Även om många skillnader finns mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes finns också likheter, till exempel inflammation av de insulinproducerande cellerna.
Forskare vid Lunds universitet har studerat ett protein med namnet C3, som spelar en central roll för kroppens immunförsvar. Proteinet utsöndras från celler och finns i stora mängder i blodet. Tidigare studier från forskargruppen har visat att C3 även finns inuti celler där de spelar en viktig roll.
Skyddar cellerna
Nu visar en ny studie, som gjorts på möss, att proteinet C3 skyddar insulinproducerande celler från att skadas och dö när det befinner sig inuti cellen.
– Mycket forskning om diabetes går ut på att försöka förstå vad som händer när de insulinproducerande cellerna förstörs. Vi har valt ett annat angreppssätt som går ut på att förstå vad som skyddar de insulinproducerande cellerna, säger Anna Blom, professor i proteinkemi vid Lunds universitet.
Det är redan känt att ett protein som heter IL-1B kan orsaka inflammation och skada de insulinproducerande cellerna. Den nya studien visar att C3-proteinet inuti dessa celler skyddar dem från att skadas av IL-1B.
Nya behandlingar är målet
På lång sikt kan kunskapen användas för att utveckla nya behandlingar som går ut på att skydda de insulinproducerande cellerna, till exempel stamcellsterapier som kan behandla typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
– En målsättning bland många diabetesforskare är att skapa behandlingar som innebär att stamceller tas från patienten och omvandlas till insulinproducerande celler, som transplanteras tillbaka till patienten. För att nå dit är det viktigt att förstå vad som krävs för att de insulinproducerande cellerna ska vara välfungerande, säger Ben King som är docent i inflammationsforskning vid Lunds universitet och fortsätter:
– Om vi kan öka produktionen av intracellulärt C3 i dessa celler kan det hjälpa cellerna att överleva längre så att behandlingen kan bli mer effektiv.
Banar väg för ny forskning
Forskare som studerar immunförsvaret är inte helt överens om att C3 spelar en viktig roll inuti våra celler.
Anna Blom hoppas att den nya studien kan bana väg för ny forskning som kan öka kunskapen om vilken betydelse C3 inuti cellerna har för utvecklingen av diabetes och andra sjukdomar.
– Det är känt sedan länge att C3 spelar en viktig roll för immunförsvaret i blodbanan där det hjälper vita blodkroppar att äta upp smittsamma mikroorganismer. Vår nya studie visar att proteinet spelar en annan roll när det befinner sig inuti cellen. Vi hoppas att få se liknande studier av andra forskargrupper som antingen bekräftar eller motsäger våra resultat, säger hon.
Ben King, docent i inflammationsforskning vid Lunds universitet, ben.king@med.lu.se
Utgångpunkten för den nya studien är att det råder något av en kris i forskningsvärlden. Det menar Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
– Det är många studier där forskningsfusk eller svårigheter att återskapa forskningsresultat har uppdagats. Trovärdigheten är ifrågasatt.
Alltid tala sanning
Tillsammans med forskarkollegor har Gustav Tinghög ställt frågor om god forskningssed till ett stort antal forskare i Sverige. Frågorna, som skickades ut i enkätform, utgick från Vetenskapsrådets definitioner av god forskningssed. Det handlar om sådant som att alltid tala sanning om den egna forskningen och att öppet redovisa förutsättningar, metoder och resultat vid en studie.
De två frågorna i enkäten löd: Hur bra tycker du att du håller dig till god forskningssed jämfört med kollegor inom samma forskningsfält? Och hur bra tycker du att just ditt forskningsfält håller sig till god forskningssed jämfört med andra forskningsfält?
Mer om enkäten
Enkäten gick ut till alla forskare och doktorander med anställning vid svenska lärosäten. Drygt 11 000 svar kom in. Svaren skulle anges på en sjugradig skala där en fyra motsvarade ”som genomsnittet”.
Många ger sig själva höga poäng
De flesta, 55 procent, angav att de är lika bra som de flesta andra på att följa god forskningssed. 44 procent tyckte att de är bättre. Bara en enda procent tyckte att de är sämre än snittet.
På frågan om hur det egna forskningsfältet sköter sig svarade 63 procent att det egna fältet är lika bra som de flesta andra. 29 procent svarade att det egna forskningsfältet är bättre än genomsnittet och åtta procent svarade att de är sämre.
Nästan alla forskare anser sig alltså vara lika bra eller bättre än genomsnittet vad gäller god forskningssed. Det är en statistisk omöjlighet, säger Gustav Tinghög. Förmådde alla att se på sig själva objektivt vore en jämn fördelning kring mitten att vänta.
Störst överskattning inom medicin
Enligt Linköpingsforskarna visar resultatet på en generell överskattning av det egna etiska beteendet samt en överskattning av beteendet hos kollegor inom samma forskningsfält.
Alla forskningsfält uppvisade en likartad överskattning av den egna hederligheten. Effekten var dock störst för forskare inom medicinområdet.
Det går inte att helt utesluta att det är de mest forskningsetiskt ”duktiga” forskarna som har svarat på enkäten. Men det är enligt forskarna mindre sannolikt att en sådan faktor skulle påverka utfallet för hur forskare i Sverige värderar sina egna forskningsfält.
