Ett exempel på sexuella trakasserier är så kallade dickpicks, bilder på könsorgan. Drygt hälften av tjejerna i årskurs nio uppger att de har fått en sådan bild skickad till sig under det senaste halvåret. Motsvarande siffra för killar är sex procent.
Det är ett av resultaten i den nya enkäten som är gjord vid Mittuniversitetet och som har besvarats av drygt 1 200 elever i årskurs nio på skolor i Västernorrland.
Rapporten visar också följande:
Drygt hälften av tjejerna har under det senaste halvåret blivit utsatta för att någon, mot deras vilja, har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll. Motsvarande siffror för killar är tolv procent.
27 procent av tjejerna uppger att de blivit tafsade på en eller flera gånger under det senaste halvåret. För killarna är siffran sju procent.
27 procent av tjejerna och 13 procent av killarna uppger att någon har försökt kyssa eller krama dem mot deras vilja under det senaste halvåret.
23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna säger att de under det senaste halvåret har blivit slagna, sparkade, knuffade, klösta, skurna, dragna i håret eller kraftigt skakade av någon eller några.
Var tredje tjej som varit i en relation uppger att hon har blivit tvingad att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville. Motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent.
Koppling mellan trakasserier och mående
Samtidigt märks också stora skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. 74 procent av pojkarna uppger i enkäten att de mår ”bra” eller ”mycket bra”. Motsvarande siffra för flickorna är 45 procent.
De som rapporterar att de varit utsatta för olika former av trakasserier uppger också i högre utsträckning ohälsa. Och ju fler former av trakasserier som eleverna har varit utsatta för, desto högre är sannolikheten att de också vittnar om psykosomatiska besvär, depressiva symtom och självskadebeteende.
Flickor är i högre utsträckning än pojkar, enligt forskarna, utsatta för flera olika former av våld och trakasserier. Forskarna kallar det att vara ”multiutsatt”.
Svar ur enkäten. Markant fler killar än tjejer säger att de mår bra.
De stora skillnader som syns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande och det finns en tydlig koppling till skillnaden i utsatthet, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
− En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar.
Fler resultat ur enkäten
Nästan en tredjedel av killarna använder sociala medier mer än fyra timmar på vardagar. Motsvarande för tjejerna är 58 procent.
Nästan var femte tjej svarade att de har stannat hemma från skolan utan att vara sjuka en dag i veckan eller oftare det senaste halvåret. De tjejer som stannat hemma ofta har i högre grad varit utsatta för våld och trakasserier jämfört med övriga tjejer.
Killarna känner sig trygga i skolan i högre grad än tjejerna och de är mer nöjda med sina kamratrelationer.
Tjejerna svarade i högre grad än killarna att de upplever höga krav i skolan och de upplever i högre grad att det är hög ljudnivå och stökigt under lektionerna.
Det syns ett tydligt genusmönster, både när det gäller utsatthet och när det gäller att utsätta andra, säger Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Mittuniversitetet.
− Både tjejer och killar har oftast varit utsatta av killar på den egna skolan, killar från någon annan skola eller av en okänd kille.
Rapporten är framtagen av forskare vid Mittuniversitetet i samarbete med Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland.
Drygt hälften av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrland har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever. Det motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent.
Av de 1211 elever som deltog var 607 tjejer och 604 killar, enligt den juridiska definitionen. Totalt fanns 22 elever som inte identifierade sig med sitt juridiska kön. Forskarna har använt uppgiften om juridiskt kön i analyserna. De skriver: ”Vi är medvetna om att de som identifierar sig på annat sätt (tjej, kille, icke-binär eller annan könsidentitet) kan ha andra erfarenheter som är värdefulla att öka kunskapen om, jämfört med de som identifierar sig med sitt juridiska kön. Eftersom den gruppen är relativt liten är det inte möjligt att göra särskilda statistiska analyser i just denna studie. De ingår därför i analyserna utifrån sitt juridiska kön.”
I somras grävde arkeologer ut en stenkammargrav i Tiarp nära Falköping i Västergötland. Deras bedömning är att graven stått orörd sedan stenåldern.
– Det är en tidig grav som dateras till yngre stenåldern, 3500 före Kristus, säger Karl-Göran Sjögren som är arkeolog vid Göteborgs universitet.
En av de äldsta stenkammargravarna
Falbygden är känd för att ha många spår efter stenåldersmänniskor. Här finns över 250 gånggrifter, det vill säga stora gravar byggda av stenblock.
– Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200-150 år äldre än gånggrifterna, vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren.
Gravens konstruktion utmärker sig också på ett annat sätt.
– Det finns en liten nisch i varje ända. Detta är unikt för gravarna i Falbygden, säger Karl-Göran Sjögren.
Delar av skelett saknas
Forskarna har nu gått igenom materialet från graven. De konstaterar att här finns ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben. Däremot saknas kranier och större ben som lårben och armar.
– Det här skiljer sig från hur det brukar se ut i megalitgravar, alltså stenkammargravar från yngre stenåldern. Vanligast är att de små benen från fötter och händer fattas.
– Kranier och större ben har försvunnit från gravarna. Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger Karl-Göran Sjögren.
Tolv människor i graven
Benfynden har analyserats vid Lunds universitet. Det rör sig om minst tolv människor, både spädbarn och äldre. Men varför de dött vet inte arkeologerna ännu.
– Vi har inte sett några skador på de begravda, så därför tror vi inte det handlar om våld. Men vi fortsätter med dna-undersökningar och de kommer visa om människorna haft några sjukdomar, säger Karl- Göran Sjögren.
Fortsatta analyser kommer också att kunna besvara frågor om personerna i graven var släkt med varandra.
Var troligtvis jordbrukare
Jordbruket kom till Falbygden cirka 4000 före vår tideräkning, det vill säga cirka 500 år innan graven i Tiarp byggdes. Med all säkerhet var även personerna som begravdes i stenkammargraven jordbrukare.
– De har försörjt sig på sädesodlling och husdjurshållning och druckit mjölk från korna, säger Karl-Göran Sjögren.
