De gifter som inaktiveras, så kallade lipopolysackarider (LPS), kommer från bakteriernas cellväggar och ger upphov till en inflammatorisk reaktion. Reaktionen är en nödvändig del av vårt immunförsvar då vi snabbt svarar på och bekämpar inträngande bakterier. Den kan dock överaktiveras och bli skadlig, något man ser vid infekterade sår i huden, infektioner i olika organ, eller vid bakteriespridning till blodet vilket kan leda till sepsis.
– Vi vet från tidigare studier vad de här peptiderna har för uppgift, men nu har vi i laboratoriet kartlagt hur de bär sig åt för att successivt dämpa en inflammatorisk reaktion, säger Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
– De flesta läkemedel idag syftar till att mer eller mindre blockera målet helt, exempelvis en receptor. Men då riskerar vi en inaktivering av immunförsvaret som kan vara ogynnsam och direkt farlig. Kroppens egna försvarsmekanismer går försiktigare fram och agerar på ett så kallat transient sätt, där peptiderna bara berör sitt mål en kort stund för att exempelvis dämpa en inflammation mot normalisering. Det är de här peptidernas naturliga funktioner som vi vill utveckla i nya läkemedel, säger Artur Schmidtchen, som forskat inom området medfödd immunitet i över 20 år.
Peptiderna som återfinns i trombin, ett vanligt blodprotein, är dessutom multifunktionella och kan angripa flera mål till skillnad från dagens läkemedel.
Hudforskarna vill nu i patientstudier utveckla en peptidgel för förbättrad sårläkning.
– Det är det primära målet, men vi kommer även att titta på möjligheten att ta fram nya läkemedel mot infektion i ögon och olika inre organ. Det blir ett nytt sätt att utan antibiotika kunna förebygga både infektion och inflammation.
Kontakt:
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, Tel: 046-2224522 eller 0733-336431, e-post: artur.schmidtchen@med.lu.se
Attityderna har blivit sämre men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen, konstaterar Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern.
– Det förändrade politiska klimatet när det gäller immigration i allmänhet och de nyanlända i synnerhet kan ha påverkat synen på mångfald. Vi ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender.
– Tyvärr innebär detta fokus att alla de välfungerande relationerna mellan människor i stadsdelar, skolor och på arbetsplatser får mindre uppmärksamhet.
Attityderna har försämrats Undersökningen genomförs för tolfte året i rad och omfattar en enkät till 613 personer i åldern 18-75 år som är bosatta i Sverige. Enkäten visar att det är bland kvinnorna som attityderna har försämrats kraftigt och det gäller både lågutbildade och högutbildade. Även personer över 50 år sticker ut med en ökad negativ syn.
Fortfarande anser sex av tio, 59 procent, att den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen, men detta resultat tangerar det rekordlåga andelen 2010. De senaste tre mätningarna visar också på en negativ trend, från 65 procent 2014. Även de som helt tar avstånd från detta påstående har ökat och når rekordhöga 22 procent, från 18 procent 2016 och 11 procent 2014.
– Det finns flera tänkbara faktorer som vi tror kan förklara denna förändring och det har att göra med den politiska och sociala situationen i Sverige och i Europa. Vi ser hur strukturell och institutionell diskriminering av minoriteter, på grund av etnicitet, religion, ras med mera, ger upphov till ökad intolerans hos större delar av befolkningen vilket i sin tur leder till diskriminerande maktförhållanden i samhället, säger Fereshteh Ahmadi.
Hon konstaterar också att mediebilden av ökad rasism och främlingsfientlighet kan vara en förklaring.
– Medier, politiker, forskare och opinionsbildare bidrar också till att stärka fördomar genom att i stor utsträckning framställa invandring som ett problem. Mediabilden av farliga män från vissa regioner som kommer hit för att begå sexuella övergrepp, kan ha påverkat särskilt kvinnor.
Erfarenheterna har förbättrats Samtidigt ökar andelen som säger sig ha goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund, i skolan eller på jobbet, till 74 procent, den högsta uppmätta andelen någonsin. Undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda. Högutbildade är mest positiva och för unga fås rekordhöga mätvärden, men fortfarande föredrar 23 procent att ha svenska kollegor. Åtta av 10 anser att människor med utländsk bakgrund skall ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar.
– Lågutbildade personer har de mest negativa attityderna, personer med högre utbildning har mer positiva attityder. En förklaring kan vara att de med högre utbildningsnivå ofta har en stabil sysselsättningssituation som gör att de kan känna sig mindre hotade, medan lågutbildade känner att de marginaliseras och försummas och blir ett offer i samhället.
Diagram ur mångfaldsbarometern. Bild: Högskolan i Gävle
– Ökade negativa attityder gentemot invandrare kan generellt också bero både på känslor av oro över omfördelning av resurser, i kombination med utsatta arbetssituationer, och en drastisk ökning av inflödet av migranter.
Religion kontroversiellt ämne
Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv når rekordlåga nivåer och det är främst män över 50 år, med grund- eller gymnasieutbildning, som står för försämrade attityder. Allt fler anser också att muslimska kvinnor är mer förtryckta och att islamska friskolor motverkar integration och att böneutrop stör mer än kyrkklockor.
Acceptansen till slöja har förändrats, en majoritet tycker fortfarande att det är oacceptabelt med slöja på arbetsplatsen eller i skolan, men andelen som tycker att det är acceptabelt har nästan tredubblats, från 12 till 30 procent. Vad gäller förändringar i attityder till slöja på allmänna platser, är nu flera positiva än negativa.
Medan 46 procent är positiva till att ge människor med utländsk bakgrund möjlighet att bevara sina kulturella traditioner, är 39 procent negativa och 15 procent neutrala.
Majoriteten positiva till utländska grannar Lite mer än en tredjedel föredrar fortfarande svenska grannar. Men en majoritet, 53 procent, skulle inte flytta om nyanlända flyttade in i deras trappuppgång. Det är en ökning med nio procent från 2016. Knappt hälften, 45 procent, anser inte att nyanlända är mer högljudda och stökiga än svenskar, också det en ökning från den senaste undersökningen.
– Där det inte finns något personligt förhållande och kontakt mellan minoritets- och majoritetsgrupperna finns det större risk för uppkomsten av negativa attityder. Detta kan i sin tur förklara varför respondenter i vår studie som har haft mindre erfarenhet och kontakt med invandrare visar mer negativa attityder, säger Fereshteh Ahmadi.
Hon påpekar att unga är underrepresenterade i undersökningen.
– Om denna generation, som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade påverkat resultatet.
Mångfaldsbarometern har genomförts sedan 2005 och kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Sedan år 2013 genomförs studien vid Högskolan i Gävle. Enkäten har skickats ut per post till 613 personer i åldern 18-75 år som är bosatta i Sverige.
