Stickning kan stärka personer som lever med psykisk ohälsa, visar en studie. Handarbetet ger möjlighet att hitta ett lugn och skapa struktur i vardagen.
Under senare år har intresset för stickning ökat och trenden verkar hålla i sig. Tidigare forskning har visat att stickning även kan förbättra hälsa och livskvalitet. Detta bekräftas i en ny studie från Göteborgs universitet.
– De som stickar har ett kreativt fritidsintresse som dessutom kan hjälpa dem att hantera sin vardag och på så sätt må bra. Jag är övertygad om att det är en del av svaret på varför så många stickar nuförtiden, säger arbetsterapeuten och doktoranden Joanna Nordstrand vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Sätt att hantera vardagen
Studien har undersökt hur personer som lever med psykisk ohälsa själva uttrycker vad stickning betyder för deras hälsa. Forskarna har samlat in 600 inlägg från ett internetforum där personer som stickar diskuterar sin hobby med andra. Inläggen analyserades med etablerade vetenskapliga metoder för analys av innehåll.
Resultaten visar tre tydliga spår för hur stickningen kan påverka hälsan. Handarbetet upplevs ge möjlighet att varva ner i vardagen. Hobbyn erbjuder också en identitet som stickare och ett kravlöst socialt sammanhang. Enligt studien kan stickningen även skapa en vardagsstruktur som personerna mår bra av.
Lugn, sammanhang och struktur
Generellt uppfattades stickning som en mycket uppskattad sysselsättning som främjar hälsan på både kort och lång sikt. Några som stickade upplevde också skillnad i sitt tänkande. Deras tankar blev klarare och mer hanterbara när de ägnade sig åt denna aktivitet.
– Arbetsterapeutens mål är att få vardagen att fungera. Här finns potential i stickor och garn som hälso- och sjukvården inte får missa, säger Joanna Nordstrand.
Befruktningen hos däggdjur börjar med att en spermie fäster till äggcellens omgivande hölje.
Ägghöljet består av långa kedjor av proteiner, så kallade filament. Dessa kedjor av proteiner måste spermien penetrera för att kunna smälta samman med ägget.
Nu har forskare i detalj kartlagt strukturen och funktionen hos proteinet ZP2, en komponent i ägghöljets filament som spelar en viktig roll för att reglera hur ägg och spermier interagerar med varandra vid befruktningen.
Äggets hölje blir hårt
– Det är känt sedan tidigare att ZP2 klyvs efter att den första spermien har tagit sig in i ägget, säger Luca Jovine, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.
– Nu kan vi visa hur denna händelse gör ägghöljet hårdare och ogenomträngligt för andra spermier. På så vis förhindras polyspermi, alltså att flera spermier smälter samman med ett enda ägg, vilket är ett dödligt tillstånd för embryot.
Avgörande för fertilitet
Förändringarna i ägghöljet efter befruktningen är också avgörande för kvinnans fertilitet eftersom de skyddar det växande embryot innan det implanteras i livmodern.
Den nya kunskapen kan därför få betydelse för utvecklingen av icke-hormonella preventivmedel som stör bildandet av ägghöljet, enligt forskarna. Dessutom förklarar studien kvinnlig infertilitet orsakad av förändringar i ägghöljet.
Studien visar också att en del av ZP2 som man tidigare trodde fungerade som en mottagare, receptor, för spermier inte är nödvändig för att spermierna ska kunna fästa till ägget. Detta väcker frågan om vad som är den verkliga spermiereceptorn på ägghöljet, något som forskarna planerar att undersöka vidare.
Luca Jovine, professor, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet luca.jovine@ki.se
Kolesterol är en typ av fett som är viktigt för många funktioner i kroppen, bland annat för att bilda hormoner och cellmembran. Men för mycket kolesterol i blodet, särskilt så kallat LDL-kolesterol, kan vara skadligt.
Det kan nämligen fastna på artärernas väggar och bilda plack som minskar eller blockerar blodflödet i kärlen. Detta leder till återförfettning, eller åderförkalkning, som är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke.
Levern reagerade direkt
I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet velat förstå hur olika vävnader i kroppen reagerar på höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet, som ibland kallas det ”onda” kolesterolet.
För att testa detta ökade forskarna kraftigt kolesterolhalten i blodet hos möss. Detta ledde till en snabb reaktion.
– Vi upptäckte att levern reagerade nästan omedelbart och avlägsnade en del av det överflödiga kolesterolet, säger forskaren Stephen Malin vid Karolinska institutet.
Speciella immunceller äter skadligt kolesterol
Men det var inte de vanliga levercellerna som reagerade. I stället aktiverades en typ av immunceller som kallas Kupffer-celler. De är kända för att känna igen främmande eller skadliga ämnen och äta upp dem. Upptäckten som gjordes i möss bekräftades även i vävnadsprover från människor.
