Kemisten och datavetaren Cathrin Veenaas vid Umeå universitet har forskat om hur okända föroreningar i avloppsslammet kan identifieras och vilka av dessa som är viktiga. Och hur vi kan göra denna kunskap och de insamlade data tillgänglig för alla.
På grund av ett högt innehåll av näringsämnen används mer än hälften av avloppsslammet i Europa som gödselmedel på jordbruksmark. Och med tanke på alla saker som spolas ner i avloppet från hushåll och industri är det inte svårt att föreställa sig att det finns många andra ämnen i avloppsslam.
Endast ett fåtal av dessa har begränsats genom lagstiftning och övervakas regelbundet.
Cathrin Veenaas har använt avancerade analysverktyg och datautvärderingsmetoder för att analysera avloppsslam och identifiera okända föroreningar med hjälp av bred, förutsättningslös screening.
Verktyg för att prioritera föroreningar
– Många studier fokuserar på ett litet antal likartade föroreningar. I mitt arbete undersökte jag föroreningar av alla storlekar och fysikaliska-kemiska egenskaper. För att underlätta förfarandet utvecklade jag nya verktyg som kan användas för att prioritera bland de många föroreningar som finns i slam och identifiera de mest intressanta, säger Cathrin Veenaas.
Ett stort antal av de identifierade föroreningarna är kopplade till utsläpp från trafik. Här ingår till exempel polycykliska aromatiska kolväten, av vilka några kan orsaka cancer.
En annan stor grupp av föreningar innefattar läkemedel och hygienprodukter, bland annat UV-filter (beståndsdel i solskyddskrämer) och läkemedel som anti-depressiva mediciner. En analys av tendenser och förändringar över tid visade på en stark ökning av dessa läkemedel och UV-filter i avloppsslam.
Digitala arkiv säkrare
– Om vi hittar föroreningar med ökande förekomst i slammet betyder det att mängden som appliceras på jordbruksmark när slammet används som gödningsmedel ökar från år till år. Växterna, eller i detta fall grödorna, kan i viss mån ta upp föroreningarna och föra dem tillbaka till det mänskliga samhället, säger Cathrin Veenaas.
Traditionellt lagras prover fysiskt i miljöprovsbanker under långa perioder. Detta har emellertid flera nackdelar, till exempel nedbrytning under lagring och begränsad tillgänglighet, särskilt för personer från utlandet.
All data som Cathrin Veenaas tagit fram i sitt avhandlingsarbete lagras i nyutvecklade digitala arkiv för miljöprover.
– Digitala arkiv är mycket säkrare och har många fördelar, framför allt blir kunskapen och all data mer lättillgängliga. Forskare kan använda de digitala arkiven för jämförelser över längre tidsperioder såväl som jämförelse av data från olika länder, säger Cathrin Veenaas.
– Majoriteten av kranierna har spår efter läkta skador i samma område på huvudet. Det verkar repetitivt och det finns skillnader mellan kvinnor och män, berättar Anna Kjellström, som arbetar vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och en av forskarna som undersökt skallarna.
Skallarna kommer från en igenvuxen sjö i Motala som grävdes ut 2009–2013. Där hittade arkeologerna bland annat rester efter minst tio människor: nio vuxna och ett nyfött barn. Två av skallarna var fortfarande monterade på störar och minst sju har spår efter läkta skador som inte orsakats av fallolyckor.
Skallskadorna olika på kvinnor och män
Kvinnornas skallskador fanns i bakhuvudet och på höger sida av huvudet, medan männens fanns på ovansidan eller ansiktet. Forskarna tror dessutom att människorna efter döden förvarats eller begravts på något annat ställe och sedan transporterats till platsen där de hittades.
– Att så många av dessa individer hade läkta skador tyder på att de här människorna var speciella på något sätt, säger Anna Kjellström.
Det stora antalet fynd och att de är koncentrerade till ett ställe gör att forskarna tror att just de här människorna var av betydelse. Liknande fynd har inte påträffats tidigare i Europa, berättar Anna Kjellström.
Under äldre stenåldern för 8000 till 7500 år sedan var människorna jägare och samlare och levde i mindre grupper som följde med djuren efter årstidernas växlingar. Men det fanns platser där många grupper av människor samlades vid vissa tidpunkter under året.
Komplext stenålderssamhälle
Platserna hade stor ceremoniell betydelse och där kunde människorna bygga mer permanenta strukturer.
– Fynden ger en mer nyanserad bild av stenåldern – det var ett komplext samhälle som visar tydliga tecken på planering och organisering, säger Anna Kjellström.
Hanteringen av mänskliga kvarlevor gör att forskarna kan ana sig till att det även under stenåldern fanns en stor religiös tankevärld.
– Att placera huvuden på pålar kan ha varit någon form av skrämseltaktik för att skrämma fiender, men vi menar att agerandet lika gärna kan ha haft en annan innebörd för forntida människor än i dag.
– I vilket fall måste det ha varit en anslående och spektakulär syn, säger Anna Kjellström.
Kontakt: Anna Kjellström, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, Anna.Kjellstrom@ofl.su.se, 08-16 42 62
Fredrik Hallgren, Stiftelsen Kulturmiljövård, Fredrik.Hallgren@kmmd.se, 073-810 71 01,
I en studie från Göteborgs universitet kommer användare av personlig assistans själva till tals:
– De intervjuade i studien uttryckte att de ständigt måste vara beredda på att hantera omgivningens negativa attityder. Det finns föreställningar om att familjemedlemmar skor sig på personlig assistans, säger Elisabeth Olin, professor vid institutionen för socialt arbete.
