Allt fler som söker jobb slussas till fristående arbetsförmedlare, via den statliga Arbetsförmedlingen. Men de privata aktörerna kostar mer – och bidrar inte till att fler får jobb. Det visar en ny IFAU-rapport.
I början av 2019 ingick Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna en överenskommelse, det så kallade januariavtalet.
Uppgörelsen innebar bland annat starten på en omfattande reformering av Arbetsförmedlingen. Myndigheten skulle fortsätta att ha huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Stödet till de arbetssökande skulle dock i mycket större utsträckning ges av fristående leverantörer, ett slags privata arbetsförmedlare.
Idag står också privatägda företag för en betydande del av det stöd som arbetssökande får inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet.
Rusta och matcha
Som led i förändringen infördes 2020 tjänsten ”Rusta och matcha” vid Arbetsförmedlingen. Den var en vidareutveckling av tidigare tjänster.
Rusta och matcha har under de senaste åren varit en av Arbetsförmedlingens största insatser. Den som söker på ”Rusta och matcha” på nätet kan lätt konstatera att många företag, större och mindre, tävlar om att få erbjuda denna tjänst.
Nu har forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, studerat hur mycket Rusta och matcha-tjänsten har kostat staten och om den har lett till att fler har fått arbete.
Fick inte jobb snabbare
För att göra en utvärdering möjlig delades jobbsökande människor in i grupper, slumpvis. Vissa arbetssökande fick stöd av fristående aktörer inom Rusta och matcha. Andra fick det sedvanliga stödet direkt från Arbetsförmedlingen.
Studien visar att människor som hamnade hos privata aktörer fick betydligt dyrare insatser. Trots det kom dessa arbetssökande inte in snabbare på arbetsmarknaden. Detta gällde både för personer som hade bedömts ha lite lättare att få jobb och för dem som bedömdes ha större svårigheter.
Deltagarna i Rusta och matcha började heller inte studera oftare, jämfört med de andra i studien.
Med tanke på de stora skillnaderna i kostnader hade man kunnat förvänta sig mer positiva resultat för de privata utförarna, säger Johan Vikström, forskare vid IFAU och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
– Eftersom den fristående arbetsförmedlingen kostade mer kunde man rimligtvis förvänta sig att fler skulle lämna arbetslösheten. Men det ser vi alltså inte.
I linje med annan forskning
Studiens resultat, skriver forskarna, är delvis i linje med tidigare forskning från bland annat Danmark, Frankrike och Tyskland. Studier därifrån visar att det inte finns någon skillnad i hur snabbt privata och offentliga utförare får arbetssökande i jobb.
De fristående aktörerna i Rusta och matcha fick både en grundersättning för varje deltagare och en resultatersättning för alla som sedan fick ett varaktigt jobb eller började studera, alltså ett slags provision. Högre resultatersättning verkar ge ett något bättre resultat än en högre fast ersättning, skriver forskarna.
Varför tror ni att positiva effekter uteblir med privata aktörer, i fallet Sverige?
– Ersättningsmodellen kan vara en bidragande förklaring. Den nuvarande ersättningsmodellen gör att företag kan göra vinst även om de inte ger så högkvalitativ service. En del människor får jobb till slut ändå, kanske helt på egen hand. Som modellen är nu får företagen då ersättning ändå, säger Johan Vikström.
Hur skulle man kunna göra det bättre, då?
– Det är inget som vi egentligen går in på i vår studie. Men man skulle kunna tänka sig en ersättningsmodell där man bara får betalt om man presterar bättre än förväntat, alltså att det blir fler jobb än det hade blivit i normalfallet.
Lokala initiativ för att få fler att cykla eller köpa begagnade prylar kan bidra till klimatomställningen. Men för att gräsrotsrörelser ska frodas behövs både lösa tyglar och kommunalt stöd. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
I ett forskningsprojekt har gräsrotsrörelsers bidrag till klimatomställningen undersökts. Forskarna har valt att titta på Göteborg och Berlin, två städer med ambitiösa klimatmål och en stark tradition av folkrörelser.
Småskaliga verksamheter
Så kallade gräsrotsinitiativ innebär att vanliga människor går samman för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Det kan handla om att minska utsläpp från trafiken genom att få fler att cykla. Andra exempel är stadsodlingar eller initiativ för att ta vara på mat som annars skulle ha slängts. Det kan också vara verksamheter där prylar repareras och återanvänds för att minska konsumtion som belastar miljön.
I Göteborg samarbetar kommunen med flera lokala initiativ för att stödja stadens hållbarhetsarbete.
– Ett sådant är Fixoteket, som bland annat finns i Hammarkullen, där invånarna kan snickra och fixa, laga och sy, och byta saker med varandra, säger Rikard Warlenius, forskare inom humanekologi vid Göteborgs universitet.
Han har lett forskningsprojektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning, GRIT, som pågått mellan 2020-2024. Forskarna har bland annat intervjuat ett 70-tal personer som driver olika gräsrotsinitiativ och kommuntjänstemän som arbetar med hållbar utveckling.
Stöd och självständighet
Enligt Rikard Warlenius fungerar samverkan mellan kommun och gräsrotsinitiativ bäst när kommunen står för en långsiktig ram, till exempel finansiering av lokaler. Gräsrotsinitiativen står för innehållet och verksamheten.
– Kommunerna måste vara villiga att låta gräsrötterna ta plats – och också få kosta pengar, säger han.
