Sedan 2017 är könsidentitet och könsuttryck en av de sju diskrimineringsgrunderna i svensk diskrimineringslag. Men, transpersoner, det vill säga personer som identifierar sig med ett annat kön än det de tilldelades vid födseln, uppger ofta att de utsätts för diskriminering i arbetslivet.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv är det intressant att fråga sig varför arbetsgivare inte tar tillvara på de här människornas kunskaper. Sedan ville vi ta reda på vilka grunder transpersoner diskrimineras eftersom de faller under två diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, den om kön samt den om könsidentitet och könsuttryck. Vi ville undersöka på vilken av de grunderna arbetsgivare diskriminerar, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
Han har utfört studien tillsammans med Ali Ahmed, professor i nationalekonomi och Per A. Andersson, doktorand i psykologi.
Tidigare studier visar att transpersoner upplever diskriminering på olika sätt i arbetslivet. I en amerikansk studie från 2011 anger hälften av transpersonerna i studien att de utsatts för bland annat trakasserier på arbetet. Men det har saknats experimentella studier om diskriminering av transpersoner på arbetsmarknaden, som inte bygger på självrapporterade erfarenheter.
Namnbyte över könsgränsen gav färre positiva svar
Studien är den första i sitt slag att undersöka arbetsgivares diskriminering av transpersoner, genom ett så kallat korrespondenstest. Det är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Forskarna från Linköpings universitet skickade 2 224 fiktiva ansökningar till lågkvalificerade jobb som fanns i arbetsförmedlingens platsbank. I ansökningarna angavs att den sökande under livet hade gjort ett namnbyte. I vissa fall var det från mansnamn till mansnamn, exempelvis Erik till Simon, i andra fall överskred namnen könsgränserna, som exempelvis att Erik blev Amanda. För varje ansökan noterade forskarna sedan om de sökande fick något svar och i så fall vilket.
Resultatet visar bland annat att det var 18 procent mer sannolikt att en cisperson, en person som identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, fick ett positivt svar från arbetsgivarna på sina inskickade ansökningar, jämfört med en transperson.
Diskrimineringen tydligast inom mansdominerade yrken
Resultaten visar också skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Vad gäller positiva svar på jobbansökningarna fann man att de största skillnaderna mellan cis- och transpersoner fanns inom de mansdominerade yrkena. Cismän fick ett positivt svar från arbetsgivarna i 44 procent av fallen, att jämföra med transkvinnor som i 24 procent av fallen fick ett positivt svar. I de mansdominerade yrkena fick alltså cismän nästan dubbelt så många positiva svar från arbetsgivare som transkvinnor.
I de kvinnodominerade yrkena verkade diskrimineringen främst bero på vilket kön den sökande identifierade sig med vid ansökningstillfället. I yrken där det arbetar ungefär lika många män som kvinnor, såg forskarna inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika sökande.
– Studien visar att lagstiftningen inte räcker för att skydda den här gruppen på arbetsmarknaden. Den visar också att arbetsgivare diskriminerar utifrån olika grunder. Exempelvis så är det troligt att en transman diskrimeras för att vara trans i mansdominerade yrken, medan samma person troligen skulle diskrimineras för att vara man i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg vid Linköpings universitet.
Mark Granberg, doktorand i ekonomi, Linköpings universitet, mark.granberg@liu.se
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi, Linköpings universitet, ali.ahmed@liu.se
Till skillnad från andra serologiska test som mäter förekomsten av antikroppar i blodet, kräver detta inte någon laboratorieanalys och kan användas på vårdcentraler och äldreboenden. Några droppar blod placeras på teststickan och resultatet visas i en display inom 15 minuter, säger Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin och professor vid Lunds universitet, som lett studien tillsammans med docent Yang De Marinis vid Lunds universitet.
Studien ännu inte publicerad
Vanligtvis diagnosticeras patienter med covid-19 med ett näs- eller svalgprov som i en så kallad PCR-analys i laboratorium visar eventuell förekomst av viruset. Denna metod är tekniskt krävande och relativt dyr. Antikroppstester som visar om man tidigare haft infektionen är därför ett viktigt komplement.
Nu finns också flera blodprovstester, men detta aktuella test visar hög sensitivitet (92 procent) och specificitet (97 procent), med minimal risk för falskt negativa eller falskt positiva resultat. Testet är CE-märkt samt registrerat hos Läkemedelsverket.
– Det kan bidra stort till att kartlägga spridningen av covid-19 i samhället och förbygga framtida virusutbrott, säger Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet.
Utvärderingen av testets prestanda är accepterad för publicering i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology and Epidemiology, men finns i väntan på publicering tillgängligt som pre-print hos medRxiv, The preprint server for health sciences.
Mäter två sorters antikroppar
Testet mäter förekomsten av två sorters antikroppar som utvecklas som svar på en infektion med SARS-CoV-2-viruset, som orsakar covid-19;
IgM-antikroppar som är en reaktion på en ny infektion och
IgG-antikroppar som bildas senare i förloppet.
Båda antikropparna spelar en viktig roll för immuniteten genom att de binder till spikeproteinet (S-protein), den del av viruset som fäster vid och infekterar människans celler, och blockerar därmed viruset från att infektera nya celler.
Studien startade i februari
Studien som inleddes i februari 2020 omfattar 45 patienter som hade säkerställd covid-19, och 69 blodprover från friska kontroller. Patienterna hade både lättare och svårare symptom och var i olika faser av sin sjukdom. Deltagarna var dels patienter som sökt vård och låg på sjukhus, dels personer som rest i Alperna vid utbrottets början och som vid hemkomsten hade lindriga symptom.
Forskarna undersökte förhållandet mellan förekomsten av de olika antikropparna, tiden för insjuknande och svårighetsgraden av covid-19. Studien visar en ökning av antikroppssvaret under sjukdomsperioden och att IgM-antikropparna förekommer längre i blodet hos patienter som varit svårt sjuka och behövt sjukhusvård.
Fungerar bäst i serum och plasma
Analyserna har gjorts i olika former av blod; helblod, serum och plasma tagna genom venprovtagning via armvecket. Resultatet tyder på att testet är känsligare för att upptäcka antikroppar i serum eller plasma jämfört med helblod.
I två uppföljande studier kommer personal på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet att screenas med antikroppstestet.
– Det har varit stort fokus på sjukvårdspersonalen och de eventuella risker de utsätts för i sitt arbete. Mycket talar för att personal på sjukhus oftast blir smittade utanför sjukhuset eller på sjukhus av asymtomatiska kollegor, inte av patienterna. Men vi vill inte tro, vi vill ta reda på det i våra studier, säger Magnus Rasmussen som leder studierna.
Forskarna är nu i slutfasen av den första studien där personal på avdelningen för infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus testats för antikroppar mot covid-19.
