Bristande studiero i svenska skolor har under de senaste åren uppmärksammats i undersökningar och i media. Lärare har efterfrågat mer kunskap om hur man skapar en god lärandemiljö och arbetsro för elever.
För att möta det behovet har Skolforskningsinstitutetsammanställt forskning om hur lärare kan arbeta för att främja studiero i klassrummet. Forskningsfrågan man velat besvara är: ”Vad kännetecknar lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet?”.
Skolforskningsinstituteten statlig myndighet som arbetar för att undervisning i förskolor och skolor ska bedrivas på vetenskaplig grund.
Inte bara lärarens uppgift
− Det känns angeläget att presentera forskning som kan ge lärare en ökad kunskap om arbetssätt och sätt att utöva ledarskap i klassrummet, säger Camilo von Greiff, Skolforskningsinstitutets direktör.
Att fokus är på lärarens roll innebär inte, menar Skolforskningsinstitutet, att läraren ensam är ansvarig för studieron, utan att man velat titta på det som läraren kan göra i klassrummet.
Forskare vid bland annat Karlstads universitet har i en studie gjort en genomgång av vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1995 och 2020 som handlar om risker med användning av paracetamol under graviditeten.
Ökad risk för ADHD och autism
Genomgången visar att användning under framförallt tidig graviditet kan öka risken att fostret påverkas. Sådan påverkan kan öka risken för en rad negativa hälsoeffekter hos barn, såsom skador på könsorgan hos pojkar, tidigare pubertet hos flickor och kognitiv påverkan, som ADHD och autism, påverkan på IQ och språkutveckling.
– Vi fann att användning av Alvedon under tidig graviditet var kopplad till fördröjd språkutveckling hos framförallt flickor i vår Selma-studie, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och en av forskarna bakom den nu aktuella studien.
Har rekommenderats till gravida
Paracetamol är den aktiva ingrediensen i mer än 600 mediciner som används i hela världen för att lindra mild till måttlig smärta och sänka feber. I Sverige saluförs paracetamol receptfritt framförallt under benämningen Alvedon. Paracetamol används ofta av gravida kvinnor, framförallt till följd av att nationella och internationella myndigheter länge har ansett att läkemedlet är lämpligt för användning under graviditet, när medicinen används enligt rekommendationerna. Mätningar har visat att mer än hälften av världens kvinnor använder mediciner som innehåller paracetamol under graviditeten.
Mer än hälften använde Alvedon
De siffrorna går hand i hand med de uppgifter som finns i den svenska Selma-studien, enligt Carl-Gustaf Bornehag.
– Vi fann att nästan 60 procent av mammorna använde Alvedon någon gång under första trimestern av graviditeten, säger han.
Nu uppmanar forskarna till försiktighet om inte användningen är medicinskt motiverad, vilket innebär att den som är gravid bör rådfråga läkare och apotekspersonal. Forskarna vill också se mer fokuserade forskningsinsatser och aktiviteter som ökar medvetenheten bland vårdpersonal och gravida kvinnor.
Artikeln och dess slutsatser stöds förutom av författarna, av 77 forskare och kliniskt verksamma barnläkare och sjukvårdspersonal internationellt.
Selma-studien följer 2 000 mammor och barn
Selma-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. Forskarna följer drygt 2 000 mamma-barn-par från tidig graviditet och samlar in data om den gravida kvinnan, förlossningen och, senare, om barnet. Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Region Värmland och Lunds universitet samt en rad internationella forskargrupper. Selma står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study.
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och projektledare för Selma-studien, carl-gustaf.bornehag@kau.se
De senaste 10-15 åren har västkustens stränder förvandlats. Idag hittar barnen inget musselbete vid stränderna till sitt krabbfiske. På holmar och skär ligger numera ostronskal i stället för musslor.
Tillsammans med forskarkollegor har Susanne Baden, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet, gått igenom vetenskaplig litteratur och myndighetsrapporter för att analysera olika förklaringar till blåmusslornas försvinnande. De har dessutom ställt frågan om blåmusslans försvinnande är unik för svenska västkusten.