Kontakt:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 0090-543 50 82 207, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11
– Det här är nedslående och hittills okända siffror. Studien talar för att vi måste anstränga oss ännu mer för att behandla de tidigt drabbade patienterna stringent och på så sätt minska riskerna för komplikationer och förtida död, säger Araz Rawshani, forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och Nationella Diabetesregistret.
Tidigare okända effekter av kön och ålder
Forskningen bygger på ett omfattande material från registret där 27 195 individer med diabetes typ 1 följts under i genomsnitt tio års tid. Gruppen har jämförts med 135 178 diabetsfria kontrollpersoner ur allmänna befolkningen, med samma fördelning när det gäller kön, ålder och hemlän.
Att diabetes typ 1 medför lägre förväntad livslängd är känt sedan tidigare. Fram till nu har det dock varit oklart om och hur mycket åldern vid insjuknandet, samt kön, påverkar såväl livslängd som riskerna för kardiovaskulär sjukdom.
Sannolikheten för svår hjärt-kärlsjukdom generellt visade sig vara 30 gånger högre för dem som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder än för kontrollpersonerna. Vid diabetesdiagnos i åldern 26-30 år ökade motsvarande risk med faktor sex.
Kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt
En av de högsta noterade riskökningarna i studien gäller hjärtinfarkt hos kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes innan de fyllt tio år. Dessa kvinnor löper 90 gånger ökad risk att drabbas jämfört med diabetsfria kontrollpersoner.
– Studien ökar möjligheterna för ett individanpassat omhändertagande. Vi vet med säkerhet att om vi håller nere blodsockernivåerna på patienterna så minskar riskerna för skador på exempelvis hjärta-kärl, och det är därför viktigt att de som tidigt fått typ 1-diabetes kommer ifråga för både evidensbaserade läkemedel och moderna tekniska hjälpmedel för att mäta blodsocker och ge insulin, säger Araz Rawshani.
Prognosen bättre för varje år som går
– Samtidigt är det viktigt att tolka studien i ljuset av de enorma framgångar som ändå ägt rum de senaste decennierna, fortsätter han. I dag är behandlingen av typ 1-diabetes mycket god och för varje år som går kommer prognosen att bli bättre. De som lever och insjuknar i dag kan se fram emot ytterligare förbättringar i livslängd och livskvalitet.
Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Flertalet insjuknar i åldern 10-14 år. Antalet diagnoser bland barn ökar och andelen drabbade är bland de högsta i världen, Sverige är tvåa efter Finland. Mellan 50 000 och 60 000 personer i Sverige har sjukdomen.
– Ur patientperspektiv är den här studien enormt viktig. Plötsligt kan vi svara på frågor om komplikationer och förväntad livslängd som vi inte har kunnat tidigare. Nu finns robusta bevis på att överlevnaden i hög grad beror på när i livet man får sjukdomen, och att det är skillnad på män och kvinnor, säger Araz Rawshani.
Allt fler kontor saknar individuella platser för medarbetarna. En sådan typ av flexibla arbetsplatser är aktivitetsbaserade kontor, vilket innebär att man ska kunna välja mellan olika arbetsställen utifrån arbetsuppgift. Lokalerna är därför anpassade efter om arbetsuppgifterna kräver koncentration och ostördhet, eller om en grupp behöver arbeta tillsammans.
Skadligt sitta för mycket Stillasittande är förknippat med hälsorisker som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer. Eftersom kontorsanställda tillbringar mellan 60 och 80 procent av sin tid sittande har aktivitetsbaserade kontor setts som en möjlighet att öka rörligheten. Men om de verkligen gör det har det hittills funnits lite forskning om.
Under tre år har forskare vid Högskolan i Gävle följt hur cirka 500 anställda vid Trafikverket upplevde de första stora kontorsförändringar som myndigheten genomfört på flera ställen i Sverige. Det gäller övergången från cellkontor och kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor.
Med hjälp av enkäter fick de anställda svara på hur de mår, hur tillfredsställda de är med olika aspekter i arbetsmiljön, samt hur de upplever att de presterar. 110 anställda fick också genomföra koncentrationskrävande uppgifter vid de olika arbetsytorna, samt fick bära rörelsemätare så att man kunde kontrollera den fysiska aktiviteten.
Slutsatsen var att kontorens utformning hade liten eller ingen effekt i stort på sittmönstren. Däremot ökade tiden som medarbetarna rörde sig på kontoret. Men rörelsemönstren varierade mellan de fyra olika kontor som infört aktivitetsbaserade arbetsplatser.
Hälsan oförändrad
Forskarna kunde inte se någon förändring vare sig av den psykosociala arbetsmiljön eller den generella hälsan, inte heller när det gäller sömn eller kroppsliga besvär, efter bytet till aktivitetsbaserade kontor.
– Det kan ju hända att det tar längre tid att se eventuella förändringar när det gäller sömn och hälsa och kroppsliga besvär, men tolv månader efter bytet kunde vi inte se några, säger Helena Jahncke, som varit projektledare.
Tysta zonen bäst
Forskarna kunde se att man presterar signifikant bättre vid koncentrationskrävande arbete om man kan gå undan till ett tyst rum eller sitta i en tyst zon, än om man sitter i en zon där man får prata fritt.
– Det är därför viktigt att få till zonindelningen och att den blir tydlig för alla. Det får inte bli så att grupper som vill prata sitter precis bredvid en grupp som ska koncentrera sig.
En till aspekt som har betydelse för produktivitet är hur man använder ytorna i det aktivitetsbaserade kontoret.
I ett samarbete med gästforskaren Annu Haapakangas från Finland har Helena Jahncke tittat närmare på studien och då fått fram att fyra växlingar eller mer mellan de här arbetsytorna per dag, gör att man uppskattar att man blir mera produktiv, jämfört med om man inte växlar alls.
– Samtidigt ser vi också att det är negativt ju fler minuter per dag man behöver leta arbetsplats. På tre av fyra kontor såg vi att produktiviteten gick ner.
Avgörande kan vara att erbjuda tillräckligt många platser, som tysta avdelningar, kreativa rum och sociala ytor, så att man verkligen kan få till dessa växlingar utan att de ska vara tidsödande.
Ett nytt arbetssätt
Helena Jahncke poängterar att det inte bara är att förändra arbetsmiljön och sedan tro att arbetssättet automatiskt förändras. Trafikverket lägger nu större vikt vid att i första hand ge stöd till att förändra sitt sätt att arbeta och i nästa steg följer förändringar i hur arbetsmiljön är utformad.