– Vi testar all personal på avdelningen; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och lokalvårdare, sammanlagt omkring 600 vårdanställda på Skånes universitetssjukhus samt icke-medicinskt anställda vid Lunds universitet. Studierna inkluderar även PCR-test och en detaljerad enkät om riskexponering. Det kommer att ge oss viktig information om hur vi bäst skyddar vår personal och hur vi undviker smitta, avslutar Magnus Rasmussen.
Den kliniska valideringen av studien accepterades för publicering i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology and Epidemiology i juni 2020. I väntan på publicering finns artikeln publicerad som pre-print hos medRxiv (“Preprint” gör det möjligt för andra forskare och journalister att se, diskutera och kommentera fynden innan de blivit publicerade i en vetenskaplig tidskrift).
Om testet:
Testet har utvecklats och marknadsförs av ZetaGene AB, ett företag som utvecklar diagnosverktyg för sjukvården baserad på micro-fluid teknologi. ZetaGene AB är grundat av Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet med hjälp av LU Innovation.
Kontakt:
Magnus Rasmussen, professor infektionsmedicin vid Lunds universitet, specialistläkare Infektionskliniken SUS, magnus.rasmussen@med.lu.se
Yang De Marinis, docent Lunds universitet och grundare av ZetaGene AB, yang.de_marinis@med.lu.se
Världens dödligaste djur, myggsläktet anopheles, mer känd som malariamyggan, sprider en lång rad sjukdomar, bland annat malaria, denguefeber, gula febern, zikafeber och Chikungya. Bara malaria drabbar ca 220 miljoner människor årligen, med runt 780 000 dödsfall som resultat.
Hittills har forskning kring anophelesmyggan huvudsakligen riktat in sig på honmyggor, som är de som sticker människor och aktivt sprider virus. En internationell studie som letts av forskare vid Stockholms universitet fokuserar i stället på hanen. Detta har gett ny kunskap om myggornas fortplantningsprocess – och öppnar dörrarna för helt nya bekämpningsmetoder.
Inför fortplantningen bildar hanmyggorna stora svärmar med tiotusentals individer som flyger om varandra inom ett begränsat utrymme, i en sorts uppvaktningsdans. Honmyggor attraheras av dessa svärmar, men hur hanmyggornas dragningskraft fungerar har hittills inte varit känt.
Några fraser av myggornas kemiska språk
Den nya studien visar att det sker genom att hanmyggorna utsöndrar speciella feromoner vars dofter forskarna nu lyckats identifiera och replikera, både i laboratoriemiljö och under fälttester i Sydafrika. Och lyckats locka stora skaror av myggor av fem underarter, Anopheles gambiae, Anopheles coluzzii, Anopheles arabiensis, Anopheles merus och Anopheles funestus, alla välkända bärare av malariaparasiten.
– Parningsprocessen är naturligtvis central för myggans livscykel, och upptäckten av de feromoner som styr den öppnar helt nya möjligheter för att kontrollera myggornas spridning och de sjukdomar de bär, säger Noushin Emami, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och den som lett projektet.
– Vi har bara lyckats översätta ett par fraser av det kemiska språk myggor använder för att kommunicera med varandra, men det öppnar mycket stora möjligheter att kunna kontrollera myggpopulationer och sjukdomars spridning.
Noushin Emami,forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, noushin.emami@su.se
– De här fynden är värdefulla för att vi bättre ska kunna utvärdera patienter i kliniken, men också för utvecklingen av nya behandlingar som modulerar och lindrar immunförsvarets överreaktion vid svår covid-19, säger Petter Brodin, läkare och forskare i immunologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som lett studien.
Analyserna har gjorts vid Science for Life Laboratory, SciLifeLab, i Solna med prover från svårt sjuka covid-19-patienter vårdade i Helsingfors. Forskarna använde en kombination av avancerade tekniker för att analysera hela immunsystemets sammansättning och funktion i upp till 14 upprepade blodprover ifrån varje patient.
– Detta har möjliggjort en ovanligt noggrann analys av immunsystemets aktivering vid svår covid-19. Vi har beskrivit flera nya detaljer i immunförsvarets reaktion på viruset och överreaktion vid svår sjukdom, säger Petter Brodin.
Flera viktiga fynd
Resultaten visar bland annat att en typ av vit blodkropp som kallas eosinofiler, som är väldokumenterade vid astma men har en mindre välkänd roll i virusinfektioner i lungan, spelar en viktig roll vid covid-19. Dessa celler expanderar i blodet precis innan patienterna förvärras i sin lungfunktion och utvecklar så kallad ARDS (acute respiratory distress syndrome) och hyperinflammation i lungan och behöver intensivvård.
En annan typ av vit blodkropp, basofilerna, tycks spela en roll i utvecklingen av effektivt antikroppssvar under infektionen.
Forskarna har även kartlagt hur immunsystemet återhämtar sig hos de patienter som blir bättre efter svår covid-19.
Vetenskaplig artikel:
Systems-level immunomonitoring from acute to recovery phase of severe COVID-19. (Lucie Rodriguez, Pirkka T Pekkarinen, Tadepally Lakshmikanth, Ziyang Tan, Camila Rosat Consiglio, Christian Pou, Yang Chen, Constantin Habimana Mugabo, Ngoc Anh Nguyen, Kirsten Nowlan, Tomas Strandin, Lev Levanov, Jaromir Mikes, Jun Wang, Anu Kantele, Jussi Hepojoki, Olli Vapalahti, Santtu Heinonen, Eliisa Kekäläinen, Petter Brodin.) Cell Reports Medicine, online 5 augusti 2020
Kontakt:
Petter Brodin, läkare, forskare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska Universitetssjukhuset, petter.brodin@ki.se
Globalt dör 2 miljoner barn varje år under sin första levnadsmånad, enligt UNICEF. Och det trots att kunskapen finns om hur de här barnen skulle kunna räddas. Det är inte dyr och avancerad vård som krävs utan istället enkla åtgärder, som att hjälpa det nyfödda barnet att börja andas, att se till att barnet inte blir kallt och att påbörja amning tidigt, som skulle öka överlevnaden.
Vid förlossningen är det också viktigt med goda hygieniska förhållanden och assistans av barnmorska med kunskap och erfarenhet.
Färre kvinnor födde på sjukhus
Forskarna granskade över 20 000 förlossningar i Nepal. Under tiden studien pågick minskade antalet kvinnor som förlöstes vid de nio sjukhusen med hälften. Det tyder på att de verkliga dödstalen var ännu högre då många nyfödda inte fick kvalificerad vård för eventuella komplikationer. Att färre kvinnor sökte sig till sjukhusen kan bero på begränsad rörlighet och tillgång på transporter, men också på en ökad rädsla för att söka vård.