Men det här samarbetet fungerar inte alltid. Ett exempel på att det kan gå fel är den graffitimålade byggnaden Kommersen på Masthuggskajen i Göteborg. Här fanns en populär loppmarknad, men också flera andra initiativ som cykelreparationer och arbete mot matsvinn.
Rörelser trängdes bort
När Göteborgs stad beslutade sig för att riva Kommersen år 2022 för att ge plats åt ny stadsutveckling var tanken att verksamheterna skulle kunna fortsätta i området, och dessutom bli fler. Men trots den politiska viljan blev det inte så.
– Det berodde främst på ekonomiska krav. När hyresnivåerna sattes trängdes gräsrotsinitiativen undan, säger Rikard Warlenius.
Han menar att forskningen visar att stöd från kommunen är viktigt för att lokala initiativ ska kunna nå ut bredare och bli tillgängliga för fler.
– Och för kommunernas del är stöd till gräsrötter viktigt, inte minst för att få ett starkare folkligt engagemang och lokal förankring för omställning.
Kan en färdigpackad matkasse med hälsosamma middagsrecept vara ett sätt att minska barnfetma? Ja, det kan vara en hjälp menar forskare bakom en studie där familjer fick testa subventionerade matkassar. Positiva effekter i form av viktnedgång märktes dock bara under en begränsad tid.
I en studie har forskare vid Göteborgs universitet velat undersöka effekterna av ett nytt koncept vid behandling av barnfetma. Det går ut på att kombinera en behandling, där rådgivning för bättre levnadsvanor ingår, med subventionerade matkassar för att familjer ska kunna äta hälsosamma måltider.
I studien ingick 89 barn som var inskrivna vid mottagningar för obesitas, det vill säga kraftig övervikt. Cirka 50 barn mellan 5 och 15 år lottades till att få en kombination av den sedvanliga behandlingen, men också en prissänkt matkasse med nyttiga recept. Målet var att engagera hela familjen och att själva kostbehandlingen skulle ske i hemmet.
Övriga barn i studien fick fortsätta med den så kallade levnadsvanebehandlingen.
Bråk om måltider minskade
Under tre månaders tid kunde familjerna hämta ut färdigpackade kassar med råvaror som följer Livsmedelsverkets kostrekommendationer.
Efter 3, 12 och 18-24 månader undersöktes barnens BMI, kroppsmasseindex. Forskarna ville också veta om matkassarna med förutbestämda råvaror skulle accepteras av familjerna.
– Det är många som anger att det är svårt att laga varierad mat från grunden och att få till måltider tillsammans i familjen, men det här visade sig vara en tolererbar metod. Matkasse-interventionen uppfattades inte som påfrestande eller påträngande och bråken kring matinköp och måltider minskade, säger Lovisa Sjögren som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
BMI minskade efter tre månader
Under de första tre månaderna minskade graden av fetma mer hos barnen i matkasse-familjerna, jämfört med kontrollgruppen. Det talar för att en insats för att förändra familjens kost kan vara effektiv, menar forskarna.
Den positiva effekten fanns dock inte kvar när uppföljningar gjordes efter ett till två år. Då hade i stället barnen som enbart fick den vanliga behandlingen störst minskning av BMI.
Matkassarna till familjerna var rejält prissänkta genom samarbete med sponsorer. Familjerna fick även hjälp med packning och utlämning av varorna. Enligt studien kan det lägre priset och det praktiska stödet avgöra om en familj klarar att lägga om kosten.
– Barn föds med rörelseglädje men en del barn har också en störd hunger och mättnadsreglering och det är viktigt att vi också fokuserar på maten, inte enbart på fysisk aktivitet. Det är en fördom att alla barn med högt BMI är stillasittande, säger Lovisa Sjögren.
Mat på recept
Sedan tidigare finns fysisk aktivitet på recept. Lovisa Sjögren menar att även mat på recept – med subventionerade matkassar – skulle kunna vara en väg framåt för att minska barnfetma.
– Med den här studien visar vi på ett fungerande alternativ även om vi tror att interventionen behöver vara längre. Visst finns det nya läkemedel för att behandla obesitas men innan vi börjar medicinera barnen behöver vi veta att vi testat allt vad gäller kosten, säger Lovisa Sjögren.
En ny variant av bakterien Helicobacter pylori som orsakar infektioner i magen har upptäckts. Forskare från bland annat Göteborgs universitet hoppas att den nya varianten, som fått namnet Hardy, ska öka förståelsen för varför vissa bakterier ökar risken för cancer i magsäcken.
Ungefär halva jordens befolkning bär på bakterien Helicobacter pylori, som infekterar magsäcken. De flesta märker inte av infektionen, men hos en del leder den kroniska inflammationen till magsår. I värsta fall kan bakterien orsaka magsäckscancer.
– Maginfektionen går att behandla med antibiotika, men eftersom bakterien är så spridd går det inte att behandla alla som har den. Därför behöver vi förstå mer om vilka bakteriella egenskaper som ökar risken för magsäckscancer, säger Kaisa Thorell, forskare inom kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Ny typ har andra egenskaper
I en stor studie har forskare kartlagt arvsmassan för Helicobacter pylori hos nära 9 000 människor över hela världen. Detta för att undersöka spridningen av bakterien. Vid analysen upptäcktes en ny variant av bakterien.
– Den nya typen av bakterien har andra egenskaper, till exempel verkar de binda till cellerna i magsäcken på ett annat sätt än den tidigare kända typen. Varianten är nu vanligast hos ursprungsbefolkningar i Amerika och norra Asien, säger Kaisa Thorell.