Graven i Tiarp hittades 1929 och har undersökts vid flera tillfällen. Den arkeologiska utgrävningen sommaren 2023 gjordes i samarbete mellan universiteten i Göteborg och Kiel.
I begreppet ”kulturarv” i den nya rapporten ingår sådant som objekt, arkiv, samlingar och byggnader men också immateriella företeelser som språk, seder och traditioner. Forskarna inkluderar även digitalt kulturarv, både digitaliserat och digitalt skapat sådant.
Tanken är att rapporten ska kunna fungera som ett stöd i den långsiktiga planeringen vid museer, bibliotek och arkiv och andra aktörer som förvaltar kulturarv i Sverige. Rapporten har skrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.
FOI-rapporten beskriver fyra typer av hotbilder mot Sveriges kulturarv:
Hot: Fysisk förstörelse
Ett väpnat angrepp mot Sverige skulle föra med sig fysisk förstörelse på ett begränsat eller större område, vilket också skulle ha påverkan på kulturarv. Detta är särskilt troligt om det finns militära mål i närheten. På ett liknande sätt har internationella exempel visat att terrororganisationer kan se kulturarv som legitima mål och därför förstöra dem.
Sabotage från aktivistgrupper i syfte att dra uppmärksamhet till exempelvis klimatfrågor har blivit vanligare. Verksamheter som förvaltar kulturarv behöver därför fundera över hur närområdet ser ut, vilka objekt som kan vara mest attraktiva att försöka sabotera eller förstöra för att väcka uppmärksamhet.
Hansestaden Visby finns på Unescos världsarvslista. Bild: Mia Fernlund/Riksantikvarieämbetet **
Hot: Stöld
Stöld av kulturarv kan ske utifrån ekonomiska motiv där kriminella grupper exempelvis säljer föremål eller konstverk på illegala marknader. Det kan också inträffa att aktörer stjäl historiska objekt som inte passar deras världssyn på grund av objektens kulturhistoriska eller symboliska värde.
Det är värt att notera att värdet av kulturarv kan förändras av omvärldshändelser. Till exempel har Filip Orliks ukrainska konstitution, en handskrift från 1710 som finns på det svenska Riksarkivet, fått mycket uppmärksamhet och även lånats ut till Ukraina.
Hot: Cyberangrepp
Kulturarvsinstitutioner behöver ha en beredskap mot cyberangrepp. Mycket kunskap kan försvinna, till exempel, om någon förstör metadata som kopplar föremål i samlingar till informationen som finns om den. Det kan handla om var föremålen kommer från, kontexten de återfunnits i eller analyser som tidigare gjorts av dem.
Det är också viktigt att komma ihåg att digitaliseringen erbjuder möjligheter och ökar tillgången till många kulturarv. Vid krig kan det hända att museer stänger och flyttar sina föremål till en säker plats. Då kan en digital utställning ske istället för en fysisk.
Cyberhot inkluderar även många indirekta hot som cyberangrepp mot kritisk infrastruktur som får negativa effekter även vad gäller kulturarv.
Hot: Påverkan
Kulturarv kan bli mål eller verktyg för påverkanskampanjer och informationspåverkan. Ett exempel är att sprida negativa påståenden eller desinformation i syfte att skapa oro eller polarisering i samhället. Därför bör svenska kulturarvsinstitutioner, menar FOI-forskarna, säkerställa att de har god kunskap om sina egna samlingar för att bättre förstå hur aktörer kan utnyttja dessa för att exempelvis piska upp en negativ stämning hos en specifik grupp.
Påverkan kan även ske genom att rikta hat och hot mot personal, till exempel när utställningar på museer väcker starka åsikter. Det kan i sin tur bidra till att styra det som synliggörs i det offentliga rummet. Påtryckningar kan också komma från stater där det kan finnas en vilja att vissa kulturarv ska framhävas, tonas ner eller tolkas annorlunda. Det kan gå så långt att det handlar om ren historierevisionism där en stat vill använda kulturarvet för att förmedla en specifik bild.
Utmaning att bevara kulturarv
– För många museer, bibliotek och arkiv innebär ansvaret att skydda och bevara kulturarv i samband med kris eller krig en betydande utmaning, säger Eric Fugeläng, chef för Museiavdelningen på Riksantikvarieämbetet.
Rapporten beskriver inte exakt hur kulturarv ska skyddas.
– Institutionerna känner själva sina samlingar bäst. Därför är de också bäst lämpade att ta fram beredskapsplaner, för kris eller krig. Våra hotbildsbeskrivningar är snarare ett stöd för institutionernas planering som förhoppningsvis kan dämpa risken för negativa konsekvenser om något av hoten realiseras, säger Anna McWilliams, forskare vid FOI.
Keloved eller silverved. Så kallas de ståtliga silverfärgade döda tallar som stått på en plats i hundratals år. De har dött långsamt, härjats av skogsbränder och reparerat skadorna med kåda som impregnerat träet och gjort det svårt att bryta ned.
I en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt kelovedens betydelse för lavar som är beroende av döda träd, så kallad död ved.
– Vedberoende lavar är en understuderad grupp. De bedöms vara särskilt utsatta i dagens skogslandskap på grund av bristen på död ved och den långsamma spridningen och tillväxten av dessa lavar, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sex rödlistade arter hittades
Studien gjordes i Effaråsen i Dalarna. Forskarna inventerade den döda veden i försöksytor och kategoriserade dem efter ålder och kvalitet. De undersökte sedan vilken typ av lavar som lever på de olika vedtyperna.
Totalt hittades 27 olika lavarter. Sex av dem bedöms som nära hotade, enligt Artdatabankens rödlista.
– Samtliga av de nära hotade arterna hittades på keloved. Där fanns också flera av de mer vanligt förekommande lavarna, vilket visar att denna typ av död ved hyser en stor andel av det totala artsamhället, säger Albin Larsson Ekström.
Viktigt att skapa ny keloved
Samtidigt som studien visar att keloveden är viktig för vedberoende lavar finns en stor brist på den här typen av död ved i skogslandskapet. Det tar dessutom flera hundra år för veden att bildas.