– Detta är bekymmersamma resultat som har vänt den tidigare positiva trenden i mödra- och barnhälsa under tjugo års tid i Nepal. Att minska hindren för kvinnor att ta del av kvalificerad förlossningsvård, att minska ojämlikheterna i vårdutnyttjande och att stödja barnmorskor att tillhandahålla vård av hög kvalitet är av yttersta vikt, säger Ashish KC, ledande forskare för studien.
Kontakt:
Mats Målqvist, professor i global hälsa, institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet, mats.malqvist@kbh.uu.se
Ashish KC, forskare, institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet, ashish.k.c@kbh.uu.se
De nordliga torvmarkernas sårbarhet för klimatuppvärmning är osäker, delvis på grund av bristen på rumsligt tydliga observationsbaserade torvkartor.
Nu har forskare bland annat från Umeå universitet genererat kartor över torvdjupet på norra halvklotet och kol- och kvävelagren med hjälp av data samlade från mer än 7 000 fältobservationer. Beräkningar baserade på kartorna visar att nordliga torvmarker täcker cirka 3,7 miljoner kvadratkilometer och lagrar cirka 415 petagram kol och 10 petagram kväve. En betydande del av dessa kol- och kvävelager är i torvområden som påverkas av permafrost.
Torvdjupet kartlagt med maskininlärning
– Att använda maskininlärning för att kartlägga torvlandsdjup i hemisfärisk skala är ett viktigt framsteg för att bättre förstå vilken roll nordliga torvmarker har i den globala koldioxidcykeln, säger Matthias Siewert, postdoktor vid institutionen för ekologi och miljövetenskap, Umeå universitet.
Studien visar att de nordliga torvmarkerna för närvarande är en nettosänka för atmosfäriskt kol. Men under framtida globala uppvärmningsscenarier kan det ske förluster på hälften till nästan all den torvmark som påverkas av permafrosten.
Upptiningen av permafrost skulle omvandla dessa torvmarker till en nettokälla för atmosfäriskt kol, främst på grund av ökade metanutsläpp.
Enligt forskarna tyder resultaten på permafrost som tinar kan omvandla de nordliga torvmarker som för närvarande är en källa till global avkylning, till en nettokälla för uppvärmning.
Matthias Siewert, postdoktor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, matthias.siewert@umu.se
– Det finns väldigt få orörda skogar kvar, och för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast, säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.
Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.
Insekter går på lukten
Genom att identifiera feromoner för sällsynta arter, de osynliga, ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.
– Insekter är ju ganska små och ser ofta inte längre än någon meter och inte kan de gå in på Tinder heller, så de använder dofter för att finna varandra, säger Nils Ryrholm.
När vi utvecklar system med konstgjorda doftämnen för de här nyckel- och indikatorarterna, förklarar han, kan en person utan spetskompetens på en sommar undersöka 100 skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull.
Naturskog, kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. Bild: Nils Ryrholm
Urskog versus naturskog
Urskog är skog som aldrig har utsatts för mänsklig beröring som jordbruk och skogsbruk, annat än enstaka träd. Motsatsen är kulturskog, ett resultat av skogsplantering. Kulturskog är ofta artfattig och domineras av ett enda trädslag som är planterad samtidigt. Ett mellanting är naturskog, skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år. Urskogarna i världen blir allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning och jordbruk.
I Sverige finns 85 000 hektar urskog, ungefär 0,3 procent av den totala skogsarealen. Det mesta av urskogen finns i de fjällnära områdena, men det finns exempel på urskogsliknande områden nära tättbefolkade orter, till exempel Tyresta nationalpark utanför Stockholm.
De arter som hotas på grund av för lite skog med urskogsegenskaper är framförallt arter som är beroende av mycket död ved eller är känsliga för de klimatförändringar som uppstår vid avverkning; lavar, svampar, mossor, vissa insekter, vissa hackspettar med flera. Speciellt sårbara är arter som har svårt att sprida sig längre sträckor.
Naturskogar är som biobanker
– Finns de här arterna, har biotopen funnits väldigt länge, och då finns även andra arter som också är värdefulla. Detta gör att vi kan avgöra var vi ska sätta in bevarandeåtgärder till en bråkdel av den tid och kostnad som krävs idag.
Man ska se dessa naturskogar lite grann som biobanker, förklarar Nils Ryrholm, om vi bevarar mer så ökar oddsen för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden.
– Ju fler arter som finns, desto stabilare ekosystem och desto bättre ekosystemstjänster kan vi människor få; Alltså ren luft, rent vatten och förutsättningar för vår födoproduktion.
Insekterna klarar sig utan oss
Han citerar den amerikanske ekologen E Wilson: ”Vi är beroende av insekterna men insekterna är inte beroende av oss”
– Och trots att det är så, slår vi ihjäl insekterna men inte tvärtom.
Människor fjärmar sig mer och mer från naturen, säger han, men tror att den här kopplingen och insikten kommer att komma tillbaka med klimatfrågan.
– Då vi inte kan producera alla våra grödor för att det inte finns några insekter, kommer pendeln att slå tillbaka därför att det då blir tydligt hur beroende vi är av dem.
Vad som går att rädda handlar om vad vi värdesätter, slår han fast och pekar på hur vi nu kan vi göra enormt mycket för att dämpa effekterna av ett virus, men saker som är mycket mer livshotande för varelserna på planeten har vi inte brytt oss om.
Kemiska strukturen för bombykol, ett feromon hos silkesfjärilen som används i samband med parning. Detta var det första feromon man lyckades isolera, vilket skedde 1959. Källa: wikipedia
Feromoner
Feromoner är ämnen som tillverkas i kroppen och som organismer sprider för att påverka andra individers beteenden. Ett feromon är en blandning av doftämnen, som kan registreras av luktorgan i mycket låga koncentrationer. Olika feromoner ger olika signaler. Det kan bland annat handla om att locka till sig en lämplig partner eller att göra ett hotfullt intryck. Den kemiska sammansättningen bestämmer feromonens egenskaper och hur länge det finns kvar i luften och sänder ut olika information.
Kontakt:
Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle, Nils.Ryrholm@hig.se
Forskarnas kartläggning, eller sekvensering, av genomet är den första som genomförts på arten och visar en genetisk arkitektur som är väldigt olik andra djurs och bekräftar att tuataran har haft en väldigt speciell utveckling och livshistoria.
Den nyazeländska tuataran, som även kallas bryggödla på svenska, har utgjort en egen evolutionär gren på livets träd under mycket lång tid, uppskattningsvis mellan 150 och 250 miljoner år. De har inga nära släktingar och deras position i trädet har debatterats av forskare. Vissa har menat att tuatarorna är närmare släkt med fåglar, krokodiler och sköldpaddor, medan andra forskare menar att de delar släktskap med ödlor och ormar.
250 miljoner år gammal gren
Den nya studien visar att det är med ormar och ödlor som tuataran delar anfäder men att den bildade en egen evolutionär gren redan för ungefär 250 miljoner år sedan. Som jämförelse uppstod primater för runt 65 miljoner år sedan och hominider, som människan kommer ifrån, dök upp för ungefär sex miljoner år sedan.