Tillsammans med professor Anna Dunér har hon intervjuat 17 assistansanvändare för att ta reda på deras erfarenheter av att ta emot assistans av en familjemedlem. Assistansanvändarna i studien är kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar i åldrarna 19–58. De har anställt antingen en förälder, ett syskon eller sin partner som personlig assistent. Flertalet har också externt anlitade assistenter.
Assistansanvändarna uppgav både för- och nackdelar med sitt val. I studien framkom att de tycker att det är lättare att slappna av i sitt eget hem med en familjemedlem som personlig assistent. Det känns också mer pålitligt och tryggt med en familjemedlem och det underlättar att personen redan vet vad som behöver göras. Familjemedlemmen gör också ”det lilla extra”, vilket för en del inneburit att de kunnat uppnå egna mål och drömmar, som att studera på högskola.
Kombination
– Kombinationen att både ha extern assistans och familjeassistans var ofta en tillfredsställande lösning för många av de assistansanvändare som deltog i studien, säger Elisabeth Olin.
Assistansanvändarna i studien som enbart haft familjemedlemmar som personliga assistenter, och då oftast föräldrar, uppger däremot att detta försvårat deras möjlighet att utveckla ett självständigt liv. De känner sig idag mer beroende av familjen än de önskar.
– Ett viktigt resultat i studien är dock att det inte enbart är personen med funktionsnedsättning som blivit beroende av familjemedlemmen. Några deltagare i studien hade anställt en familjemedlem som sin personliga assistent på grund av att det sammanfallit med arbetslöshet. Nu är det familjemedlemmen som blivit beroende av sin anställning, en situation som snarast kan karaktäriseras av ett ömsesidigt beroende, säger Anna Dunér.
Resultatet visar också att det är viktigt för assistansanvändaren att familjemedlemmen kan skilja på rollen som arbetstagare och familjemedlem. Flera föredrar att anlita en extern assistent när det är dags för sociala aktiviteter utanför hemmets sfär. De vill på så sätt känna sig mer oberoende och undvika negativa kommentarer från omgivningen.
– De använder aktiva strategier och medvetna val för att kunna leva så självständiga liv som möjligt, säger Anna Dunér.
Kristin Blum har använt avancerad kemisk analys för riktad mätning av välkända miljögifter och förutsättningslös screening på jakt efter nya, okända föroreningar. Hon jämför rening i stora verk med markbäddar, som är en mycket vanlig teknik för små avlopp. Avskiljningen av föroreningar visade sig generellt vara lika bra eller bättre i markbäddar, men den varierar kraftigt mellan anläggningar och mellan kemikalier. Vattenlösliga föroreningar avlägsnades generellt sämre i både markbäddar och konventionella anläggningar.
Flera studier
Andra och tredje studien genomfördes i Fyrisåns avrinningsområde nära Uppsala där vatten och andra matriser provtogs i områden påverkade av små avlopp eller nedströms stora kommunala reningsverk.
– Flera av de föroreningar som den första studien identifierat som svåra att avskilja, visade sig också vara långlivade, lättrörliga och biotillgängliga. Jag påträffade dem exempelvis i fisk. Dessa kemikalier återfanns också långt från källan och nådde Mälaren som är en av Stockholms och Sveriges viktigaste ytvattentäkter, säger Kristin Blum.
Utsläppt mängd föroreningar per person och år visade sig vara högre under sommar och höst för vatten påverkade av stora reningsverk jämfört med vatten påverkade av små avlopp. Utsläppen från små avlopp sker längre bort från provtagningsplatserna än utsläppen från stora reningsverk vilket ökar betydelsen av biologisk nedbrytning, UV-nedbrytning samt inbindning till partiklar. En uppskattning av de studerade föroreningarnas ekotoxikologiska risker indikerade lika eller högre risker i områden påverkade av stora reningsverk jämfört med områden påverkade av små avlopp.
De tre första studierna visade på ett behov av förbättrad reningsteknik för vattenlösliga föroreningar vilket var i fokus i den sista studien. I den undersökte Kristin Blum hur utsläpp från markbäddar kan minskas med hjälp av biokolfilter.
– Resultaten pekar på att en biokol-sandblandning i markbädden ökar avskiljningen av föroreningar jämfört med enbart sand.
Den viktigaste byggstenen heter tubulin, som formar långa rör (mikrotuber). Rören ligger inuti spermiesvansen. På rören sitter tusentals motorproteiner fast. Motorproteinerna är molekyler som kan röra sig. Genom att sitta fast på en mikrotub och ”gå på mikrotuben bredvid” så drar motorproteinerna i spermiesvansen, som då böjs och därmed kan spermien simma.
– Det är helt otroligt att det kan fungera egentligen. Rörelsen av tusentals motorproteiner måste ju koordineras in i minsta detalj för att spermien ska kunna simma, säger Johanna Höög, som har lett studien.
Nobelprismetod
Det hela började med att forskarna vill se hur mänskliga spermiesvansar ser ut i 3D. Det skulle ge ledtrådar till hur spermier fungerar, på samma sätt som en ritning av en motor hjälper till att förklara hur den fungerar. Metoden att avbilda, som Joachim Frank, Jacques Dubochet och Richard Henderson tilldelades nobelpriset för 2017, ger 3D-bilder av hur celler är uppbyggda.
– När vi tittade på den första 3D-avbildningen av den allra yttersta biten av en spermiesvans fick vi syn på något vi aldrig sett förut inuti rören (mikrotuberna) – en spiral som sträckte sig in från spermietippen och var ungefär en tiondel av svansens längd.
Vad spiralen gör där och vad den består av, och om den är viktig för att spermierna ska kunna simma, är nu frågor som forskargruppen kommer att fokusera på att besvara.