Överfiske och klimatförändringar påverkar musslors utbredning
Forskarnas studier visar att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Den övergripande förklaringen är överfiske av musselbankar, i kombination med direkta och indirekta effekter av klimatförändringar. Men det finns lokala variationer.
– På den svenska västkusten har fisket efter vilda musslor aldrig varit särskilt stort. Så det har sannolikt inte varit avgörande för att blåmusslorna försvunnit i den grunda kustzonen.
Forskarna har även i Bohusläns inre skärgård noterat en viktig motsägelse. Samtidigt som blåmusslor i täta bestånd inte finns där de tidigare naturligt vuxit, hittas de i samma område på undersidan av bryggor, bojar, båtskrov och inte minst i musselodlingar.
– På vissa platser i yttre skärgården syns fina musselbankar, medan frånvaron på andra ställen är total. Vi har i vår forskningsartikel belyst olika faktorer som skulle kunna förklara dessa skillnader.
Mängden regn påverkar musslornas underlag
Många stressfaktorer kan påverka musslors hälsa, fortplantning och i förlängning överlevnad.
– Vi kan likväl presentera några faktorer som sannolikt är mer involverade än andra i musslans nedgång. I stort sett alla är förknippade med förändrat klimat. Så har till exempel regnmängden längs västkusten ökat med ungefär en tredjedel under de sista 30 åren.
Regnet har bidragit till ökat utflöde av näringsämnen och sötvatten. Det i sin tur påverkar de underlag blåmusslan klänger sig fast vid. Idag är många underlag överväxta med fintrådiga alger.
Musslor känsliga för mindre salt hav
Mussellarver och unga musslor är också känsliga för sötare vatten.
– I klimatförändringarnas kölvatten följer extrema väderförhållanden med flera och ovanligt långa perioder av regn, värme eller köld, eventuellt kombinerat med torrläggning av grunda kustområden. Det kan öka dödligheten för bottenlevande musslor jämfört med de som växer på flytande substrat underlag.
Sjöfåglar, krabbor och japanska ostron hotar blåmusslan
En annan förklaring är att med varmare vintrar övervintrar numera många fler sjöfåglar, som till exempel ejder.
– En ejder äter runt 2,5 kg musslor om dagen så det kan bli avsevärda mängder på en vinter. Det kan därför inte uteslutas att de haft stor påverkan på musslorna i grunda område där blåmusslor varit mer lättillgängliga.
Dessutom har strandkrabbor längs västkusten ökat med en faktor tre, förmodligen på grund av att torskbestånden minskat. Strandkrabbor är rovdjur som äter blåmusslor.
Tomma blåmusselskal uppspolade efter en massdöd av blåmusslor på 1-5 m djup vid norra Orust 2007. Bild: Inger Forsberg
En ytterligare faktor som kan ha påverkat musslornas förmåga att slå sig ner på strandnära, naturliga substrat kan vara att det invasiva japanska ostronet ockuperar samma område. I andra länder har man sett att det kan dröja en tid innan de samexisterar i en blandad mussel-ostronbank. En sådan balans ser inte ut att ha uppnåtts på svenska västkusten.
– Vi anser att direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna i övervägande grad kan förklara den stora nedgången av blåmusslor längs den svenska västkusten. Det behövs dock ytterligare undersökningar för att kartlägga kvarvarande musselbankar och experimentellt testar de olika förklaringsmodellerna, säger Susanne Baden.
Susanne Pihl Baden, forskare i marin ekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, susanne.baden@gu.se
Granulocyter är en familj av vita blodkroppar som består av neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. De ingår i det så kallade medfödda immunförsvaret som är kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Det finns många studier om hur sars-cov-2-viruset påverkar olika delar i immunsystemet men det saknas fortfarande kunskap om granulocyters roll vid covid-19.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt egenskaperna hos granulocyter i blodet under den tidiga fasen av sars-cov-2-infektion hos totalt 26 sjukhusinlagda patienter med covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset. De gjorde även uppföljande analyser fyra månader efter utskrivning från sjukhuset och jämförde med analyser av friska icke-infekterade individer.