Lavarter som är beroende av keloved har inte försvunnit ännu, men de riskerar att göra det när deras livsmiljöer försvinner. Därför är det viktigt att bevara den keloved som finns kvar. Det är också viktigt att skapa ny även om det tar lång tid, menar forskarna.
– Keloveden måste värnas i alla steg av skogsskötseln. Samtidigt måste ny keloved skapas genom återkommande naturvårdsbränningar. I skogar där det redan finns gott om död ved bör dock naturvårdsbränningar undvikas för att förhindra lokala förluster av arter, säger Albin Larsson Ekström.
Albin Larsson Ekström, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, albin.larsson.ekstrom@slu.se
Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet, forskar om inflammation i hjärnan. Han fick en forskningsidé när han själv åkte Vasaloppet och idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, gett resultat om hur träning kan minska risken för flera sjukdomar som drabbar hjärnan.
Fler blodkärl bildas
Tomas Deierborg säger så här om det som sker i hjärnan vid träning:
– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan.
Det i sin tur har en positiv effekt på koncentrationsförmåga, minne och inlärningsförmåga. Vi blir mer alerta och mår bättre.
200 000 Vasaloppsåkare i fokus
I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, har Tomas Deierborg och forskarkollegor utgått från cirka 200 000 personer som åkte Vasaloppet mellan 1989 och 2010. Dessa har jämförts med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen har matchats mot Vasaloppsåkarna så att man jämför personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion.
Samtligas hälsoutveckling har följts med utdrag från nationella patientregistret och forskarna har kunnat se flera intressanta samband.
Halverad risk för vaskulär demens
– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte, säger Tomas Deierborg.
Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom.
Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att ingen skillnad i detta fall syns mellan Vasaloppsåkare och kontrollgruppen.
Mindre depression hos skidåkarna
Ett annat intressant resultat som forskarna har kunnat utläsa är att risken för depression bara var hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.
– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor, säger forskaren Martina Svensson, vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.
– Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat.
Omvänt för ångest och bipolär sjukdom
Martina Svensson berättar vidare att det för ångest och bipolär sjukdom kunde ses ett omvänt mönster, hos kvinnor, mellan fysisk prestation och risk för respektive sjukdom. Högpresterande kvinnliga åkare löpte högre risk för att senare få diagnoserna ångest eller bipolär sjukdom.
– Jag tror därför att det inte bara handlar om att män söker vård mindre, utan också om någon slags sårbarhet hos högpresterande kvinnor av skäl som vår studie inte är designad för att kunna undersöka, säger Martina Svensson.
– Att det finns en massa annat som kan skilja sig mellan könen och som kan ha att göra med hur samhället är uppbyggt. Denna tendens tror jag är mycket viktig att undersöka i framtida studier.
Senare start för Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är ytterligare ett exempel på sjukdom i hjärnan som påverkas av fysisk aktivitet. Här kan det vara så att det handlar om en minskad risk att drabbas på grund av fördröjning, att man insjuknar senare i livet.
– Vi känner inte till mekanismerna bakom detta men det skulle kunna förklaras med att den som är fysiskt aktiv bygger upp en ”motorreserv” och kan därför behålla sin rörelseförmåga längre, trots att det redan finns sjukliga förändringar i hjärnan, säger Tomas Deierborg.
Svårt att fastslå orsak och verkan
Resultaten från de olika studierna baserade på Vasaloppsregistret pekar alltså på många samband mellan träning och risken att drabbas av olika sjukdomar. Men det är en så kallad epidemiologisk registerstudie som bara visar statistiska samband och därför inte säger något om orsakssamband.
Tomas Deierborg tror att kopplingen mellan träning och hälsa hänger ihop med att de som åker Vasaloppet i större utsträckning än andra har valt en fysiskt aktiv och sund livsstil.
Vätternrundan ska med
Forskarna planerar att forska vidare i ämnet, dels genom att göra ett nytt och större uttag från Vasaloppsregistret för tiden 2010 till 2022, dels genom att inkludera fler lopp för att få större underlag, som Vätternrundan.
– En del av de sjukdomar som drabbar hjärnan får man först som äldre och då är det bra att ha lagt till ytterligare 12 år i studien. Vi kommer även att samköra med andra register. Vi hoppas att vi kommer att hitta intressanta svar som inte synts i det tidigare materialet, säger Tomas Deierborg.
Text: Eva Bartonek Roxå. Texten publicerades ursprungligen i Vetenskap & Hälsa.
Intervallcancer är en typ av bröstcancer som upptäcks mellan ordinarie mammografiundersökningar.
Cancertypen är aggressiv med sämre prognos än bröstcancer som upptäcks vid screening. Hittills har olika genetiska varianters roll vid dessa typer av bröstcancer i stort sett varit outforskade.
Fem kända bröstcancergener bidrog mest
I en studie på över 4000 bröstcancerpatienter samt en kontrollgrupp har forskare undersökt 34 gener som är kopplade till ökad risk för bröstcancer. De ville se om olika varianter av dessa gener särskiljer intervallcancer från screeningupptäckta cancertyper med hänsyn till mammografisk brösttäthet.
Forskarna gjorde två viktiga upptäckter. För det första fann de att mutationer av de fem kända bröstcancergenerna ATM, BRCA1, BRCA2, CHEK2 och PALB2 bidrog särskilt mycket till diagnos av intervallcancer. Sambandet var tydligast för de två BRCA-varianterna och PALB2.
Fyra gånger högre risk
Kvinnor med bröstcancer inom familjen kombinerat med genetiska varianter i någon av dessa fem gener, hade fyra gånger högre risk att utveckla intervallcancer jämfört med bröstcancer som upptäcks vid mammografi.
– Detta visar på att ytterligare storskaliga sekvenseringsinsatser behövs för att helt klarlägga det genetiska bidraget till att kvinnor blir diagnostiserade med intervallcancer eller screeningupptäckt bröstcancer, säger forskaren Juan Rodriguez vid Karolinska institutet.