– Vi tror att denna spiral möjligen fungerar som en kork inuti mikrotuberna (rören), så att de inte fortsätter att växa och krympa som de vanligtvis gör, utan att spermiens energi kan riktas helt och hållet mot att simma snabbt mot ägget, säger Davide Zabeo, som varit drivande doktorand bakom upptäckten.
Studien som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports är ett samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och forskare vid University of Colorado i USA.
Längst ut i spermiesvansens tipp fanns det nästan bara mikrotuber (turkosa på bilden), men inuti dessa tuber har nu forskare på GU upptäckt en spiralstruktur (grön) som aldrig setts förut.
Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi och det har historiskt visat sig vara svårt att utveckla ett effektivt och säkert vaccin mot kvarka. Tidigare vaccin på marknaden som bl.a. varit baserade på försvagade levande bakterier har visat sig kunna ge svåra biverkningar. Vi har istället använt oss av rekombinanta bakterieprotein som vaccinkomponenter vilket eliminera risken för svåra biverkningar. En utmaning med denna strategi är att bakterien kan producera ett mycket stort antal olika proteiner vilket gör det svårt att identifiera de mest lämpliga kandidaterna. Forskargruppen har därför testat ett flertal intressanta proteiner för att utveckla ett vaccin. De mest lovande proteinerna har på gennivå fuserats så att de ger upphov till proteiner som innehåller delar från flera olika proteiner (fusionsproteiner). Detta medför att kostnaden för varje delprotein sjunker och möjliggör att vaccinet riktas mot ett större antal målmolekyler än annars vore möjligt.
Inte bara för kvarka
Vaccination med fusionsproteinerna visade sig vara säkert och ge ett bra skydd mot kvarka. Vissa vaccinkompositioner visade sig skydda över 80 % av de infekterade hästarna.
– Konceptet med att använda rekombinanta fusionsproteiner som komponenter i ett vaccin är inte begränsade till utvecklingen av vaccin mot kvarka utan håller nu på att appliceras inom andra vaccinprojekt, säger Bengt Guss.
Kvarka
Kvarka är mycket smittsam övre luftvägsinfektion som drabbar hästar. Sjukdomen förkommer globalt och antalet rapporterade utbrott i Sverige är ca100 per år att jämföra med Storbritannien där man uppskattar att det är ca 600 utbrott per år. I Sverige är utbrott av kvarka anmälningspliktigt och drabbade stall ska isoleras. Förutom lidande hos drabbade hästar orsakar utbrott av kvarka stora ekonomiska problem för hästnäringen.
Publikation:
Artikeln har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Vaccine
– De exakta orsakerna till skillnaderna är okända. Ett sätt att minska skillnaderna är att öka följsamheten till det nationella vårdprogrammet så att alla med prostatacancer får god och jämlik vård, säger Katarina Tomic, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.
I studien fann man skillnader mellan män med högst och lägst inkomst för de flesta kvalitetsindikatorer som undersöktes. Män med högst inkomst diagnostiserades oftare efter hälsoundersökning, de hade mindre svår cancer vid diagnos och kortare väntan till operation.
Höginkomsttagarna fick även oftare botande behandling för mellan- och högriskcancer och hade något bättre operationsresultat. För män med metastaser och högriskcancer var dödligheten något lägre för män med högst inkomst.
Störst skillnad i dödlighet mellan grupperna var det dock för andra orsaker, som hjärt- och kärlsjukdomar. Bland män över 65 år var den sammanlagda risken för död av alla dödsorsaker hälften så stor bland män med högst inkomst jämfört med dem med lägst inkomst.
Studien är gjord utifrån data i Nationella prostatacancerregistret, NPCR. Totalt har man studerat cirka 75 000 män med prostatacancer under perioden 2007-2014. Sambandet mellan socioekonomisk status, mätt med inkomst och utbildningsnivå, och diagnostisk aktivitet samt behandling undersöktes med hjälp av data i NPCR och flera andra sjukvårdsregister och demografiska databaser med information om störfaktorer som samsjuklighet och opererande sjukhus.
– Våra resultat är i överensstämmelse med tidigare studier som baserats på mindre detaljerade data säger Katarina Tomic.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Cancer.
Digitaliseringen i den svenska skolvärlden har pågått i decennier. Det finns tydliga krav på att digital teknik ska integreras i undervisningen och från och med juli 2018 skärps kraven. Under flera år har stora investeringar gjorts inom digital teknik i skolvärlden. Ändå beskrivs ofta förändringsarbetet som trögt, enligt Sara Willermark, doktorand i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst.
– Lärare har stor handlingsfrihet när det gäller att utforma sin undervisning och pedagogik, säger hon. Det varierar stort mellan klassrummen när det kommer till digitalisering. Det finns eldsjälar som brinner för att undervisa med stöd av digital teknik. Men många lärare tycker att omställningen är problematisk eftersom de anser att de saknar användbar kompetensutveckling och tydliga direktiv om hur den här utvecklingen ska gå till.
Studerade nordiskt utvecklingsprojekt
Sara startade sin forskning 2013 med att följa ett treårigt skolutvecklingsprojekt där 60 grundskolelärare från Sverige, Norge och Danmark tillsammans med 32 forskare utvecklade digital didaktisk design tillsammans. De tog fram nya undervisningsaktiviteter inom olika ämnen med stöd av digital teknik. Genom att engagera sig i lärarnas arbete och göra deltagande observationer, intervjuer och analyser fick Sara fram bilder av hur lärprocessen såg ut. Hon fördjupade sig sedan i vilka möjligheter och utmaningar som lärare möter i den här typen av utvecklingsarbete och hur utbildningsinsatser kan utformas för att ge lärarna ett bra stöd.