Forskare har brister som alla andra
Att avvika från god forskningssed handlar ytterst sällan om felaktigheter i skandalformat. Det handlar snarare om sådant som man gör i vardagen, till exempel hur man delar med sig av resultat och redovisar data, enligt forskarna.
I grunden, menar de, visar studien att forskare inte är immuna mot psykologiska processer som påverkar alla människor, det vill säga vår tendens att tro gott om oss själva och bortförklara det som talar emot vår självbild.
– Varje dag ställs forskare inför dilemmat: ska jag göra det som gynnar mig själv eller ska jag göra det som gynnar vetenskapen. I en sådan värld är det viktigt att ständigt titta sig själv i spegeln och kalibrera sin forskningsetiska kompass, säger Gustav Tinghög.
Förutom risken att bli blind för egna etiska brister kan övertygelsen om det egna forskningsfältets förträfflighet bidra till polarisering i forskarvärlden, enligt forskarna. Det riskerar att försvåra tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsfält.
Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. gustav.tinghog@liu.se
Under det senaste decenniet har stora framsteg gjorts med datorsimuleringar som kan beräkna hur galaxer bildats efter Big Bang för nästan 14 miljarder år sedan fram till idag. Men förutsägelserna från modeller påverkas av simuleringarnas upplösning och antaganden om en rad faktorer, till exempel exploderande stjärnor, galaktiska utflöden och stjärnrörelser.
Modellerna ska ge säkrare svar
För att minimera felkällorna och få fram säkrare simuleringar har 160 forskare från 60 lärosäten samarbetat. Nu presenterar de resultaten av sin första supersimulering.
– För att göra framsteg mot en teori om galaxbildning är det avgörande att jämföra resultat och koder från olika simuleringar. Detta har vi nu gjort genom att föra samman konkurrerande kodgrupper bakom världens bästa galaxsimulatorer i ett slags supersimulator, säger Santi Roca-Fábrega, forskare i astrofysik vid Lunds universitet.
Forskarna har analyserat bildandet av en galax med samma massa som Vintergatan. Simuleringen utgår från samma astrofysikaliska antaganden om ultraviolett bakgrundsstrålning, gasavkylning, uppvärmning och stjärnbildning.
Vintergatan bildades mycket tidigt
Med hjälp av de nya resultateten kan forskarna slå fast att skivgalaxer som Vintergatan har bildats mycket tidigt i universums historia, något som även stöds av observationer från James Webb-teleskopet.
De har också hittat en metod så att antalet satellitgalaxer – galaxer som kretsar kring större galaxer – överensstämmer med observationer.
Forskarlaget har även avslöjat hur gasen som omger galaxer är nyckeln bakom realistiska simuleringar, snarare än antal och fördelning av stjärnor som tidigare varit standard.
– Arbetet har pågått under de senaste åtta åren och inneburit körning av hundratals simuleringar och användning av hundra miljoner timmar på superdatoranläggningar, säger Santi Roca-Fábrega.
Startskott för säkrare simuleringar
Forskarna ska nu fortsätta att förfina simuleringarna kring galaxbildningen. För varje teknisk landvinning hoppas Santi Roca-Fáberga och hans kollegor kunna lägga nya pusselbitar till den svindlande frågan kring universums och galaxernas födelse och utveckling.
– Det här är startskottet för säkrare simuleringar av galaxbildning som i sin tur hjälper oss att bättre förstå vår hemgalax Vintergatan, säger Santi Roca-Fábrega.
I de flesta tjänstepensionsavtal finns möjligheten att vid 65-årsåldern göra ett aktivt val att ta ut tjänstepensionen under en begränsad tidsperiod på till exempel fem eller tio år.
Detta är tjänstepensionen
Tjänstepensionen betalas inte av staten utan är den del av pensionen som betalas av arbetsgivare. Ungefär 9 av 10 anställda har tjänstepension.
Lönen och hur länge man har arbetat som anställd påverkar storleken på tjänstepensionen.
Saknar man tjänstepension, till exempel för att ens arbetsgivare inte har det eller för att man är egenföretagare, är det en god idé att spara på egen hand. För att kompensera för utebliven tjänstepension kan man ha som riktmärke att spara mellan 4,5 till 6 procent av en månadslön före skatt.
I en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har forskare studerat hur människor som har fått ett allvarligt cancerbesked har valt att göra med sin tjänstepension – ta ut den snabbt eller ta ut den långsamt?
Längre tid ger mindre pengar i månaden
Om man tar ut tjänstepensionen långsamt, vilket betyder att man får tjänstepension resten av livet oavsett hur länge man lever, blir summan lägre varje månad än om man väljer att ta ut pensionen på fem eller tio år.
Tror man att man kommer att dö inom några års tid kan det alltså vara en idé att bestämma sig för en snabbare utbetalning, eftersom man då hinner få en större del av sitt pensionskapital utbetalt innan man dör.
Bild: Pensionsmyndigheten.
Å andra sidan finns möjligheten att man trots sjukdomsbeskedet lever ett långt liv. Har man valt snabbare utbetalning blir den sammanlagda pensionen lägre efter att den snabbare betalningen upphört. Så kortare utbetalningstid blir ofta, men inte alltid, ett smart val.
Få väljer snabbare pension
Den nya rapporten visar följande: Av dem i 65-årsåldern som fick ett allvarligt cancerbesked strax före pensionsvalet valde hela sju av tio att ändå ta ut tjänstepension resten av livet – och alltså få en förhållandevis lägre summa per månad.