– Det kan vara hur man planerar sitt arbete och nyttjar smarta tekniska funktioner för att underlätta arbetet och göra det mer papperslöst. Man kanske behöver hitta nya strategier och lösningar och den omställningen går inte på någon dag.
Över hälften upplevde redan efter tre månader att de hade förändrat sitt sätt att arbeta och hantera distraktioner. Det kunde till exempel handla om hur man planerar sin arbetsdag och var man förlägger sitt arbete.
Viktigast för hög produktivitet
att medarbetarna är tillfreds med förutsättningarna för avskildhet
att det finns möjligheter för kommunikation
att få till växlingar mellan arbetsytor
att man inte måste leta efter platser och lägga tid på det
Mer positiva med tiden
Forskarna såg att deltagarna som hade fått prova på att sitta i ett aktivitetsbaserat kontor blev mer positivt inställda till det, och andelen som är positiva har ökat jämfört med innan. Fortfarande föredrar dock fler än hälften av medarbetarna ett cellkontor efter bytet.
– De som kommer ifrån cellkontor upplever en större försämring av sin arbetsmiljö, med distraktioner och störningar, och det blir en större omställning. Om medarbetaren däremot kommer från ett kontorslandskap så ser vi ingen försämring, kanske för att medarbetarna kan välja att gå ifrån till andra arbetsytor istället för att alla ska vara i samma miljö.
Kontakt:
Helena Jahncke, doktor i psykologi, forskare vid Högskolan i Gävle, helena.jahncke@hig.se, 070-231 01 39
Ett stort antal studier både internationellt och i Sverige har visat på de första skolårens stora betydelse för fortsatt läsutveckling. Gymnasieårens betydelse har ägnats mindre uppmärksamhet.
– I Sverige ser vi stora skillnader i läsförmåga hos de som gått yrkesutbildningar med olika stor andel allmänna ämnen. Läsförståelsen är lägre hos de som läst 1960-talets kursplaner med små inslag av allmänna ämnen jämfört med de som läst 1990-talets med 25 procent allmänna ämnen. Våra data från Danmarks lärlingsutbildning visar lägre läsförståelse men ingen skillnad mellan generationerna, säger Mats Myrberg, professor emeritus Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet.
Allmänna ämnen gynnar läsutvecklingen
– Jämförelsen mellan Danmark och Sverige stärker slutsatsen att ökade inslag av allmänna ämnen i gymnasiets yrkesutbildningar har en gynnsam inverkan på den livslånga utvecklingen av läsförmåga, säger Maria Rasmusson, forskare vid Mittuniversitetet.
Yrkesutbildningsprogrammen har haft stora svårigheter att rekrytera elever de senaste tjugo åren. Lärlingsutbildning enligt dansk eller tysk modell har anförts som modell för hur rekryteringsproblemen skall mötas. Fokus har legat på arbetsmarknadseffekter, såväl inom forskningen som i den politiska debatten. De flesta studier som genomförts har visat att lärlingsutbildning ger positiva effekter på arbetsmarknadsetablering de första åren efter examen.
Läsförmåga allt viktigare i samhället
Men, utvecklingen av basfärdigheter har inte uppmärksammats trots att modern forskning om det framtida arbetslivets krav tydligt pekar på en ökad betydelse av generella förmågor som t ex läsförmåga, matematisk problemlösningsförmåga och IT-kompetens. Läsförmåga (”reading literacy”) blir sannolikt allt viktigare i vårt samhälle som präglas av snabba tekniska förändringar i både arbetsliv och privatliv.
– Resultaten i vår studie visar på de ”allmänna ämnenas” roll i yrkesutbildningen. Det behövs som kontrast mot den förenklade indelningen av gymnasieutbildningar i yrkesförberedande och högskoleförberedande som präglar den utbildningspolitiska debatten idag, säger Mats Myrberg.
Studien visar stora skillnader i läsförmågeutveckling mellan grupper som gått yrkesinriktade program och högskoleförberedande program. Avståndet mellan de examinerade från yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning har i Sverige halverats på 30 år. Detta gäller även när hänsyn tas till grundskolebetyg, högre studier, föräldrars utbildningsbakgrund, kön och pågående studier. Ingen motsvarande utveckling syns för Danmarks del som hållit fast vid lärlingsprincipen.
Kontakt:
Maria Rasmusson, forskare vid Mittuniversitetet, maria.rasmusson@miun.se, 073-396 55 42
Mats Myrberg, professor emeritus Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, matsmy@kth.se, 072-746 78 00
– Gastric bypass är en väletablerad metod med goda resultat för att minska fetma, diabetes och dödlighet, så självklart betyder inte våra fynd att man ska sluta operera, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset.
Studien bygger på registeruppgifter om 38 971 patienter opererade med gastric bypass, varav 7 758 med diabetes och 31 213 utan. De opererade har jämförts med en lika stor grupp icke-opererade personer med likvärdig sjuklighet och bakgrundsdata.
Fallolyckor kan bidra Sammantaget har gruppen opererade cirka 30 procents ökad frakturrisk. För personer utan diabetes är riskökningen 32 procent, med diabetes är den 26 procent. Riskökningen gäller frakturer generellt, med undantag för underbenen som tvärtom klarar sig bättre när kroppsvikten sjunker.
Resultaten rimmar med tidigare forskning i fältet, men den aktuella studien är på grund av sin storlek statistiskt starkare. Underlaget är också mer likvärdigt eftersom forskarna fokuserar på den dominerande metoden för fetmakirurgi, gastric bypass, och utesluter andra.
Vid gastric bypass kopplas större delen av magsäcken och en del av tunntarmen bort. Maten kommer direkt ner i tunntarmen i stället för att passera hela magsäcken, vilket ger ökad mättnadskänsla. Personen äter mindre och näringsupptaget minskar vilket leder till viktnedgång.
Viktigt utvärdera risker
Den vanligaste hypotesen kring mekanismen bakom ökad frakturrisk efter fetmaoperation har varit just viktnedgång och att skelettet förlorar i styrka av den minskade belastningen. I studien var inte frakturrisken relaterad till graden av viktminskning.
Däremot sågs en ökad risk för fallolycka efter operation, vilket i sig kan bidra till ökad frakturrisk. Frågan om varför de opererade oftare faller, med eller utan fraktur som följd, har inget tydligt svar ännu.
– Att frakturrisken är förhöjd och dessutom verkar öka med tiden betyder att det kommer att vara viktigt att följa opererade patienter, utvärdera frakturrisken och vid behov sätta in åtgärder för att förebygga frakturer, säger Kristian Axelsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare i ortopedi på Skaraborgs Sjukhus Skövde.