Tidskrävande utvecklingsarbete
En av hennes slutsatser är att lärarnas utvecklingsarbete måste utgå från de behov och förutsättningar de har i vardagen.
– Flera av lärarna som jag har intervjuat vill ha utbildningsinsatser på sin arbetsplats. Både för att bli bekväma med tekniklösningarna som finns på skolan och för att sedan kunna omsätta pedagogiska idéer i praktiken.
– En annan slutsats är att utvecklingsarbetet är tidskrävande. Lärarna behöver få tid att utveckla, experimentera och reflektera över sin egen undervisning över tid. Fokus bör ligga på hur den digitala tekniken kan användas för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål. Dessutom behöver skolan utveckla metoder för att kontinuerligt följa upp och stödja utvecklingsarbetet.
Verktyg för skolans ledare
I avhandlingen presenterar Sara en rad rekommendationer för hur man kan utforma utbildningsinsatser så att lärarna får ett bra stöd när de utvecklar sin undervisning med digital teknik utifrån ett tekniskt, pedagogiskt och ämnesmässigt perspektiv.
– Det är rekommendationer som skolledningar och politiker kan ta del av. Jag är också kapitelförfattare till en nyutgiven populärvetenskaplig bok som riktar sig till lärare och lärarstudenter som vill ha stöd och tips: Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö.
Sara är övertygad om att digital teknik blir en ännu mer naturlig del av skolans undervisning inom en snar framtid.
– Skolan bör spegla samhällsutvecklingen och eleverna har förväntningar på att skolan använder digital teknik eftersom den är en naturlig del av deras liv.
I en studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i JAMA Ophthalmology, visas ett tydligt samband mellan ögonsjukdomen ROP (prematuritetsretinopati) och låga nivåer av fettsyran arakidonsyra i barnens blod. Det väcker hopp om ett nytt sätt att skydda extremt tidigt födda barn från den synhotande ögonsjukdomen.
Fettsyra som tillskott till för tidigt födda barn – Det är helt nytt att vi ser en så stark koppling. Hur vi än tittar och räknar så är det hela tiden låga nivåer av arakidonsyra som är tydligast associerat med sjukdomen, säger Chatarina Löfqvist, docent i experimentell oftalmologi och försteförfattare till artikeln.
Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP, en sjukdom som drabbar extremprematurer (barn som föds före vecka 29 i graviditeten). Hos dessa barn har blodkärlen som försörjer näthinnan oftast inte hunnit växa klart. Barnen riskerar att få synskador och i värsta fall kan de bli blinda till följd av näthinneavlossning.
– Det vi tror och det vi hoppas är att man ska kunna ge barnen arakidonsyra, höja nivåerna och på så sätt minska mängden ROP och förhindra att barnen blir blinda, fortsätter hon.
Kartlade alla fettsyror Att hitta biomarkörer för sjukdomen har därför varit viktigt. I den aktuella studien undersöktes nivåerna av ett tjugotal olika fettsyror i blodet på totalt 90 barn, födda före graviditetsvecka 28 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
– Arakidonsyra verkar vara viktigt under precis hela graviditeten, som en byggsten för membran. Mamman flushar över arakidonsyra till barnet, och ligger själv på betydligt lägre nivåer. Därför tror vi att det är viktigt att de för tidigt födda får det här som tillskott, säger Ann Hellström.
Ett för tidigt fött barn undersöks för ögonsjukdomen ROP av professor Ann Hellström. Bild: Ann-Sofie Petersson
Att det blev så tydlig träff på just arakidonsyra förvånade forskarna, under ledning av professor Ann Hellström. Fettsyran tillhör familjen omega-6 som förknippas med inflammationer och hjärt-kärlsjukdom vid höga nivåer hos vuxna. Under fostertiden kan det dock vara annorlunda.
– Många gånger introducerar man nya behandlingsformer på känsla och tyckande, men evidensen finns inte alltid där. Nu har vi något helt nytt att gå på, en fettsyra vi inte alls hade förväntat oss, tack vara att vi sökte evidens och kartlade samtliga aktuella fettsyror, konstaterar Ann Hellström.
Hypotesen ska nu prövas i en ny studie på totalt 210 barn på neonatalavdelningarna i Göteborg, Lund och Stockholm. Barn ska ges ett kombinationstillskott av omega-3-fettsyran DHA, som också är viktig för uppbyggnad av kärl och nervvävnad, och omega-6-fettsyran arakidonsyra. Den senare ingår inte i de nutritionstillskott som för tidigt födda får direkt efter födelsen i dagsläget.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att även om de relativa riskerna är stora så är de absoluta riskerna för CP och epilepsi små.
– Det innebär att även de flesta barn med mycket låga Apgarpoäng inte utvecklar CP eller epilepsi, säger Martina Persson, barnläkare och docent vid Karolinska Institutet och en av de ansvariga forskarna bakom en omfattande observationsstudie.
Apgar är ett poängsystem som används rutinmässigt vid förlossningar för att bedöma det nyfödda barnets vitalitet vid en, fem och tio minuter efter födelsen. Apgarskalan går mellan 0 och 10 poäng, där 10 poäng tyder på att barnet mår mycket bra.
Det är känt sedan tidigare att låga Apgarpoäng på 0-6 vid en eller fem minuter efter födelsen är kopplat till ökad risk för cerebral pares (CP) och epilepsi och att mycket låga Apgarpoäng på 0-3 vid tio minuter innebär en markant ökad risk för CP.
