallad CGM. Blodsockervärden registrerades var 15:e minut under de 16 studieveckorna, och följdes upp av dietist och diabetessjuksköterska.
Sofia Sterner Isaksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och dietist i NU-sjukvården, sofia.isaksson.2@gu.se
Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid forskningsenheterna för diabetes på Sahlgrenska universitetssjukhuset, marcus.lind@gu.se
De senaste årens ökande popularitet för A-traktorer, eller epa-traktorer som många säger om denna typ av fordon, har inneburit fler olyckor.
Från 2016 till 2022 inträffade sammanlagt 1 118 olyckor med A-traktorer där föraren var var mellan 14 och 20 år gammal.
Nio omkomna
Sju av dessa olyckor var dödsolyckor och totalt omkom nio personer. I 37 av olyckorna fick en eller flera personer långvariga eller bestående men.
A-traktorer på parkeringsplats. Bild: Helena Selander, VTI.
– Sett i förhållande till antalet fordon är A-traktorer överrepresenterade i olycksstatiken, säger Susanne Wallhagen, en av forskarna bakom en rapport om A-traktorer och trafiksäkerhet från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Från och med 2023 måste den som färdas i en A-traktor använda bilbälte. Antalet passagerare får heller inte vara större än antalet platser i fordonet och det finns krav på vinterdäck. Transportstyrelsen arbetar också med förslag på förändrad körkortsutbildning och tekniska krav på hastighetsbegränsande åtgärder.
Räcker inte för att minska olyckor med A-traktorer
Allt det är viktiga men samtidigt otillräckliga åtgärder, menar forskarna bakom VTI-rapporten. De föreslår ytterligare åtgärder, bland annat:
Riktade informationsinsatser till ungdomar och deras föräldrar, med högre krav på föräldrarnas ansvar.
Fler specialutbildade poliser, med utökade resurser till kontroller. Det är också viktigt att göra alkoholutandningsprov när A-traktorförare stoppas i kontroller, enligt forskarna.
Skärpta krav på A-traktorer vid besiktningar.
Gällande den sista punkten är kraven idag lägre för A-traktorer än för vanliga bilar. Enligt polisen har många fordon stora brister, trots färsk besiktning. Manipulationer eller trimning av fordonen är vanligt. Detta visar att ändringar i lagstiftningen behövs, menar forskarna.
Forskarna föreslår även att olycksregistreringen för A-traktorer ska göras tydligare så att olycksutvecklingen lättare kan följas.
Epa-kulturen spelar in
En jämförelse mellan A-traktorer och mopedbilar visar att de allvarliga olyckorna med de sistnämnda är betydligt färre, även med hänsyn till att antalet fordon är lägre.
Mellan 2016 och 2022 inträffade 458 mopedbilsolyckor med unga förare. Tolv olyckor var allvarliga, men ingen i åldersgruppen omkom.
A-traktorer som fordon är egentligen säkrare och skillnaden i olyckor beror sannolikt på att fordonen används olika, menar forskarna. Mopedbilar används mer som ett vanligt transportmedel medan A-traktorer är en del av epa-kulturen där trimning och buskörning är vanligt.
Höga halter av PFAS-kemikalier har tidigare uppmätts i vatten och fiskar på Frösön i Jämtland. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit reda på om kemikalierna även finns i däggdjur i området.
– Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut. Där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens som är professor i organisk miljökemi vid SLU.
Under 2021 och 2022 samlade forskarna in prover från jord, blek taggsvamp, hallon, blåbär, lingon, skogssork, rådjur och älg från olika platser på Frösön. De har jämförts med prover från ett kontrollområde utanför Umeå.
Höga halter hos sorkar
Resultaten visar att kemikalierna har tagits upp i jord, växter och djur på Frösön.
Hos de vilda djuren märktes halterna främst i levern. Forskarna konstaterar att koncentrationen av FFAS i skogssorkar tillhör de högsta som uppmätts i Europas vanligaste däggdjur.
Skogsssorkar har viktig roll i ekosystemen. De är basföda för många stora rovdjur, till exempel rödräv, pärluggla och mårddjur.
– Vi är oroade över vad den här höga PFAS-förekomsten som fanns i just skogssorkarna kan få för effekt på ekosystemen både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, lektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.
Fakta om PFAS
PFAS är en förkortning för poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Det är en grupp industriellt framtagna kemikalier där över 4 700 ämnen ingår.