Forskarna menar att man hade kunna förvänta sig att fler skulle ha gjort valet ”snabbare utbetalning”, eftersom det för många sannolikt hade blivit mer ekonomiskt fördelaktigt.
Lätt att ”fastna” i det förvalda
En viktig förklaring, menar forskarna, är troligen att en så kallad livsvarig utbetalning är det förvalda alternativet när man går i pension.
– Många blir kvar i ett förvalt alternativ mer eller mindre omedvetet, säger Johannes Hagen, en av forskarna bakom rapporten.
– En annan förklaring till att så få gör ett aktiv val är naturligtvis att sjukdomen är en påfrestning som gör att pensionsvalet blir mindre viktigt, även om valet kan ha stor ekonomisk betydelse.
Text: IFAU och forskning.se
Mer om forskningen
I rapporten studeras samtliga tjänstemän i privat sektor som tog ut sin ITP 2-pension från Alecta 2008 till 2015. Genom att jämföra andelen livsvariga pensionsutbetalningar bland personer som fått en elakartad cancerdiagnos strax före pensionsåldern med en grupp som fått liknande diagnoser strax efter pensionen fångar rapportförfattarna hur förväntad livslängd påverkar val av utbetalningstid.
Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping university johannes.hagen@ju.se
För nästan 40 år sedan exploderade en supernova i Stora magellanska molnet som ligger i närheten av Vintergatan. Det var första gången på 400 år som en supernova kunde ses med blotta ögat under flera månader.
Supernovan döptes till SN 1987A, men frågan om vad som hände efter explosionen har gäckat astronomerna. Blev det en kompakt neutronstjärna eller ett svart hål?
Förekomsten av neutriner, som produceras i supernovan, talade för att en superkompakt neutronstjärna borde ha bildats i mitten av supernovan. Men trots intensiva observationer med de bästa teleskopen har astronomerna inte hittat avgörande bevis för en sådan neutronstjärna – förrän nu.
Signaler från en neutronstjärna upptäcktes
Ett internationellt forskarlag har nämligen upptäckt signaler från en neutronstjärna från mitten av nebulosan* runt SN 1987A. Det gjordes med hjälp av James Webb-teleskopet, JWST.
– Tack vare den fantastiska upplösningen och de nya instrumenten på JWST har vi för första gången kunnat undersöka supernovans centrum och vad som skapades efter explosionen. Vi vet nu att det finns en kompakt källa för joniserande strålning där, som sannolikt är en neutronstjärna, säger Claes Fransson, astronomiprofessor vid Stockholms universitet.
* Nebulosor är enormt stora moln av gas och rymdstoft. Här bildas stjärnor.
Stjärnan i Stora magellanska molnet före explosionen den 23 februari 1987 (höger) och omedelbart efter explosionen (vänster). Bilden illustrerar den enorma ökningen av supernovans ljusstyrka. Bild: David Malin Anglo Australian Telescope.
James Webbteleskopet visade vägen
En anledning till att det tagit lång tid att hitta bevis för att SN 1987A är en neutronstjärna är den stora mängd stoft som bildades åren efter explosionen. Detta stoft kan blockera det mesta av det synliga ljuset från centrum, vilket döljer det kompakta objektet vid synliga våglängder.
Rymdteleskopet James Webb kan observera ljus med infraröda våglängder, som lättare kan färdas genom det stoft som blockerar synligt ljus.
Överraskande genombrott för astronomer
Med hjälp av James Webb-teleskopet kunde forskarna observera så kallade spektrallinjer från argon och svavel i mitten av supernovaresten. De har antingen skapats från den heta neutronstjärnan eller från en omgivande nebulosa.
– Detta är den senaste i raden av överraskningar som den här supernovan har bjudit på genom åren. Det var oväntat att det kompakta objektet till slut skulle detekteras genom en jättestark argonlinje, så det var lite kul att det var så här det gick till, säger Josefin Larsson, professor i fysik vid Kungliga tekniska högskolan.
Mer om supernovor
Supernovor är det spektakulära slutresultatet då stjärnor med en massa som är åtta till tio gånger större än solens kollapsar.
Förutom att supernovorna är de viktigaste källorna till kemiska grundämnen som kol, syre, kisel och järn – som bland annat är förutsättningarna för liv – kan de också skapa de mest extrema objekten i universum: neutronstjärnor och svarta hål.
Claes Fransson, professor vid institutionen för astronomi, Stockholms universitet, och Oskar Klein Centre, claes@astro.su.se
Josefin Larsson, professor vid fysikinstitutionen, KTH, och Oskar Klein Centre, josla@kth.se
Molnen på himlen har stor betydelse för klimatet eftersom de släpper ifrån sig nederbörd och skuggar solen. Men moln fungerar också som stora reflektorer som hindrar utstrålningen av värme från jorden. Det här bidrar till växthuseffekten.
Men forskare behöver veta mer om molnen för att kunna förbättra klimatmodeller.
– Trots att man har studerat moln länge, så är de en av de största osäkerheterna i klimatmodeller. Det beror på att det är så många faktorer som bestämmer hur molnen påverkar solstrålningen. Och turbulensen i atmosfären gör att allt är i ständig rörelse. Det gör det ännu svårare att räkna på, säger Bernhard Mehlig som är professor i komplexa system vid Göteborgs universitet.