Det har däremot varit oklart om det finns ett linjärt samband och om även små förändringar på Apgarskalan vid de olika tidpunkterna påverkar risken för neurologisk sjuklighet. För att ta reda på detta har forskare vid Karolinska Institutet analyserat data från det medicinska födelseregistret i Sverige.
Över en miljon barn i studien
Studien omfattade drygt 1,2 miljoner barn utan missbildningar födda i fullgången tid under åren 1999–2012. Barn som diagnostiserats med CP eller epilepsi före 16 års ålder identifierades i olika nationella register med hjälp av diagnoskoder. Forskarna beräknade sedan riskerna för CP och epilepsi för varje Apgarnivå vid fem och tio minuter efter födelsen och i relation till förändring i Apgarpoäng mellan fem och tio minuter.
Totalt drabbades 1221 barn (0,1 procent) av CP och risken ökade successivt ju lägre Apgarpoäng barnet hade vid fem minuter. Jämfört med barn med full Apgar (10 poäng) vid fem minuter, sågs en nästan fördubblad risk för CP hos barn med Apgar på 9 poäng, medan en Apgar på 0 poäng vid fem minuter var förenat med en cirka 280 gånger högre risk för CP.
Ännu högre risker sågs vid liknande Apgarpoäng vid tio minuter. Totalt drabbades 3975 barn (0.3 procent) av epilepsi och även där ökade risken successivt ju lägre Apgarpoäng barnet hade vid fem och tio minuter, men inte lika uttalat som för CP.
Första fem till tio minuterna viktiga
Även små förändringar i Apgarskalan mellan fem och tio minuter efter födelsen visade sig påverka riskerna. Till exempel hade barn med Apgarpoäng 7-8 vid fem minuter och 9-10 vid tio minuter högre risk att drabbas av CP eller epilepsi än barn som hade Apgarpoäng 9-10 vid båda dessa tidpunkter. Högre risk för epilepsi observerades också hos barn som fått full poäng vid fem minuter och 9 poäng vid tio minuter, jämfört med barn som fått full poäng vid båda dessa tidpunkter.
– Resultaten visar att det är viktigt att utvärdera det nyfödda barnets vitalitet både vid fem och tio minuter, även om Apgarpoängen är nära normal vid fem minuter. Det är också angeläget att man aktivt arbetar med de barn som inte har full Apgarpoäng eftersom det sannolikt förbättrar barnets utsikter, säger Martina Persson.
Några av studiens styrkor är att den är baserad på ett stort antal individer och att man kunnat ta hänsyn till många så kallade störfaktorer i analyserna. Forskarna poängterar dock att det är en observationell studie och att några säkra slutsatser om orsakssamband mellan Apgarpoäng och risk för neurologisk sjuklighet hos barnet därför inte kan dras.
Forskningen finansierades av bland annat Forte, Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Kontakt: Martina Persson, barnläkare, docent, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, Martina.Persson@ki.se, 073-980 5959
Dagens jordbruk domineras av högavkastande ettåriga grödor som vete och ris, men försök att förädla fram flerårig spannmål pågår nu på många håll i världen, bland annat vid SLU.
Torka är en stor utmaning för jordbruket globalt. Även i Sverige kan brist på vatten vara ett problem och det kommer troligtvis att bli vanligare i takt med att klimatet förändras. Perenna grödor har djupare rötter och kan nå vattenkällor som ettåriga grödor inte kommer åt.
De fleråriga grödorna skulle också kunna vara bättre för miljön på fler sätt, till exempel genom att ge minskad erosion och ökad inlagring av kol. En annan förhoppning är att fleråriga grödor ska vara ett hållbart alternativ på torrare platser.
Men är fleråriga grödor verkligen bättre i ett torrare klimat?
– Det saknas vetenskapligt underlag för den slutsatsen, menar SLU-forskaren Giulia Vico.
Det större rotsystemet gör att de kan lagra mer vatten och därmed tål torka bättre. Men samtidigt kräver de mer vatten än ettåriga grödor. Eftersom de har större bladyta avges mer vattenånga vid transpirationen, som är en viktig process i fotosyntesen. Dessutom ger fleråriga grödor mindre skörd i genomsnitt så det blir mindre skörd per liter vatten.
– Vi behöver veta mer innan vi lanserar fleråriga spannmålsgrödor som en lösning. Vår studie är såvitt vi vet det första försöket att göra en omfattande utvärdering som inbegriper både vattenanvändning och skördenivåer, säger Giulia Vico.
Helhets-modeller som går att jämföra
Hon och Nathaniel Brunsell har gått igenom den vetenskapliga litteraturen och sammanställt befintliga data över egenskaper hos fleråriga grödor. Sedan konstruerade de en modell där man kan jämföra fleråriga grödor med ettåriga i olika klimat (till exempel hur mycket det regnar och hur nederbörden fördelar sig under året). Det går också att titta på om det behövs extra bevattning.
Provodling av en perenn stråsädesgröda – ett domesticerat ”vetegräs” (Thinopyrum intermedium) som kallas kernza – i ett fältförsök vid SLU i Alnarp. Bild: Linda-Maria Mårtensson
Modellen visar att det inte finns något enkelt svar på om fleråriga grödor är bättre anpassade för ett jordbruk i torra områden eller inte. Det beror på till exempel hur djupa rötterna är, hur stora skördar man siktar på, hur mycket vatten som bladen förlorar via transpirationen och under hur många år den fleråriga grödan kan skördas.
– Tyvärr finns stor brist på grundläggande data om fleråriga grödor och då blir det svårt att utvärdera dem. Som tur är verkar det som om studier som ger mer data är på gång, säger Giulia Vico.