En forskargrupp vid Uppsala universitet ledd av Alexander Suh fokuserade på en specifik typ av ”hoppande gener” som kan klipp- och klistra sig från en plats i genomet till en annan. Tuataran har till skillnad från andra amnioter (en grupp som innehåller fåglar, reptiler och däggdjur) en stor mängd olika hoppande gener, vilket förklarar varför dess genom är 67 procent större än människans. Många av dessa ”hoppande gener” fortsätter förmodligen att flytta runt i genomet och formar på det viset även fortsättningsvis tuatarans genom.
Lite sjukdomsdrabbad
En intressant egenskap hos tuataran är att den kan bli över 100 år gammal. Forskarna letade därför särskilt efter gener som skyddar den från åldersrelaterade skador. De såg att tuataran hade en större mängd sådana gener än något annat undersökt ryggradsdjur. Tuataran förefaller inte heller vara särskilt sjukdomsdrabbad, vilket ledde forskarna till att undersöka de genetiska faktorer som kan skydda mot sjukdom. De tittade på gener för syn, lukt och temperaturreglering.
Kartläggningen av genomet ger forskarsamhället ett underlag för vidare studier av tuatarornas unika biologi. I förlängningen kan det bidra till förståelsen för amnioternas evolution.
Dr Alexander Sang-Jae Suh, institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, alexander.suh@ebc.uu.se (pratar engelska)
– Immunterapi går ut på att aktivera kroppens eget immunförsvar till att eliminera cancerceller. Immunterapi har gjort stora framsteg där speciellt behandling med immunaktiverande antikroppar, eller ICI, Immune Checkpoint Inhibition, förlänger överlevnaden hos patienter med spridd melanomsjukdom, säger Maria Wolodarski, forskare vid Karolinska Institutet som lett studien med ansvar för patientkontakten.
För upptäckten av immunterapi belönades James Allison och Tasuko Honjo med Nobelpriset i medicin 2018.
En majoritet av patienterna svarar dock inte på den här eller på andra typer av behandlingar. Det är den gruppen som forskarteamet nu har behandlat med en ny immunterapi-metod.
Speciella T-celler
Först utvinns en speciell form av vita blodkroppar, T-celler, från patientens egen tumör. Dessa speciella T-celler kallas för TIL, Tumör Infiltrerande Lymfocyter, och är en viktig del av kroppens eget immunförsvar mot cancer. Dessa mångfaldigas upp till 50 miljarder och ges till patienten tillsammans med en tillväxtfaktor, Interleukin-2.
– Det som gör den här studien unik är att patienterna också behandlas med flera doser av ett tumörvaccin som består av så kallade dendritceller, DC, som är specialiserade på att aktivera immunsystemet och ger de injicerade TIL-cellerna en extra kick, säger Stina Wickström, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, och ansvarig för att koordinera tillverkningen av TIL-cellerna och för studiens laboratorietester.
Tillbakagång av cancern
Av de fyra mycket svårt sjuka patienterna med malignt melanom som behandlats med en kombination av TIL-celler och tumörvaccin har tre svarat med komplett eller nästan komplett tillbakagång av cancersjukdomen. Detta trots att gruppen inte längre svarar på annan typ av cancerbehandling. De är nu långtidsöverlevare sedan flera år tillbaka.
De fem patienter som behandlats med enbart TIL-celler hade inte samma gynnsamma svar på behandlingen som vid kombination med tumörvaccinet.
Andra typer av cancer
Metoden ligger inom ramen för Karolinska Universitetssjukhusets nysatsning på cellterapi och Rolf Kiessling, som är huvudansvarig för studien, har ansökt hos Läkemedelsverket att få pröva metoden även på andra typer av metastaserande cancer.
Stina Wickström, forskare, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, stina.wickstrom@ki.se
Det karaktäristiskt klonkande lätet från en spelande klockgroda ljöd just från vattnet några meter bort. Den lilla dammen belägen i naturreservatet Frihult utanför Sjöbo i Skåne har perfekta förhållanden för groddjur. Till och med de känsliga lökgrodorna, som för några år sedan var en hotad groddjursart i Sverige, trivs i den av biologisk mångfald nästan igenväxta dammen. Dessutom omges den av betesmarker med poröst sandig jord – perfekt för en lökgroda att gräva ner sig i.
Men detta är också en av de platser i Sverige där vattenprover gett positiva testsvar för chytrid, svampsjukdomen som infekterar grodor, paddor och salamandrar. Sjukdomen kan få djurens tunna hud att flagna och har på en del platser dödat dem i tusental.
Chytridsvamp – drabbar grodor, paddor och salamandrar
Chytridiomycosis, oftast bara kallad chytrid, är en sjukdom som orsakas av den vattenlevande svamporganismen Batrachochytrium. Svampen, oftast kallad chytridsvamp, finns i flera olika typer varav vissa är sjukdomsframkallande. Två sådana är Batrachochytrium dendrobatidis (Bd), som drabbar grodor och paddor och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal) som drabbar salamandrar.
Spridning sker oftast genom att djur som bär på svampen tar den med sig till nya vatten där den infekterar nya djur. Den kan även spridas av människor via stövlar och utrustning eller genom att grodor eller växtmaterial flyttas mellan platser där groddjur lever. Chytrid, som enbart får fäste på groddjur och möjligen på kräftor, kan troligen överleva veckovis eller i månader i vatten i väntan på ett värddjur. Det saknas botemedel som går att använda i större skala.
Källor: Nordiska nätverket för åtgärder mot Chytridiomycosis, Per Nyström
Biologerna Per Nyström och Bettina Ekdahl vadar runt i den grunda dammen i ett försök att få syn på den spelande grodhanen. Per Nyström, docent i limnologi, gästföreläsare vid Lunds Universitet och konsult åt Länsstyrelsen i Skåne, har arbetat med groddjuren i Frihult sedan 1996. En stor del har handlat om förbättring av levnadsmiljöerna för områdets groddjur, arter vars naturliga miljöer, ofta små dammar och vattendrag, har förstörts i stor skala de senaste årtiondena till följd av människans exploatering.
Biologerna Per Nyström och Bettina Ekdahl har håvat upp en klockgroda och förbereder sig för att testa den.
Grodors roll i ekosystemet
Exakt vad som skulle hända om grodorna tystnade för gott i ett område är svårt att säga. Skulle någon annan djurart ta över deras roll i ekosystemet? Grodynglen rensar vattnen genom att beta alger och växtdelar och blir föda åt exempelvis trollsländelarver och dykarbaggar. Och de vuxna grodorna tar insekter och äts i sin tur av snok, mink och fåglar som stork och häger. För Per Nyström har varje art ett egenvärde i sig.