Droppar krymper och växer
Forskare har nu tagit fram en ny statistisk modell som beskriver hur antalet vattendroppar, deras storlekar och vattenångan vid den turbulenta molnkanten samspelar.
Fördelningen av vattendropparna är viktig eftersom den påverkar hur molnen reflekterar strålning och även hur molnet utvecklar sig när luften blandas om.
– Modellen beskriver hur dropparna krymper och växer i molnkanten när turbulensen blandar in torrare luft, säger forskaren Johan Fries vid Göteborgs universitet.
Modellen stämmer väl överens med datorsimuleringar som gjorts tidigare.
– Men vi är långtifrån i mål. Vår modell kan beskriva vad som händer i en kubikmeter av molnet i dagsläget. För cirka femton år sedan var det en kubikcentimeter, så det går framåt, säger Bernhard Mehlig.
Molnens egenskaper viktiga i klimatmodeller
När beslutsfattare diskuterar klimatförändringarna läggs stor vikt vid FN:s klimatpanel IPCC:s klimatmodeller. Och enligt IPCC är de mikrofysiska egenskaperna hos moln bland de minst förstådda inom klimatvetenskapen.
– Dessutom är avdunstningen av droppar en viktig process, inte bara i samband med atmosfäriska moln, utan också inom infektionsmedicinen. Små droppar som uppstår när vi nyser kan innehålla viruspartiklar. Om dropparna avdunstar, kan viruspartiklarna stanna kvar i luften och smitta andra människor, säger Bernhard Mehlig.
Han har även deltagit i en annan studie som beskriver hur fasta partiklar, som exempelvis iskristaller, rör sig i molnen.
– Iskristallerna och vattendropparna påverkar varandra. Men hur vet vi inte än, säger Bernhard Mehlig.
Den tidigare läraren Mimmi Norgren Hansson har i en avhandling studerat relationer och omsorg mellan barn i skolan. Hon menar att det är viktigt se på skolan som just en relationell plats.
– Att synliggöra relationernas betydelse är en betydelsefull del i att förebygga mobbing och skapa ett positivt och stärkande skolklimat, säger Mimmi Norgren Hansson.
Det spelar roll vem som bryr sig
En viktig slutsats i forskningen är att elever menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför. Genom relationerna tolkas handlingar som genuina eller inte.
– Enkelt kan man säga att vänskapsrelationerna avgör hur eleverna förstår omsorgshandlingar. Om eleverna inte har en bra relation sedan tidigare är det svårare att visa att man bryr sig om varandra när någon till exempel blir ledsen.
Genuina vänskapsrelationer viktiga
Mimmi Norgren Hansson menar vidare att detta kan vara viktigt att tänka på när man arbetar med skolans värdegrundsuppdrag.
– Det är genuina vänskapsrelationer som är betydelsefulla för eleverna, inte handlingarna i sig. Det spelar i sin tur roll för hur man arbetar i skolan. Vad ska man göra för att alla barn ska få ingå i genuina vänskapsrelationer?
Omsorgen är en motkraft
I forskningen framkommer också att omsorg ofta uppstår i förhållande till sådant som är svårt i skolan. När eleverna är ledsna, arga eller har gjort sig illa visar andra omsorg genom att försöka förbättra deras situation.
– Det är intressant att det är just omsorg som motkraft till det negativa som framkommer i intervjuerna, man skulle kunna tänka sig omsorg som en förstärkande handling. Som att bekräfta någon annans framgång, men det kommer inte fram sådana exempel.
Att det förhåller sig så här är en viktig insikt för att kunna förbättra hur man i skolan arbetar med värdegrunden, menar Mimmi Norgren Hansson. Genom att hjälpa elever att bekräfta även positiva känsloupplevelser går det att främja ett bättre skolklimat.
Tävlingsfokus kan försvåra
Orsaken till att eleverna beskriver omsorg som en motkraft till jobbiga saker kan hänga ihop med skolans organisering.
– Det är inget jag skriver om i avhandlingen men om man tillåter sig spekulera kan man tänka sig att det prestations- och tävlingsfokus som finns i skolan kan begränsa elevernas förmåga att förstärka varandras framgångar, säger Mimmi Norgren Hansson.
Hon beskriver också i avhandlingen hur både krävande och givande det är att ingå i nära relationer med andra människor. Slutsatsen är att detta är något som man behöver ta hänsyn till när skolan ska förstås och organiseras.
Mimmi Norgren Hansson, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet mimmi.norgren@umu.se
Det är känt att dålig fysisk form i ung ålder kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet. Men hur mekanismen ser ut bakom detta samband är inte klarlagt.
Åderförfettning, som också kallas åderförkalkning, är dock en viktig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom.
Ett internationellt forskarlag ville därför undersöka om fysisk form i tonåren är kopplat till åderförfettning långt senare i livet. Det skulle i så fall tyda på att det kan vara en mekanism bakom kopplingen till hjärt-kärlsjukdom.
Värnpliktiga män undersöktes
Forskarna har slagit samman information från det svenska mönstringsregistret och en stor befolkningsstudie om hjärt- och lunghälsa. För nästan 9 000 män som deltog i befolkningsstudien fanns också data från när de mönstrade för värnplikt under åren 1972 till 1987. De var då i 18-årsåldern.