– Vi blev förvånade över att levern verkar vara den första försvarslinjen mot överflödigt kolesterol och att Kupffer-cellerna var de som gjorde jobbet. Det visar att leverns immunsystem är en aktiv spelare i regleringen av kolesterolnivåer och tyder på att ateroskleros* är en systemisk sjukdom som påverkar flera organ och inte bara artärerna, säger Stephen Malin.
*Ateroskleros är det medicinska namnet på åderförkalkning.
Flera organ kan vara inblandade
Forskarna hoppas att ökad kunskap om hur olika vävnader kommunicerar med varandra vid höga kolesterolnivåer kan leda till nya sätt att förebygga, eller behandla, hjärt-kärlsjukdom och leversjukdomar.
– Vårt nästa steg är att titta på hur andra organ reagerar på överskott av kolesterol och hur de interagerar med levern och blodkärlen vid åderförkalkning. Det kan hjälpa oss att utveckla mer holistiska och effektiva strategier för att bekämpa denna vanliga och dödliga sjukdom, säger Stephen Malin.
Behovet av nya lösningar och material för att minska koldioxidutsläppen, som påverkar klimatet, är stort. Forskare i Umeå har nu undersökt om nordiska mikroalger skulle kunna användas för att tillverka nedbrytbar bioplast.
Nordiska mikroalger är små och oansenliga organismer som lever i vatten. De använder solenergi för att omvandla koldioxid till organiska molekyler genom fotosyntes.
Alger samlades in
Forskare har samlat in alger från sjöar och älvar runt Umeå för att testa om de kan användas för att producera biomassa på ett både miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.
I en avhandling har forskaren Martin Plöhn experimenterat med att mata mikroalger med avloppsvatten från massa- och pappersindustrin. Han upptäckte att mikroalgerna då växer snabbare och bättre. Han såg också att avloppsvattnet får algerna att lagra mycket socker.
Dessa sockerarter kan användas till att mata bakterier för att producera en helt nedbrytbar bioplast som kallas polyhydroxybutyrat, eller PHB.
Bioplast till vardagsartiklar
Den PHB som bildas kan extraheras från bakterierna och omvandlas till olika slags vardagliga plastartiklar, till exempel flaskor, påsar eller förpackningar.
– Fördelen med PHB är att istället för att brytas ned till mikro- och nanoplast som stannar kvar i miljön, bryts det ned helt och hållet som vilket annat material som helst på en komposthög i trädgården, säger Martin Plöhn.
En annan fördel med odlingen av mikroalger är att avloppsvattnet renas och koldioxid avlägsnas från miljön.
– Allt detta görs av mikroalger som är anpassade till ljus- och temperaturförhållandena i norr, så det behövs ingen extra uppvärmning eller belysning.
Återvinning av tungmetaller
Under projektet tittade forskarna också på föroreningar som finns i avloppsvatten, bland annat tungmetaller. De är mycket vanliga i industrier, till exempel inom galvanisering och gruvdrift.
Experiment visade att mikroalger kan binda ganska höga koncentrationer av tungmetaller, även när de förekommer tillsammans.
– Pågående forskning visar att det kan finnas möjlighet att återvinna dessa metaller från mikroalgerna och återföra dem till industrin, vilket skulle kunna minska behovet av utökad gruvdrift och risken för miljöföroreningar, säger Martin Plöhn.
Martin Plöhn, doktorand vid kemiska institutionen, Umeå universitet, martin.plohn@umu.se
Depression kan sannolikt kan ha många orsaker. Studier har visat att en del, men långt ifrån alla, personer med depression har förhöjda inflammationsmarkörer.
Inflammation som oftast inte märks
Forskare från Lunds universitet har sökt svar på en specifik fråga: Kan omega-3 med högt innehåll av fettsyran EPA, eikosapentaensyra, hjälpa mot depression om den deprimerade samtidigt har inflammation i kroppen? Forskarna avser i detta fall så kallad låggradig kronisk inflammation, som man ofta inte känner av själv.
– Den exakta orsaken till låggradig inflammation är inte klarlagd men det finns många faktorer som kan påverka, till exempel samsjuklighet med exempelvis reumatism, övervikt, stillasittande, rökning och ensidig kost, säger Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet och psykiatriläkare vid Region Skåne.
Alla deprimerade fungerar inte likadant
Klara Suneson säger att forskare historiskt sett ofta har jämfört deprimerade personer med ej deprimerade personer. Men det finns också skäl att jämföra olika grupper av personer med depression, eftersom deprimerade är en blandad skara människor.
– Någon är helt sjukskriven, någon annan jobbar heltid och skjutsar barn till fotbollsträning. Alla insjuknar inte av samma orsak, och svarar därför inte heller likadant på medicinsk behandling. Därför är det så viktigt att identifiera även biologiska markörer, som inflammation, säger Klara Suneson.
Eftersom gruppen deprimerade spretar finns skäl att tro att olika behandlingar fungerar för olika patienter, menar forskarna.
Alla fick hög dos av tillskott
I deras nya studie delades 101 patienter upp i flera olika analysgrupper utifrån graden av inflammation i kroppen. För att få delta i studien krävdes att antidepressivt läkemedel tidigare hade testats i minst sex veckor, utan att hjälpa.