Kan vara anpassad till köttätare
Forskarna tror att den nya varianten är specialiserad på att leva i magarna hos människor som mestadels äter kött eller fisk. Anledningen är bakteriens speciella uppsättning gener och att den är besläktad med en magbakterie som infekterar stora köttätande kattdjur, till exempel lejon.
– Vår analys visar att båda varianterna följt med människan sedan vår arts uppkomst i Afrika för mer än 200 000 år sedan. Om den nyupptäckta varianten är anpassad till köttätare, så visar det att människorna som utvandrade från Afrika hade begränsad tillgång till föda från växtriket, säger Kaisa Thorell.
Forskarna har döpt den nya varianten av Helicobacter pylori till ”Hardy”, ett namn som för tankarna till hårda livsbetingelser.
Lever länge i magarna
Ursprungsfolken som lever med den här bakterievarianten bor på platser där det varit ont om frukt, bär och grönsaker under delar av året. Sådan växtbaserad mat minskar risken för magsäckscancer.
– Bakterien kan leva i våra magar i årtionden, i ett konstant pågående samspel med det mänskliga immunsystemet, vilket kan resultera i magsjukdomar. Det som fascinerar mig är att Hardy-typen verkar ha en helt annan strategi för att interagera med sin värd, säger Kaisa Thorell och fortsätter:
– Vi kommer nu att gå vidare och studera Hardy-bakterien i detalj, vilket kan ge oss ny insikt i utvecklingen av magsjukdomar, inklusive den ofta dödliga magcancern, säger Kaisa Thorell.
För många äldre blir vardagen hemma så svår att de föredrar att flytta till ett särskilt boende, med tillgång till vård dygnet runt. Bakom beslutet ryms både ensamhet och otrygghet, men också en känsla av att vara i beroendeställning. Det visar en avhandling vid Örebro universitet.
Målet är att äldre i Sverige ska kunna bo hemma så länge som möjligt, men för många blir situationen ohållbar. En avhandling har nu undersökt varför äldre väljer att ansöka om en flytt till ett särskilt boende.
I avhandlingen har äldre som har en sjukdom, men inte en demensdiagnos, intervjuats. Just den här gruppen förväntas i större utsträckning få vård och omsorg i hemmet. I avhandlingen ingår också samtal med anhöriga och analyser av 160 beslut där en flytt till särskilt boende har beviljats.
Beroende av andra
Bland äldre som väljer att lämna sitt hem finns ofta olika funktionsnedsättningar, både fysiska och kognitiva. De upplever att stödet från hemtjänst och anhöriga inte räcker till för att klara svårigheter i vardagen.
– De äldre upplever att andra har tagit över deras liv, deras hem och vardagsrutin och att de befinner sig i en beroendeställning, vilket leder till en ohållbar hemsituation och behovet av att vilja flytta uppstår, säger forskaren Lisa Spang som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet.
De äldre och deras anhöriga såg därför särskilt boende som det enda alternativet för att få tillgång till personal dygnet runt.
– Det finns stora variationer i de äldres behov. Vissa var relativt självständiga, men kände sig otrygga eller oroliga hemma, medan andra ansökte på grund av påverkan från anhöriga som inte längre orkade hantera den äldres behov.
Lösning på många problem
Avhandlingen lyfter fram åtta aspekter av vardagslivet som påverkar beslutet om en flytt. Här finns svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, beroendeställning och brist på social gemenskap, men också nedstämdhet och ångest. Påverkan från anhöriga och behov av närhet till vårdpersonal spelar också in. Det kan också röra sig om livsförändrande händelser, till exempel att drabbas av sjukdomar som stroke eller cancer.
– Denna komplexitet visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många olika typer av problem, trots att det främst är tänkt för dem med omfattande vård- och omsorgsbehov, säger Lisa Spang,
Stöd behöver ses över
Att bo kvar och åldras hemma är en samhällsnorm, både i Sverige och internationellt. Som ett resultat av detta är platserna på äldreboenden begränsade. Samtidigt ökar antalet äldre i samhället.
– Vi behöver förbättra tillgänglig information om olika boendealternativ och den vård de erbjuder. Det finns även behov av att se över boendeformerna och eventuellt skapa ytterligare en som erbjuder närhet till personal som arbetar med schemalagda besök, men som också snabbt kan vara tillgängliga vid akuta situationer, säger Lisa Spang.
Hon ser också att hemtjänsten behöver nya mer individanpassade arbetssätt för att minska känslan av beroendeställning hos de äldre.
– Genom att förbättra både boendeformer och hemtjänstens arbetssätt kan samhället bättre möta de äldre personernas behov och därigenom minska trycket på särskilda boenden, säger Lisa Spang.
I en mindre studie fick ungdomar med adhd testa taktil massage för att mildra symtom som ouppmärksamhet och sömnproblem. Resultatet visar att flera symtom minskade under behandlingstiden.
Hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet är några symtom vid diagnosen adhd. I en småskalig studie har forskare vid Göteborgs universitet undersökt om taktil massage skulle kunna fungera som en kompletterande behandling för att lindra symtomen.
14 ungdomar med adhd-diagnos erbjöds en tio veckor lång behandling med taktil massage som gjordes av certifierade massörer. Behandlingen innebär en mjuk och tydlig massage med långsamma förutbestämda rörelser.
Ungdomarna, som var mellan 15 och 17 år, fick sedan bedöma sitt eget mående och sina adhd-symtom före, under och efter behandlingen. Ungdomarnas föräldrar fick även berätta om hur de upplevde att barnen mådde.