För några år sedan publicerade myndigheten Trafikanalys en rapport om män och kvinnors resvanor. I undersökningen framgick att bilen är det vanligaste färdsättet hos både män och kvinnor, men att män kör mer bil än kvinnor – hela två mil mer om dagen för att vara exakt. Förra året gjorde Trafikanalys en uppföljning och det visade sig att trenden fortfarande såg likadan ut.
– Män och kvinnor gör ungefär lika många resor per dag. Den stora skillnaden ligger i hur man väljer att resa. Män kör framförallt bil betydligt längre sträckor medan kvinnor kör kortare avstånd, säger Lena Smidfelt Rosqvist som forskar på resande med koppling till makt och jämställdhet på konsultföretaget Trivector.
Anledningen till detta tror hon delvis är att män i högre grad än kvinnor har längre till arbete och skola eftersom kvinnor, både historiskt och idag, tenderar att hålla sig närmare hem och barnomsorg.
De flitigaste bilförarna är medelålderns män boende i glesbygd medan de som har minst antal kilometrar i bilen är yngre kvinnor i städer.
– Det är i senare åldrar som män drar i från i antal kilometer. Det blir en första brytpunkt när man skaffar sitt första jobb (från 23-årsåldern och uppåt), och öka sedan ytterligare i åldersspannet 36-55 år, säger docent Lena Winslott Hiselius som forskar på hållbara resor vid Lunds Tekniska Högskola.
31 minuter till jobbet
Svenskens medelrestid per arbetsresa är 31 minuter (2016), vilken är är en 4-procentig minskning från året före.
Källa: Trafikanalys
En annan skillnad är att kvinnor gör fler, men kortare, inköps- och serviceresor då flera ärenden uträttas, medan mäns bilresor i första hand är förknippade med transport till och från arbetet. Detta antas bero på att kvinnor fortfarande tar huvudansvaret för hem och barn. Enligt Trafikanalys uppföljningsrapport ägnar män 15 procent mer restid åt vardagsresande kopplat till arbetet jämfört med kvinnor. Samtidigt ägnar de tio procent mindre restid för inköp och service jämfört med kvinnor, och drygt 20 procent mindre restid för nära och kära.
Kvinnor reser mer hållbart
Fler manliga mil innebär också större miljöpåverkan.
– Näst efter flyg är bil det mest miljöpåverkande trafikslaget så mäns miljöpåverkan från transporter är betydligt större än kvinnors. Faktiskt nästan 40 procent mer, säger Lena Smidfelt Rosqvist.
Både hon och Lena Winslott Hiselius är överens om att om män skulle börja tillämpa samma resvanor som kvinnor så skulle både miljön och klimatet må mycket bättre.
– Om män skulle resa som kvinnor får man en minskning av koldioxidutsläppen på drygt 17 procent och då skulle vi vara väldigt nära den minskning som krävs för att nå hållbarhetsmålen, som ska vara uppfyllda till år 2030, säger Lena Winslott Hiselius.
Skulle trenden gå åt andra hållet, det vill säga att kvinnor skulle börja använda bilen lika mycket som män, skulle framtiden dock se betydligt dystrare ut. Vi skulle till exempel få vinka adjö till hållbarhets- och klimatmålen och samhället skulle få en stor extrakostnad.
Enligt en undersökning som Trivector gjorde åt Malmö stad år 2012 angående män och kvinnors resvanor skulle miljökostnaden i staden öka med 300 miljoner kronor om året om kvinnor anammade samma resvanor som män. Det skulle även krävas fler parkeringsplatser, en kostnad som beräknades uppgå till 800 miljoner kronor. Skulle män resa som kvinnor skulle staden däremot spara upp till en miljard kronor.
Yngre generationer bilar mindre
I verkligheten går trenden mot minskad bilism, åtminstone vad gäller den yngre generationen.
– Det finns en stor skillnad mellan generationerna i hur vi reser. Till exempel reser yngre generationer generellt kortare sträckor än generationerna före dem, säger Lena Smidfelt Rosqvist, vars uttalande bekräftas av rapporten ”Unga om olika trafikslag” av Trafikanalys.
I den framgår att unga män och kvinnor också är mer medvetna om vikten av hållbart resande jämfört med äldre generationer. Sammanställningar för andra länder visar på liknande trender.
– Utvecklingen gäller också kvinnor även om deras resandepuckel släpar efter ett antal år, något som hänger samman med körkorts- och bilinnehav samt ekonomiska förutsättningar som kommit kvinnor till del senare i historien.
Om trenden håller i sig skulle det kunna innebära en minskning av koldioxidutsläppen med 20 procent fram till 2050 jämfört med idag, vilket är i samma storleksordning som om män reste som kvinnor.
Problem att äldre bestämmer
Men även om män skulle anamma samma resvanor som kvinnor, alternativt som den yngre generationen, så räcker det inte för att nå klimatmålen. För att nå dit behövs en minskning av mängden bilkilometer och lastbilstrafik med 30 procent till 2030. Således måste även kvinnor minska sitt bilberoende och använda mer kollektiva färdmedel, cykel och gång. En svår uppgift, enligt Lena Smidfelt Rosqvist.
– Det finns en mycket intressant dimension i denna förändring mellan generationer eftersom de grupper som reser mest – medelålders män och vanebilister – också är de som har mest makt att påverka. Det riskerar att snarare fokusera på bevarande av ohållbara resvanorna än stötta de mer hållbara vanorna och attityderna hos yngre generationer och kvinnor.
Ett annat problem enligt både henne och Lena Winslott Hiselius är att det inte finns någon myndighet som har ett uttalat ansvar för att transportsektorns hållbarhetsmål nås, och som kan kommunicera relevant fakta för att stötta omställningen.
Lena Winslott Hiselius anser dock inte att ansvaret för att utveckla det hållbara resandet bör ligga enbart på transportsektorn.
– Det finns inget enkelt svar för då hade ju en förändring redan varit på gång. Men transportsektorn kan inte ensam vända på skutan, utan ansvar måste ligga på alla plan. Den politiska nivån befinner sig dock i en speciell position då de sätter spelreglerna för samhällets aktörer, från individer och företag till myndigheter och organisationer. I grunden handlar det om att de måste möjliggöra så att kommande generationer inte behöver en bil.
Mer jämlikt i kollektivtrafiken
Inom kollektivtrafiken är skillnaderna mellan könen inte lika stora som vad gäller bilkörning. Sammanlagt reser män och kvinnor ungefär lika långt, men precis som med bilkörning tenderar kvinnor att göra något fler och kortare resor med tåg och buss medan män gör färre och längre resor. Intressant i sammanhanget är att andelen män som reser kollektivt har ökat från fyra procentenheter 2005 till 14 procentenheter år 2014.