Ingen placebogrupp fanns – även deltagare utan inflammation fick äta omega-3 under åtta veckor. Dosen var relativt hög, två gram EPA om dagen. Det kan jämföras med det som ofta är rekommenderad daglig dos på burkar med omega-3-kapslar, upp till knappt ett gram. EPA-dosen gavs som tillägg till sedvanlig antidepressiv behandling.
Tydligt förbättrat mående
I gruppen med högst inflammation märktes ingen förbättring av omega-3-tillskottet. Men för gruppen med låg inflammation var skillnaden tydlig, säger Klara Suneson.
– Vi såg en signifikant förbättring, både när vi gjorde en expertskattning utifrån 17 frågor som handlar om depression och när deltagarna själva fick skatta sitt mående avseende till exempel uttröttbarhet och sömnproblem.
De nya resultaten är en motvikt till vissa tidigare forskningsresultat då omega-3 inte sett ut att ha effekt på depression – men då inflammationsspåret inte har undersökts specifikt.
Flera frågor kräver svar
Nu står forskarna med nya frågor, som kräver ytterligare forskning: För dem som har svarat bra på omega-3 – kommer deras depression tillbaka om de slutar med tillskottet? Och kan måendet förbättras ytterligare efter längre tid? Åtta veckor, som i studien, är en ganska kort tid.
– Och om dosen höjs ytterligare, kan omega-3 då hjälpa även personer med höggradig inflammation? Vi får se om det blir vi eller andra forskare som undersöker detta vidare, säger Daniel Lindqvist.
Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet, psykiatriläkare vid Region Skåne klara.suneson@med.lu.se
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Sametinget, innehåller bland annat intervjuer och enkätresultat.
Om forskningen
Rapporten innehåller en kvalitativ del som baseras på intervjuer med samhällets stödfunktioner och en kvantitativ del med enkätresultat. Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen ”Samisk hälsa på lika villkor” som genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 samer i åldern 18–84 år i Sverige. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten ”Sexuell och reproduktiv hälsa” genomförd 2017.
Rapporten har tagits fram av forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa, vid Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa vid Ubmejen Universitiähta (Umeå Universitet).
Källa: Umeå universitet
Över hälften utsatta för sexuellt våld
Rapporten visar bland annat att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män är. Den visar också att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017. Det gäller de flesta typer av våld.
Här är några av resultaten i rapporten:
Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (drygt 55 procent)
Sju av tio har utsatts för psykiskt våld (drygt 68 procent)
Nästan var tredje har utsatts för fysiskt våld (cirka 28 procent)
Av forskningen framgår också att en större andel samiska kvinnor, jämfört med kvinnor i Sverige i stort, uppger att de har utsatts för de grövsta formerna av sexuellt våld. Det handlar om våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7 procent).
Svårt att ta hantera problemen
Forskarna har även intervjuat personer som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta människor i olika delar av den svenska delen av Sápmi. Forskarna drar utifrån denna del av forskningen följande slutsatser:
Våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.
Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.
Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.
– Vi hoppas att det som framkommer i rapporten kommer att leda till förändring och att regeringen och andra aktörer tar ett större ansvar för att motverka våldet, säger Jennie Brandén, statsvetare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
Resultaten är mycket oroande, menar Jennie Brandén.
– Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och vi ser att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet.
Jennie Brandén, postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa jennie.branden@umu.se
I Sverige är lakrits populärt, men det svarta godiset kan ha oönskade effekter. Nu visar en studie att även små mängder lakrits höjer blodtrycket i kroppen och kan belasta hjärtat.
Det är känt sedan tidigare att lakritsätande kan höja blodtrycket. Det beror framför allt på ämnet glycyrrhizinsyra som påverkar kroppens vätskebalans. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom.
Både EU och WHO bedömer att det sannolikt är säkert att få i sig 100 milligram glycyrrhizinsyra per dag för de flesta. Men i Sverige äter troligen fem procent av befolkningen mer lakrits än så.
Studie på lakritsätare
Forskare vid Linköpings universitet har velat testa om gränsen för intag av glycyrrhizinsyra verkligen är säker.
I en studie lottades 28 kvinnor och män till att antingen äta lakrits eller en kontrollprodukt som innehöll salmiak. Lakritsen innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra, alltså den dagliga mängd som anges som sannolikt säker för de flesta att äta.
Deltagarna, som var mellan 18 och 30 år gamla, åt lakritsen eller kontrollprodukten under två veckor. De fick sedan göra ett uppehåll under två veckor, och därefter äta den andra varianten. Genom detta kunde forskarna jämföra effekten av båda sorterna hos samma person.
Blodtrycket höjdes hos unga
Studiedeltagarna fick även mäta sitt blodtryck varje dag. I slutet av varje period mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalansen och hjärtats belastning.
– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger läkaren och forskaren Peder af Geijerstam vid Linköpings universitet.