– Jag ser det som en skyldighet att bevara det vi har till nästa generation. Dessutom skulle en utdöd art kännas som ett misslyckande för mig som arbetat så länge med detta.
Rödlistad groda minskar igen
Sedan han satte sin fot här för över tjugo år sedan har ett tjugotal av områdets i dag cirka 40 dammar restaurerats eller byggts helt nya. De första femton åren i Frihult såg Per Nyström goda resultat när antalet individer av den då rödlistade lökgrodan ökade från ett 30-tal till över 150 spelande hannar 2010. Men sedan hände något.
– Förra året, 2019, var de 39 stycken, alltså nere på samma nivå som innan vi började med alla restaureringarna på 90-talet säger han och suckar.
Vad den nedslående utvecklingen beror går inte att säga med säkerhet. Men det finns en oroväckande logik som pekar mot chytridsvampen. Minskningen av antalet lökgrodor, som tros vara känsliga för chytrid, sammanfaller nämligen med att klockgrodorna gjorde entré i dammarna för åtta år sedan. Klockgrodorna, som själva inte verkar bli påverkade av svampen, men ofta bär på den, är perfekta smittspridare för en svamp som chytrid.
– Det är inte en förvånande utveckling, men oroande, säger Per Nyström.
Chytridsvamp hittades av en slump i Sverige
När chytrid upptäcktes i Sverige 2010 var det under ett kandidatarbete som Per Nyström handledde vid Lunds universitet.
– Det var lite av en slump. Vi svabbade (tog prover, reds.anm) lite grodor och paddor på Falsterbonäset. Så fick vi tillbaka testsvaret och det var positivt. Det var en rejäl överraskning, säger han.
Ute i dammen har Bettina Ekdahl nu fått tag på den spelande klockgrodehanen. Hon visar hur en svabb går till genom att dra en lång bomullssticka mot grodans fötter, mage och käkar. Den här provtagningen stannar vid att vara en förevisning. Det saknas finansiering för att skicka prover på analys i större skala. Men just provtagning är något Per Nyström önskar sig mer av för att få en tydligare bild av var i landet chytrid finns.
Bettina Ekdal svabbar en klockgroda, samma procedur som används för att ta prover för chytrid.
– Kanske kunde man välja en art som vanlig padda som finns i hela Sverige. Att testa brett på en sådan art skulle ge en bra bild av hur spritt chytrid verkligen är, säger han.
Chytridsvamp har hittats på 40 platser
Den forskning som görs i Sverige sker till största del på Uppsala universitet där professorerna Jacob Höglund och Anssi Laurila försöker ta reda på hur svenska groddjur drabbas av chytrid.
De prover som hittills har tagits i ”grodvatten” eller på individuella groddjur visar att chytrid hittats på cirka 40 platser i Sverige. Det handlar om dammar och vattendrag i södra Sverige, från Skåne och upp till Öland, och platser kring Uppsala och Stockholm. Chytrid behöver temperaturer över 20 grader för att överleva, vilket kan förklara varför populationer i norr hittills tycks ha skonats.
Grodor som är rödlistade
Det finns åtta grodarter, tre arter av padda och två salamanderarter i Sverige. De flesta lever i södra delarna. Fem arter finns på Artadatabankens rödlista för hotade arter 2020.
Ej rödlistade: Klockgroda, lövgroda, vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, vanlig padda, större vattensalamander och mindre vattensalamander.
– Vi hittar inte chytrid i norra Sverige trots att vi letat. Samtidigt blir klimatet varmare, så i framtiden kanske det blir optimalt för svampen även där, säger Jacob Höglund.
Främst har forskningen fokuserat på hur olika arter drabbas av svampen. Erfarenheter från andra länder visar att en del arter knappt påverkas alls, medan andra drabbas av massdöd och dör ut.
– Vi försöker förstå på vilket sätt olika populationer och arter är olika känsliga. Då tittar vi på olika genetiska bakgrunder och på vilka gengrupper som är inblandade när sjukdomen slår på olika sätt, säger Jacob Höglund.
Han jämför med coronavirus, som är uppdelat i olika stammar.
– Det finns flera olika coronavirus men alla är inte lika farliga som det som leder till covid-19. Det är samma sak med den här svampen, säger han.
Sårbarhet i norra Sverige
På samma sätt spelar genvariationen hos en art eller en viss population roll för hur motståndskraftiga de är. Eftersom det länge funnits färre groddjur i norra delarna av Sverige har populationerna där en sämre genetisk mångfald, något som oroar Jacob Höglund.
Klockgrodorna misstänks vara bärare av chytridsvampen som kan vara orsaken till att lökgrodorna minskat i antal i dammen i Frihult.
– Skulle det visa sig att chytrid är farlig för grodpopulationerna i norr, då kan de vara rökta, säger han.
I labbmiljön på Uppsala universitet har Jacob Höglund och hans team, låtit infektera groddjur med chytrid, och bland annat kunnat se att grönfläckig padda och vanlig padda haft högre dödstal än åkergroda.
I Panama utrotades cirka 30 grodarter när chytrid drog fram i nationalparken El Copé i början av 2000-talet. Någon massdöd har har dock inte setts bland groddjursarter i Sverige.
Orsakar groddöd världen över
Den stam av chytrid (Bd) som haft stor dödlighet bland grodor och paddor tros ha uppstått i Asien på 1950-talet. Enligt en teori skedde det när afrikansk klogroda, som användes för graviditetstester, togs med av människor från andra delar av världen till Koreahalvön under Koreakriget på 1950-talet.
– Massor med sådana grodor togs då dit från Afrika. Förmodligen bar grodorna med sig chytridsvampar som sedan träffade på en lokal stam av chytrid i Korea. De två stammarna förökade sig med varandra, eller rekombinerade som man säger inom svampläran. När två olika stammar lyckas rekombinera på det sättet kan det kan uppstå en ny stam med patogena egenskaper som värddjuren inte har något motstånd mot, säger Jacob Höglund, professor vid Uppsala universitet.
Exakt hur chytrid spridits över världen är inte klarlagt. Men sedan svampen upptäcktes i slutet av 1990-talet ses den som förklaring till den omfattande groddöd som skett runt om i världen sedan 70-talet. Chytrid har orsakat artdöd i främst Australien och i Syd- och Centralamerika. Tidigaste fyndet i Europa gjordes i Spanien 1998.
En studie visade att chytrid spreds 5,4 mil per år från centrala Panama till landets östra delar när populationer av tungaragrodor smittades.
Groda som dött av chytridiomycos. Bild: Forrest Brem – From Riders of a Modern-Day Ark. Gewin V. PLoS Biology Vol. 6, No. 1
Men även om sjukdomen inte dödar de infekterade grodorna så kan den påverka dem på andra sätt. En studie på gölgrodor gjord vid Uppsala universitet och SLU visade exempelvis att smittade individer rörde sig kortare sträckor. Något som inte bara tros göra dem mer utsatta för rovdjur utan i längden även ökar risken för inavel.