Studien visar också att patienter som fick diagnosen intervallcancer – och som samtidigt hade en skadlig variant av de fem riskgenerna – hade sämre överlevnad jämfört med kvinnor utan dessa varianter.
– Dessa resultat ger nya och viktiga insikter om de genetiska skillnaderna mellan intervallcancer och screeningupptäckt bröstcancer, säger Juan Rodriguez.
Viktig kunskap för tidig upptäckt av bröstcancer
Resultaten ger viktig information för att tidigt kunna upptäcka kvinnor som löper mycket hög risk att utveckla en aggressiv form av bröstcancer.
– Vårt arbete klargör bilden av vilken typ av bröstcancer som troligtvis undgår upptäckt i mammografi-screeningprogram, och våra fynd kan potentiellt tillämpas inom klinisk vård och vid framtida optimeringar av screeningprogram med syfte att minska dödligheten i bröstcancer, säger Juan Rodriguez.
Juan Rodriguez, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, juan.rodriguez@ki.se
Allt fler prognoser förutspår att det svenska elenergibehovet kommer att öka kraftigt i och med den pågående gröna omställningen som bland annat innebär storskalig elektrifiering av stål- och transportsektorerna under de närmaste decennierna.
Regeringen vill ha kärnkraft
Regeringen gick nyligen ut med att de vill möta detta med en storsatsning på 10 nya kärnkraftsreaktorer. Andra i debatten förordar lösningar baserade på energibesparande åtgärder och ny förnybar energi.
Samtidigt kom International Energy Agency, IEA, med en ny rapport som för första gången tar höjd för samhällets kostnader för att hantera väderberoende energis variabilitet.
Kärnkraften blir mycket dyr
Forskare vid BTH har gjort en samhällsekonomisk jämförelse som jämför regeringens nya kärnkraftsfärdplan med andra alternativ, med hänsyn till IEA:s nya kostnadsuppskattningar.
Forskarna har kommit fram till att regeringens kärnkraftsfärdplan blir 470 till 1070 miljarder kronor dyrare fram till år 2050 än satsningar på energibesparingar och ny förnybar energi.
Till detta kommer en merkostnad under den nya kärnkraftens resterande livslängd till cirka år 2100 på uppåt 5000 miljarder.
Alla scenarier dyrare
– Trots att vi var generösa vid beräkningen av kärnkraftens kostnader blev alla scenarier med ny kärnkraft klart dyrare än alternativen, säger Henrik Ny, universitetslektor vid Institutionen för strategisk hållbar utveckling, Blekinge Tekniska Högskola.
BTH:s modellering utgick ifrån Svenska Kraftnäts framtidsscenarier för energisystemet från år 2021 och jämförde regeringens kärnkraftsfärdplan mot alternativ med fokus på energibesparingar och ny förnybar energi. Det kombinerades med IEA:s senaste uppskattningar av energislagens totala livscykelkostnader, inklusive gruvbrytning, transporter, drift och avfallshantering.
Henrik Ny, universitetslektor vid Institutionen för strategisk hållbar utveckling, Blekinge Tekniska Högskola henrik.ny@bth.se
För första gången har forskare kartlagt långsiktiga skador efter bakteriell hjärnhinneinflammation. Infektionen kan botas med antibiotika, men leder ofta till bestående neurologiska funktionsnedsättningar. Eftersom barn oftare drabbas blir konsekvenserna stora för hela familjen.
– Om ett treårigt barn får en försämrad kognition, en motorisk funktionsnedsättning, en försämrad eller förlorad syn, eller hörsel så har det stor påverkan. Det här handlar om livslånga funktionsnedsättningar som blir en stor börda både för individen och för samhället eftersom de drabbade behöver stöd från sjukvården resten av livet, säger Federico Iovino, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
3500 barn följdes upp i vuxen ålder
Forskarna har analyserat data från det svenska kvalitetsregistret över bakteriell hjärnhinneinflammation mellan 1987 och 2021. Drygt 3 500 personer som drabbats av bakteriell meningit som barn har följts upp. De har även jämförts med drygt 32 000 personer från den allmänna befolkningen.
Resultatet visar att personer som haft hjärnhinneinflammation genomgående har mer neurologiska funktionsnedsättningar. Det kan röra sig om kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motorisk nedsättning, beteendestörning eller så kallade strukturella skador i huvudet.
Mer om de neurologiska skadorna
Studien visar att risken var 26 gånger högre för strukturella hjärnskador, jämfört med kontrollgruppen. Risken för hörselrubbning är åtta gånger högre. När det gäller motorisk nedsättning är risken närmare fem gånger så hög.
En av tre drabbas
Ungefär en av tre hade minst en neurologisk funktionsnedsättning. Det kan jämföras med en av tio bland personerna i kontrollgruppen.
– Detta visar att även om den bakteriella infektionen är botad så är det många som lider av neurologiska funktionsnedsättningar efteråt, säger Federico Iovino.
Nu när de långsiktiga effekterna av bakteriell hjärnhinneinflammation är kartlagda kommer forskarna att gå vidare med fler studier.
– Vi försöker utveckla behandlingar som kan skydda nervcellerna i hjärnan under det tidsfönster på några dagar som det tar för antibiotika att få full effekt. Vi har nu mycket lovande data från mänskliga nervceller och ska precis gå in i en preklinisk fas med djurmodeller. Så småningom hoppas vi kunna presentera detta i kliniken, säger Federico Iovino.
Fakta om hjärnhinneinflammation – meningit
Bakteriell hjärnhinneinflammation, bakteriell meningit orsakas ofta av pneumokocker, Streptococcus pneumoniae. Bakteriell hjärnhinneinflammation kan drabba människor i alla åldrar. Den är dock vanligast bland nyfödda, yngre barn, ungdomar och äldre.
Infektionen är mycket allvarlig men kan idag botas med antibiotika. Ett problem är dock att antibiotika har svårt att tränga igenom blod-hjärnbarriären och nå hjärnan, vilket gör att det tar tid innan infektionen är bekämpad. Under den tiden hinner nervceller skadas och resultera i olika permanenta neurologiska skador.