Forskarna kunde också se att två hormon som reglerar vätskebalansen, renin och aldosteron, påverkas av lakrits. Nivåerna av båda dessa hormon sjönk vid lakritsätande.
Den fjärdedel av studiedeltagarna som var känsligast – baserat på att deras nivåer av hormonerna renin och aldosteron sjönk mest efter att de ätit lakrits – fick också något ökad kroppsvikt. Troligen beror det på ökad mängd vätska i kroppen.
Ökad försiktighet i rekommendationer
Den känsliga gruppen hade också höjda nivåer av ett protein, som utsöndras av hjärtat när det måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen. Detta tyder på ökad vätskevolym och belastning av hjärtat hos de personer som var mest känsliga för lakritsens effekter, menar forskarna.
– Våra resultat ger anledning att iaktta en ökad försiktighet avseende rekommendationer och etikettering för livsmedel med lakrits, säger Fredrik Nyström, professor vid Linköpings universitet.
Mer om lakrits och glycyrrhizinsyra
Lakrits framställs från roten av plantor av släktet Glycyrrhiza och har länge använts som naturläkemedel och smaksättare.
Koncentrationen av så kallad glycyrrhizinsyra i olika lakritsprodukter varierar mycket. Variationen kan bero på ursprung, lagringsförhållanden och vilken art lakritsroten kommer från. Dessutom anges inte mängden glycyrrhizinsyra på många produkter.
Studien vid Linköpings universitet är den första där mängden glycyrrhizinsyra noggrant mätts i den lakrits som testats, samtidigt som studien haft en kontrollgrupp.
När deltagarna i studien åt lakrits ökade blodtrycket med i snitt 3,1 mmHg.
Peder af Geijerstam, doktorand vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och ST-läkare i allmänmedicin, peder.af.geijerstam@liu.se
Fredrik Nyström, professor vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet, fredrik.nystrom@liu.se
I maj förra året hittades en död späckhuggare vid Hunnebostrand på västkusten.
Undersökningar visade att den nästan sju meter långa späckhuggaren var väldigt mager. Tänderna var nedslitna och många satt löst i tandköttet.
Inflammation i tandköttet kan ha gjort det svårt för späckhuggaren att äta. Det kan ha lett till utmärgling och död. En åldersbestämning har dock visat att späckhuggaren bara var 18 år gammal, något som överraskar forskare.
– Det är inte ovanligt att denna typ av späckhuggare har slitage på sina tänder, men med tanke på hur allvarligt nedslitna tänderna var på denna individ, misstänkte vi först att det var en äldre individ. Men våra undersökningar visar att den var betydligt yngre än vad vi först trott, säger Linnea Cervin, marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet.
Forskare ska undersöka vad tandslitaget beror på
Forskarna ska nu undersöka vad tandslitaget kan bero på. I samband med undersökningen av djuret togs också flera prover till museets miljöprovbank. Späckhuggarens skalle ingår nu i museets bensamlingar och kommer att bli viktig för forskningen. Det är den första skallen som kommit in till museet på 145 år.
– Denna individ är ännu en värdefull resurs för forskning och kommer vara det i många år framöver, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna vid Naturhistoriska riksmuseet.
Fakta om späckhuggare
Späckhuggare, Orcinus orca, är en tandval. Hanen kan bli upp till 9.5 meter lång och väga åtta ton. Honan kan bli upp till sju meter lång och väga runt fyra ton. Den döda späckhuggaren i Hunnebostrand vägde 2,8 ton.
Späckhuggare finns i alla större hav och ses nästan varje år utanför västkusten i Sverige, där den jagar makrill. Späckhuggare har färre och kraftigare tänder än de flesta andra tandvalar. Det är en anpassning till jakten på fisk men också på andra stora marina däggdjur, till exempel delfiner, tumlare, sälar och sjölejon.
Illegal avverkning och handel med trädprodukter hotar viktiga ekosystem i världen. Forskare försöker bekämpa denna verksamhet genom att ta fram en vetenskaplig metod som kan avslöja var timret har avverkats.
– Frågan blev ännu mer akut efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Ryskt timmer fortsätter att exporteras till EU och USA trots införda sanktioner, genom att timrets ursprung förvanskas. Den illegala timmerexporten delfinansierar Rysslands krig, säger Jakub Truszkowski, forskare i beräkningsbiologi vid Göteborgs universitet.
Kemisk ursprungsmärkning
Ett träd som växer påverkas av sin omgivning. Jordmån, miljöföroreningar och klimat sätter kemiska stämplar i virket. Det här kan forskarna utnyttja för att avgöra ursprunget, det vill säga var träden har huggits ner.
Först krävs att stora mängder referensmaterial samlas in. Med hjälp av maskininlärning kan forskarna sedan avgöra om den angivna avverkningsplatsen för timret stämmer eller inte.
900 trädprover från elva östeuropeiska länder, däribland Belarus och Ryssland, har samlats in.