Kemikalierna har vatten-, fett- och smutsavstötande egenskaper. De finns till exempel i brandskum, skidvalla, hudvårdsprodukter och impregnering av kläder. Deras kemiska egenskaper gör att de är mycket svåra att bryta ner.
Djuren kan drabbas på olika sätt
I bär avvek däremot inte PFAS-halterna nämnvärt från bär i andra områden.
– Däremot såg vi höga halter PFAS i blek taggsvamp, som mest var de tio gånger högre jämfört med bären, säger Frauke Ecke.
Studien är den första i sitt slag i Sverige, men forskarna lyfter fram att mer kunskap om hur djur påverkas av kemikalierna behövs.
– Människor som får i sig höga halter av PFAS kan exempelvis drabbas av cancer, reproduktionssvårigheter och nedsatt immunförsvar med ökad risk för infektionssjukdomar som följd. Det är sannolikt att PFAS kan få samma effekter på djur men det kan också finnas andra effekter som vi inte känner till idag, men här krävs mer kunskap och fler studier, säger Frauke Ecke.
EU:s gränsvärden för konsumtion av vilt
I undersökta muskelprover överskreds inte EU:s gränsvärden för PFAS i viltkött. Gränsvärdet för PFOS i biprodukter vid slakt, överskreds i leverprover från två rådjur.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet rekommenderar ett veckointag av PFAS4 på 4,4 ng/kg kroppsvikt. Detta intag riskerar att överskridas vid regelbunden konsumtion av rådjurskött från Frösön.
För bär och svamp finns inga gränsvärden framtagna.
Frauke Ecke, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, frauke.ecke@slu.se
Lutz Ahrens, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, lutz.ahrens@slu.se
Åderförkalkning innebär att fett samlas på insidan av kärlen och blodet får då svårare att passera. Sjukdomen utvecklas under mycket lång tid och ger inga märkbara symtom i början, men kan senare orsaka kärlkramp, blodproppar, hjärtinfarkt eller stroke.
Tidigare forskning har visat att personer med sena vanor har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men nu visar en studie att dygnsrytmen även påverkar åderförkalkning, som också kallas åderförfettning,
Åderförkalkning undersöktes i studiegrupp
I studien deltog drygt 770 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Graden av åderförkalkning i hjärtats kranskärl undersöktes med datortomografi.
Deltagarna fick själva berätta om de var morgon- eller kvällsmänniskor och gradera sin så kallade kronotyp på en femgradig skala – från extrem morgontyp till extrem kvällstyp.
Mer åderförkalkning bland kvällspigga
I den mest morgonpigga gruppen hade 22,2 procent åderförkalkning. I gruppen extrem kvällstyp var förekomsten av åderförkalkning i kranskärlen högst, 40,6 procent.
– Våra resultat pekar på att kronotypen extrem kvällsmänniska inte bara kan kopplas till försämrad hjärt-kärlhälsa rent generellt, utan också mer specifikt till åderförkalkning i kranskärlen och till den process som leder till åderförkalkning, säger Mio Kobayashi Frisk, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Man skulle kanske kunna tro att skillnaden beror på att kvällspigga får färre timmars sömn än de som lägger sig tidigare. Men sambandet mellan åderförkalkning och dyngsrytm finns kvar även när forskarna jämför människor som sover lika mycket.
Förebyggande behandling
Den statistiska analysen tog hänsyn till en rad andra faktorer som kan påverka risken för åderförkalkning, bland annat blodtryck, blodfetter, vikt, fysisk aktivitet, stressnivå, sömn och rökning.
Men utöver de redan kända riskfaktorerna tycks alltså även den individuella dygnsrytmen ha betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning, enligt forskarna.
– Vi tolkar våra resultat som att dygnsrytmen har större betydelse tidigt i sjukdomsprocessen, och därför borde den framför allt vägas in vid förebyggande behandling av hjärtkärlsjukdomar, säger Ding Zou, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Personer som haft hjärtinfarkt uteslöts från studien, vilket innebär att deltagarna var friskare än befolkningen generellt. En annan svaghet med studien är att deltagarna själva angett sin kronotyp.
Mer om studien
Deltagarna fick själva ange sin så kallade kronotyp enligt en femgradig skala: extrem morgontyp, morgontyp i viss grad, varken morgon- eller kvällstyp, kvällstyp i viss grad, eller extrem kvällstyp.