Positiva effekter
Bland de tolv tonåringar som fullföljde hela behandlingen minskade hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet tydligt. Även andra effekter, exempelvis minskad irritation och trotsigt beteende, märktes.
Vid en uppföljning tre månader efter avslutad behandling verkade en del av den positiva effekten finnas kvar.
– Taktil massage verkar vara en säker och bra behandling för ungdomar med adhd. Vår studie är liten men den bidrar till ett vetenskapligt underlag för vårdens prioriteringar, säger Anna-Carin Robertz, specialistsjuksköterska inom psykiatrivård och doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Kanske finns möjlighet att skapa en enklare form av behandlingen så att det blir mer resurseffektivt för vården att erbjuda den, fortsätter hon.
Lättare att sova
Sömnproblem är mer än dubbelt så vanligt bland unga med adhd jämfört med jämnåriga. Flera av ungdomarna i studien beskrev att det var betydligt lättare att somna på kvällen efter att de fått den taktila massagen.
– Det finns mycket lite kunskap om alternativ till sömnmedicin för unga. Den här studien kan leda till mer forskning om hur massagebehandling kan hjälpa till att förbättra sömnmönster, säger Anna-Carin Robertz.
Mer om adhd bland unga
Adhd är en vanlig diagnos bland barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Uppgifter från Socialstyrelsens statistikdatabas i november 2023 visade att 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna hade en adhd-diagnos.
Både anpassningar i vardagen och läkemedel kan hjälpa barn med adhd att klara av skolarbete och sociala relationer bättre, men det är mycket individuellt hur bra effekt sådana insatser har.
Källa: Göteborgs universitet
Ett mindre antal studier har tidigare undersökt massageterapi för barn och unga med adhd och beskrivit tänkbara positiva effekter, till exempel minskat aggressivt beteende. Men kvaliteten i dessa studier har varierat och resultaten ska därför tolkas försiktigt.
Även resultaten om taktil massage behöver följas upp med fler studier, menar forskarna.
Våra hjärnor hjälper oss att glömma kunskap som vi inte behöver. Men när den förmågan avtar, med stigande ålder, får vi svårare att lära oss nytt. Det framgår av en avhandling från Örebro universitet.
Hjärnan gallrar kontinuerligt ut kunskap som inte längre är nödvändig. Det lämnar plats för nyare och mer relevant information som vi har större nytta av.
Under åldrandet avtar emellertid denna funktion. Gammal information kan då ”störa” arbetsminnet när vi försöker lära oss nya saker. Det är en form av minnesstörning som kallas för proaktiv interferens.
Svagare kopplingar
En ny avhandling vid Örebro universitet tar upp vad som händer med hjärnans struktur och funktion vid en sådan minnesstörning. Det visar sig bland annat att äldre personer med minnesstörningar har sämre kommunikation mellan regioner i hjärnan. De tenderar även att ha lägre kvalitet på de fibrer som kopplar ihop hjärnregionerna.
– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra, säger Pernilla Andersson, forskare i kognitiv neurovetenskap vid Örebro universitet.
– När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är.
Viktig hjärndel krymper
Förändringar i hippocampus, en hjärnregion som är central för minnet, verkar också spela en stor roll för hur väl vi kan hantera minnesstörningar med stigande ålder.
– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i, säger Pernilla Andersson.
Det här bidrar till att förklara varför minnet försämras med åldern och nya saker blir svårare att lära in.
Vissa lär sig lätt
Det är till stor okänt vilka faktorer som avgör vem som drabbas av en försämrad minnesförmåga.
– Det finns en stor variation när det gäller kognitivt åldrande, där vi ser att vissa fortsätter att prestera som om de vore yngre. Det är ett område som jag gärna skulle fortsätta att forska om, säger Pernilla Andersson.
Än så länge finns heller inga konkreta råd om hur man minskar risken att drabbas av minnesstörningar och försämrat arbetsminne.
– Det är ett område som än så länge är ganska outforskat. Det finns en studie som visar att mindfulness kan ha positiv effekt på förmågan att kontrollera proaktiv interferens. Men det behövs väldigt mycket mer forskning när det gäller åldrande, säger Pernilla Andersson.
Minnesstörning hos äldre
Proaktiv interferens är en form av minnesstörning som innebär att äldre information stör förmågan att komma ihåg och lära sig ny och relevant information. Äldre personer har ofta en nedsatt förmåga att kontrollera denna störning, vilket leder till ett sämre arbetsminne.
Sju vanliga skogsträd i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald under stora klimatförändringar, till exempel den senaste istiden då antalet träd minskade kraftigt. Det visar en studie från bland annat Uppsala universitet.
Träd i Europa har levt under både varma och kalla perioder med istid. Forskare från drygt 20 europeiska forskningsinstitut har nu undersökt hur trädarters genetiska mångfald påverkats av istidscyklerna.
I en studie har de tittat närmare på sju vanliga skogsträd. Här ingick europeisk bok, medelhavstall, bergek, vårtbjörk, vanlig tall, rödgran och svartpoppel.
Forskarna samlade in barr och blad från cirka 3 500 träd som växer i hela Europa. Därefter analyserades trädens dna.
Utbredning minskade
Under den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, minskade trädens utbredning kraftigt. Forskarna trodde därför att den genetiska mångfalden skulle vara låg. Men det visade sig vara precis tvärtom.
Arterna hade en hög genetisk mångfald och var därmed motståndskraftiga mot drastiska förändringar i deras livsmiljö, enligt forskarna.