– Vi valde ek, björk, tall och bok som alla är viktiga i timmerhandeln. Genom att analysera och jämföra virkets isotopkvoter och halterna av 15 olika spårämnen i trädproverna, kan vi ange växtplatsen inom 20 mils radie, säger Jakub Truszkowski.
Ursprung kan ses
Studien har resulterat i en stor referensdatabas om östeuropeiskt timmer. Den har även skräddarsytts för produkter som omfattas av sanktioner efter invasionen av Ukraina.
Data gör att virkets ursprung kan verifieras. Det går till och med att förutsäga platsen för avverkningen.
– Metoden behöver förfinas för att vi ska kunna ytterligare öka säkerheten och noggrannheten i våra förutsägelser. Den är fortfarande under utveckling och blir bättre ju mer data vi får till oss, säger Jakub Truszkowski.
Illegal avverkning av tropiska träd
Forskarna har fokuserat på den illegala timmerhandeln i Östeuropa, men metoden kan användas över hela jorden. Mer än hälften av avverkningen av tropiska träslag bedöms vara illegal.
– Det är viktigt att skydda skogar med hög biodiversitet från illegal avverkning. Genom att kunna spåra ursprunget av timret kan vi bekämpa detta, säger Jakub Truszkowski.
Jakub Truszkowski, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, jakub.truszkowski@gmail.com
Tidigare forskning har visat att personer med diagnosen adhd löper en ökad risk att dö i förtid. Det har däremot inte varit klarlagt om behandling med läkemedel kan påverka risken. Nu har forskare från bland annat Karolinska institutet undersökt om det finns ett samband.
Adhd-läkemedel minskar risken
I en registerstudie följdes närmare 150 000 svenskar som fått diagnosen adhd mellan åren 2007 och 2018. Personerna var mellan 6 och 64 år gamla.
Forskarna kartlade risken att dö upp till två år efter en diagnos. Över 56 procent av personerna i studien hade påbörjat medicinering mot adhd inom tre månader efter diagnosen. De jämfördes med personer som inte gjort det.
– Studien visade att det finns ett samband mellan medicinering efter diagnos och lägre risk att dö. Det gällde oavsett dödsorsak, men mest minskade risken att dö av onaturliga orsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger. Sambandet var inte lika starkt för risken att dö av naturliga orsaker, som fysiska hälsotillstånd, säger forskaren Lin Li vid Karolinska institutet.
Viktigt att snabbt få behandling
Risken att dö av onaturliga orsaker minskade med en fjärdedel hos gruppen som medicinerade. Eftersom det är en observationsstudie kan inte orsakssamband fastställas, men resultaten pekar på att det kan ha stor betydelse för personer med adhd att snabbt få läkemedel.
Men det finns samtidigt andra hälsoaspekter att ta hänsyn till när dessa mediciner skrivs ut, menar forskarna. Deras studier har tidigare visat att det finns ett samband mellan adhd-läkemedel och hjärt-kärlsjukdom.
Långsiktiga effekter ska studeras
Nästa steg för forskargruppen är att undersöka långsiktiga effekter av adhd-medicinering.
– Det blir avgörande att fastställa om fördelarna vi har sett i den här studien kommer att bestå över tid och att identifiera om det finns några ytterligare negativa effekter kopplade till långvarig medicinering, säger forskaren Zheng Chan vid Karolinska institutet.
Forskarna ska även studera effekter och mekanismer för olika typer av adhd-läkemedel och hur doser, behandlingslängd och könsskillnader kan påverka.
– Med hjälp av sådan kunskap kan läkare skräddarsy behandlingsplaner för personer med adhd för att maximera fördelarna med behandlingen och minimera riskerna, säger Zheng Chang.
Studien är ett samarbete med Örebro universitet, Indiana University i USA och University of Southampton i Storbritannien.
Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, zheng.chang@ki.se
I en avhandling har forskaren Pontus Bäckström tittat närmare på hur sammansättningen i en skolklass påverkar undervisningen och elevernas resultat.
Tidigare forskning om kamrateffekter i skolundervisning visar att elever gynnas av att gå i en klass med mer högpresterande elever. Hur mycket enskilda elever gynnas varierar dock.
– Det är självfallet flera faktorer som påverkar detta. En faktor handlar om studiemiljön, huruvida den är stökig eller ej. Men en annan faktor som tycks betydelsefull, och som jag utforskar i avhandlingen, gäller hur läraren påverkas av klassammansättningen. Genom att kombinera två teoretiska modeller undersöker jag om och hur detta sker, säger Pontus Bäckström vid Jönköping university.
Påverkar elevers individuella resultat
Avhandlingens resultaten visar att lärarens undervisning i viss utsträckning styrs och begränsas av klassens sammansättning, bland annat genom vilka förkunskaper klassens elever har.
Förkunskaper påverkar till exempel vilket innehåll läraren kan behandla i undervisningen och hur tiden kan disponeras. Det påverkar i sin tur elevernas individuella resultat.