Även resor till fots eller med cykel är relativt lika vanligt bland män och kvinnor (drygt 30 procent jämfört med knappt 30 procent).
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Forskare vid Lunds universitet har tittat närmare på unga män som är dömda för våldsbrott och sitter i fängelse. De har dels undersökt hur många av dem som är spelberoende, dels om denna grupp utmärker sig på något särskilt sätt.
En grupp som inte uppmärksammats – Det viktigaste fyndet var att vi såg att en så stor andel, 16 procent, av de som är dömda för våldsbrott är eller har varit spelberoende. Spelberoende bland kriminella har traditionellt inte fått så stor uppmärksamhet, trots att tidigare forskning visat att det är vanligt och problematiskt på flera sätt. Vår studie bekräftar denna bild och bidrar med ny kunskap om just den här gruppen i Sverige, säger Carolina Widinghoff, doktorand vid Lunds universitet och läkare på Beroendecentrum i Malmö, Psykiatri Skåne.
– Vi behöver bli bättre på att screena för spelberoende bland de som sitter i fängelse och ge dem behandling för sitt beroende. Samtidigt vill vi också understryka att detta rör sig om en särskild grupp, som inte representerar spelberoende i stort – de allra flesta med spelberoende är inte kriminella.
Vanligare med missbruk bland spelberoende
Det som utmärkte den spelberoende gruppen var att de i högre grad missbrukade kokain, cannabis och anabola steroider och visade antisocialt personlighetssyndrom*. Det visade sig även att det var fler i denna grupp som inte fullföljt grundskolan.
– Detta stämmer med det vi redan vet, nämligen att det finns ett samband mellan spelberoende och andra former av beroenden, säger Carolina Widinghoff. Att de har problem så tidigt som i grundskolan visar att det tidigt finns indikatorer som är viktiga att uppmärksamma. Troligtvis sker utvecklingen av spelberoende och antisocialt beteende parallellt i vissa grupper, och vi behöver utveckla strategier för förebyggande arbete.
Om studien: 264 unga män mellan 18–25 år, dömda för våldsbrott och som satt i fängelse i Västra Götaland under perioden mars 2010 – juli 2012, ingick i studien. Männen ingick från början i forskningsprojektet DAABS (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) som studerade dessa mäns mentala hälsa genom hela livet. I den nya studien delades männen upp i två grupper – de som var spelberoende och de som inte var det och grupperna jämfördes.
Kontakt:
Carolina Widinghoff doktorand vid Lunds universitet och läkare på Beroendecentrum i Malmö, Psykiatri Skåne, carolina.widinghoff@med.lu.se, 0737–39 29 10
* Antisocialt personlighetssyndrom – korta fakta
– Antisocialt personlighetssyndrom kännetecknas av bristande förmåga till ett normalt socialt ansvarstagande beteende.
– Impulsivitet och aggressivitet är utmärkande.
– Syndromet är överrepresenterat bland manliga fängelseinterner, där det förekommer hos omkring 50 %.
– Problemen startar före 15 års ålder.
– Samsjukligheten med bland annat drogberoende, spelberoende och ADHD är stor.
– Den grundläggande behandlingsstrategin är att stötta och motivera till en mer ansvarstagande och socialt accepterad livsstil.
Om man fyller ett glas med sjövatten kommer vattnet i de flesta fall att vara en aning gult eller brunfärgat. Färgen orsakas av upplöst organiskt kol, kolföreningar som sipprar ned i sjöarna från kringliggande jordar när det regnar eller snö smälter. Koncentrationerna av upplöst organiskt kol i sjöar ökar världen över, delvis på grund av klimatförändringar, men också beroende av andra faktorer, till exempel mindre mängder surt regn. Det gör att sjövattnet gradvis förändras, från relativt klart till en mörkare brun färg.
Bildtext: Från vänster till höger syns vattenprover från sjöar med låga, medelhöga eller höga koncentrationer av upplöst organiskt kol. Koncentrationerna ökar över tid i många sjöar, vilket färgar vattnet mörkbrunt.
– Det finns många goda skäl till varför miljöforskare har förväntat sig att förbruning ska minska fiskpopulationernas storlek, säger David Seekell, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, som lett den aktuella studien. Mörkt färgat vatten minskar ljusets förmåga att tränga ned till botten, vilket minskar fotosyntesen och mängden föda för fisken. Dessutom blir det mindre vatten med tillräckligt mycket syre för att fisken ska kunna överleva när vattnet blir mörkare, så fiskarnas livsmiljö begränsas också.
Påverkar inte fisken i grunda sjöar Men, ingen förändring av mängden fisk har noterats i de få studier där forskare på experimentell väg gjort vattnet i hela sjöar antingen klarare eller brunare. Umeåforskarnas studie förklarar varför. De har fångat fisk och mätt vattendjup och färg på vattnet i 16 sjöar i norra Sverige. De fann att fiskpopulationerna var mindre i mörkare vatten, men bara i sjöar med ett medeldjup på 2-3,5 meter. Helsjöexperiment har inte genomförts i sjöar i detta djupintervall, vilket förklarar varför man i dessa studier inte sett förändringar i fiskpopulationerna. Relativt få sjöar har ett medeldjup på 2-3,5 meter. Det pekar på att förbruning kommer att påverka fiskpopulationerna i färre sjöar än man tidigare förväntat sig.
– Det finns ungefär 52 500 sjöar i de nordligaste skogsområdena i Sverige, säger David Seekell. Ungefär 10 100 av dem har ett medeldjup inom det spann där fiskpopulationerna kan påverkas av förbruning. Det är ett signifikant antal, men mycket färre än man tidigare förväntat.
Små sjöar i norr Han har noterat att de flesta av dessa sjöar är väldigt små och tillsammans utgör de mindre än tio procent av den sammanlagda ytan av alla sjöar i regionen.
Seekell har genomfört studien tillsammans med Pär Byström och Jan Karlsson, både forskare vid Umeå universitet. Studien har publicerats i tidskriften Limnology & Ocanography.
Kontakt:
David Seekell (engelsktalande), biträdande universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, david.seekell@umu.se, 090-786 50 00
Pär Byström, universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, par.bystrom@umu.se, 090-786 50 00
Jan Karlsson, professor, Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet, jan.p.karlsson@umu.se, 090-785 50 00
Man kan beundra strandsnäckornas uthållighet att i alla väder stanna kvar på stranden – från råkall vinter med blåst och is till stekande solsken. Hur de klarar denna utmaning har forskare från universiteten i Sheffield och Göteborg nu undersökt. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters. Enligt forskarna har de gener som är avgörande paketerats i tre kit som nedärvs tillsammans, vilket ger en både snabb och effektiv anpassning till en viss strandmiljö.