Koppling till svårighetsgraden av covid-19
– Vi visar att det finns påtagliga skillnader i egenskaper hos alla typer av granulocyter hos olika patienter med covid-19 och att detta kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad, säger studiens förstaförfattare Magda Lourda, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Granulocyter är en slags vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunförsvaret – kroppens första försvarslinje mot smittämnen.
Det finns tre typer av granulocyter: neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter. Neutrofilerna är den vanligaste sorten (utgör normalt 60–70 procent av de vita blodkropparna) och oskadliggör mikroorganismer genom att ”äta upp” dem. Basofilerna är som mobila ”alarmceller” som cirkulerar runt i blodet. Vid infektion utsöndrar de inflammatoriska ämnen, till exempel histamin, interleukiner och prostaglandiner, som svar på infektionen. Eosinofilerna spelar en stor roll bland annat i försvaret mot parasiter. Källa: 1177.se
Att kombinera analyser av granulocyternas egenskaper med välkända biomarkörer i blodet som C-reaktivt protein och kreatinin, visade sig kunna förutsäga viktiga kliniska parametrar som lungfunktion och organsvikt.
– Upptäckten bör tolkas med försiktighet då resultaten baseras på en relativt liten patientgrupp, men vår förhoppning är att dessa kombinerade mätningar ska kunna användas för att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Det skulle i så fall kunna leda till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19, säger Magda Lourda.
Studien ger översikt över immunsvaret mot coronavirus
Studien är en del av Karolinska KI/K COVID-19 Immunatlas-projektet, som inleddes i april 2020 för att ge en översikt över immunsvaret vid sars-cov-2-infektion hos sjukhusinlagda patienter med måttlig eller svår covid-19.
Studien finansierades av Nordstjernan AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Barncancerfonden, Dr Åke Olssons stiftelse och Karolinska Institutets forskningsstiftelser. En del av datahanteringen och analysen möjliggjordes av resurser från Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).
Vetenskaplig artikel:
High-dimensional profiling reveals phenotypic heterogeneity and disease-specific alterations of granulocytes in COVID-19, (Magda Lourda, Majda Dzidic, Laura Hertwig, Helena Bergsten, Laura M. Palma Medina, Indranil Sinha, Egle Kvedaraite, Puran Chen, Jagadeeswara R. Muvva, Jean-Baptiste Gorin, Martin Cornillet, Johanna Emgård, Kirsten Moll, Marina García, Kimia T. Maleki, Jonas Klingström, Jakob Michaëlsson, Malin Flodström-Tullberg, Susanna Brighenti, Marcus Buggert, Jenny Mjösberg, Karl-Johan Malmberg, Johan K. Sandberg, Jan-Inge Henter, Elin Folkesson, Sara Gredmark-Russ, Anders Sönnerborg, Lars I. Eriksson, Olav Rooyackers, Soo Aleman, Kristoffer Strålin, Hans-Gustaf Ljunggren, Niklas K. Björkström, Mattias Svensson, Andrea Ponzetta, Anna Norrby-Teglund, Benedict J. Chambers, och Karolinska KI/K COVID-19 Study Group). PNAS, online 21 september 2021.
Kontakt:
Magda Lourda, forskare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet, magdalini.lourda@ki.se
Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder. För att förebygga att problemen blir värre behövs behandling som är lått att nå. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en stor utvärdering av internetbaserad traumafokuserad KBT (IKBT-T). Studien visar på goda resultat.
Resultaten visar god effekt genom att minska PTSD-symptom både på kort och lång sikt.