I studien har forskarna undersökt hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med blod, med avancerad datortomografi. De studerade även två olika typer av plack i kranskärlen. Plack med inlagring av kalcium är enkla att mäta.
– Vi mätte inte bara kalcifierade plack i kranskärlen utan även icke-kalcifierade plack, som anses vara mer problematiska. De kan vara mer benägna att brista, vilket kan orsaka hjärtinfarkt, och har en sämre prognos, säger forskaren Angel Herraiz-Adillo vid Linköpings universitet.
Forskarna undersökte också åderförfettning i de stora artärerna från hjärtat upp till hjärnan med ultraljud.
Bra kondition kopplas till lägre risk
Studien visade att både god kondition och god muskelstyrka i ungdomen är kopplat till lägre risk för åderförfettning i hjärtats kranskärl nästan 40 år senare.
– Våra resultat stärker bilden av att en god fysisk form är kopplat till hälsoutfall långt senare i livet, säger forskaren Pontus Henriksson vid Linköpings universitet.
Han tycker att studiens resultat är oroande eftersom det finns tydlig global trend att ungdomar har sämre kondition nu än när studiens deltagare var unga på 1970- och 1980-talen.
– Därför tror jag att de här fynden kan vara ännu viktigare för de som växer upp nu, säger Pontus Henriksson.
Eftersom endast män omfattades av värnplikten i Sverige vid den aktuella tiden har forskarna bara kunnat undersöka sambandet mellan fysisk form och åderförfettning hos män. Det går därför inte att dra slutsatser om hur sambandet ser ut hos kvinnor.
Mer om studien
Forskarna har utgått från befolkningsstudien SCAPIS, som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar.
För nästan 9 000 män som deltagit i befolkningsstudien fanns data från mönstring under åren 1972 till 1987.
Männen i studien om fysisk form i unga år och senare åderförfettning har följts under i genomsnitt 38 år.
Pontus Henriksson, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, pontus.henriksson@liu.se
Angel Herraiz-Adillo, postdoktor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, angel.herraiz-adillo@liu.se
Hyperbar syrgasbehandling, att ge patienter 100 procent syrgas i ett tryck motsvarande 10 till 20 meter under havets yta, har funnits i närmare 100 år. Men metoden saknar modern evidens ifrån kliniska studier, vilket också gjort att det saknas doseringskunskap. Alla patienter får samma dos.
– När jag började min forskning ville jag ta reda på hur behandlingen skulle doseras till olika patienter, säger Anders Kjellberg, ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset.
Stor förbättring hos covid-patienter
Han har jobbat med dosförsök och hann göra två innan covidpandemin kom.
– Där hade vi patienter med syrebrist och en okontrollerad inflammation. De hade precis de besvär som hyperbar syrgasbehandling kan hjälpa mot, säger Anders Kjellberg.
Han har i sitt avhandlingsarbete testat behandlingen på 17 covid-patienter på tre sjukhus och jämfört med en lika stor kontrollgrupp.
– Hos de 20 patienter vi hade på Karolinska universitetssjukhuset såg vi jättestor skillnad mellan de som fick behandlingen och de som inte fick den. De kunde gå hem mycket tidigare och de förbättrades i sina vitalparametrar som puls, andningsfrekvens och syresättning, säger Anders Kjellberg.
Testas vid post-covid
Nu pågår en studie på 80 patienter med post-covid där förhoppningen är att de också ska ha nytta av behandlingen. Resultaten kommer senare under året.
Hypotesen är att behandlingen utsätter immuncellerna för en stress som gör att gamla och dåliga immunceller dör. Därigenom föryngras hela populationen av immunceller, som efteråt fungerar bättre.
Texten publicerades ursprungligen i Medicinsk Vetenskap, nr 1 2024.
Anders Kjellberg, biträdande överläkare och ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset anders.kjellberg@ki.se
Det är känt sedan tidigare att storskaliga solenergiparker i Saharas öken kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet. Det beror på att solpanelerna är mörkare än den omgivande ljusa sanden och därför absorberar extra mycket energi, där en stor del avges som värme.
Enligt nya simuleringar kan de stora solparkerna i Sahara även påverka klimat och produktion av solenergi globalt.
– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger forskaren Zhengyao Lu vid Lunds universitet.
Förändringar i atmosfären
Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA.
Enligt forskarna beror detta på förändringar i ytans albedo, som är ett mått på ljus som reflekteras av en belyst yta och som hör ihop med de mörka solpanelerna. Solparkerna kan också påverka atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.
Men de här förändringarna kan också gynna vissa områden och leda till ökad produktion av solenergi.
Färre moln gynnar vissa länder
Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Det beror till exempel på att molntäcket minskar. Färre moln ger mer sol och kan därför gynna produktion av solenergi.
– Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.
Mer kunskap behövs
Studien utgår från ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker. Då skulle solenergiproduktionen påverkas med plus eller minus fem procent.
– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.
Zhengyao Lu, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, zhengyao.lu@nateko.lu.se
Myggor som sprider malaria gillar att dricka energigivande kiss från kor. Forskare har därför imiterat den lockande doften för att fånga in myggor i Afrika.
Forskare har utvecklat myggfällor som bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien. Fällorna har preparerats med en lockande syntetisk doft av urin från kor.
Myggor dricker nämligen färskt kiss från kor och dras till doften. Det innehåller också kväveföreningar som myggorna använder som en slags energidryck för att kunna föröka sig, leva längre och orka flyga långt.