Av de 771 studiedeltagarna angav 144 att de var extrem morgontyp. 128 beskrev sig som extrem kvällstyp.
Var och en av kronotyperna kan sägas ha en genomsnittlig tidpunkt då halva nattsömnen är passerad. En tidigare studie har visat att den tidpunkten inföll klockan 02:55 på natten för extrem morgontyp, och 04:25 för extrem kvällstyp. Övriga kronotyper låg däremellan.
Deltagarna ingår i den större befolkningsstudien SCAPIS som är ett forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor.
Ding Zou, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, zou.ding@lungall.gu.se
Allt fler barn får numera en adhd-diagnos. Enligt forskare kan detta förklaras av ökade kunskaper, förändrade diagnoskriterier och minskad stigmatisering.
– Barn med adhd är en väldigt heterogen grupp och det kan få stora konsekvenser att inte få rätt stödinsatser. Ofta behövs en fastställd diagnos för att säkerställa att patienten får rätt behandling och hjälp – inte minst i skolan, säger Peik Gustafsson, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och docent vid Lunds universitet.
Osäkerhet i bedömning av adhd
För närvarande ställs diagnosen främst genom intervjuer och observationer, något som kan bidra till en osäkerhet i bedömningen. Ibland kan även vissa neuropsykologiska tester användas, men de är inte tillräckligt exakta.
Enligt forskarna behövs bättre diagnostiska verktyg. Ett nytt adhd-test har nu undersökts i en studie vid Lunds universitet.
– Tidigare forskning visar att adhd kan kopplas till strukturella förändringar i lillhjärnan, där vissa områden är mindre vid adhd. Eftersom lillhjärnan spelar en viktig roll för motorisk förmåga och tajming, ville vi använda ett test som hänger ihop med denna funktion, säger Anders Rasmussen som är docent i neurofysiologi Lunds universitet.
Test mäter fingrarnas rörelser
I studien har forskarna använt så kallad finger-tapping. Det är ett test som mäter en persons förmåga att utföra snabba och regelbundna rörelser med en eller flera fingrar. Vanligtvis används metoden för att bedöma motorisk kontroll, koordination och tidsmässig precision.
– Testet, som utvecklats av Guy Madison vid Umeå universitet, går till så att barnet trycker på en sensor som till exempel ett tangentbord, i takt till ett återkommande ljud. När ljudet slutar, ska barnet fortsätta trycka med fingrarna precis som tidigare och i samma takt, förklarar Anders Rasmussen.
Resultatet var överraskande tydligt när barn med och utan adhd jämfördes i studien. Deltagarna i adhd-gruppen hade svårare att fortsätta hålla takten på egen hand jämfört med en kontrollgrupp.
Biomarkör som komplement
Forskarna kunde också se skillnader mellan olika undergrupper inom adhd. Barn utan motoriska svårigheter hade lite lättare att bibehålla en jämn rytm jämfört med barn med motoriska svårigheter.
Studien visar att finger-tapping kan användas som en billig, objektiv och opartisk biomarkör för att komplettera nuvarande diagnostiska metoder.
– Vår studie är ganska liten och nu är vår ambition att fortsätta studier i större barngrupper och även inkludera barn med autism, eftersom de också uppvisar stora förändringar i lillhjärnan, avslutar Peik Gustafsson.
Anders Rasmussen, universitetslektor och docent i neurofysiologi vid Lunds universitet, anders.rasmussen@med.lu.se
Varje år gör branschorganisationen Livsmedelsföretagen en undersökning om svenska julmatsvanor.
Enligt den senaste undersökningen vill en majoritet av julfirarna att kött och charkprodukter har en framträdande plats på julbordet. Skinka är i särklass den populäraste rätten, följt av Janssons frestelse, sill och köttbullar.
Trots internationella influenser och grön trend tycks alltså inget hota julskinkans dominans på julbordet, konstaterar forskaren Jenny Högström Berntson vid Göteborgs universitet i en kommentar till undersökningen.
– Julfirandet i Sverige är traditionsbundet men det är inte statiskt. Många kan tänka sig att släppa in nya rätter på julbordet även om man håller fast vid vissa traditioner, säger Jenny Högström Berntson vid institutionen för historiska studier och även ansvarig för forskarnätverket #matarv.
Några klassiker lämnar julbordet
Hon berättar att en av de stora klassikerna som håller på att försvinna är ”dopp i grytan”.