Samlade in hundratals snäckor Forskarna har samlat in hundratals snäckor från en strand i Bohuslän där miljön skiftar ifrån stenar till branta klippor. Snäckornas exakta position på stranden och ett stort antal egenskaper och anpassningar har noterats. Utöver detta har varje snäckas gener analyserats noggrant. Resultatet visar att snäckornas egenskaper ändras dramatiskt i skiftet mellan stenar och klippor.
Bild: Göteborgs universitet
– Snäckorna är så olika mellan stenarna och klipporna att det ser ut som om det är olika arter. Snäckorna bland stenarna har tjockt skal och är stora vilket hjälper dem klara attacker från alla krabbor som finns bland stenarna. På klipporna är snäckorna väldigt små och lätta men har en stor fot som de använder för att hålla sig fast då vågorna slår mot berget, säger Kerstin Johannesson som lett det svenska forskningsteamet.
Tre stora gen-kit
Men när forskarna analyserade snäckornas genetiska uppsättningar fick de en rejäl överraskning. De hittade fler än 1000 gener som skilde ”krabb-” och ”våg-”snäckorna från varandra. Men istället för att vara utspridda över alla snäckornas 17 kromosomer så fanns majoriteten av dessa gener samlade i ändarna av 3 av kromosomerna. Från detta kunde forskarna sluta sig till att snäckorna har samlat ihop de flesta viktiga gener i tre stora ”gen-kit” som används för att klara att snabbt anpassa sig till antingen den ena eller andra typen av strandmiljö.
Ökar förståelsen för snabb evolution – Detta ger oss en viktig ledtråd för att förstå hur en art kan klara snabba miljöbyten. Vilket är viktigt för arter som lever i variabla miljöer men också blir allt viktigare för arter vars livsmiljöer nu i allt snabbare takt förändras av klimateffekter och andra orsaker, säger Roger Butlin från Sheffield som nu också gästforskar vid Göteborgs universitets forskningsstation på Tjärnö.
Forskarna fortsätter nu att undersöka liknande fenomen hos snäckor på fler stränder i Bohuslän och i Spanien och England för att se om samma användbara gen kit används på flera ställen eller om det här finns andra kit med liknande funktioner.
Kontakt:
Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, Kerstin.Johannesson@gu.se, 0766229611
Klimatförändringarna utgör ett hot för människor, djur, naturen och samhället. Sverige ses som en av föregångarna vad gäller hållbarhet och anpassning för att möta klimatförändringarna. Och visst har mycket hänt. Men olika internationella mätningar visar att Sveriges ansträngningar är otillräckliga. Med tanke på de katastrofala följder som klimatförändringen innebär, är det hög tid för en omvandling, en transformation, av samhället. Men varför tycks det gå så långsamt och vara så svårt?
– Sverige är högt rankat internationellt, men ändå är Sveriges klimatarbete, inklusive klimatanpassning, på många sätt ohållbart. Med denna problembild som utgångspunkt har jag studerat de villkor som för tillfället sätter ramarna för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar klimatanpassning, säger David Olsson.
Villkor för klimatanpassningen
I sin avhandling visar David Olsson att klimatanpassningens villkor utmärks av att den ska göras kompatibel med nuvarande politiska prioriteringar och utvecklingslinjer.
– För att hårdra det lite så är det snarare klimatanpassningsarbetet som anpassas till den nuvarande samhällsutvecklingen. Ett problem med det är att fundamentala utmaningar i den nuvarande samhällsutvecklingen inte synliggörs och problematiseras, menar David Olsson.
I samhällsdebatten betonas det till exempel att våra städer måste bli attraktiva och konkurrenskraftiga. Det framhålls att kommunala handläggare borde främja innovativ klimatanpassning som både minskar klimatrelaterade risker och främjar attraktivitet. Även om klimatanpassning kan främjas på detta sätt, innebär det att tillväxtens dominerande ställning över andra hållbarhetsvärden inte ifrågasätts och att strukturella problem förblir osynliga.
– Det finns starka skäl till att rikta fokus mot sådant som för tillfället inte problematiseras, men ett fokusskifte kan möjliggöras, säger David Olsson.
Avhandlingen:
Conditions of Sustainability – The Case of Climate Change Adaption in Sweden
Tidigare forskning har visat att de senaste årtiondenas dramatiska ökning av kroniska, inflammatoriska sjukdomar delvis kan bero på minskad kontakt med naturliga mikroorganismer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt sambandet närmare genom att jämföra möss som lever i burar med tillsatt jordgolv, med de som lever i rena burar med spån.
– Vår hypotes var att mikroberna i jorden hjälper till att utbilda vårt immunsystem, och att det är när vi tappar kontakten med dessa som inflammatoriska sjukdomar och allergier ökar. Vi såg att mössen med jord i sina burar hade ett ökat uttryck av antiinflammatoriska gener och aktivare T-regulatoriska celler i tunntarmen, säger Noora Ottman, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Lindrigare inflammation med jordgolv
När mössen utsattes för allergisk lunginflammation, märkte forskarna att de som levt med jordgolv utvecklade en betydligt lindrigare inflammation jämfört med mössen i de rena burarna. Något som förklaras med att den högre graden av aktiva T-regulatoriska celler hos mössen dämpar immunsystemets allergiska reaktion.
– Även om båda grupperna av möss utvecklade allergiska inflammationer så kunde mössen som levde med jord i sina burar hantera sin respons bättre, säger Noora Ottman.
Tarmflora påverkas av förändrat immunförsvar
Den allergiska inflammationen påverkade i sin tur sammansättningen av mikroberna i tarmkanalen hos mössen, vilket tyder på en direkt kommunikation i båda riktningarna mellan de anatomiskt skilda avdelningarna. Sker en förändring av immunförsvaret och mikrobsammansättningen på det ena stället så påverkas även det andra.
Resultaten bygger vidare på insikten om att en nära kontakt med naturen ökar vårt fysiska och psykiska välbefinnande.
– Släpper vi in mer grönt i våra dagliga miljöer, som kontor, skolor och hem, så kan detta påverka vår hälsa positivt. Nu behöver vi titta närmare på de mikrober vi hittade, flera av dem är inte så väl karakteriserade ännu, och även själva jorden som de lever i. En annan viktig aspekt är att mer i detalj undersöka vilka mekanismer som mikroberna använder för att kalibrera immunförsvaret och öka immuntoleransen både lokalt och systemiskt, säger Noora Ottman.
Studien har genomförts på Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskningen finansierades av Jane & Aatos Erkko Foundation, Svenska Kulturfonden och Finlands Akademi.
Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.
I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2018 landar på 105 gram matkräftor per bur och natt, en svag nedgång med tio procent jämfört med förra året. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 117 ton om fisketrycket blir normalt.