Imiterade lockande doft
Forskarna tog reda på vilka kemiska substanser som lockar myggorna och varför.
I fällorna fanns dessa substanser som luktar som färskt kiss, men med skillnaden att den syntetiska doften varar i minst en månad.
– Vi vill ta fram enkla fällor som kan användas för att kostnadseffektivt bekämpa malaria. Vi kunde se att en av fördelarna med att locka mygg med just denna doft, är att den lockar myggor i alla stadier av livet, säger Rickard Ignell som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och fortsätter:
– Doften drar till sig både hanar och honor, de som ska suga blod, de som nyss sugit blod och de som ska lägga ägg, säger Rickard Ignell som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskaren Rickard Ignell vid SLU arbetar med en myggfälla i labbmiljö. Bild : Johan Persson
Myggorna blev färre
Antalet malariamyggor har ökat under de senaste åren i Etiopien. Men med hjälp av forskarnas myggfällor minskade spridningen av malaria i den etiopiska byn Magge med 60 procent.
– I studien har vi indikationer på att massfångst av myggor med hjälp av den här sortens doftfällor kan vara nästa generations verktyg för att motverka spridning av malaria, säger forskaren Yared Desta vid Addis Abeba-universitetet i Etiopien.
För att kunna säkerställa att resultaten verkligen berodde på fällorna genomförde forskarna tester i två etiopiska byar. En av byarna utrustades med fällor.
– Våra resultat är lovande men vi skulle nu behöva utföra fler fältförsök för att säkerställa att doften lockar till sig malariamyggor även på andra platser i Afrika, säger Rickard Ignell.
Mer om myggor och malaria
Malaria är en utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Sjukdomen sprids via myggor. De allra flesta malariadödsfall drabbar barn under fem år i Afrika söder om Sahara.
En förklaring till att malariamyggorna ökar i exempelvis Etiopien beror på att de fått ökad motståndskraft, resistens, mot nuvarande läkemedel. I en del länder har myggorna också blivit resistenta mot gifter som idag används i myggnät. Myggorna har även ändrat sitt beteende och suger inte blod inomhus lika mycket som tidigare.
Nya rekommenderade begränsningar av skärmtid för barn under fem år är svåra att leva upp till och skapar oro hos föräldrar. Råden är heller inte realistiska i den tid vi lever i, menar forskarna bakom en ny studie om små barns digitala medieanvändning.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar så lite skärmtid som möjligt för barn under fem år. Barn under två år ska helst inte exponeras för skärmar alls, lyder råden.
I en ny forskningsstudie har forskare från Malmö universitet och Högskolan i Halmstad studerat små barns digitala vardagsliv. Forskarna observerade och filmade 16 familjer med barn mellan sex veckor och drygt tre års ålder, vissa med äldre syskon.
Föräldrar uppger i intervjuer, i samma studie, att de begränsar skärmtid. Detta sker till stor del utifrån socialt stigma kring barns användning av digitala medier.
Positiva upplevelser vid skärm
Men forskarnas observationer visar att föräldrarna även uppmuntrar barnens skärmrelaterade aktiviteter och att dessa är en viktig i del i vardagen.
– I dag är skärmar helt naturliga i ett modernt familjeliv och föräldrar tycker ofta att de och barnen har positiva upplevelser tillsammans genom tekniken, säger forskaren Helena Sandberg.
Hon är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet och är med i Folkhälsomyndighetens expertgrupp som på uppdrag av regeringen tar fram rekommendationer om barns digitala medieanvändning.
– Skärmaktiviteter kan exempelvis vara väldigt användbara för social samvaro och lärande. Videosamtal med avlägsna släktingar kan bland annat bidra till barnets språkutveckling och upprätthålla en viktig och nära kontakt, säger Helena Sandberg.
Snävt fokus på tid gör skada
Skärmanvändning blir ofta en källa till oro och skam hos vuxna, enligt studien. Föräldrar upplever att kraven är höga och kan tvivla på sin föräldraförmåga.
De nya råden om att strikt begränsa skärmtid för små barn missar också centrala aspekter genom att fokusera på tid vid skärm och inte innehållet, menar forskarna.
– Föräldrar efterfrågar riktlinjer men som rekommendationerna ser ut nu gör de mer skada än nytta, säger Helena Sandberg.
– Istället för att fokusera på skärmtider eller skärmundvikande bör rekommendationerna uppmuntra till interaktion och medieanvändning under föräldrarnas vägledning för att bejaka utforskande och lärande.
Ett orealistiskt perspektiv
Vidare är det orealistiskt att hänvisa till nolltolerans för skärmar i samhällen som präglas av digital medieteknologi, menar Helena Sandberg.
– Hur är det tänkt att föräldrar ska utesluta skärmar i andras hem eller på offentliga platser som de små barnen tar del av? Det är nästan omöjligt, även i det egna hemmet. Dessutom skulle vi få den första generationen som inte exponerats för skärmar sedan teven fick sin naturliga plats i de svenska vardagsrummen i slutet av 1950-talet.
Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet helena.sandberg@kom.lu.se
Läkemedel av typen GLP1-analoger används främst vid typ 2-diabetes för att sänka blodsockernivåer. Men eftersom dessa läkemedel också hämmar aptiten används de också vid behandling av obesitas, det vill säga svår fetma. På senare tid har det dessutom blivit ett omtalat bantningspreparat.