– Framför allt tycker jag att avhandlingen visar att när vi studerar klassrumsundervisning kan vi inte betrakta läraren som en oberoende variabel. Läraren och lärarens undervisning påverkas av vilka förutsättningar som ges, där klassens sammansättning är en helt avgörande faktor, säger Pontus Bäckström.
Han lyfter fram undervisning i matematik som ett exempel.
– Hur ska en matematiklärare undervisa i procenträkning om en mycket stor andel av klassen vare sig kan multiplicera eller dividera.
Lärarens insatser väger inte upp
Hans forskning visar samtidigt att läraren har stor betydelse för elevers resultat. Att en elev själv uppfattar att läraren är tydlig i undervisningen – och bidrar med stöd och hjälp – har ett samband med högre elevresultat.
Däremot visar resultaten att dessa läraregenskaper inte tycks kunna väga upp de negativa effekter som klassammansättningen kan ha på individuella elevers resultat.
– Det förekommer i debatten utsagor om att det viktigaste för eleverna, även om de går i socialt utsatta skolor, är att deras lärare har ”höga förväntningar” på dem. Visst, det stämmer att det är viktigt, men mina resultat indikerar att det inte kan väga upp den styrande och begränsande effekten klassammansättningen kan ha på lärarens undervisning. Att påstå det är snarare djupt orättvist mot lärarna i dessa skolor, säger Pontus Bäckström.
Baseras på data om högstadieelever
Avhandlingen är baserad på tre olika studier av data för svenska högstadieelever. Två av studierna är baserade på data från den internationella undersökningen TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study.
– Detta innebär ju att resultaten i strikt mening endast kan generaliseras till denna rampopulation, men mina resultat passar väl in i en bredare internationell litteratur varför huvuddragen i resultaten med stor sannolikhet går att finna i hela grundskolan och gymnasieskolan, säger Pontus Bäckström.
Pontus Bäckström, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, pontus.backstrom@ju.se
”Siri”, ”Alexa” och andra röststyrda digitala assistenter har en del hunnit bekanta sig med. Varje gång man vill ha kontakt med assistenten måste man säga en speciell hälsningsfras, som ”Hej, Siri!”.
Men det är ett onaturligt sätt att kommunicera och dessutom uppstår ofta missförstånd. För att skapa ett bättre samspel mellan människa och maskin behöver man ta in fler komponenter från mellanmänsklig kommunikation. Det menar Razan Jaber som har disputerat i ämnet vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
– När du och jag pratar med varandra använder vi blickar för att stämma av att den andra lyssnar och förstår. Gester, miner, tonfall och kroppsspråk hjälper också till, säger Razan Jaber.
Fick bygga maskin med ögon
I experiment i sin forskning har Razan Jaber testat om kommunikation mellan människa och digital assistent förbättras när assistenten ”väcks” av att användaren tittar på den, och när assistenten kan visa att den lyssnar.
För att genomföra försöken behövdes en robotliknande högtalare med rörligt huvud och lysande ”ögon”. Någon sådan fanns inte på marknaden, så Razan Jaber och forskarkollegor i bland annat Japan tog själva fram en variant. De kallar den Tama.
Tre varianter av Tama. Bild: Donald McMillan.
Ögon lyser i olika färger
Tamas ögon lyser i gult, grönt eller rosa beroende på om den vilar, lyssnar eller pratar. Maskinen ifråga är ingen chattbot som självständigt svarar på frågor, utan snarare en smart högtalare som reagerar på mänskligt tal och mänskliga blickar.
Försökspersonen får intrycket av att maskinen agerar självständigt, men i själva verket kontrolleras den av en forskare som vill kunna iaktta kommunikationen.
Hjälp med lego, semester och matlagning
I ett försök fick deltagare bygga en legomodell med Tamas ”vägledning”. I ett annat experiment ombads två försökspersoner att, med Tamas hjälp, diskutera sig fram till vart de ville åka på semester. Vuxna i olika åldrar har också lagat mat med Tama som assistent.
Lysande assistent i köket. Bild: Razan Jaber.
Forskarteamet hade lagt in olika typer av information i systemet, till exempel alternativa ingredienser och tips för att underlätta matlagningen. Om testpersonen frågade kunde Tama till exempel tala om att smör kan ersättas med olja, eller att en mjölredning kan få soppan att tjockna. Men alla frågor kunde inte besvaras.
Ögonkontakt underlättar
En slutsats utifrån experimenten är att ögonkontakt kan göra att samtal flyter smidigare. Men utmaningar finns också. I ett matlagningsexperiment var samtliga testpersoner över 65 år och hade ibland svårt att höra och förstå instruktionerna.
Razan Jaber noterar också att försökspersonerna ibland talade med systemet som om de talade med en människa.
– De kunde till exempel fråga ”Var finns saxen?” och förväntade sig att Tama skulle ha koll på kökslådorna.
Sådana här system skulle även kunna ta hänsyn till gester, minspel och kroppsspråk, enligt Razan Jaber. För Tamas del väntar en uppgradering i form av hjul, för ökad rörlighet.