Fleråriga grödor ger stabilare skörd
En sak modellen bekräftar är att fleråriga grödor i torra områden kan ge mer stabila skördenivåer från år till år tack vare de djupare rötterna. Man har inte samma chans till toppskördar som med ettåriga motsvarigheter, men risken att bli helt utan mat minskar också. Det kan ha stor betydelse särskilt i ett framtida mer extremt klimat.
– Det visar att de djupa rötterna är en viktig egenskap att ta vara på vid förädlingen av fleråriga grödor, säger Giulia Vico.
Hon tror att fleråriga grödor kan vara en del av framtidens hållbara jordbruk, men menar att det är viktigt att ta reda på under vilka förhållanden de ger mer fördelar än nackdelar.
Vattenanvändningen en viktig pusselbit – några andra aspekter är:
Skördarna. En ettårig gröda ger en större skörd än en flerårig gröda ger under det första året. Det krävs därför att framtidens fleråriga grödor har en mycket hög tillväxt följande år för att de ska vara konkurrenskraftiga alternativ. Detta är något som kan vara möjligt med tanke på att det finns fleråriga grödor med stor produktion av biomassa, till exempel lusern och rödhirs.
Miljön. Fleråriga grödor skulle också kunna vara bättre för miljön på flera sätt. Bevuxen mark ger mindre läckage av växtnäring och mindre erosion. Dessutom ökar mängden mikrober och mångfalden av nematoder när jorden inte störs lika ofta.
Acceptans. Det är viktigt att de fleråriga grödorna fungerar i odlingssystemen och att lantbrukarna vill odla dem.
Kontakt:
Giulia Vico, Institutionen för växtproduktionsekologi; Enheten för växtekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, giulia.vico@slu.se, 018-67 14 18
Det är Espen Fengsrud, hjärtspecialist och specialist på hjärtrytmrubbningar vid Örebro universitetssjukhus som har undersökt förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation. Han ville veta vilken påverkan det hade på framtida förekomst av förmaksflimmer, sjuklighet och dödsorsak.
Cirka 3 procent av befolkningen har förmaksflimmer i någon form och förekomsten ökar med stigande ålder. Blodförtunnande medicin reducerar risken för stroke med 70 procent.
– Studien där patienterna följdes upp efter femton år visade att förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation är en riskfaktor för bortgång i förtid. Detta oavsett om flimret uppkommer före eller efter operation, säger Espen Fengsrud.
Patienter med förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation ska i dag erbjudas blodförtunnande medicin för att skydda mot stroke. På sikt behövs bättre uppföljning för att fånga förmaksflimmer och en sådan studie har påbörjats vid Universitetssjukhuset Örebro.
Titthålskirurgi är en säker och effektiv behandling
Espen Fengsrud har också undersökt titthålskirurgi vid kranskärlsoperation, så kallad endoskopisk ablation. Med den metoden går man in med tre titthålsportar i bröstkorgen och bränner på utsidan av hjärtat.
Resultatet visar att metoden var säker och effektiv. I jämförelse med konventionell behandling visade studien en minskning av förmaksflimmer hos de patienter som hade haft det under mer än ett år.
– Alla patienter monitorerades kontinuerligt under ett år via en rytmdetektor som opererades under huden. Dessutom följdes de med ultraljud, arbetsprov och livskvalitetsenkäter under året. Hjärtats pumpförmåga förbättrades, fysisk arbetsförmåga ökade och det ledde till subjektivt förbättrad hälsa, säger Espen Fengsrud.
Bränning av förmaksflimmer
Patienter med ihållande symptomatiskt förmaksflimmer mer än ett år har tidigare inte haft något annat behandlingsalternativ än reglering av hjärtfrekvensen. Forskningen visar att dessa patienter kan förbättras efter titthålskirurgi. Behandlingen kan kombineras med kateterablation.
– Det innebär att man går in via ljumsken och bränner på insidan av hjärtat. Det är en etablerad behandling hos patienter med högsymptomatisk växlande förmaksflimmer med kortare varaktighet. Det är jag och en ytterligare läkare som utför det ingreppet hos oss, avslutar Espen Fengsrud.
Universitetssjukhuset Örebro var först i Sverige med kateterablation, bränning, av förmaksflimmer och det infördes på sjukhuset år 2001.
I enlighet med nya europeiska riktlinjer krävs ett nära samarbete mellan hjärtarytmidoktorer och thoraxkirurger i ett förmaksflimmerteam, vilket finns sedan flera år på sjukhuset.
Forskarna har specifikt undersökt IT-mässan SETT, som fått stort genomslag bland skolaktörer i Norden. IT-mässan SETT utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.
– Forum och event av denna typ skildras ofta som en ny typ av underifrån framväxande folkrörelse som genom mötesplatser kan påverka beslutsfattare och stärka lärarprofessionen, men vad event inom IT-området tillåter i form och utbyte för lärare och skolledare är väldigt begränsat och ensidigt, säger Catarina Player-Koro, en av forskarna bakom studien.
Digital teknik som lösning på allt
Eventen har fått ett allt större inflytande över policyfrågorna när det gäller digitalisering, och är exempel på mötesplatser där privata och offentliga aktörer och intressen möts. Här framställer vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer och skolaktörer digital teknik som lösning på ofta komplexa problem i skolan.
När det gäller SETT samarrangerar en rad olika aktörer som vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer men även kommuner och fackförbund. Internationellt finns motsvarande event som BETT, BETT Latin America, EdTechXAsi med flera.
– SETT-mässan är en del i en ny typ av policyprocess som vi ser internationellt och som drivs av en ekonomisk agenda. Det problematiska är att en betydande del av policyarbetet, riktat mot skolans innehåll, läroplan, resurser och teknik, sker utanför de vanliga demokratiska forumen för skolbeslut, som klassrum, skolor, kommuner och stat, säger Annika Bergviken-Rensfeldt.