Varmt vatten stressar kräftorna Fisket är visserligen i gång då kräftorna tack vare värmen har hunnit ömsa, bli hungriga och gå in i burarna. Men rapporterna hittills har visat på både positiva och negativa effekter av värmen. För varmt i vattnet ökar risken för stress, dödlighet genom sjukdomsutbrott och minskade fångster. Rapporter om dödlighet samt, konstigt nog, om förseningar i kläckningen har kommit in.
Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporterades om ett liknande förvirrat läge med dåliga fångster av signalkräfta men bra fångster av flodkräfta.
Hur fisket blir i år vet SLU med säkerhet först efter avslutad säsong. Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur fångsterna i en sjö kommer att bli.
Storlek och djup på sjön avgör – Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.
Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.
– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.
Bra fångst vartannat år Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare.
Fångstprognoser och fångster av kräftor i Vättern 1995-2018. Bild: SLU Aqua
Kontakt:
Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se, 010-478 42 26
Ett klimat kallat Hothouse Earth kommer på sikt att stabilisera sig på en genomsnittlig global temperatur som är 4-5 grader högre än förindustriella temperaturer och med en havsnivå som är 10-60 meter högre än idag, konstaterar ett internationellt team av forskare konstaterar i en ny studie. Enligt forskarna är det nödvändigt att kraftigt påskynda övergången till en utsläppsfri världsekonomi.
Människan påverkar utsläppen även indirekt – De utsläpp av växthusgaser som människan ligger bakom är inte det enda som påverkar temperaturen på jorden, men vår studie visar att en global uppvärmning på 2 grader som framkallas av människan kan utlösa andra processer, så kallade ”feedbacks”, som kan driva fram ytterligare uppvärmning, även om vi slutar att släppa ut växthusgaser, säger Will Steffen vid Australian National University och Stockholm Resilience Centre. Han är förste författare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences (PNAS).
– För att undvika detta scenario krävs det att vi människor ändrar inriktning från exploatering till förvaltning av jordens resurser.
För närvarande ligger den globala genomsnittstemperaturen på lite mer än en grad över förindustriella nivåer och temperaturen stiger med 0,17 grader per decennium.
Förstärker redan negativa effekter Författarna till studien lyfter fram tio naturliga återkopplingsmekanismer, av vilka vissa är så kallade ”tipping elements” som leder till en abrupt förändring om en kritisk tröskel överskrids. Dessa återkopplingar kan övergå från att vara bra, till exempel att lagra kol, till att förstärka redan negativa effekter så att utsläppen blir mer okontrollerbara i en allt varmare värld. Dessa återkopplingar är: smältande permafrost, metanutsläpp från havsbotten, en försvagning av kolsänkor på land och till havs, en ökning av bakteriell aktivitet i oceanerna, regnskogsdöd i Amazonas, skogsdöd i barrskogsbältet, en minskning av snötäcket på norra halvklotet, förlust av havsis på sommaren i Arktis och en minskning av Antarktis havs- och snötäcke.
– Dessa mekanismer eller ”tipping elements” skulle kunna fungera som dominobrickor. Så fort en bricka trillar, så puttar den jorden mot nästa. Det kan vara mycket svårt eller omöjligt att hindra brickorna från att trilla över varandra. Vissa platser på jorden kommer att bli obeboeliga om ”Hothouse Earth” blir verklighet, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och blivande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.
Oklart om klimatet stannar på två grader Hans Joachim Schellnhuber, grundare och nuvarande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, säger att studien visar hur de industriella växthusgasutsläppen har tvingat vårt klimat, och i slutändan hela jordens system, ur balans.
– Vi lyfter speciellt fram återkopplingsmekanismerna i det planetära maskineriet, som kanske, när en viss stressnivå har passerats, kan komma att förändras fundamentalt, en efter en, snabbt och kanske oåterkalleligt. Den här kedjan av händelser kan få hela jorden att tippa över till ett helt annat sätt att fungera, säger han.
– Vad vi ännu inte vet är om klimatsystemet kan ”parkeras” nära två grader över förindustriella nivåer, i enlighet med Parisavtalet. Eller om det, när det en gång har gått så långt, kommer att glida in i ett tillstånd av ”Hothouse Earth”. Forskningen måste analysera denna risk så snart som möjligt, fortsätter Hans Joachim Schellnhuber.
Krävs bättre eller fler biologiska koldioxidsänkor För att öka möjligheten att undvika ett tillstånd av ”Hothouse Earth” lyfter studien också fram att det inte bara krävs en minskning av koldioxid och andra växthusgasutsläpp utan även en förbättring av eller skapandet av nya biologiska koldioxidsänkor. Det kan handla om en förbättrad skogs-, jordbruks- och markförvaltning, bevarandet av biologisk mångfald och utveckling av ny teknik som tar bort koldioxid från atmosfären, enligt studien. Författarna betonar att åtgärderna måste stöttas av grundläggande samhällsförändringar så att det är möjligt att upprätthålla en stabilitet där temperaturen inte överstiger två grader.
– Klimatförändringarna och andra globala förändringar visar att vi människor påverkar jordens system på global nivå. Det innebär också att vi som globalt samhälle kan hantera vårt förhållande till systemet och att vi kan påverka framtida planetära betingelser. Denna studie visar några av de verktyg som kan användas för att göra det, säger medförfattaren Katherine Richardson vid Köpenhamns universitet.
Kontakt:
Will Steffen, Australian National University och Stockholm Resilience Centre, Will.Steffen@anu.edu.au, +61-447-980-495
Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre, nås via owen.gaffney@su.se, +46 (0) 734604833
Katherine Richardson, Sustainablity Science Centre, University of Copenhagen, kari@science.ku.dk, +45 28754285
För fem år sedan låg Bjuvs kommun i botten bland skolkommunerna i Sverige. De senaste tre åren har Bjuv klättrat i mätningar som görs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och placerade sig förra året bland de 25 procent av landets kommuner som får bäst skolresultat.
– En utmaning är att utbildningsnivån i Bjuv ligger under det skånska genomsnittet. När föräldrarna saknar studievana kan det vara svårt att hjälpa barnen vidare. Vi måste därför fortsätta jobba för en likvärdig skola, säger Eva Elg, specialpedagog vid elevhälsan i Bjuv och projektledare för ett pilotprojekt inom hälsofrämjande skola.
Nytt arbetssätt
Satsningen på pedagogisk utveckling ingår som en del i ett pilotprojekt som har engagerat elever och lärare i årskurs nio på Ekeby skola under det senaste läsåret. En viktig del av projektet har handlat om att integrera så kallad genrepedagogik i undervisningen. Under våren har Fredrik Hansson, universitetslektor vid Malmö universitet, introducerat arbetssättet för lärare vid en forskningscirkel och fungerat som ett stöd under arbetsprocessen.