– Det har saknats evidensbaserade insatser för att hjälpa personer som nyligen varit med om trauma, så resultaten kan få stor betydelse inom vårt forskningsfält. Det finns förutfattade meningar om att traumadrabbade som till exempel varit med om sexuellt våld inte skulle kunna gå i internetförmedlad behandling. Våra resultat kan leda till att fler får tillgång till hjälp, återhämtning och förnyad livskvalitet efter svåra upplevelser, säger studiens förstaförfattare Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Hjälp efter svåra upplevelser
Det är känt sedan tidigare att tidsbegränsad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT-T) underlättar återhämtningen efter en traumatisk händelse, och därmed minskar risken för bland annat PTSD. Det behövs ett digitalt alternativ för att göra behandlingen tillgänglig för fler – till exempel när ett helt samhälle upplever naturkatastrofer, våldsbrott och andra trauman.
Forskare vid Karolinska Institutet gjort en mycket omfattande utvärdering av internetbaserad KBT med traumafokus (IKBT-T) för personer som nyligen varit med om trauma. I studien deltog 102 patienter där hälften sökt läkarvård efter exponering för trauma och cirka en tredjedel var sjukskrivna. Drygt två tredjedelar av gruppen uppfyllde kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
PTSD
Trauman som bilolyckor, misshandel eller sexuella övergrepp inverkar på den drabbades psykiska hälsa. Några vanliga symptom är påträngande minnesbilder, humörsvängningar, sömnsvårigheter, förhöjd vaksamhet och att isolera sig från omgivningen. Risken att under sin livstid drabbas av trauma är i genomsnitt 70 procent enligt internationella befolkningsdata.
De allra flesta mår psykiskt bättre inom cirka tre månader efter den akuta händelsen, men hos 5-6 procent av drabbade utvecklas problemen till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är en begränsande psykisk störning som ökar risken för bland annat självmord, drog- och alkoholberoende samt sjukskrivning.
Misshandel, dödsfall, våldtäkt och bilolyckor var de vanligaste orsakerna till deltagarnas trauman, och händelsen låg i genomsnitt drygt en månad tillbaka i tiden. Deltagarna i kontrollgruppen fanns på väntelista för IKBT-T.
– Vi använde väntelista för att kontrollera den naturliga återhämtningen av psykisk nöd efter trauma. Processen med naturlig återhämtning som ses hos majoriteten av de drabbade, inträffar vanligtvis inom de första tre månaderna efter exponering för en traumatisk händelse, säger Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes mellan oktober 2019 och juni 2020. Under tre veckor fick 51 deltagare internetbaserad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. Kontrollgruppen om 51 deltagare fick IKBT-T efter sju veckor. Deltagarna fördelades slumpmässigt mellan grupperna som också följdes upp efter sex månader.
Deltagarna har screenats med hjälp av självskattningsformulär och inte med diagnostisk intervju för PTSD.
Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, maria.bragesjo@ki.se
Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.m.andersson@ki.se
Varje år köper den amerikanska staten varor och tjänster från externa leverantörer för ungefär en fjärdedel av hela statsbudgeten. Hur pengarna används påverkar inte bara kvaliteten på den service som tillhandahålls av staten, i vissa fall används också medlen på sätt som gynnar den sittande presidenten och hans parti. Enligt vissa uppskattningar arbetar så många som 6 000 politiskt tillsatta tjänstepersoner på strategiskt viktiga positioner, som bland annat myndighets-, avdelnings- och upphandlingschefer, i den federala förvaltningen.
Statliga inköp styrs till stater där partiet behöver stöd
– Ibland använder den sittande administrationen upphandlingar för att göra strategiska inköp. Det kan till exempel röra sig om att presidenten och hans medarbetare vill styra inköp till företag i stater där presidentens parti är i särskilt behov av politiskt stöd. I de fallen måste den sittande administrationen förlita sig på politiskt tillsatta tjänstepersoner som har inflytande över upphandlingsbeslut för att få det som de vill ha, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap.