– I motsats till vad man länge trott har istidscyklerna haft liten inverkan på den genetiska mångfalden hos dessa sju nyckelarter. Detta förklaras främst av en kombination av unika egenskaper, nämligen lång generationstid och förmågan hos deras pollen att spridas tusentals kilometer, säger Pascal Milesi, forskare i växtekologi och evolution vid Uppsala universitet.
Det här är ett välkommet tecken, menar han.
– De evolutionära processer som pågick i det förflutna kan också vara användbara för att klara av dagens snabba klimatförändringar.
Björk är en av trädarterna som undersöktes i studien.
Trädens anpassningsförmåga tycks alltså bestå efter miljontals år av klimatförändringar.
– Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv är det väldigt positivt eftersom de här träden är nyckelarter som många andra arter är beroende av, säger Pascal Milesi.
Positiv signal
I Sverige studerades gran, tall och vårtbjörk. Tillsammans utgör de merparten av den svenska skogen och är viktiga för andra livsformer. De står dessutom för det mesta av virket i det svenska skogsbruket.
Enligt Pascal Milesi kan den pågående krisen för biologisk mångfald få människor att tro att det är för sent.
– Den här studien sänder en positiv signal om vår skog och ger viktig information för att hjälpa till att förvalta skogens biologiska mångfald inför klimatförändringarna, säger Pascal Milesi.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en modell som kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre – utan att skelettets styrka behöver mätas. Det här kan snabba på läkarnas bedömningar och förenkla beslut om förebyggande behandling.
Varje år inträffar 15 000 höftfrakturer i Sverige. Det leder inte bara till smärta och ett ökat vårdbehov. En fjärdedel av de drabbade dör även inom ett år efter frakturen. Många liv skulle alltså kunna räddas om det gick att förutsäga vem som är i riskzonen – och då kunna sätta in förebyggande mediciner.
Den vanligaste metoden för att bedöma risken för frakturer är mätning av bentätheten, men här finns flera begränsningar. Det är en tidskrävande undersökning som kräver dyr utrustning, något inte alla läkare har tillgång till.
Ny modell är träffsäker
Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en ny träffsäker modell som kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre.
Under fem års tid följde forskarna svenska registerdata om alla personer som var minst 50 år gamla. Detta för att identifiera faktorer som ökar risken för höftfrakturer.
– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor, säger Peter Nordström, överläkare och professor vid Uppsala universitet.
Data finns redan inom vården
Modellen bygger på 19 variabler som kan öka risken för frakturer. Här ingår till exempel olika diagnoser och medicinska behandlingar.
– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.
Livssituation vägs in
Förutom hög ålder var behov av hemtjänst och diagnoser som Parkinsons sjukdom och demens starka riskfaktorer.
Modellen visar också att kvinnor med hemtjänst har nästan åtta procent risk att drabbas av en höftfraktur inom en femårsperiod. Motsvarande siffra för män var fem procent.
– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, forskare vid Uppsala universitet.
Behandling kan sättas in tidigare
Ett viktigt fynd i studien är att forskarna kunde fastställa en ”risktröskel” för när behandling med läkemedel som stärker skelettet bör övervägas. Om en person har en risk på tre procent, eller högre, att drabbas av höftfraktur inom fem år kan förebyggande medicinering vara till nytta.
– Den här modellen kan få stor betydelse för äldre personer, särskilt de som inte har fått sin bentäthet mätt. Den ger oss ett verktyg för att tidigt identifiera riskgrupper och sätta in förebyggande åtgärder innan en höftfraktur inträffar, säger Peter Nordström.
19 variabler i modellen
Algoritmen bakom forskarmodellen väger in följande variabler: ålder, kön, benskörhet, Parkinsons sjukdom, alkoholmissbruk, demens, höftfraktur hos syskon, tidigare fraktur, ledgångsreumatism, kronisk obstruktiv lungsjukdom, njursjukdom, stroke, depression eller antidepressiv medicinering, psykos eller neuroleptika, svensk bakgrund, låg inkomst, boende på äldreboende, hemtjänst och kortison som tas i tablettform.
Ett av åtta nyfödda barn har en genvariant som nästan helt skyddar mot gulsot, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskningen kan leda till förbättrad och individanpassad behandling av gulsot.
Nästan alla nyfödda barn har gulsot under sina allra första levnadsdagar. Bebisarna får då en gulaktig ton på huden och i ögonvitorna. Det gula färgämnet kallas bilirubin och är en restprodukt från barnets nedbrytning av överflödiga röda blodkroppar.
Oftast försvinner gulsoten inom en vecka, men en del barn behöver särskild ljusbehandling. Om tillståndet blir långvarigt kan höga nivåer av bilirubin orsaka hjärnskador.
I ett internationellt samarbete har forskare undersökt blodprover från en norsk databas med nästan 30 000 nyfödda barn och deras föräldrar. Cirka 2 000 av bebisarna hade gulsot.
Tolv procent är skyddade
Forskarna analyserade miljontals genetiska varianter. Bland dessa fanns en som nästan helt skyddade spädbarn från att utveckla gulsot. Genvarianten finns hos cirka tolv procent av bebisar som föds i Europa och USA.
Den här genvarianten är inblandad när ett speciellt enzym, som tidigare inte kopplats till omsättningen av bilirubin, bildas i kroppen.
– Även om enzymet i sig inte skyddar mot gulsot har upptäckten lett oss vidare in på ett spännande forskningsspår som öppnar nya vägar för individanpassad medicin, säger Pol Solé Navais, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Aktivitet i barnens tarmar
Forskargruppen lyckades identifiera att genvarianten kan kopplas till en ökning av ett annat enzym, UGT1A1, som är viktigt för kroppens omsättning av bilirubin.