– Chytrid innebär ytterligare ett hot mot grodornas förmåga att klara sig, även om sjukdomen inte tar kål på grodorna här som den gör i Centralamerika. Men vi måste ta reda på mer, säger Jacob Höglund.
Text: John Palm på uppdrag av forskning.se Foto: Malin Palm på uppdrag av forskning.se
SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar sin prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, från romkorn och kläckning fram till fångsten och kräftfatet.
I Vättern beräknas den relativa fångsten 2020 landa på 105 gram matkräftor per bur och natt, en liten uppgång med drygt fem procent jämfört med förra året, då fångsterna hade gått ner något sedan 2017. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 115 ton om fisketrycket blir normalt och fisket pågår säsongen ut.
Så här dags på året, i semestertider och med datumet för den ”klassiska” kräftpremiären i dagarna, har SMHI trots sina resurser haft problem med väderprognoserna. Samtidigt efterfrågas en uppskattning av hur kräftfisket är och kommer att bli i år.
Kräftfiskepremiär
Kräftfisket i insjöar i augusti har länge varit en svensk tradition, följt av en kräftskiva.
Före år 1994 var det reglerat i Fiskeriförordningen när kräftpremiären skulle starta – efter första onsdagen i augusti. I dag måste man vara yrkesfiskare eller ha eget fiskevatten för att få fiska kräftor. Undantaget är Vättern där kräftor får fiskas i allmänt vatten.
Kräftor är nattaktiva och fångsten blir störst nattetid.
Källa: Wikipedia
Trots en kall maj hade juni värmerekord vilket skulle ha gett en normal kräftsäsong. Det kyliga vädret i juli gör det dock vanskligt att förutspå fisket men en sen säsong är trolig, då kräftorna först ska hinna ömsa, bli hungriga och därefter gå in i burarna.
Välmatade kräftor i slutet av augusti
Rådet i år är, som oftast, att vänta med kräftfisket till slutet av augusti för att få bra fångster med välmatade kräftor. Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporterades tidigare också om en normal kräftsäsong, men nu något försenad på grund av det kalla vädret i juli. Hur fisket blir i år vet vi med säkerhet först efter avslutad säsong.
Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur mycket kräftor det finns i sjön och hur fångsterna i en sjö kommer att bli.
Prognos för varje sjö
– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.
Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.
– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.
Vintertemperaturen påverkar fångsten mest
Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev ett år var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare. Fångsterna per bur beräknas i år bli sex procent högre jämfört med förra året.
Fotnot:
Kräftindexet har utarbetats i samarbete med Ekoll AB i Malmö och projektet har delfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.
Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se
Från skapandet av en enda droppe till flödet i en flod och världens hydrologiska cykel… Hur vatten binds samman och till olika ytor, har långtgående konsekvenser.
Hittills har forskare trott att tunna vattenfilmer växer lager för lager för att bilda igenkännbara vätskedroppar. Men genom att visualisera vattendroppar i nanostorlek i rörelse har en ny studie publicerad i Science Advances vänt upp och ner på den traditionella modellen.
Genom att kartlägga nanodroppar på enskilda mineralpartiklar fann en grupp forskare från Umeå universitet, Yale universitet och Pacific Northwest National Laboratory att vattentillväxten initialt börjar i närheten av defekta kanter på mineralen. Sedan bildas tjockare vattenfilmer, innan ytspänningen tar över för att täcka mineralytan och bilda bekanta vattendroppar.
För att uppnå sina resultat, använde teamet en ny cocktail av atomkraftsmikroskopi (AFM) och infraröda lasrar vid the Environmental Molecular Sciences Laboratory på Pacific Northwest National Laboratory.
– Det här är första gången vi har kunnat se vattendroppar direkt på nanoskala, och till vår förvåning hittade vi en selektiv bindningseffekt vid defekta kanter på mineralpartiklar av nanostorlek, säger Sibel Ebru Yalcin, forskare vid Malvankar Lab på Yale, och studiens försteförfattare.
– Att titta på denna viktiga fråga på ett nytt sätt och på nanoskala har verkligen löst ett långvarigt mysterium om hur vatten binder till mineraler, säger professor Jean-François Boily, ledande expert på mineralytekemi vid Umeå universitet.
Hans laboratorium utformade detta projekt och fick tillgång till faciliteterna på the Environmental Molecular Sciences Laboratory. Umeå-gruppen använder nu dessa nya fynd för att utforska hur denna selektiva bindning av vatten påverkar naturliga processer som sker i jord och i atmosfären.
Jean-François Boily, professor i mineralytekemi, kemiska institutionen vid Umeå universitet, jean-francois.boily@umu.se
För att förstå mottagligheten för SARS-CoV-2-infektion, och hur den utvecklas vidare till allvarlig och dödlig sjukdom, är det nödvändigt att studera ingångsreceptorerna för SARS-CoV-2. Och dessa receptorers gener uttrycks i olika mänskliga vävnader. Både på RNA- och proteinnivå. Det har föreslagits att SARS-CoV-2 använder enzymet ACE2 för att ta sig in i människans celler, och att inträde av SARS-CoV-2 via denna receptor skulle kunna förklara de allvarliga kliniska manifestationer som observerats i olika vävnader och organ inklusive andningsorganen.
En ny studie, publicerad i Molecular Systems Biology, presenterar en storskalig och systematisk utvärdering av ACE2-uttryck i mer än 150 olika celltyper i hela människokroppen, både på RNA- och proteinnivå.
Ovanligt i luftvägarna
Högt uttryck av ACE2 observerades konsekvent i tarmslemhinna, njure, gallblåsa, hjärtmuskelceller, manliga könsceller, ögon, moderkaka, mindre blodkärl samt gångepitel. Men i luftvägar var uttrycket emellertid begränsat, med inget eller endast lågt uttryck i en del celler hos några få individer. I förekommande fall i enstaka epitelceller i luftvägarna.
– Tidigare studier har föreslagit att ACE2-protein uttrycks starkt i lungorna, men dessa studier har inte presenterat proteinuttrycket på ett tillförlitligt sätt och inte heller inkluderat vävnader och organ från hela människokroppen. Vidare så har de inte jämfört sina fynd med olika metoder, vilket vi gjort i denna studie, säger Cecilia Lindskog, artikelns seniorförfattare och chef för Human Protein Atlas-projektets vävnadsdel vid Uppsala universitet.
Så gjordes kartläggningen
Systematisk immunohistokemisk analys användes för kartlägga det celltypspecifika uttrycket av ACE2 i mer än 150 olika mänskliga celltyper. Analysen kombinerades med flera datakällor baserade på djup RNA-sekvensering (RNA-seq), enkelcell RNA-sekvensering (scRNA-seq), masspektrometri och Western blot.