Maskiner diskuterar med oss
Med den senaste tidens utveckling inom generativ AI – alltså AI som kan skapa något nytt, som konst, texter och film – är det sannolikt att vi kommer kunna kommunicera mer naturligt med röststyrda assistenter framöver, säger Razan Jaber.
– Assistenterna kommer att bidra i diskussioner och möten på ett helt annat sätt, och även lösa mer avancerade problem.
Razan Jaberibraheem, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet razan@dsv.su.se
Svenska för invandrare, sfi, ska förbereda eleverna för att komma ut på arbetsmarknaden. Kommunerna har stor frihet att själva utforma utbildningen. Många anpassar den till kommande arbetsliv genom praktikplatser, yrkessvenska och yrkesinriktningar.
I en studie har språkforskaren Robert Walldén tittat närmare på en kommun i Skåne som erbjudit sfi-eleverna språkpraktik på olika arbetsplatser. De kunde till exempel praktisera på restauranger, inom vården eller på industriföretag.
Kontakt med vanligt svenska
Studien visar att eleverna hade positiva erfarenheter av att vistas på en vanlig arbetsplats. De fick möjlighet att prata mycket med både ungdomar och äldre.
– Många av eleverna har inte svenska omkring sig i sin vardag så det värderades väldigt högt av eleverna att prata med förstaspråkstalare av svenska, säger Robert Valldén, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.
Flera elever uppgav att dialekter och slang kan vara svårt att förstå, men att språkpraktiken ledde till att de fick uppleva vanlig svenska utanför klassrummet. De upplevde också att de hade en stöttande miljö omkring sig, och det var okej att prata lite fel utan att bli bedömda.
Annat fokus i klassrummet
Även tidigare forskning har visat att sfi-undervisning i klassrum inte är tillräcklig för att utveckla muntliga färdigheter. Eleverna i studien upplevde till exempel att undervisningen mest fokuserar på grammatik och skrivande – även om praktikkursen också innehöll muntliga presentationer och diskussioner.
– Man önskar sig att de ska förstå svenska som talas på olika sätt, bland olika åldrar och dialekter. Det kan man ta in i undervisning också exempelvis med filmklipp, men när det blir en autentisk situation ställs det på sin spets och blir en starkare upplevelse, säger Robert Walldén.
Kunskaperna måste in i undervisningen
Men han lyfter också fram utmaningar med praktikplatser i utbildningen. Bara för att eleverna är ute på praktikplatser lär de sig inte automatiskt språket, de nya kunskaperna måste användas i utbildningen. Många kommuner arbetar med detta på olika sätt, men forskningen vet inte hur det faller ut.
– Det visar att det är en utmaning för sfi att integrera kunskaperna i utbildningen. Rent didaktiskt och pedagogiskt finns det vinster med det. Det har efterlysts av forskning och den aktuella kommunens arbete med språkutvecklande uppgifter kopplade till praktiken är ett positivt exempel på hur man kan arbeta.
Viktigt för att utveckla språket
Satsningar på språkpraktik kräver också mycket resurser i form av planering. Det kräver också att rekryterare och handledare finns tillgängliga.
– Det är en satsning jag tycker är väl investerad, det var övervägande positiva erfarenheter från eleverna. De lärde sig inte bara yrkesspråk utan vardagliga ord och samhällsrelevanta ord. Det ska inte bara mätas genom om eleverna får jobb eller inte. Oavsett hur det blir med den saken ska de få möjlighet att utveckla språket, säger Robert Walldén.
Så gjordes studien
20 vuxna sfi-elever i en kommun i Skåne följdes i studien. De kom från olika länder, hade olika åldrar och varierande utbildningsnivåer. Eleverna fick välja en av tre branscher: utbildning och vård, hotell och restaurang eller industri, lager och logistik. Eleverna deltog på arbetsplatsen två dagar i veckan under 13 veckor. Eleverna fick praktikuppgifter som följdes upp under lektionstid.
Robert Walldén, docent vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet, robert.wallden@mau.se
Den globala fetmaepidemin har resulterat i en dramatisk ökning av fettlever. Sjukdomen beror på att fett inte får plats i fettcellerna. De lagras då i stället i levercellerna.
De flesta som drabbas av fettlever är män.
– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger forskaren Claudia Kutter vid Karolinska institutet.
Det har alltså varit känt att kvinnor har ett bättre skydd mot fettlever, men mekanismerna bakom skyddseffekten har varit mer oklar. Men nu kan en forskargrupp vid Karolinska institutet ha hittat svaret.
Östrogen påverkar protein
I en studie gjorde forskarna genanalyser av möss av båda könen som fått en fettrik kost. Vissa hanar fick även östrogen. Genom detta kunde forskarna identifiera ett protein med stor betydelse för utvecklingen av fettlever.