– Lärarna i den svenska skolan har varit bra på att förklara vad eleverna ska göra så att alla förstår, men de har inte varit lika bra på att se till att eleverna tar sig dit. Det är en sak att titta på en duktig fotbollsspelare och föreställa sig vad som krävs för att vinna matchen, och en helt annan sak att göra det själv, säger Fredrik Hansson, som forskar inom genrepedagogik vid Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet.
Mer språkorienterade
Genrepedagogik går ut på att lärarna blir mer språkorienterade i sin undervisning. Det gör att eleverna blir medvetna om språkliga mönster i texter för att lättare tillägna sig nya kunskaper i skolans alla ämnen. Lärarna i Bjuv har uppmuntrats att utveckla ett tematiskt arbetssätt där de samarbetar över ämnesgränser. Det har bland annat resulterat i grupparbeten där eleverna har utvecklat egna visioner för hur tryggheten och trivseln ska öka i Bjuv.
Så funkar genrepedagogik
Den genrepedagogiska modellen ger stöd till eleverna att utveckla sitt skolspråk.
Genrepedagogik handlar om att eleven lär sig identifiera olika språkliga mönster i så kallade mönstertexter. När eleven har fått kunskap om språkets funktioner i exempelvis berättelser, förklaringar och instruktioner har den bättre förutsättningar att ta till sig nya kunskaper i skolans alla ämnen.
Modellen utvecklades ursprungligen i Australien och introducerades i Sverige under 00-talet via svenska som andraspråk. Arbetssättet är välkänt inom ämnet svenska. Intresset för att utveckla språkliga strategier i fler ämnen har spridit sig inom den svenska skolan under de senaste åren.
Källa: Malmö universitet
– I den gamla skolan fick eleverna tio uppsatsämnen och skulle välja ett, sedan var det bara att skriva. Här handlar det om att först lära sig hur man skriver en viss typ av text innan man börjar skriva på egen hand. Arbetssättet bygger på att lärarna har stark kontroll och har planerat väldigt väl vad som ska läras ut, säger Fredrik Hansson.
Förbättrade resultat
Satsningen har möjliggjorts med hjälp av medel från Skolverket. Arbetet har redan gett utdelning i form av förbättrade studieresultat.
– När niorna gick ut i våras var omkring 90 procent behöriga till gymnasiet. I julas indikerade betygen att det bara var hälften som skulle klara måluppfyllelsen. Eleverna har varit oerhört positiva. De tycker de får vara med och bestämma och att de får hjälp att lyckas, säger Eva Elg.
Långsiktigt arbete
Kommande läsår ska arbetssättet implementeras i årskurs 7-9 på Ekeby skola. I samband med ett uppstartsmöte den 8 augusti hjälper Fredrik Hansson lärarlaget att planera upplägget för höstterminen som startar den 13 augusti. Det är ett långsiktigt arbete att jobba med genrepedagogik och om satsningen lyckas kan arbetssättet spridas till fler skolor.
– Det är klart att om vi lyckas med det här så tror jag det kommer att sprida sig till kommunens andra skolor, säger Eva Elg.
Kontakt:
Fredrik Hansson, forskare inom genrepedagogik, Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet, fredrik.hansson@mau.se, 040-665 72 07, 076-118 22 72
Nästan alla har vi väl hört talas om dinosauriernas utdöende för 66 miljoner år sedan, då en jättelik asteroid kraschlandade i Mexikanska golfen och spred förödelse över hela jorden. Många vet också att hajarna är en gammal djurgrupp som fanns redan på dinosauriernas tid. Men hur gick det då för hajarna på dinosauriernas domedag? De överlevde uppenbarligen, eftersom de fortfarande finns kvar, men påverkades de överhuvudtaget av den globala katastrofen? Forskare från Uppsala universitet och University of New England kan nu ge svar på frågan efter att ha studerat hundratals exemplar av det enda bevismaterial vi har: hajarnas tappade tänder.
Bara tänderna bevaras hos hajar Hajar är broskfiskar, vilket innebär att deras skelett består av brosk i stället för ben. Brosk bevaras sällan som fossil. Däremot fossiliseras hajarnas tänder utan problem – och eftersom de får nya tänder och tappar de gamla, livet genom, är fossila hajtänder mycket vanliga. Om vi synar nutida hajarter i munnen finner vi att deras tänder ser rätt olika ut, delvis beroende på deras matvanor: en fiskätande haj har till exempel annorlunda tänder än en som specialiserar sig på att jaga sälar och sjölejon.
Forskarna var intresserade av variationen i hajtändernas form vid olika tidpunkter före och efter meteoritnedslaget, som ett mått på deras ekologiska diversitet. De ville också försöka förstå varför två närbesläktade grupper, de håbrandsartade hajarna (Lamniformes) som den berömda vithajen, och de gråhajsartade (Carcharhiniformes) som till exempel tigerhajen och hammarhajen, rönt så olika öden. Före massutdöendet var lamniformerna den största hajgruppen, men nu finns det bara några få kvar och haven domineras av carcharhiniformer. För att utforska tändernas form på ett objektivt sätt använde forskarna geometrisk morfometri, en typ av matematisk formanalys.
Artistisk illustration av livet i havet strax innan det stora massutdöendet för 66 miljoner år sedan. I bakgrunden en stor lamniform haj och en mosasaurie som föll offer för katastrofen. I förgrunden medlemmar av den framgångsrika hundhajgruppen. Bild: Julius Csotonyi.
Vissa dog ut, andra tillkom
Resultaten visar på tydliga förändringar i hajfaunans sammansättning efter katastrofen för 66 miljoner år sedan. Innan dess fanns det stora lamniforma hajar som mycket liknade dagens vithaj, fast de inte var särskilt nära släkt med den, och som sannolikt jagade dels dåtidens stora havsreptiler som till exempel svanödlor och mosasaurier, fiskar och dels ammoniter (skalförsedda bläckfiskar).
Dessa hajar försvann helt och hållet, tillsammans med havsreptilerna och ammoniterna, efter katastrofen. I deras ställe framträdde plötsligt en mängd carcharhiniforma hajar, framförallt så kallade hundhajar (Triakidae), som i dag lever på diverse mindre byten som exempelvis fiskar och blötdjur. Det här blev början på carcharhiniformernas globala segertåg, som har fortgått fram tills idag, trots att lamniformerna lyckats återetablera sig i rollen som topprovdjur. Dagens hajar lever fortfarande med sviterna av en katastrof för 66 miljoner år sedan.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