– Vi kan här med säkerhet visa att inga eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala andningsorgan, vilket står i motsats till tidigare studier. Med tanke på den kliniska manifestationen av covid-19 med akuta andningsbesvär och omfattande skador i lungvävnaden, understryker resultaten behovet av att ytterligare studera de biologiska mekanismerna som ansvarar för infektion och sjukdomsförloppet vid covid-19, säger hon.
Databas med lungprover
Den immunohistokemiska analysen baserades på forskningsresursen Human Protein Atlas (HPA) och en stor patientkohort bestående av normala lungprover från 360 individer, med användning av två olika antikroppar som binder till ACE2.
– HPA-projektet har lagt ned ett stort arbete på att införa och implementera ett nytt koncept för förbättrad kvalitetskontroll av antikroppar med hjälp av strategier som föreslagits av International Working Group for Antibody Validation (IWGAV). Sådana strategier är avgörande för att bestämma om antikroppfärgningen motsvarar verkligt proteinuttryck, säger professor Mathias Uhlén, chef för HPA-konsortiet och medförfattare av artikeln.
I en News & Views-artikel publicerad tillsammans med ACE2-artikeln, belyser holländska forskare studiens betydelse och diskuterar möjliga förklaringar till det låga uttrycket i andningsorganen:
Nya studier tyder på att ACE2 kan vara en interferon-inducerad gen, vilket kan leda till uppreglering under SARS-CoV-2-infektion. Det föreslås att viruset först tar sig in och infekterar celler i de övre luftvägarna, följt av uppreglering av ACE2 på grund av det antivirala svaret, vilket tillåter SARS-CoV-2 att spridas vidare och infektera lungvävnaden. Det har också föreslagits att rökning kan förhöja ACE2-uttrycket i andningsorganen.
Fler studier behövs
– Ytterligare studier är nödvändiga för att studera den dynamiska regleringen av ACE2 och för att bekräfta om det låga ACE2-uttrycket i mänskliga luftvägar är tillräckligt för SARS-CoV-2-infektion, eller om andra faktorer behövs för värdcellsinträde, säger Cecilia Lindskog.
Human Protein Atlas
Human Protein Atlas (HPA) är ett forskningsprogram vid Science for Life Laboratory som startade 2003 med målet att kartlägga alla de mänskliga proteinerna i celler, vävnader och organ med integrering av olika tekniker, såsom antikroppbaserad avbildning, masspektrometribaserad proteomik, transkriptomik och systembiologi.
Alla genererad data är öppen och tillgänglig så att forskare både inom akademin och industrin fritt kan använda informationen för utbildning och forskning av det mänskliga proteomet. Human Protein Atlas-programmet har redan bidragit till flera tusentals publikationer inom området mänsklig biologi och sjukdom och har valts ut av organisationen ELIXIR som en europeisk kärnresurs med grundläggande betydelse för life science-sektorn. HPA-konsortiet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Cecilia Lindskog, projektledare, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, cecilia.lindskog@igp.uu.se
Första gången man gjorde utgrävningar kring skånska Ageröd var på 1940-talet. Då hittade Lundaarkeologer en stor boplats från jägarstenåldern, daterad till för cirka 8 700-8 200 år sedan. I den syrefattiga mossen fann man mängder av välbevarat organiskt material såsom ben, horn och träredskap. Fynden blev viktiga för kunskapen om sydskandinavisk stenålder.
När nya utgrävningar, med nya frågeställningar gjordes på 70-talet noterade man att mossens lagertjocklek hade minskat. Efter avslutat arbete täcktes fyndplatsen återigen, allt i enlighet med svensk och europeisk lagstiftning och praxis, som bygger på att fornminnen kan bevaras i sin ursprungliga miljö, det vill säga under mark. Men nu visar forskare från Lunds och Stockholms universitet samt Statens historiska museer att så inte längre är fallet.
Skrämmande resultat
Förra året gjorde de en ny begränsad utgrävning vid Ageröd för att se hur försurning, utdikning och klimatförändringar påverkat de organiska fornlämningarna. Cirka 4 000 fragment undersöktes för att forskarna skulle kunna fastställa i vilken grad och takt de vittrar bort.
Några av benen från de olika grävningarna i Ageröd (a-d från 2019, e-i från 1940 och 1970-tals grävningarna). Bild: Lunds universitet
– Det har varit skrämmande att konstatera att dessa lämningar som har legat säkert och skyddat i 9 000 år, på bara några decennier har gått från välbevarade till det skick de idag befinner sig i, det vill säga helt eller på god väg att utraderas, säger arkeologen Adam Boethius från Lunds universitet.
Ageröd ligger ganska isolerat och forskarna menar människans påverkan där har varit mindre än vid många andra fyndplatser som därför på goda grunder kan misstänkas vara i ett ännu sämre skick.
– Dessa ställen är inte bara viktiga för att de berättar något om vår kulturhistoria, säger Adam Boethius. De organiska lämningarna utgör också ett värdefullt klimat- och miljöarkiv där man kan utläsa och sätta förändringar över tid i relation till olika typer av mänsklig påverkan, och utifrån detta göra prognoser för framtiden.
Borta om 10-20 år
Forskarna beräknar att Ageröd med flera fornlämningar kommer att vara helt försvunna om ett decennium eller två.
– Det är extremt bråttom om vi ska hinna göra något för att rädda dem, säger Adam Boethius. När det väl är borta är det som gått förlorat försvunnet för alltid. Detta sker samtidigt som arkeologiska naturvetenskapliga metoder, såsom ancientDNA- och isotopanalyser gör att vi idag har helt nya möjligheter att utvinna väldigt mycket mer kunskap från arkeologiska lämningar, som exempelvis migration, släktskap, diet med mera.
Vilka åtgärder kan vidtas, eller är det redan för sent?
– Ett första steg är att det måste finnas en medvetenhet om att fornlämningarna är på väg att försvinna. Sedan måste samhället ta ställning till lagar och skydd av våra fornlämningar samt vad konsekvenserna blir om dessa delar av vårt arv tillåts försvinna utan att insatser görs för att rädda dem.
− Det finns indikationer på ett kraftigt ökande intresse för natur och friluftsluftsliv, en situation vi inte befunnit oss i tidigare och som flera medier också har rapporterat om. Det är på många sätt positivt, men är samtidig en utmaning eftersom ett ökat tryck på naturområden kan leda till en större påverkan än de klarar av, säger Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi och ansvarig för studien.
Tidigare forskning har pekat på att friluftsliv kan vara bra för såväl den fysiska som mentala hälsan. I en tid av isolering och social distans är det därför intressant att se på hur naturen kan erbjuda en möjlighet att lämna hemmet för att få energi och återhämta sig. Det kan också handla om att använda naturen som ett sätt att socialisera utan att vara rädd för att bli smittad.