– Jag vill slå ett slag för dopp i grytan. Traditionen att doppa det hårda brödet i det varma skinkspadet går långt tillbaka i tiden. Här finns olika regionala varianter, i norr doppar man vanligtvis hårt tunnbröd i skinkspadet, medan man ofta doppar vörtbröd i södra Sverige, säger Jenny Högström Berntson.
Halländsk långkål är en annan rätt med långa historiska rötter.
– Grönkål och långkål går tillbaka till 1600-talet och idag äter man det i olika varianter, exempelvis gräddstuvad. Olika sorters kål har odlats länge i Sverige och har under lång tid varit en viktig del av vår kost.
Lutfisk är också på väg att fasas ut. För äldre generationer var lutfisk ofta en självklarhet på julbordet.
– Traditionen att torka och salta fisk härstammar från medeltiden. Förr var lutfisk speciell högtidsmat, och serverades gärna till påsk, midsommar och vid begravningar, säger Jenny Högström Berntson.
Grisfötter och ål har försvunnit
En gammal tradition är att äta grisfötter på julbordet, vilket också hängde ihop med att man var mån om att äta allt på den slaktade grisen. Men idag är det en ovanlig syn.
– Att ha ett pyntat grishuvud med äpple i munnen på bordet var en del av det traditionella julbordet. Det var lite som ett skådebröd, man ville visa gårdens välstånd.
Den rökta ålen är en annan rätt som försvunnit nästan helt från julborden sedan den blev rödlistad.
Populärt med inlagd sill
Högt på listan över julens favoriträtter finns sillen. Förr åts vanlig sill till vardags, men när det blev dags för fest, som till exempel jul, kryddades den upp. Den äldsta inlagda sillen är kryddsill, och den har vi ätit sedan åtminstone 1700-talets mitt.
– Grunden till att vi äter sill som inledning på julbordet är kopplad till det som kallades för ”brännvinsbord”. Det var en stående förrätt som fanns redan på 1500-talet men det var mest populärt på 1700-talet. Där ingick smör, bröd och ost, någon salt fisk och saltat kött. Till detta dracks tre sorters brännvin, därav namnet ”brännvinsbord”, säger Jenny Högström Berntson och fortsätter:
– Brännvinsbordet tillhörde den borgerliga måltidskulturen och funkade lite som en fördrink med tilltugg i väntan på middagen.
Saffransbröd sedan 1600-talet
Saffran, nejlika, ingefära, kardemumma och kanel är kryddor som vi alla förknippar med svensk jul, men kryddorna har importerats i hundratals år. Saffransbröd introducerades i Sverige på 1600-talet. Vår tids lussekatter är en utveckling av äldre tiders tradition med figurbröd vid högtider som idag främst förknippas med Lucia och jul.
Förutom julmatsklassikerna dyker flera regionala och internationella varianter – som karelska piroger, renstek och plommonpudding – upp som ovanligare inslag på julbordet, enligt Livsmedelsföretagens undersökning.
Dryckerna som toppar listan
78 procent av de tillfrågade i undersökningen ville helst dricka julmust till maten
Jenny Högström Berntson märker även att fler julfirare väljer närodlat och lokalproducerat.
– Det finns en medvetenhet om att välja hållbart och ekologiskt, men enligt undersökningen är det bara 14 procent som prioriterar det vid inköpen. Det beror nog på att alla inte har de ekonomiska möjligheterna.
En annan trend som syns på sociala medier är intresset för julmatsresterna.
– Det florerar många recept på hur man kan pimpa julmaten flera dagar efteråt. Det speglar också lite tidsandan och önskan att inte slänga mat i onödan, säger Jenny Högström Berntson.
Livsmedelsföretagens undersökning gjordes genom Demoskop och utgår från en webbpanel. Drygt 1000 personer har besvarat frågor om sina julmatsvanor 2023.
Den moderna människans närvaro på jorden har lett till att många fågelarter på världens öar försvunnit. Men eftersom fåglars lätta ben snabbt bryts ner finns få fossil som kan avslöja omfattningen av utrotningen.
Forskare har tidigare bedömt att cirka 640 arter har utrotats, varav 90 procent på öar där människor bor. Klassiska exempel är dodon på Mauritius och den pingvinliknande garfågeln i Nordatlanten som utrotades på 1800-talet.
Men när forskare nu har använt sig av statistisk modellering höjs siffran. Nya beräkningar visar att cirka 1 400 fågelarter kan ha utrotats.