Han har tillsammans med forskarkollegor vid Vanderbilt University i USA och Central European University i Österrike analyserat data om upphandlingar av den federala staten i USA mellan 2003 och 2015. De har haft tillgång till information om alla kontrakt som skrivits mellan den federala staten och externa parter där värdet överstiger 25 000 dollar. Totalt rör det sig om 2,1 miljoner kontrakt, varav närmare 570 000 analyserats i studien.
Företag i vågmästarstater kan få lukrativa kontrakt
Resultaten visar att det är mest sannolikt att det finns kontrakt som indikerar att myndigheterna favoriserar vissa företag när det handlar om förvaltningar som Vita huset har direkt inflytande över, vilket främst är så kallade ”executive departments”.
– De mest politiserade myndigheterna genomför också oftare icke-konkurrensutsatt upphandling i vågmästarstater där det är särskilt viktigt för presidenten med politiskt stöd, medan de myndigheter som presidenten har betydligt svagare kontroll över, så kallade ”independent commissions”, inte gör samma sak.
I studien observerades också en större omsättning av företag som får federala kontrakt efter ett presidentskifte, men återigen bara bland de företag som kontrakteras av de mer politiserade myndigheterna.
Vaccinforskare fick sparken när han avslöjade politiskt spel
Ett exempel på hur det kan gå till avslöjades nyligen av immunologen och vaccinforskaren Rick Bright som var anställd på Biomedical Advanced Research and Development Authority (BARDA), som är en enhet inom Department of Health and Human Services (HHS). I maj 2020, mitt under pågående coronapandemi, berättade Bright att han och hans kollegor pressades av sina chefer att ge lukrativa kontrakt till företag med politiska kontakter. Han vittnade om att de politiskt anställda cheferna försökte påverka Bright och hans kollegor att göra politiska överväganden istället för vetenskapliga bedömningar i sina projekt. Bright fick sparken efter avslöjandena.
Studien visar att Brights historia inte är en engångsföreteelse utan passar in i ett större mönster. Forskarnas slutsats är att politiseringen av myndigheter behöver begränsas.
Måste motverka politisk favorisering vid upphandling
– Om myndighetschefer använder politiska istället för professionella kriterier kommer upphandlingen att präglas av partipolitik. Men om myndigheten istället har en organisation som är utformad så att den begränsar politiskt tillsatta tjänstepersoners inflytande över upphandlingsbeslut minskar istället politiskt motiverad favorisering, säger Carl Dahlström.
Carl Dahlström, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, carl.dahlstrom@pol.gu.se
Det här är första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom.
Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av bildteknologi, så kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl.
Bilderna visar att 42,1 procent av drygt 25 000 individer, i aktuell åldersgrupp och utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom, hade synligt plack i hjärtats kranskärl, även kallat åderförfettning. I gruppen med synligt plack hade 5,2 procent dessutom en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom. Studien bygger på den nationella befolkningsstudien Scapis, som inkluderar i Sverige slumpvis utvalda personer, i åldern 50-64 år.
– Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen, visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger Göran Bergström är professor inom hjärt-kärlsjukdom på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ledare för studien.
Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor.
Studien är ett bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt, menar forskarna.
Många riskerar hjärtinfarkt
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som är medfinansiär till studien.
– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger hon.
Studien lägger grunden för många nya forskningsprojekt. Siktet är nu inställt på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen i den aktuella gruppen. Forskarna vill ta reda på hur inlagringarna ser ut i medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt hur olika faktorer och specifika levnadsvanor kan kopplas till hjärtinfarkt av visst plack.
Vad gör plack i blodkärlen?
Plack eller åderförfettning är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.
Göran Bergström, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet, goran.bergstrom@hjl.gu.se
Sverige tillhör de länder i världen där man äter mest mejeriprodukter och konsumtionen runt om i världen är på väg upp. I den nya studien som nu publiceras i tidskriften Plos Medicine har forskarna mätt nivåerna av en särskild fettsyra i blodet hos deltagarna. Fettsyror kan beskrivas som fettets ”byggstenar” och den fettsyra som forskarna mätt finns främst i mejeriprodukter och kan därför användas för att mäta konsumtionen av mejerifett.