Betydelsen av friluftsliv undersöks
− Resultatet från studien kommer förhoppningsvis visa på betydelsen av friluftslivet för oss alla samt naturens roll under en kris. Dessutom kan kunskapen vara med till att öka förståelsen för hur förvaltning av naturområden behöver anpassas till de utmaningar som ett ökat besökstryck innebär.
Detta gäller såväl skyddade områden som naturreservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker. Mer långsiktigt kommer resultaten från studien också att bidra till forskning för bättre planering av våra friluftsområden samt transport, folkhälsa och tillgång till natur.
− Det här är en situation vi inte befunnit oss i tidigare och det är därför extra viktigt att ha koll på nya utvecklingar, speciellt de som händer plötsligt och går fort. Kan vi dessutom peka på betydelsen av friluftslivet och naturen, då kanske båda kan komma få en större roll i framtiden, framför allt inom den kommunala fysiska planeringen, säger Andreas Skriver Hansen.
Enkäten öppen till 31 oktober 2020
Kartläggningen av friluftsvanor och vistelse i naturen under Coronautvecklingen i Västra Götaland genomförs av Göteborgs universitet tillsammans med Göteborgsregionen inom ramen för forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors. Den genomförs i form av en enkät där frågorna riktar sig till alla som uppehåller sig i Västra Götaland, oavsett om de bor i eller utanför området. Sista möjlighet att svara på enkäten är den 31 oktober 2020.
Alzheimers sjukdom uppstår cirka 20 år innan symtom blir tydliga. I dag kan sjukdomen diagnosticeras med hög säkerhet med avancerade och kostsamma metoder som PET-kamera eller ryggvätskeprover, vilka endast är tillgänglig i viss specialistvård.
Att hitta biomarkörer i blod som enkelt kan användas i primärvården för att ställa en säkrare diagnos skulle göra det lättare för personer med alzheimer att få rätt symtomlindrande behandling och omvårdnad. Oskar Hansson menar att en tidig diagnos dessutom ökar möjligheten för att i framtida behandlingsstudier rekrytera rätt individer.
Beta-amyloid och tau är två viktiga markörer kopplade till Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan. Fosforylerat tau (P-tau) sprids senare i sjukdomsförloppet och koncentreras inne i hjärncellerna där det bildar nystan (fibriller), som påverkar nervcellernas funktioner i hjärnan så att bland annat minnet försämras.
Mäter en variant av tau i blodet
I studien som är ledd från Lunds universitet har forskarna utvärderat ett blodprov som mäter en speciell variant av proteinet tau i blodet som heter fosforylerat tau217 (P-tau217). Forskarna fann att denna markör kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet, vilket är betydligt mer träffsäkert än andra etablerade blodtester och lika bra som dyra och komplicerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. De kunde även se att P-tau217 ökar i blodet redan 20 år innan minnesbesvär har utvecklats, och att blodprovet med stor träffsäkerhet kan mäta mängden giftigt tau som ansamlats i hjärnan vid alzheimer.
100 000 svenskar har Alzheimers
Omkring 100 000 personer i Sverige har i dag Alzheimers sjukdom och ungefär 20 miljoner människor i världen är drabbade. Varje år insjuknar cirka 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.
I mars tidigare i år publicerade forskarna en studie i Nature Medicine där de visade att en annan blodmarkör (P-tau181) gav lovande resultat för att upptäcka alzheimer tidigt. Enligt forskarna visar resultaten från den aktuella studien att P-tau217 är betydligt bättre blodmarkör än P-tau181.
– Med detta enkla blodprov kan vi med hög säkerhet upptäcka personer som har Alzheimers sjukdom men ännu inte utvecklat demens. Blodprovet kan även användas i forskningssyfte för att utvärdera om nya terapier kan minska spridningen av tau vid sjukdomen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning på Skånes universitetssjukhus, som har lett den internationella studien.
Biomarkör i blodet lika bra som dyra metoder
– Resultaten visade att P-tau217 är betydligt bättre än P-tau181 och alla andra blodmarkörer, och till och med lika bra som mycket dyra och svårtillgängliga metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. Och även om vi gör ryggvätskeprov i Sverige är det relativt få länder där man gör detta i klinisk rutin.
– Eftersom testet gör det möjligt att tidigt diagnosticera Alzheimers sjukdom – redan innan demensstadiet – har det stor betydelse för kliniska prövningar där man utvärderar nya terapier som kan stoppa eller bromsa sjukdomsprocessen i de tidiga sjukdomsstadierna innan stora delar av hjärnan drabbats, säger Oskar Hansson.
Med tanke på att blodprov är kostnadseffektivt och enkelt att ta tror forskarna att p-tau217 kan vara en mycket mer användbar diagnostikmetod än de som finns idag.
Förbättra diagnos och behandling
Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, och som varit med och drivit studien, betonar dock att innan provet kan användas inom primärvården måste studier göras just där, och en sådan studie pågår redan i Skåne.
– Jag tror att studiens resultat helt kan ändra förutsättningarna för alzheimervården, och hoppas att detta test snart kan användas inom primärvården för att förbättra diagnos och behandling, säger Sebastian Palmqvist.
Så gjorde forskarna
I studien ingick 1 402 personer från Sverige, USA och Colombia. Bland deltagarna fanns de med preklinisk alzheimer, det vill säga alzheimer som ännu inte har utvecklat några symtom, men även de som hade tydliga minnessvårigheter och demens. Försöksdeltagarnas minnesfunktioner undersöktes, mängden tau i hjärnan avbildades med PET-kamera, och blodprover och ryggvätskeprover analyserades för P-tau217 och andra relevanta markörer. I en subgrupp kartlades även mängden tau i hjärnan hos personer som donerat sina hjärnor efter döden. Resultaten visade att det nya testet är betydligt bättre och har högre träffsäkerhet än andra blodbaserade tester som P-tau181, neurofilament light (NFL) och beta-amyloid.
Fotnot:
Den internationella studien är ett samarbete med forskare från Lunds universitet, Göteborgs universitet, Harvard Medical School (USA) och Grupo de Neurociencias de Antioquia från Universidad de Antioquia (Colombia), Banner Alzheimer’s Institute (USA) och företaget Eli Lilly (USA).
Vetenskaplig artikel:
Discriminative accuracy of plasma phospho-tau217 for Alzheimer disease vs other neurodegenerative disorders. (Sebastian Palmqvist, Shorena Janelidze, Yakeel T. Quiroz, Henrik Zetterberg, Francisco Lopera, Erik Stomrud, Yi Su, Yinghua Chen, Geidy E. Serrano, Antoine Leuzy, Niklas Mattsson-Carlgren, Olof Strandberg, Ruben Smith, Andres Villegas, Diego Sepulveda-Falla, Xiyun Chai, Nicholas K. Proctor, Thomas G. Beach, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Eric M. Reiman och Oskar Hansson). JAMA
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi, enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet, oskar.hansson@med.lu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