Källa: Federico Iovino, Folkhälsomyndigheten och Centers for Disease Control and Prevention.
Federico Iovino, docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, federico.iovino@ki.se
Preeklampsi, havandeskapsförgiftning, är ett allvarligt tillstånd som kan uppstå under en graviditet. Tillståndet kännetecknas av ett högt blodtryck som kan orsaka skador på organ hos den gravida.
Preeklampsi och risk för hjärtkärl-sjukdom
Kvinnor med preeklampsi löper en ökad risk för hjärtkärl-sjukdomar senare i livet. Risken är upp till åtta gånger högre. De drabbas också i snitt tio år tidigare av hjärtkärl-sjukdomar jämfört med dem som haft en normal graviditet.
Källa: Lunds universitet
Vid preeklampsi stressas moderkakan och frisätter blåsor, så kallade vesiklar, som tar sig ut i den gravidas blodomlopp. De fungerar som en länk mellan moderkakan och den gravidas immunförsvar och innehåller genetiskt material som kan påverka cellfunktioner.
I en tidigare studie har forskarna sett att blåsorna, vesiklarna, kan ta sig in i den gravidas endotelceller i blodkärlen och påverka immunförsvaret. Forskarna har också visat att vesiklarnas genetiska innehåll, mikroRNA, kan omprogrammera celler.
Endotelceller finns på insidan av blodkärlen
Endotelceller är specialiserade celler som finns på insidan av blodkärlen och som framför allt har som funktion att skapa en barriär mellan blodet och vävnaderna. Bland annat reglerar de blodflödet, motverkar blodproppar och reglerar passagen av immunceller.
Källa: Lunds universitet
En hypotes från tidigare har varit att preeklampsin kan orsaka styvare blodkärl. Vilka mekanismer som i så fall ligger bakom har dock inte varit kända.
Blodkärlen får skador
I en ny studie från Lunds universitet har saken undersökts mer specifikt. I studien undersökte forskarna små vävnadsprover, inklusive blodkärl, som tagits från gravida i samband med planerade kejsarsnitt. Forskarna utsatte blodkärlen för vesiklar. Det visade sig att preeklampsi-vesiklar tas upp av endotelceller i kärlväggen och ”förstör” konstruktionen och uppbyggnaden hos blodkärlens endotelceller. Även underliggande kärlvägg påverkas.
– Kärlen som exponerades för preeklampsi-vesiklar drog ihop sig mer, vilket ger ett högt blodtryck, säger Lena Erlandsson, forskare vid Lunds universitet.
I en normal graviditet blir det lättare för blodet att cirkulera genom att blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Det såg också forskarna.
– De normala vesiklarna bidrog till att kärlen vidgade sig. Men när kärlen exponerades för preeklampsi-vesiklar är det som att deras mikroRNA har omprogrammerat endotelcellerna och skadat kärlen permanent, säger Lena Erlandsson.
Läkemedel kan stoppa
Går det då att hindra upptaget av blåsorna och dess innehåll och därmed skydda endotelcellerna och blodkärlen? Forskarna undersökte i labbet om olika läkemedel kunde blockera de receptorer som blåsorna använder för att ta sig in i cellerna. Om man kan blockera mekanismerna skulle man kunna reducera risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Det finns ett avregistrerat läkemedel som vi såg kunde blockera upptaget totalt. Däremot har vi i denna studie inte undersökt effekten av läkemedlet kliniskt, då det är avregistrerat och inte längre används. När man nu vet mekanismen kan framtida forskning inriktas mot nya läkemedel som blockerar upptaget av vesiklar, säger Stefan Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Drabbade behöver följas upp
Forskarna menar att studien ger ytterligare belägg för att kvinnor som har haft preeklampsi behöver en bättre uppföljning efter sin graviditet eftersom risken för hjärtkärl-sjukdom är så mycket högre.
– Kunskapen om att dessa kvinnor löper en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och stroke senare i livet är relativt ny. Det behövs mer forskning, men redan idag borde vården införa systematisk uppföljning av drabbade kvinnor för att ge information och livsstilsråd. Även specialister som kardiologer och allmänmedicinare behöver känna till detta för att kunna upptäcka och ge den här gruppen rätt behandling, säger Stefan Hansson.
Lena Erlandsson, forskare vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet lena.erlandsson@med.lu.se
– Avsiktlig viktminskning genom mer motion eller en hälsosammare kost kan vara bra för människors hälsa. Men oavsiktlig viktminskning som inte beror på hälsosammare beteenden kan tyda på en underliggande sjukdom, inklusive cancer, säger forskaren Qiaoli Wang vid Karolinska institutet.
I en ny studie har forskare undersökt kopplingen mellan oavsiktlig viktnedgång och risk för sjukdomar som cancer.
Viktminskning studerades
I studien ingick över 150 000 personer i USA. Deltagarna som var 40 år eller äldre följdes under mer än 30 år. Forskarna samlade in detaljerad information om vikt och motion vartannat år och kostdata rapporterades vart fjärde år.
Forskarna bedömde även beteenden som främjar viktminskning genom att utvärdera förändringar i deltagarnas kost och motion.
Bland studiens deltagare fanns till exempel en grupp där intentionen att minska i vikt bedömdes som hög. Personerna hade ökat sin fysiska aktivitet och förbättrat kosten. Men det fanns också en grupp där inga sådana förändringar hade gjorts. Intentionen att minska i vikt bedömdes därför som låg.
Oavsiktlig viktnedgång kan bero på cancer
Inom gruppen som inte medvetet försökt att minska sin vikt sågs en ökad risk för cancersjukdomar. Förekomsten av cancer under det kommande året var dubbelt så hög hos personer som gått ner mer än tio procent av sin kroppsvikt de senaste två åren, jämfört med dem som inte gått ner i vikt.
– Vi kunde se att risken var särskilt förhöjd för cancer i övre mag-tarmkanalen, hematologisk cancer, kolorektal cancer och lungcancer, men inte för bröstcancer, cancer i urinvägarna, hjärncancer eller melanom, säger Qiaoli Wang.