Nya forskningsresultat från tidiga kliniska prövningar tyder även på att GLP1-analoger, till exempel Ozempic, kan minska risken för leverskada.
Därför har forskare vid Karolinska institutet gjort en registerstudie där patienter i Sverige som har kronisk leversjukdom och typ 2-diabetes ingick. De jämförde sedan risken för svår leverskada hos dem som behandlades med GLP1-analoger med personer som inte använde den här typen av läkemedel.
Lägre risk för leversjukdomar
Resultaten visar att personer som använde medicinen under en längre tid hade lägre risk för att senare utveckla svårare former av leversjukdom, till exempel skrumplever och levercancer.
Enligt forskarna tyder det på att GLP1-analoger skulle kunna vara en effektiv behandling för att undvika svår leversjukdom hos personer som har typ 2-diabetes.
– Fettlever uppskattas drabba upp till var femte person i Sverige, varav många har typ 2-diabetes och ungefär en av tjugo utvecklar svår leversjukdom. Våra fynd är intressanta eftersom det idag saknas godkända läkemedel för att minska denna risk, säger forskaren Axel Wester vid Karolinska institutet.
Skydd upphör vid avbrott
Många av personerna i studien slutade använda sina GLP1-analoger. Det resulterade i att den skyddande effekten av medicinen uteblev. De som fortsatte ta sin medicin under en tioårsperiod hade dock hälften så stor risk att utveckla svår leversjukdom.
– Resultaten behöver bekräftas i kliniska prövningar, men det kommer att ta många år innan dessa studier är klara. Därför använder vi oss av befintliga registerdata för att redan nu försöka säga något om läkemedlens effekt, säger Axel Wester.
En begränsning med metoden är att det inte går att kontrollera för faktorer där data saknas, till exempel blodprover, för att mer detaljerat kunna beskriva leversjukdomens svårhetsgrad.
Fler studier behövs
För att kunna gå vidare med studier har forskarna nyligen byggt upp en databas där de har tillgång till blodprover från patienter i Region Stockholm.
– Som ett nästa steg kommer vi att undersöka effekten av GLP1-analoger i den här databasen. Om vi får liknande resultat skulle det ytterligare stärka hypotesen att GLP1-analoger kan användas för att minska risken för svår leversjukdom, säger forskaren Hannes Hagström.
Axel Wester, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, axel.wester@ki.se
Hannes Hagström, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, och biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, hannes.hagstrom@ki.se
I studien analyseras 62 svenska barnböcker som på olika vis behandlar ämnena döden och sorg.
Oftast är det ett husdjur eller äldre släkting som dör i barnböckerna, fastslår studiens författare Rakel Eklund.
Ordet ”död” finns inte alltid
En slutsats efter bokgenomgången är att ordet ”död” inte alltid finns med i böckerna.
– Själva ordet ”död” omnämns i cirka två tredjedelar av böckerna, i resten av böckerna används metaforer som ”somnat in” eller ”gått bort”, säger Rakel Eklund, som är forskare och specialistsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Kan leda tanken fel
Att använda metaforer i det här sammanhanget kan vara problematiskt när läsaren är ett barn, menar Rakel Eklund.
– Det kan göra det svårt för barnen att förstå och till och med skrämma upp dem. Till exempel kan ett barn bli rädd att för att sova, eftersom den som ”somnat in” inte kommit tillbaka igen, säger Rakel Eklund.
Snävt fokus på kristna traditioner
I de fall där det förekommer begravningar i böckerna följer de den kristna traditionen med kyrka, präst och begravningskistor. Ingen av de undersökta böckerna visade ett perspektiv från någon av de andra världsreligionerna. Det är också problematiskt, menar Rakel Eklund.
– Död och sorg står nära religionens frågor eftersom det väcker funderingar om varför vi lever, varför vi dör och vad som är meningen med alltihopa. Det finns fler livsåskådningar och religioner i vårt samhälle och många har ingen tro eller sin egen tro. Här tror jag redaktörer för barnböcker, bokförlag och även barnboksförfattare, har ett jobb att göra.
Sorgeprocess är viktig
Rakel Eklund konstaterar vidare att merparten av de undersökta böckerna skildrar en sorgeprocess. Det vanligaste sättet för huvudpersonen att hantera sorgen och andra känslor är att vara tillsammans med familj och vänner och minnas den döda tillsammans.
– Det är viktigt att ge läsaren en chans att följa med i sorgeprocessen. Det kan lära barn att sorgeprocess är något som kommer och går i livet och att sorg inte plötsligt försvinner eller går över. Böckerna som jag tittat på sticker ut i jämförelse med liknande böcker från andra europeiska länder. Där har tidigare studier pekat på att ett mycket färre andel barnböcker beskriver en sorgeprocess, säger Rakel Eklund.
Rakel Eklund, filosofie doktor, forskare och specialistsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, rakel.eklund@uu.se
Forskarna lyfter i analysen två exempel som visar hur behandlingar med tveksam evidens marknadsförs till kvinnor.
Blodprov för att avgöra fertilitet
Det första exemplet gäller ett blodprov för så kallat anti-müllerskt hormon, AMH, som kan kopplas till mängden ägg i äggstockarna. Kliniker och företag på nätet säljer tester med formuleringar som ”Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet”. Dock saknas vetenskapligt stöd för att information om AMH kan säga något om chanserna att bli gravid för kvinnor i allmänhet.