Lärarnas får svårt att göra sig hörda
I sin studie har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media. Forskarnas huvudsakliga resultat är att SETT och liknande mässor bör ses som en del i ett globalt policynätverk där idéer, teknik och föreläsare av olika slag rör sig över olika länder och sammanhang och därigenom sätter agendan för skolans digitalisering. Ofta gör detta att agendan blir likriktad, ytlig, anpassad till kommersiella intressen snarare än pedagogiska.
Studien beskriver detaljerat villkoren för mässdeltagarna och hur mässan erbjuder en tillrättalagd förmedling av budskap, med liten möjlighet utbyte av kunskap och information lärare emellan.
Lärarna på plats har få möjligheter att göra sina röster hörda, att påverka, ifrågasätta eller på andra sätt uttrycka kritiska kommentarer eller inbjudas till längre diskussion. Lärarna på plats visar sig också ha svårt att uppfatta vem som är budbärare för budskapen. Teknikföretag, apptillverkare, lärare och forskare kan ha lika stort inflytande över vad man anser värdefullt.
– Kravet om att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet blir i relation till detta omöjlig för lärare att bedöma och de uppfattar det som att mässan ska förmedla det som de förväntas göra i klassrummet, säger Catarina Player-Koro.
Slogans som lösning på komplexa problem
Istället för utbyte av kunskap och information erbjuds budskap i form av korta slogans som lösning på de komplexa utmaningar som finns inom utbildningssystemet. Såväl programmering som inkludering har sin plats, ”Programmering och kodning – tillgängligt för alla”, ”Förbättrade studieresultat”, ”Inkludering för invandrare”.
Formen för detta är oftast starka berättelser om framgångsrika metoder och en marknadsplats för säljbara applikationer och metoder. Sällan framställs utmaningar och problem med digital teknik utifrån en skolvardag.
– Eftersom vi idag har öppnat skolan för både privata och offentliga intressen på olika sätt är det också viktigt att undersöka konsekvenserna av det. Om den här typen av IT-mässor är vad lärare erbjuds som fortbildning inom IT i skolan är det väldigt problematiskt, säger Catarina Player Koro.
– Samtidigt finns det en demokratisk potential i en mer öppen diskussion om IT i skolan, men då måste de offentliga intressena få ett större inflytande över vilka frågor som är viktiga för lärare och skolor.
Alla maskiner som sätts på den europeiska marknaden måste uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i det europeiska maskindirektivet. CE-märket på maskinen betyder att tillverkaren intygar att kraven följts. Ett styrsystem ska vara konstruerat och tillverkat så att riskfyllda situationer inte ska uppstå. Men det kan vara svårt att veta vilka regler som gäller. RISE har skrivit två rapporter om maskiners styrsystem, EU:s maskindirektiv och säkerhet för operatören.
Kraven på säkra styrsystem beskrivs i europeiska standarder. Riskanalysen resulterar i behov av olika grad av riskreducering. Graderingen av riskreducering sker i ”PL” (Perfomance level) eller ”SIL” (Safety Intergity Level). Den första rapporten, Safety-related Machine Control Systems using standard EN ISO 13849-1, är skriven på engelska och riktar sig till utvecklare av styrsystem.
– Det kan vara svårt för den som konstruerar styrsystem att veta hur kraven ska tolkas, sägerJohan Hedberg som ansvarar för automationsgruppen på RISE Elektronik.
– Och när man väl identifierat vilka krav som ska uppfyllas gäller det att kunna visa att maskinstyrningen verkligen är säker. RISE jobbar med både små och stora företag. Vi hoppas våra rapporter kommer att vara till hjälp i utvecklingsarbetet.
Den andra rapporten, Maskinstyrningar i praktiken, handlar om maskindirektivet och reglerna för CE-märkning. Rapporten är skriven på svenska och beskriver bakgrunden för maskinsäkerhet, säkra styrsystem och säkerhetskomponenter. Några exempel ges på maskiner och riskreducering.
De extremt energirika strålarna skapades nyligen i samarbete med brittiska kollegor. Experimenten inom laserfysik är banbrytande och genomfördes under de mest extrema förhållanden som är möjliga på jorden. Forskarna har också kunnat mäta en effekt – strålningsdämpning – som kan spela en viktig roll för fysiken runt svarta hål och neutronstjärnor.
– Vi har jobbat länge för att kunna göra den här typen av experiment. Därför är det roligt att vi verkligen lyckades mäta strålningsdämpningen och hur elektronerna bromsas in. Att vi samtidigt satte ett världsrekord är grädde på moset, säger Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik på Chalmers.
Teori blev praktik
Han har tillsammans med Chalmerskollegan Tom Blackburn och tidigare kollegorna Anton Ilderton och Chris Harvey tagit fram de teoretiska beräkningar som användes för att genomföra experimentet. Det är den brittiska experimentalisten Stuart Mangles vid Imperial College i London som har lett arbetet med att göra praktik av teorin, så att det avancerade experimentet kunnat genomföras.
För att kunna skapa rekordstrålarna och se strålningsdämpningen använde fysikerna laserpulser som är en miljon miljarder gånger starkare än ljuset på solens yta. De krockade dessa pulser med ultrasnabba elektroner, något som kallas för en comptonkälla. I den våldsamma smällen skapades ljusstrålar med energier som slog världsrekord.