Blodanalyser ger tillförlitligare information
Många tidigare liknande studier har byggt på individers egen uppskattning av vad de ätit. Men ett sådant underlag kan lätt bli missvisande, eftersom det är svårt att minnas allt man stoppar i sig. Dessutom finns mejeriprodukter med som ingredienser i många olika sorters mat.
– Genom att mäta blodnivåerna av särskilda fettsyror som finns i mejeriprodukter kan vi få mer objektiv information om hur mycket mejerifett en person har ätit, utan att vara beroende av deltagarnas minne eller olika kostdatabasers kvalitet, säger Matti Marklund som forskar om nutrition vid Uppsala universitet, The George Institute for Global Health i Australien och Johns Hopkins University i USA.
Så gjordes studien i Sverige:
4 150 stycken 60-åringar i Sverige fick sitt blod analyserat. De följdes sedan under i genomsnitt 16 år för att se hur många som drabbades av hjärtattack, stroke eller andra allvarliga cirkulationssjukdomar. Forskarna följde också hur många som dog under studiens gång, oavsett orsak.
Efter att ha justerat sina resultat för andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som utbildning, livsstil, matvanor och andra sjukdomar så såg forskarna att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var lägst för dem med höga nivåer av den specifika fettsyran i blodet. Individerna med de högsta nivåerna hade inte heller någon generell ökad risk att dö.
– Vi såg att personerna med de högsta nivåerna av denna särskilda fettsyra faktiskt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här sambandet är väldigt intressant men vi behöver fler studier för att bättre förstå hur mejeriprodukter och mejerifetter påverkar vår hälsa, säger Matti Marklund.
Kostråden på väg att förändras
Att magra mejeriprodukter kan rekommenderas som en del i en sund kost finns det vetenskapligt stöd för sedan tidigare, men faran med fetare mejeriprodukter har varit mer oklar. Det är också tidigare visat att strukturen, inte bara fettinnehåll, på livsmedlet påverkar hur olika mejeriprodukter påverkar kolesterolnivåerna. Matti Marklund menar att de nya resultaten sätter ljuset på det osäkra kunskapsläget inom området, vilket också reflekteras i olika kostrekommendationer.
– Medan de flesta kostrekommendationer fortsätter att uppmana konsumenter att välja fettsnåla mejeriprodukter så har andra rört sig i en annan riktning. De lyfter istället fram att vissa typer ska väljas framför andra, till exempel yoghurt hellre än smör. Eller att sötade mejeriprodukter, som är fullpackade med socker, ska undvikas.
Studier i andra länder:
Forskarna kombinerade därefter de svenska resultaten med data från 17 liknande studier från USA, Danmark och Storbritannien. Totalt fanns data från 43 000 personer med i underlaget. Resultaten från Sverige kunde bekräftas även hos dessa populationer. Det här är den mest omfattande studien hittills om konsumtion av mejerifett (uppmätt i blodet) och risken för hjärt-kärlsjukdomar och död.
– Våra resultat ska tolkas försiktigt då de delvis kan ha påverkats av andra faktorer än konsumtion av mejeriprodukter och här behöver vi ännu mer forskning för att förstå dessa samband. I vår studie kan vi dock inte se att mejerifett verkar öka risken för hjärtkärlsjukdomar, säger Matti Marklund.
Typen av mejeriprodukt viktigare än fettinnehållet
Konsumtionen av vissa mejeriprodukter, särskilt fermenterade produkter, har tidigare förknippats med god hjärthälsa, påpekar Kathy Trieu vid The George Institute for Global Health, som lett studien.