– Detta enzym omvandlar bilirubin till en variant som är vattenlöslig, vilket gör det möjligt för kroppen att göra sig av med bilirubinet. Vi är förvånade att vi bara ser den här effekten i tarmarna hos bebisarna, men inte i levern, eftersom det är levern som ansvarar för omsättningen av bilirubin hos vuxna, säger professor Bo Jacobsson som är forskningsledare.
Enligt forskarna kan resultaten underlätta studier av enzymet UGT1A1 och dess aktivitet i tarmen hos nyfödda. Målet att förebygga eller behandla gulsot hos de allra minsta.
Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.
Livsmiljöerna för många arter påverkas av klimatet och andra miljöförändringar. En fråga som biologer ställer sig är om arterna i naturen klarar att anpassa sig till de nya livsvillkoren i samma takt som förutsättningarna ändras. En långsam evolution, som Darwin tänkte sig den, räcker knappast.
Snäckor slogs ut på kobbe
1988 inträffade en kraftig algblomning på den svenska västkusten. Det ledde till att hela beståndet av arten vivipar strandsnäcka slogs ut på en kobbe. Det var ett bestånd ”vågsnäckor” som var anpassat för ett liv i bränningarna. De var små, hade tunna skal och agerade modigt för att ständigt kunna hitta platser att suga sig fast på.
En forskare vid Göteborgs universitet såg en chans att utföra ett evolutionärt experiment.
– På en närliggande ö fanns ett annat bestånd av strandsnäckan som hade en given fiende i form av krabbor. På krabbrika stränder har snäckan ett stort och starkt skal, och de är väldigt blyga eftersom minsta skugga som rör sig kan vara en krabba och då är det bäst att vara indragen i skalet. Jag flyttade över 700 ”krabbsnäckor” till den öde kobben 1992, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi.
Ungar lyckades överleva
Hennes förväntan var att miljöbytet till kobben snabbt skulle slå ut krabbsnäckorna eftersom de var anpassade till en helt annan miljö. Och mycket riktigt försvann alla vuxna snäckor inom några veckor. Men samtidigt hade de släppt ut tusentals halvmillimeter stora ungar, och bland dessa lyckades några överleva.
Under åren som gick förändrades snäckorna i storlek, form och färg. De från början stora och robusta krabbsnäckorna började likna små och sköra ”vågsnäckor” allt eftersom nya generationer av snäckor föddes.
En liten vågsnäcka” kryper upp på en ”krabbsnäcka”. Båda är av samma art, men anpassade till olika miljöer. Bild: David Carmelet
Egenskaperna har kartlagts
Nu har ett internationellt forskarlag kartlagt de här förändringarna i egenskaper. Med hjälp av dna-sekvensering spårades genetiska förändringar under de cirka 30 generationer som gått sedan utplaceringen av snäckorna på kobben.
– Det är häpnadsväckande. I stort sett alla egenskaper har förändrats så att snäckorna i dag liknar vågsnäckor in i minsta detalj. Från dna-analyserna kan vi se att stora så kallade supergener som kodar för de olika egenskaperna har bytts ut från krabbvariant till vågvariant, säger Kerstin Johannesson.
Supergener en ledtråd
Men dna som inte är inblandat i anpassning till olika miljöer visar däremot att det lilla skärets nya snäckor inte är ”äkta” vågsnäckor, utan har ett annat ursprung. Forskarna drar slutsatsen att det framför allt är naturlig selektion, och inte slumpen, som styr anpassningen när miljön ändras.
En annan lärdom är att mycket genetisk variation inom en art ger möjligheter till denna typ av snabba anpassningar.
– Eftersom vi redan kände till att supergenerna hade en viktig funktion för att koda för de olika egenskaperna som våg- och krabbsnäckor har, så kan vi förutsäga de förändringar som skedde, säger Kerstin Johannesson.
Forskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt 13 nya arter av utdöda ormstjärnor, på Gotland. Nu har arterna fått namn efter forskarnas idoler i hårdrocksvärlden.
Ormstjärnor är en grupp så kallade tagghudingar som är nära besläktade med sjöstjärnor. Ormstjärnans kropp består av en rund skiva varifrån fem, tunna, ormliknande armar utgår.
Djurgruppen, som består av över 2 000 arter, lever i och på botten av världens alla hav.
Nu har forskare upptäckt 13 nya arter av utdöda ormstjärnor, på Gotland. Fossilerna grävdes fram ur stenar från silurperioden, som ägde rum för ungefär 444 till 419 miljoner år sedan.
Djuren förändrades
Under silurperioden skedde, enligt forskarnas nya studie, en markant förändring i arternas grundbyggplan. Det handlar om en storleksminskning som tvingade fram en strukturell förenkling av djurens skelett. Det resulterade, i sin tur, i den kroppsform som karaktäriserar dagens ormstjärnor.
– Denna evolutionära förändring sammanfaller med en global marin kris, den så kallade Muldekatastrofen, som ledde till såväl utdöenden hos många djurgrupper som förändringar i havsvattnets kemi, säger Mats E. Eriksson, geologiprofessor vid Lunds universitet.
Hårdrocken gav namn
Forskarna har namngivit arterna efter kända musiker och band i hårdrocksvärlden. Några av namnen är Kansas, Doro, Archspire, Immolation och Obituary. Ian Paice från Deep Purple, Tomas Haake från Meshuggah och John Bonham från Led Zeppelin är andra kändisar vars namn nu lever vidare i ormstjärnornas värld.