Bör träffa läkare för utredning
Enligt forskarna tyder studien på att personer som nyligen har gått ner i vikt, särskilt de som har en oavsiktlig viktminskning, bör träffa en läkare för att göra undersökningar.
– Om du förlorar i vikt utan att du har gjort förändringar i din kost och träningsrutin så bör du gå till en läkare för att kolla upp vad orsaken kan vara. Det finns flera tillstånd som kan resultera i oväntad viktnedgång. Läkare kan utvärdera om det är något som behöver utredas vidare, säger Qiaoli Wang.
Det är också viktigt för vårdgivare att ta hänsyn till oavsiktlig viktminskning vid bedömning av individuell cancerrisk, menar forskarna.
Qiaoli Wang, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, qiaoli.wang@ki.se
Hannele Junkala, lärarutbildare på Högskolan Dalarna, har analyserat sexualundervisningens innehåll i fem biologiböcker för högstadiet. Hon har också gjort observationer i klassrummen hos tre biologilärare i årkurs åtta.
Intersex och asexualitet
Hennes avhandling visar att sexualundervisningen har kommit en bit på väg i att spegla samhällsförändringar när det gäller samkönade relationer och transpersoner. Dock behövs ytterligare nyanser, menar hon.
Något som knappt syns i sexualundervisningen, till exempel, är intersex. Det är ett paraplybegrepp för mer än 40 könsvariationer utifrån olika kombinationer av kromosomer, inre och yttre könsorgan.
– I böckerna saknas även asexualitet, en sexuell läggning som innebär att en sällan eller aldrig upplever sexuell attraktion, säger Hannele Junkala.
Flersamma relationer, alltså relationer bestående av fler än två vuxna, förpassas i de få förekommande exemplen i läromedlen till länder långt borta, visar avhandlingen också. Det trots att sådana relationer finns även i Sverige.
Oväntade inspel kan skapa engagemang
I klassrumsundervisningen uppstår ibland också spänningar som lärare har att balansera, enligt avhandlingen. Det kan till exempel handla om transfobiska uttalanden som går stick i stäv med skolans värdegrund om att inte kränka människor utifrån könsidentitet.
– Under mina klassrumsbesök observerade jag hur lärare kunde använda sådana spänningar för att utmana fördomar och heteronormativa antaganden. Särskilt intressant var lärares hantering av oväntade inslag i klassrummet, säger Hannele Junkala.
Bland annat förekom att elever nämnde begrepp som cum, nut och NNN.
Nut och NNN, vad är det?
”Nut” är ett engelsk slanguttryck för manlig ejakulation.
NNN, ”No Nut November”, är en internetutmaning som handlar om att deltagare avstår från onani och orgasmer under november månad. Utmaningen uppstod i början av 2010-talet och växte i popularitet på sociala medier under och efter 2017.
– Ibland förbisåg läraren det, men när det oväntade istället fångades upp uppstod ett engagemang och diskussioner bland eleverna som bidrog till nytt innehåll i sexualundervisningen, säger Hannele Junkala.
Handlar om att förebygga kränkningar
Slutsatserna är att sexualundervisningens innehåll behöver utmanas och breddas.
– Ytterst handlar det om att förebygga kränkningar och mobbning genom att främja en sexualundervisning med möjligheter till igenkänning för alla elever, säger Hannele Junkala.
Hannele Junkala, doktorand vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, samt Genusforskarskolan, Umeå universitet hannele.junkala@umu.se
Tillgången på bete för renar har minskat under de senaste decennierna. En orsak är att marken används för annan verksamhet, till exempel skogsbruk, gruvor och vindkraft.
Men även klimatförändringar påverkar tillgången på mat. Ibland kommer inte renarna åt födan, som mestadels består av olika lavar, på vintern när isbildning kan uppstå över betesmarken. Isbildningen orsakas av regn och växlingar mellan varm och kall väderlek. Det här händer allt oftare och tidigare på vintersäsongen.
Renarna stödmatas på vintern
Som kompensation för förlorad betesmark erbjuds samebyar i vissa fall ekonomisk ersättning för att kunna utfodra sina renar under vintern.
På kort sikt leder stödutfodringen till förbättrad överlevnad, vikt och reproduktion. Men de långsiktiga effekterna har inte undersökts förrän nu.
I en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskaren Heidi Rautiainen undersökt hur utfodring påverkar renarnas val av betesmarker, betesbeteende och vikt under följande vinter.
– Det finns renskötare som tycker sig ha sett tecken på att renar som har blivit utfodrade när de är unga inte klarar sig lika bra på naturbete när de blir äldre, och om djuren blir sämre på att utnyttja naturbetet riskerar extensiva betessystem som renskötseln att förlora sin uthållighet. Mina studier bekräftar att det finns en sådan risk, säger Heidi Rautiainen.
Sämre på det fria betandet
Hennes undersökningar visade att vinterutfodring riskerar att minska renarnas förmåga att använda de naturliga betesresurserna.
Renar som utfodrats i hägn var sämre på att välja lavrika betesmarker när de var på fritt bete följande vintrar, jämfört med renar som varit på naturbete under hela livet.
Det här observerades trots att renar som varit frigående hela livet blev utfodrade i korta perioder när förhållandena för vinterbete varit svåra.
Viktig kunskap för renägarna
Kunskap om både kort- och långsiktiga effekter av utfodring, och om renarnas förmåga att nyttja naturbete, är viktig för renägare när de överväger om, när och hur de ska utfodra sina renar. Kunskapen är också viktig i samband med beslut om markanvändningsfrågor.
– När exploatering av mark i renskötselområdet leder till att förlorat bete behöver ersättas, bör andra alternativ än utfodring diskuteras. Utfodring kan ju även innebära en risk att renarna får sämre förmåga att nyttja den betesmark som finns kvar, säger Heidi Rautiainen.