– Det är dubbelt så många arter jämfört med de som lämnat fossil efter sig som bevis på sin existens. Praktiskt taget alla dessa arter utplånades direkt eller indirekt på grund av mänsklig aktivitet, säger zoologiforskare Sören Faurby vid Göteborgs universitet.
Överexploatering och tamdjur
Forskarna bakom studien baserade sina nya uppskattningar på kända utrotningar i olika regioner och även jämfört med läget på Nya Zeeland. Landet är den enda platsen i världen där den förmänskliga fågelfaunan tros vara helt känd, med välbevarade rester av alla fåglar där.
– Vår studie visar att människor snabbt har ödelagt fågelpopulationer genom förlust av livsmiljöer, överexploatering och introduktion av råttor och tamdjur som plundrade fåglarnas bon och konkurrerade med dem om maten, säger Rob Cooke, en av forskarna bakom studien.
Skadliga effekter på ekosystem
En utrotad fågel är inte bara en förlorad art. Det kan också få påverkan på ekosystemen, menar forskarna.
– Världen kan ha förlorat nyckelfunktioner för spridning av frön och pollinering. Detta ger utspridda, skadliga effekter på ekosystemen, så förutom fåglarna har vi antagligen förlorat många växter och djur som var beroende av dessa arter för att överleva, säger Sören Faurby.
Medeltiden hittills värst
Studien avslöjar att den största människodrivna händelsen för utrotning av ryggradsdjur skedde under 1300-talet. Då gick 570 fågelarter förlorade efter att människor för första gången anlände till östra Stilla havet, som till exempel Hawaii.
En liknande period av massutrotning skedde troligen på 800-talet före vår tideräkning i västra Stilla havet samt på Kanarieöarna som då befolkades.
Tidigare forskning tyder på att så många som 700 ytterligare fågelarter riskerar försvinna under de kommande hundra åren.
Sören Faurby, Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, soren.faurby@bioenv.gu.se
Flera grupper av ursprungsbefolkningar, till exempel Coast Salish, i nordvästra USA födde tidigare upp hundar som hade en speciell päls med ulligt underhår. Ullen användes vid vävning. Under 1800-talet minskade dock traditionen med vävning av ullen och hundrasen gick förlorad.
Inhemsk nordamerikansk ras
I en ny studie som letts av antropologer vid National Museum of Natural History vid Smithsonian Institution i USA, har forskare analyserat pälsen från en ullhårig hund från Coast Salish.
Hunden hette Mutton och samlades in år 1859. Mutton är det enda kända exemplaret av en inhemsk nordamerikansk hundras med en förkolonial härkomst.
Forskarna undersökte arvsmassan och isotoper i pälsen som kan vara kopplade till det speciella ulliga utseendet. Dessa data kombinerades med intervjuer av ursprungsbefolkningen i nordvästra USA.
Forskarna intervjuade också vävare om traditionell kunskap och minnen kring ullhåriga hundar, deras betydelse inom Coast Salish-samhällen och hur kolonialpolitiken ledde till att de försvann.
Isolerad från europeiska hundar
Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik, är en av experterna på genomik som deltagit i studien.
– Det mest spännande resultatet är att vi genom kartläggningen av denna hunds arvsmassa kan visa att ursprungsbefolkningen i Salish-regionen i nordvästra Nordamerika lyckades hålla sina ullhåriga hundar isolerade från europeiska hundar under många generationer, säger Love Dahlén.
Andra unika hundraser i Nordamerika blandades snabbt upp med europeiska hundar.
– Så det verkar som att ursprungsbefolkningen i Salish-regionen aktivt jobbade på att hålla sina ullhåriga hundar isolerade, säger Love Dalén.
Centrum för paleogenetik är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Nu har släktskapet mellan fem arter av lärkor som förekommer i Afrika söder om Sahara retts ut. Två av dessa arter har inte synts till på flera decennier. Forskarna har därför analyserat dna från museiexemplar, där vissa var drygt 100 år gamla.
Separata utvecklingslinjer
I studien har forskarlaget kunnat avslöja nio skilda utvecklingslinjer, som tros ha varit separerade i upp till minst fem miljoner år. Det är ungefär samma tid som människor och schimpanser varit åtskilda.
Fem av dessa grenar klassificeras normalt som olika underarter av rödnackad lärka, Corypha africana och två av dem som underarter av rödvingad lärka, Corypha hypermetra.