Illustrationen visar hur elektroner (i blått) krockar med en laserpuls (grön/magenta) och skickar ut gammastrålar (gult). Bild: Tom Blackburn
I krocken omvandlades elektronernas energi till ultrakorta pulser av extrem gammastrålning. Samtidigt som strålarna skapades bromsades elektronerna in dramatiskt.
Fysiken bröt samman
Denna inbromsning kallas strålningsdämpning, och tros ha en mycket viktig roll för fysiken runt neutronstjärnor och svarta hål. Gammastrålarna från experimentet var ett tecken på att man framgångsrikt hade lyckats mäta strålningsdämpning. Mätdata från experimentet antyder också att krocken mellan elektronerna och laserpulsen var så kraftfull att den klassiska fysiken bröt samman, och kvanteffekter blev betydande.
– Det här kan vara ett första steg mot att skapa unika strålnings- och partikelkällor. Sådana kan användas för andra experiment och ny grundforskning, till exempel när det gäller att förstå astrofysikaliska miljöer, säger Mattias Marklund.
Experimentet som ligger till grund för upptäckten utfördes på Astra Gemini-lasern vid Rutherford Appleton-laboratoriet, som drivs av Science and Technology Facilities Council, i Storbritannien.
Artikeln:
Experimental evidence of radiation reaction in the collision of a high-intensity laser pulse with a laser-wakefield accelerated electron beam. Physical Review X.
Kontakt:
Mattias Marklund, professor, institutionen för fysik, Chalmers, mattias.marklund@chalmers.se, 031-772 39 39
De är inte för inte som nyblivna föräldrar går runt och nosar på bebisens huvud hela tiden. Förutom att det är alltigenom mysigt, verkar bebisdoften även ha en positiv effekt på hjärnans belöningscentra, och göra människor mer glada och harmoniska.
– En kollega som precis hade fått barn berättade hur underbart det var att lukta på sin bebis huvud och när jag fick min dotter tyckte jag likadant. Vi bestämde oss därför för att undersöka exakt hur bebisars kroppslukt påverkar människor, säger Johan Lundström, luktforskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Bebisdoft liknar psykofarmaka
I sina försök lät forskarna 30 kvinnor lukta på mössor som burits av nyfödda medan de studerade deras hjärnor med magnetkamera. Resultatet från när de luktade på bebismössorna jämfördes sedan med resultatet från när de luktade på andra lukter. Det visade sig att bebisdoften hade en liknande effekt på hjärnan som psykofarmaka.
Enligt Johan Lundström befinner sig forskningen ännu på ett väldigt tidigt stadium. De har än så länge inte har lyckats identifiera exakt vilka kemikalier som finns i bebisdoften.
– En bebis kroppslukt innehåller i snitt 150 kemikalier och vi har ännu inte identifierat vilka som ger dessa effekter. Vi har hittat vissa indicier och mönster, men det är komplext. Så vi är långt i från att testa det på människor, säger Johan Lundström.
Det är också oklart huruvida män ock kvinnor reagerar lika på doften eftersom alla försök hittills har gjorts på kvinnor.
Färre biverkningar av medicin via näsan
– Vi har fått pengar för att göra studier på män, men inte kommit igång med det ännu. Min teori är dock att det inte är någon skillnad.
Skulle det visa sig att det faktiskt går att bota depressioner med bebisdoftande nässpray kan det, enligt Johan Lundström, revolutionera hur vi intar läkemedel. Åtminstone när det kommer till psykofarmaka.
– Problemet med alla kemikalier som ska in i hjärnan är att de måste passera blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan. Därför krävs det ganska höga doser, vilket kan ge många biverkningar. Luktnerven går dock rakt in i hjärnan och kan därför transportera kemikalierna den vägen.
Lång, kort, bred, smal – en näsa kan se ut på en mängd olika sätt. Gemensamt för alla näsor är att de består av slemhinnor och, i de flesta fall, luktceller vilka har stor påverkan på vår hälsa.
Klamydia-vaccin i nässpray
Förutom att vara ovärderlig när det kommer till lukt och smak, är näsan och dess slemhinnor intressanta för läkemedelsutvecklarna. Vid viss vaccinering kan näsan komma att ersätta sprutor och kanyler.
Vid Örebro universitet håller man just nu på att utveckla ett vaccin mot den utbredda könssjukdomen klamydia, som ska tas via näsan med hjälp av en nässpray.
– Vacciner är de bästa förebyggande hälsovårdsinsatserna vi har i världen. Ändå finns det bara vaccin för 25-30 humansjukdomar trots att det finns hundratals infektionssjukdomar där man skulle ha nytta av det, säger Sören Andersson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Örebroforskarnas metod bygger delvis på tidigare forskning Göteborgs universitet som visar att vaccin i näsan ger ett starkt immunförsvar i könsorganen.
Det beror på att kroppens slemhinnor hänger ihop, från näsa till mag- och tarmkanal till ändtarm. Enligt Sören Andersson finns två tredjedelar av kroppens immunsystem mellan munhåla och ändtarm.
Alla slemhinnor hänger ihop
– Vi har mycket immunologisk vävnad och celler längs dessa slemhinnor. Man kan se det som ett stort immunologiskt organ.
Forskarna har hittills gjort studier på möss som först fått vaccinet och sedan infekterats med klamydia. Det visade sig att alla möss blev infekterade, men att infektionen läkte ut mycket snabbare hos möss som hade fått vaccinet.
Blodprov konstaterade en mycket högre mängd antikroppar hos de vaccinerade mössen, vilket visar på att vaccinet är verksamt i hela kroppen och inte bara i näsan. Det är dock ännu oklart i vilken koncentration och dos som vaccinet ska ges i och Sören Andersson räknar med att det tar fem till tio år innan det finns en färdig kommersiell produkt.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