Mer om studien
Heidi Rautiainen har även intervjuat renskötare i Sverige och Finland om deras erfarenheter. Den vanligaste huvudorsaken till att renarna behövde utfodras var i båda länderna förlust av betesmarker på grund av skogsbruk. När det gäller hur renarna påverkas var svaren mindre samstämmiga, men det som lyftes var bland annat kopplat till renarnas kondition, välmående och beteende.
Heidi Rautiainen, doktorand vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU.
Kvinnor som är undersköterskeelever inom gymnasiets vård- och omsorgsprogram uppger i intervjuer att de under praktikperioder har utsatts för sexuella trakasserier. Dessa kan ske i form av inviter eller kommentarer om kroppar och pojkvänner. Trakasserierna kommer från män som är patienter eller anhöriga till patienter.
– Att många av de elever vi har intervjuat mött sexuella trakasserier under sin praktik är egentligen inte så förvånande. Forskning visar att det inte är ovanligt inom vården, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och lärares praktik, Linnéuniversitetet.
Tas inte på tillräckligt stort allvar
Hur sexuella trakasserier kan hanteras och förebyggas ges inte den uppmärksamhet i utbildningen som eleverna skulle önska, enligt rapporten.
Många elever uppger i intervjuer att de inför sin praktik var oförberedda på sexuella trakasserier och även att de har upplevt att lärare, handledare och chefer på arbetsplatserna inte har tagit frågan på allvar.
Trakasserier är normaliserade
I vissa fall kan de som utsätter personal för sexuella trakasserier ha demensdiagnoser eller andra kognitiva nedsättningar, resonerar rapportförfattarna. Andra, inklusive anhöriga, är kognitivt välfungerande och kan därmed kan sägas vara fullt ansvariga för sina handlingar.
– De unga kvinnorna upplever att handlingarna bagatelliseras. Det kan bero på att sexuella trakasserier är så vanligt att det normaliserats inom yrket och inte upplevs ”vara så mycket att prata om”, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och lärares praktik.
– Ibland säger personal att patienten ”är sådan”. Vårdanställda skolas också i att vara förstående och sätta patienten i centrum, vilket kan bidra till att den egna utsattheten blir svår att tala om.
Elever vill ha vägledning
Eleverna efterlyser att frågan belyses mer, konstaterar forskarna. Eleverna önskar mer kunskap om sexuella trakasserier generellt och om hur trakasserier kan hanteras och förebyggas på framtida arbetsplatser.
– Det är viktigt inte minst för att de unga kvinnorna inte ska behöva känna att de står ensamma och oförberedda. Det är också en viktig arbetsmiljöfråga, säger Eva Klope.
Forskarna vid Linnéuniversitetet har genomfört tolv gruppintervjuer på lika många skolor med totalt 42 elever på vård- och omsorgsprogrammets tredje år. Intervjuerna genomfördes under det andra halvåret 2021 i ett tiotal kommuner i södra Sverige. 32 av de intervjuade var kvinnor och 10 män.
Maria Hedlin, professor vid Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet maria.hedlin@lnu.se
Psykisk hälsa och självkänsla kan förbättras om mindre tid läggs på sociala medier. Det visar en studie där unga vuxna begränsade användningen till en halvtimme om dagen.
Enstaka studier har tidigare studerat effekterna av att minska användningen av ett eller flera sociala medier. Men forskningen på området är fortfarande mycket begränsad, enligt psykologiforskare vid Lunds universitet.
De ville därför studera effekterna av att begränsa användningen av sociala medier till 30 minuter per dag. De ville också undersöka effekter av att bara använda sociala medier passivt, det vill säga ta del av innehåll som andra lagt upp men inte publicera eller dela material själv.
– Här ville vi undersöka om ett passivt användande har positiva effekter på grund av att det leder till en minskad emotionell och social investering i vad som händer på sociala medier, till exempel genom hur andra reagerar – eller inte reagerar – på det innehåll man publicerar, säger Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds universitet.
Unga vuxna i studie
I studien medverkade drygt 170 unga vuxna mellan 18 och 29 år. Deltagarna, som före studien ägnade cirka två timmar åt sociala medier varje dag, delades slumpmässigt in i tre grupper.
En grupp fick bara ägna sig åt sociala medier under 30 minuter per dag. En annan grupp fick använda sociala medier passivt, alltså bara skrolla andras inlägg. Dessutom fanns en kontrollgrupp som fick använda sociala medier som de brukar göra.
Studien pågick under tre veckors tid.
– Skillnaderna mellan kontrollgruppen och de som förändrade sitt sociala medier-beteende blev överraskande stora, säger Martin Wolgast.
Fokus och koncentration ökade
I jämförelse med kontrollgruppen upplevde deltagarna med begränsad tid på sociala medier – men även personerna som passivt tog del av innehållsflödet – att de blev mer fokuserade och koncentrerade på andra aktiviteter i vardagen.
De unga vuxna som begränsade sin tid på sociala plattformar uppgav dessutom minskade nivåer av nedstämdhet och stress. De hade också bättre självkänsla efter treveckorsperioden.
Ingen förändring vid passiv användning
De passiva användarna upplevde dock ingen förändring av det psykiska måendet.
– En möjlig tolkning är att detta beror på att vi blir mindre upptagna av att följa vilka reaktioner våra inlägg på sociala medier fått från andra användare, men att de negativa effekter som kommer ur exempelvis sociala jämförelser kvarstår, säger Martin Wolgast.
Mer om studien
Genomsnittet för deltagarnas användning av sociala medier före studien uppgick till cirka två timmar per dag. Före och efter den tre veckor långa studieperioden fick deltagarna uppge hur de mådde genom att besvara beprövade självskattningsmått, som mäter olika aspekter av psykisk hälsa och ohälsa.
Martin Wolgast, docent vid institutionen för psykologi, Lunds universitet, martin.wolgast@psy.lu.se
Det har länge varit något av en gåta varför sångfåglar lägger ned så mycket tid och energi per dag på att sjunga – även när inga artfränder finns inom höravstånd.
Nu har ett internationellt forskningsprojekt funnit svaret. Det är hannarna som övar sin skönsång för att kunna imponera på honorna och därmed få chansen att para sig.