Bland tidigare artnamn från forskargruppen finns Rammstein, Rotting Christ, King Diamond samt Lemmy Kilmister, den sistnämnda känd från rockbandet Motörhead.
– Vi vill hedra människor från metalgemenskapen som har haft en enormt positiv och kulturell inverkan i våra liv genom att kombinera kärleken till naturen och konsten, säger Mats E. Eriksson.
Trädgrenar som dör – och börjar avge koldioxid – ingår sällan när beräkningar av skogen som kolförråd görs. Det kan leda till missvisande modeller och prognoser för koldioxidutsläpp, menar forskare bakom en ny studie.
Skogar är viktiga för att fånga in kol och därmed dämpa växthuseffekten. Men trädgrenar dör hela tiden och ersätts av nya, även hos friska träd.
När trädgrenar dör börjar de släppa ut växthusgasen koldioxid. Detta är ett fenomen som forskningen hittills inte uppmärksammat särskilt mycket, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Vi hittade bara fyra studier som tar upp döda grenar från de senaste 20 åren, och två av dem har vi själva publicerat, säger skogsforskaren Hyungwoo Lim.
Svårt att mäta
Ett skäl till att omsättningen av grenar inte studerats är att det handlar om processer som är svåra att mäta.
– Och när processer inte mäts, är de svåra att fånga korrekt i modeller, säger Ram Oren, gästprofessor vid Helsingfors universitet.
En konsekvens kan bli missvisande modeller för globala koldioxidbudgetar, menar forskarna.
Kollagring överskattas
För att komma till rätta med bristen började SLU-forskarna analysera data från skogsforskning i Sverige. De inledde också ett globalt samarbete med forskare från sju andra länder. De kunde då ta fram data på omsättningen av grenar i olika delar av världen.
Enligt studiens resultat överskattas skogarnas långsiktiga potential för kollagring med upp till 17 procent.
– Vår studie visar att vi kan missa en sjättedel av skogarnas koldynamik om vi inte tar med döda grenar när vi räknar, säger Hyungwoo Lim vid SLU.
Fler faktorer bör vägas in
Forskarna rekommenderar nu att fler variabler vägs in vid inventeringar av skog. Ett exempel är mätningar av krongränsen, den höjd på en trädstam där den nedersta levande grenen är fäst.
Det skulle leda till bättre bedömningar av de döda grenarnas bidrag i kolcykeln.
– Det vi lär oss av detta är att även ganska uppenbara faktorer kan missas totalt i komplexa modeller. Om de här resultaten används överallt, kommer det att kunna påverka nuvarande och framtida koldioxidprognoser på ett betydande sätt, säger Hyungwoo Lim.
Mätningar av krongränsen används redan i Sverige, men ingår inte i många andra länders inventeringar.
För mer än 200 år sedan bredde ostron ut sig i vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje, visar en studie. Men dessa viktiga ekosystem försvann till följd av överfiske.
Förr skapade stora områden med ostron förutsättningar för många andra organismer och gynnade den biologiska mångfalden, enligt forskare från bland annat Svenska miljöinstitutet, IVL.
– Ostronen hade också en viktig roll för att stabilisera strandlinjer, cirkulera näringsämnen och filtrera vatten, säger Åsa Strand, som är forskare och ostronexpert på IVL, i ett pressmeddelande.
Ostron i många källor
Ostron har stor ekonomisk och kulturell betydelse och nämns i många historiska skrifter som tidningar, böcker, reseskildringar, protokoll och sjökort, men också i tidiga vetenskapliga undersökningar.
I studien har forskarna sammanställt information från 225 olika historiska källor, som publicerats i närmare 400 år.
Stora rev från norr till söder
Studien visar att europeiska platta ostron bildade stora rev längs kusterna i Europa under 1700- och 1800-talen.
Forskarna hittade bevis på ostronrev från Norge till Medelhavet. Reven täckte minst 1,7 miljoner hektar, det vill säga ett område större än Nordirland.
– Ostron finns fortfarande i dessa vatten men de är utspridda och reven de byggde är borta. Nuförtiden tänker vi ofta på vår havsbotten som en platt, lerig vidd, men tidigare var många platser ett tredimensionellt landskap av komplexa levande ostronrev, säger Ruth Thurstan, forskare vid universitetet i Exeter, i pressmeddelandet.
Överfiske blev slutet
Ostronrev utvecklas långsamt i naturen, men att förstöra dem genom överfiske gick relativt snabbt, visar studien. En stor del av det viktiga ekosystemet försvann för över ett sekel sedan.
Idag återstår bara en liten del av ostronen som tidigare fanns i europeiska vatten. Revbildningarna är nästan helt borta.
Det är dock inte för sent att göra något åt de försvunna ostronreven. Idag pågår restaureringsprojekt över hela Europa, men enligt forskarna måste insatserna öka.
Sverige har fler ostron
Sverige sticker dock ut. Här är situationen för ostronen bättre.
– Även om mängden ostron i Sverige minskade under samma tidsperiod som i Europa så har vi idag en unik situation med förbud mot destruktiva fiskemetoder och avsaknad av parasiter som orsakar problem för ostronen i andra områden, säger Åsa Strand och fortsätter:
– Det gör att Sverige har en av de största ostronpopulationerna och de högsta ostrontätheterna i Europa, och kan fungera som ett referensområde för restaurering.
En operation av prostatakörteln ökar överlevnaden för män med prostatacancer. Det visar en 30 år lång studie där forskare vid Uppsala universitet har jämfört kirurgi med tidigare standardbehandling.