Täta bröst som upptäcks vid mammografi
Det andra exemplet gäller täta bröst, en av flera riskfaktorer för bröstcancer, se faktaruta. Kvinnor som får mammografiundersökning i Sverige får vanligtvis inte information om att de har täta bröst.
Det är täta bröst
Täta bröst karaktäriseras av att det finns mer bindväv och mindre fett än i glesare bröstvävnad. Personer med täta bröst löper ungefär fem gånger högre risk att få bröstcancer jämfört med personer med glesare bröstvävnad. Varför det är så är inte helt klarlagt. Men ett skäl är att det kan vara svårare att se tumörer vid mammografi om bröstvävnaden är tät.
Det går inte att se eller känna brösttäthet och den har inget med bröstens fasthet, form eller storlek att göra.
I flera länder höjs röster för att kvinnor har rätt att få veta om de har täta bröst. Patientgrupper, ofta sponsrade av företag som säljer utrustning och tjänster för mammografi, argumenterar för att kvinnor med täta bröst bör få utökade undersökningar.
Finns mycket pengar i undersökningar
– Det är jättestort i bland annat USA, Australien och Storbritannien. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det blir större i Sverige också, säger Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, forskare vid Göteborgs universitet och en av författarna till den nya analysen.
– Det finns väldigt mycket pengar i att utveckla den här diagnostiken, för företag som arbetar med utrustning och algoritmer för bröstundersökningar.
Kan skapa ångest
Men det finns problem med att upplysa om brösttäthet, enligt forskarna. Ett är att informationen i sig kan skapa ångest och oro hos kvinnor. Ett annat är att sådan information ofta leder till att kvinnor söker fler undersökningar och andra tester.
– Sådan här information kan leda till många ytterligare undersökningar och det finns ingen evidens för att det leder till någon nytta för kvinnan. Ska man ge den här informationen ska man också veta vad människor kan göra med den. Och det vet vi inte idag, säger Minna Johansson.
En del kvinnor kan ha nytta av de undersökningsmetoder, tester och behandlingar som marknadsförs, menar forskarna. Men när förespråkare och företag driver på når de medicinska insatserna en mycket större grupp kvinnor, där många sannolikt inte kommer att dra någon nytta av det hela. I värsta fall leder behandlingar och tester till mer skada än nytta.
Feministiska försäljningsargument vanliga
Argumenten för utökade undersökningar via täta bröst eller tester som visar hormonhalter har inte sällan en feministisk ton. Det gäller även andra tester och produkter som marknadsförs till kvinnor men som har begränsad eller tveksam nytta, skriver forskarna i sin analys. Ofta sker marknadsföringen i sociala medier.
– Det handlar om formuleringar som ”Ta makt över din egen hälsa”, ”Du har rätt att veta” och så vidare. Men de här företagen berättar inte att det saknas vetenskapliga bevis och man informerar inte om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson.
Hon tillägger:
– Dessutom är det så svårt för kritiker att bemöta sådan här retorik. Gör man det blir man på något sätt automatiskt misogyn.
Kvinnors hälsa förbises
Ett bakomliggande problem, menar Minna Johansson, är att kvinnors hälsa länge haft låg prioritet inom vård och forskning, vilket skapar tomrum som företag lätt kan utnyttja.
– Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser. Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte.
Minna Johansson, adjungerad universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet minna.johansson@vgregion.se
Förra året utvecklade en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ett nytt blodtest för att mäta ett protein, BD-tau, som speglar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
I en ny studie ville forskarna undersöka om samma biomarkör kan spegla nedbrytningen av nervceller även vid akut ischemisk stroke. Det är den vanligaste formen av stroke och orsakas av syrebrist i hjärnan till följd av en blodpropp.
Protein mättes i blodet
Drygt 800 strokedrabbade patienter ingick i studien. Forskarna fann att högre nivåer av BD-tau i blodet i den akuta fasen av stroke ökade risken för svårare utfall efter tre månader.
– För närvarande finns det inga blodbaserade biomarkörer som exakt speglar akut nervskada vid stroke, eller som kan användas för att förutsäga kliniska utfall hos patienter med stroke, säger Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Stor potential vid stroke
Enligt forskarna är studien den första rapporten om en blodbiomarkör som verkligen är specifik för akut nervcellsskada i hjärnan vid ischemisk stroke.
– Resultaten indikerar att BD-tau fungerar som biomarkör för de flesta undergrupperna av ischemisk stroke, vilket gör att den har en stor potential för framtida klinisk implementering, konstaterar Tara Stanne som är forskare inom laboratoriemedicin vid Sahlgrenska akademin.
Enligt forskarna behövs dock fler och större studier för att bekräfta resultaten. Det behövs också fler studier med upprepade blodprovstagning för att hitta den optimala dagen för provtagning, efter det akuta strokeinsjuknandet, som kan förutsäga det kliniska utfallet.
Mer om studien och resultatet
Resultaten var oberoende av de två kliniska variabler som bäst anses förutsäga utfallet efter ischemisk stroke: ålder och strokens svårighetsgrad, enligt den etablerade skattningsskalan NIH Stroke Scale. Resultaten var också justerade för kön och dag för blodprovstagning.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