Honor märker slarv direkt
Forskarna studerade inspelningar av fåglar av arten zebrafink före och efter deras dagliga träningspass.
I studien kunde forskarna se att efter en veckas uppehåll med sången hade fåglarnas röstmuskler förlorat 50 procent av sin förmåga.
Förändringarna gick tydligt att se när inspelningarna studerades i detalj, även om ett mänskligt öra inte kunde höra dem.
Fågelhonorna är dock synnerligen kräsna lyssnare och märker direkt om en hanne har slarvat med övningen, även om de bara pausar en dag. I försök valde honorna konsekvent hannar som inte hade gjort något uppehåll i sångträningen.
Många muskler inblandade i sång
Att sjunga kan verka enkelt men kräver i själva verket ett oerhört komplext samspel mellan ett mycket stort antal muskler.
Sångmusklerna hos människor är dock förvånansvärt dåligt utforskade och de stora tenorernas struphuvuden är något av affärshemligheter. Enligt forskarna är det därför intressant att kunna studera storsångare i djurriket för att kunna utveckla kliniska röstbehandlingsmetoder.
– Det anmärkningsvärda är att sångmusklerna tycks reagera tvärt emot andra muskler i kroppen på träning. Vi kunde se att röstmusklerna blev snabbare av träning, i stället för starkare och mer uthålliga som är hur arm- och benmuskler normalt reagerar när vi tränar på gymmet, säger biologiprofessorn Per Stål vid Umeå universitet.
Kan leda till bättre röstträning hos människor
Forskarna hoppas att studien på sikt ska kunna bidra till förståelse kring hur man även kan förbättra röstträning och rehabilitering bland människor.
– Om sången har exakt samma sociala funktion bland människor som bland fåglar, kanske vi ska låta vara osagt. Men muskulaturen för att frambringa sång är till stor del gemensam för alla ryggradsdjur, inklusive fåglar och människor, så därför är vissa av resultaten i studien förmodligen överförbara på oss, säger Per Stål.
Sångfåglar, eller osciner, är en mycket stor grupp fåglar, där många av våra vanligaste arter som kråkfåglar, starar, trastar, sparvar och finkar ingår.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Syddanska universitetet i Odense, universitetet i Leiden i Nederländerna, universitetet i Vermont i USA och Umeå universitet.
Per Stål, professor vid institutionen för medicinsk och translationell biologi, Umeå universitet, per.stal@umu.se
Utan en koldioxidskatt skulle utsläppen av växthusgaser från svenska tillverkningsföretag ha varit ungefär 30 procent högre år 2015, enligt beräkningar i en studie ledd av Christian Thomann, forskare i industriell teknik vid KTH.
– Det blir lönsamt att minska utsläpp. Företagen minskar sina skattekostnader om de kan reducera utsläppen, säger Christian Thomann.
Skatten funkar i praktiken
Sverige var ett av de första länderna att införa en koldioxidskatt 1991. Forskarna har tittat på effekter av prissättningen på utsläpp av koldioxid under 26 års tid, fram till 2015.
Sedan 2005 ingår stora svenska produktionsanläggningar i EU:s system för utsläppsrätter med syfte att minska utsläppen av växthusgaser.
– Eftersom utsläppen har minskat fungerar uppenbarligen skatten i praktiken. Och den tunga industrin finns fortfarande kvar i Sverige – så även i en liten öppen ekonomi som Sveriges är det möjligt att genomföra dessa förändringar med önskvärd effekt, säger Christian Thomann.
För vissa blir skatten bara en kostnad
Tanken är att systemet ska motivera företagen att ta egna initiativ för att minska sina utsläpp, exempelvis genom att satsa på fossilfri teknik. Studien visar att det fungerar i de flesta fall, men inte alla. För företag med stora utsläpp men med liten tillgång till finansiering finns en risk att skatten endast blir en kostnad, säger Christian Thomann. Utan en fungerande kapitalmarknad kan de stora utsläpparna inte göra nödvändiga investeringar i grön teknik.
– Det kan också behövas någon form av statligt stöd, exempelvis subventioner. Staten brukar vara med och bidra vid stora omställningar i samhället. Men det ska vara på ett försiktigt vis. Vissa statliga kreditgarantier kan behövas.
I en tidigare studie har Christian Thomann visat att bolag vänder sig till forskningen för att kunna minska utsläppen. Företag anställer forskare från universiteten för att fixa till och modernisera befintliga anläggningar.
Hur har företagen gått tillväga för att minska utsläppen?
– Det ska vi undersöka noggrannare i framtida studier. Men det handlar troligen om att sluta använda kol och övergå till el. De har bytt ut maskiner eller lärt sig att använda dessa mer effektivt.
Hur utsläppsminskningarna påverkar industrins produktion och lönsamhet är en annan fråga som Christian Thomann kommer att studera i kommande forskningsprojekt.
När priset för utsläppen höjs i Europa kan det vara befogat med robusta regler för införsel av varor till Europa från de länder som saknar klimatskatt, tillägger han.
– Detta för att ha en likvärdig konkurrens mellan länder med och utan koldioxidskatt.
Mer om studien och koldioxidskatten
Studien kartlägger koldioxidutsläpp från svenska tillverkningsföretag under 26 år. Syftet är att uppskatta effekten av koldioxidprissättning för utsläppsintensiteten på företagsnivå.
Uppgifterna om utsläpp omfattar 4000 företag inom 23 tillverkningsområden, från stål- och cementindustri till matproduktion. Slutsatsen är att koldioxidutsläppen från den svenska tillverkningsindustrin 2015 skulle ha varit ungefär 30 procent högre utan koldioxidprissättning.
Den svenska koldioxidskatten är en punktskatt på fossila bränslen som företag använder. Nivån på skatten baseras på hur mycket koldioxid som uppstår när man exempelvis eldar upp en ton kol. Företaget betalar motsvarande belopp i skatt. Svenska anläggningar med stora utsläpp är i dagsläget med i EU:s utsläppsrättssystem ETS. Mindre anläggningar betalar svensk koldioxidskatt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