Proteinet, som kallas TEAD1, visade sig ha en övergripande roll i regleringen av hur levercellerna tar upp fett. Vid en blockering av proteinet skyddades levercellerna från den skadliga fettinlagringen. Möss som fick östrogenbehandling hade lägre aktivitet av proteinet och mindre fettansamling i levern.
I ett nästa steg testade forskarna att blockera proteinet i mänskliga leverceller. De fick då samma resultat.
– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller på att utveckla ett läkemedel mot cancer som blockerar TEAD1. Tack vare det kunde vi testa vår hypotes, säger Claudia Kutter.
Läkemedel utvecklas
Att TEAD1-proteinet även är inblandat i cancer är inget som oroar forskarna, snarare tvärtom.
– Eftersom aktiviteten av TEAD-proteiner är förhöjd i cancer, kan det vara positivt även ur cancersynpunkt att blockera TEAD i ett tidigt skede. Patienter som drabbas av levercancer diagnostiseras idag väldigt sent. Om man kan sätta in detta läkemedel tidigt i processen för att skydda patienten mot fettlever kan det förhoppningsvis även motverka en utveckling av levercancer, säger Claudia Kutter.
Läkemedelsföretaget kommer nu att inleda kliniska tester av läkemedlet som ett skydd mot fettlever. Forskning fortsätter också för att hitta ytterligare sätt att angripa sjukdomen.
– Vi vill fokusera på hur vi kan hitta sjukdomen tidigare samt nya målmolekyler för behandling. Det kan behövas olika angreppssätt för olika patienter beroende på kön och hormonstatus, säger Claudia Kutter.
Mer om fettlever
Fettlever kan orsakas av överdriven alkoholkonsumtion, men när sjukdomen beror på fetma har den fått namnet MASLD, metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease.
Enligt tidigare forskning är var tredje vuxen drabbad av någon grad av MASLD, som i värsta fall kan utveckla sig till cirros, skrumplever, och sedan levercancer.
Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, claudia.kutter@ki.se
All matproduktion har effekter på miljön eftersom den bidrar till global uppvärmning, försurning och övergödning. Sverige är till stor del även beroende av import av många grödor. Ett exempel är tomater från Nederländerna.
Nederländerna har statistiskt sett fler växthus än Sverige, och många används för tomatodling året runt. I Sverige är detta betydligt ovanligare.
Men vilken miljöpåverkan har odling av svenska tomater jämfört med importerade? Det har forskaren Daniel Danevad vid Högskolan i Gävle velat ta reda på.
– Att valet föll på just tomater var för det är en grönsak som till väldigt stor del importeras från Nederländerna och som oftast odlas i växthus. Växthusen i sin tur kräver stora mängder energi för uppvärmning och belysning, vilket påverkar miljön negativt, säger Daniel Danevad, forskare i energisystem vid Högskolan i Gävle.
Simulering och livscykelanalys
Han har använt simuleringar för att ta fram flera olika scenarier för växthus i båda länderna. Detta gjorde det möjligt att analysera hur faktorer som energibehov, val av energikällor och växthusdesign påverkade resultaten.
– Simuleringsresultaten kombinerades med metoden livscykelanalys, som är en metod som används för att beräkna produkters miljöpåverkan. På så sätt kunde resultaten ge en helhetsbild av vilken påverkan tomater kan ha på miljön, säger Daniel Danevad.
Resultaten visade att svenska tomater kan ha en lägre miljöpåverkan än nederländska tomater om de odlas i likvärdiga växthus – trots att det är kallare vintrar i Sverige.
Miljövänliga energikällor avgörande
Det som avgör hur miljövänliga tomaterna blir är växthusens läge och tillgång till energi med låg miljöpåverkan för att värma upp växthusen, konstaterar Daniel Danevad.
– Tillgång till lokala resurser som exempelvis industriell spillvärme och andra energikällor med låg miljöpåverkan kan ha en stor inverkan på resultaten.
Men det finns också andra faktorer som kan gynna svenska tomater.
– Svenska tomater hade dessutom fördelar relaterade till en kombination av lägre transportbehov och att svensk elektricitet i snitt har en lägre miljöpåverkan än nederländsk elektricitet, säger Daniel Danevad.
Den ökade användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den elektromagnetiska strålningen kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.
En stor internationell forskningsstudie, som pågått i nästan 20 år, har därför undersökt om personer som använder mobiltelefon mycket – och under lång tid – har en högre risk att drabbas av hjärntumör än andra.
Stort antal mobilpratare i studie
I studien ingick över 250 000 mobilanvändare i fem länder. De fick svara på detaljerade frågor kring användningen av sina telefoner. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att se om det fanns någon koppling till insjuknande i hjärntumörer.
Forskarna fann dock inget samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risk för tumörer i hjärnan.
– Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Tekniken ändras – fler studier behövs
Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som hade talat flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från personer som använt mobilen betydligt mindre.
Studien visar också att människor som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade frågeformuläret inte hade högre risk att insjukna än dem som använt mobiltelefon kortare tid.
Forskarna pekar på att resultaten från den så kallade COSMOS-studien kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.
– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