– De flesta av de nya arterna är extremt okända, det finns nästan ingen kunskap om dem. Vi är de första forskarna som har dokumenterat och beskrivit sång och beteende för flera av de här arterna, säger Per Alström som är forskare vid Uppsala universitet.
Komplexa släktband
Baserat på de genetiska resultaten och omfattande analyser av fjäderdräkt, storlek, struktur, läten och beteenden, konstaterar forskarna att släktskapsförhållandena är mycket komplexa och att grenarna tidigare sorterats fel. De föreslår därför att de två arterna delas upp i sju.
Omvänt visade analyserna att uarsheklärkan, Corypha ashi, som bara är känd från ett fåtal exemplar som samlats in i Somalia, är samma art som den aningen mer kända somalialärkan Corypha somalica.
Ny art med unikt sångbeteende
Under hösten 2023 har Per Alström haft möjlighet att studera en av de minst kända arterna. Forskarna föreslår att den ska få namnet Plains Lark, Corypha kabalii. Fågeln har en unik sång som sannolikt syftar till att både markera revir och attrahera honor.
– Den flyger då snabbt uppåt till några meters höjd där den framkallar ett förhållandevis kraftigt smattrande ljud med vingarna innan den dalar ned till marken igen på utbredda vingar, säger Per Alström.
Släktträd för världens lärkor ritas om
I en annan färsk studie presenterade forskare släktträdet för alla utom en av världens drygt 100 arter av lärkor. Den studien bekräftade att många arter som liknar varandra till utseendet inte alls är nära släkt. Sannolikt har de utvecklat likheter på grund av likartade levnadsförhållanden – så kallad konvergent evolution.
Omvänt har vissa nära släktingar förändrat utseende så mycket att deras nära släktskap inte längre går att spåra i deras yttre egenskaper.
Den aktuella studien har gjorts vid Uppsala universitet, Naturhistoriska riksmuseet, Göteborgs universitet i samarbete med internationella forskare.
Per Alström, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, per.alstrom@ebc.uu.se
I USA har det blivit vanligare att så kallade blödningskontrollkit finns placerade vid till exempel sportarenor och köpcentra. Det är så länge inte så utbrett i Sverige.
Med blödningskontrollkit kan allmänheten hjälpa till att hejda stora blödningar i väntan på ambulans eller annan professionell hjälp efter exempelvis en explosion eller ett läktarras.
Var ska då sådan utrustning placeras, för att lätt kunna hittas och användas i ett akut läge? Ja, entrén är till att börja med inget bra ställe. Det menar bland andra svenska forskare efter att ha gjort en datorsimulering av en explosion i ett köpcentrum.
Trångt vid utgångarna
Simuleringen visar hur människor som är nära explosionen i olika grad skadas och börjar blöda. Några hjälper de skadade genom att trycka på blödningen för att bromsa blodflödet eller bege sig för att hämta utrustning. Samtidigt försöker de flesta övriga ta sig ut ur lokalen och rör sig mot utgångarna.
Hjärtstartare är ofta placerade vid in- och utgångar, men blödningskontrollkit bör inte vara det eftersom de då kan bli svåra att nå, enligt forskarna. Det blir helt enkelt väldigt trångt vid entréer i akuta lägen och varje sekund räknas när det gäller att hejda stora blödningar.
Bäst med ställen inne i lokalen
I simuleringen räddades flest liv när blödningskontrollkit placerades på två eller fler ställen inne i lokalen. Forskarna är också överens om att utrustningen ska vara tillgänglig inom 90 sekunders gångavstånd.
Att placera blödningskontrollkit på samma plats som tydligt utmarkerade hjärtstartare kan enligt forskarna vara vara en god idé, så länge de alltså inte placeras vid entréerna.
Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, samt forskningschef vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping carl-oscar.jonson@liu.se
När universum var ungt var galaxerna annorlunda jämfört med dagens ståtliga spiraler, som är fulla av mjukt lysande solar och färgglada gasmoln.
I början bildades nya stjärnor i en takt som var hundratals gånger snabbare än i dagens universum. Det mesta skedde bakom tjocka lager av stoft, något som innebär en rejäl utmaning för forskare som vill undersöka dessa stjärnfabrikers hemligheter.
Men med hjälp av kraftfulla teleskop kan astronomerna nu bättre förstå hur så många stjärnor kunde skapas i avlägsna galaxer.