I en studie har forskare följt män som behandlats för prostatacancer sedan 1989. Detta för att få ökad kunskap om hur tidig behandling påverkar livslängden.
Vid studiens start påbörjades vanligtvis behandling, ofta med hormoner, först när tumören gav symtom. Forskarna har jämfört denna standardbehandling med operation av prostatakörteln direkt vid upptäckt av en tumör.
Risken att dö minskade
Under tio års tid rekryterades 695 män med prostatacancer till studien. Männen följdes till och med 2022.
Resultatet visar att risken att dö i cancerformen var 17 procent lägre för de män som erbjöds tidig operation. De levde i genomsnitt 2,2 år längre jämfört med gruppen där behandling inleddes senare.
– Vi såg att behandlingen påverkar sjukdomsförloppet under resten av livet. Det betyder också att tidpunkten när man analyserar en prostatacancerstudie har stor betydelse för hur resultaten ska tolkas. Det korta perspektivet ger inte en fullödig bild av för- och nackdelar med behandlingen, säger Anna Bill-Axelson, professor i urologi vid Uppsala universitet.
PSA-tester har förbättrat prognos
De flesta män som deltog i studien hade en prostatacancer som upptäcktes när symtom visade sig. Det skiljer sig alltså från dagens situation när de allra flesta med tidig prostatacancer upptäcks med PSA-tester, som är ett blodprov som visar förändringar i prostatan.
Prognosen är därför bättre numera jämfört med männen i studien.
– Men det finns all anledning att tro att dagens behandlingsval också har konsekvenser i mannens resterande liv, vilket är en viktig kunskap vid patientrådgivning, säger Lars Holmberg, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Uppsala universitet.
Spermier med dna-skador kan fördubbla risken att den gravida får havandeskapsförgiftning efter provrörsbefruktning, IVF. Det framgår av en studie från Lunds universitet. Barnen löper också högre risk att födas för tidigt.
Sedan tidigare är det känt att kvinnor som blir gravida genom assisterad befruktning löper en ökad risk för att få havandeskapsförgiftning, preeklampsi. Risker finns också för upprepade missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt. Orsakerna till det har inte varit helt kartlagda.
Det är samtidigt också känt att mellan 20 och 30 procent av de barn som föds med hjälp av provrörsbefruktning har fäder med skadat dna i spermierna.
Kan fortfarande befrukta ägg
Spermier med dna-skador kan befrukta ägg, men chanserna är mindre än annars. Om andelen skador i spermiernas dna överstiger 30 procent är möjligheten till naturlig befruktning nära noll.
Assisterad befruktning
Assisterad befruktning kan ske så här:
Insemination: Mannens spermier förs direkt in i kvinnans livmoder via en kateter.
IVF, eller provrörsbefruktning: Ägget placeras i en skål tillsammans med ett större antal spermier som därefter själva sköter befruktningen.
ICSI: En enskild spermie väljs ut och injiceras direkt in i ägget.
IVF ökar kraftigt i Sverige. 2021 föddes 5 614 barn som hade blivit till via IVF.
Källa: Lunds universitet
Det finns ett mått, DFI, som anger andelen dna-skador i spermier och som används för att ge information om manlig fertilitet.
Även om dagens provrörstekniker innebär att män med högt DFI kan bli fäder, har det hittills funnits begränsad kunskap om hur ett högt DFI eventuellt påverkar graviditeter och barns hälsa. Det har varit svårt att forska om det, bland annat eftersom DFI-måttet inte ingår i de standardmätningar som görs på Sveriges fertilitetskliniker.
Fördubblad sjukdomsrisk
Av den nya studien framgår att ett DFI-mått på över 20 procent, hos 841 par som genomgick IVF, fördubblade risken för att den gravida skulle drabbas av preeklampsi, havandeskapsförgiftning. Dessutom ökade risken för prematur födsel.
I den IVF-grupp som hade ett DFI under 20 procent var risken för havandeskapsförgiftning 4,8 procent, vilket är jämförbart med graviditeter som sker på naturlig väg.
För par som genomgick ICSI, se faktaruta ovan, syntes ingen koppling till havandeskapsförgiftning.
Skador upptäcks inte
Inför en IVF görs en analys av mannens spermier. Där undersöks koncentrationen samt spermiernas rörlighet och form. Det finns män som enligt analyserna har helt normala spermier, men som ändå har en nedsatt fertilitet. DFI, alltså analys av dna-skador i spermier, borde göras rutinmässigt på fertilitetskliniker, menar forskarna.
– Det kan ge par svar på varför de inte blir gravida och kan påverka den metod som man väljer för den assisterade befruktningen. Dessutom visar våra nya resultat att analysen kan användas till att identifiera högriskgraviditeter, säger Aleksander Giwercman, professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Kan kopplas till hälsa
En hög andel skador på spermie-dna hänger ihop med mäns generella hälsa och kan potentiellt behandlas, enligt forskarna. De flesta dna-skador uppstår av oxidativ stress, som innebär att det finns en obalans mellan skadliga molekyler och de antioxidanter som skyddar cellerna. Faktorer som ökar dna-skador är rökning, övervikt, infektioner och ökad ålder.
– Nästa steg är att identifiera vilken grupp av män som har bäst effekt av metoder för att förhindra och behandla brott på spermie-dna, samt att testa dessa metoder som förebyggande av graviditetskomplikationer, säger Amelie Stenqvist, disputerad vid Lunds universitet samt specialistläkare inom gynekologi och obstetrik vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