Nya mätningar av avlägsna galaxer
I en studie beskriver nu ett internationellt forskarlag, som letts från Chalmers tekniska högskola, nya mätningar vid observatoriet Noema i Frankrike.
Forskarna har mätt ljuset från två starkt lysande galaxer i det tidiga universum. Båda hade en mycket hög takt på stjärnbildningen.
– Vi visste att dessa galaxer var extremt effektiva stjärnfabriker, kanske bland universums mest extrema. För att kunna ta reda på hur de fungerade mätte vi deras ljus vid våglängder runt en millimeter, i hopp om att samla in nya ledtrådar, säger astronomen Chentao Yang vid Chalmers.
Dramatisk kemi i galaxerna
Mätningarna gick över forskarnas förväntningar. I ljuset som registrerades från de båda galaxerna kunde de se spår av många olika sorters molekyler.
När stjärnorna bildades skickades ljus ut i många olika våglängder från de gasmoln och stoft där stjärnorna föddes, djupt inne i galaxerna.
– Det är en fantastisk explosion av färger, i nyanser som det mänskliga ögat inte kan se. Genom att kombinera våra observationer med vår kunskap om fysik och kemi kan vi förstå vad färgerna betyder, och se vilka skillnader det finns mellan olika galaxer, förklarar Sergio Martín från forskarlaget.
Rekordmånga molekyler hittades
Genom att analysera båda galaxernas spektrum – de individuella färgerna som tillsammans utgör deras ljus – kunde forskarna identifiera 13 olika molekyler. Flera har aldrig tidigare upptäckts i så avlägsna galaxer.
Molekylerna kan ge ny information om de fysikaliska och kemiska förhållandena i dessa galaxer. Varje molekyl ger olika ledtrådar om temperatur, tryck och täthet i rymden mellan stjärnorna. De kan också visa hur stjärnljus, strålning och materia samverkar.
– Att tolka signalerna är en utmaning. Här ser vi en del av det elektromagnetiska spektrumet som är svår att observera i närliggande galaxer. Men tack vare universums expansion förskjuts ljuset från avlägsna galaxer som dessa till längre våglängder, som vi kan se med radioteleskop som observerar i submillimeter-ljus, säger Chentao Yang.
Illustrationen visar molekylerna som finns i den avlägsna galaxen NCv1.143, över en bild av en liknande närliggande galax, NGC 572. Bilder: ESA/Hubble, Nasa, L. Ho. Montage: R. Cumming
Mer om molekylerna
Över hundra olika molekyler har upptäckts i rymden, i gasmolnen mellan stjärnorna. I den aktuella studien identifierade astronomerna 13 molekyler: kolmonoxid (CO), cyanoradikalen (CN), etynylradikalen (CCH), vätecyanid (HCN), formylkatjonen (HCO+), väteisocyanid (HNC), kolmonosulfid (CS), vatten (H2O), hydroniumjonen (H3O+), kväveoxid (NO), diazenylium (N2H+), metylidynradikalen (CH) och cyklopropenyliden (c-C3H2).
De två galaxerna ligger så långt bort att det tagit nästan 13 miljarder år för deras ljus att nå fram till oss.
– Att titta på de här galaxerna är mindre som en natt under stjärnorna och mer som att se en stad upplyst av neonljus, säger astronomen Susanne Aalto på Chalmers.
Stjärnfabriker fulla av damm
Astronomer är vana att ta bilder av stjärnfabriker i vår egen galax, som till exempel Orion-nebulosan och Carina-nebulosan. Men stjärnfabrikerna i de två avlägsna galaxer som nu har undersökts är annorlunda på många sätt. De är större, ljusare och fulla av damm.
– Nebulosor som Orion och Carina lyser tack vare ultraviolett ljus från heta, nyfödda stjärnor. Men i de två avlägsna galaxerna kan det ultravioletta ljuset inte ta sig förbi dammlagren. Mycket av belysningen beror i stället på kosmiska strålar – partiklar med hög energi som kan skapas av exploderande stjärnor, eller i närheten av supermassiva svarta hål, säger Susanne Aalto.
Trots att dessa galaxer är sällsynta planerar forskarna att studera fler framöver. Det ska göras med hjälp av de mycket ljuskänsliga teleskopen Noema i Frankrike och Alma i Chile.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpeg#/media/File:Myodes_Glareolus_(123190659).jpeg){kind=link}