– När det gäller mejeriprodukters påverkan på vår hälsa pekar allt fler resultat mot att det är typen av mejeriprodukt som är viktig, snarare än fettinnehållet. Det här har skapat tvivel kring om det finns vinster för hjärt-kärlhälsan med att undvika alla mejerifetter. Utifrån resultaten i vår studie kan vi inte se att det bästa för hjärthälsan är att dra ner på eller undvika mejerifett, säger Kathy Trieu.
Hon påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att trots att mejeriprodukter kan vara rika på mättade fetter så är de också rika på många andra näringsämnen och kan vara en del av en hälsosam kost. Dock kan andra sorters fetter, som dem man hittar i fisk och skaldjur, nötter och vegetabiliska oljor ha större hälsofördelar än mejerifetter.
Forskningsstudien var ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Australien.
Matti Marklund, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt The George Institute for Global Health och Johns Hopkins University, mmarklund@georgeinstitute.org.au
Ulf Risérus, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, ulf.riserus@pubcare.uu.se
Människor använder redan ungefär hälften av jordens landområden till odling, vilket orsakar övergödning, jorderosion, kolförluster i marken och en utarmning av den biologiska mångfalden.
Omställningen till fossifritt ökar med nödvändighet efterfrågan på biomassa till energi och biomaterial. Med det riskerar trycket på marken att öka, och orsaka ännu värre miljöpåverkan. Men en storskalig användning av fleråriga grödor i jordbruket kan vara en lösning, menar forskarna bakom studier av drygt 81 000 landskap i Europa.
Att plantera fleråriga gräs och snabbväxande träd i form av buffertzoner och lähägn, kan leverera biomassa samtidigt som det ger andra miljöfördelar.
– Vi har tidigare visat att det finns en stor potential att använda multifunktionella produktionssystem för biomassa i Europa. Genom att implementera dessa i stor skala kan vi mildra många av de effekter vi har orsakat av storskaligt jordbruk i EU och upprätthålla eller öka den totala produktionen av biomassa, säger Oskar Englund, docent i miljöteknik vid Mittuniversitetet, och huvudförfattare till två nya studier om multifunktionella produktionssystem.
– Vad vi har gjort den här gången är att exemplifiera hur det kan gå till och sedan beräknat effekterna.
Buffertzoner på jordbruksmark (till vänster). Lähägn på jordbruksmark till höger. Bild: National Agroforestry Center
Vad är ett multifunktionellt produktionssystem?
Att integrera perenna, fleråriga växter i ett landskap som domineras av ett intensivt jordbruk. Och på så vis förbättra den biologiska mångfalden, minska jorderosion och näringsutsläpp till vatten, öka markkol, förbättra pollinering och undvika eller mildra översvämningar. Och samtidig bibehålla eller öka produktionen av biomassa för bränsle och biomaterial. Det är ett exempel på ett multifunktionellt odlingssystem för produktion av biomassa från studien Multifunctional perennial production systems for bioenergy: performance and progress
Kan begränsa översvämningar
Enligt forskarnas modell är buffertzoner främst relevanta i nordvästra och centrala Europa, medan lähägn i allmänhet är relevanta i kustområden och andra områden med återkommande starka vindar.
– Danmark är ett exempel på att potentialen för denna typ av ”strategisk perennialisering” är enorm. Om vi anlägger buffertzoner i stor skala i Europa kan upp till en tredjedel av alla kväveutsläpp till vatten undvikas. Dessutom kan 33 miljoner ton kol lagras i mark och 3 miljoner ton odlingsbar jord, som annars skulle eroderas, bevaras. Det är också intressant att buffertzoner och lähägn kan vara effektiva för att begränsa översvämningar, vilket för närvarande står högt på den politiska dagordningen i Europa, säger Oskar Englund.
annolikheten för mildrade översvämningar om man anlägger buffertzoner (a, b) och (c) lähägn (Englund et al., 2021)
Studien från 2021 bygger på en modell som använder befintliga data från flera internationella forskningsprojekt, för att visa var buffertzoner kan vara effektiva för att minska kväveutsläpp till vatten, och där lähägn kan vara effektiva för att mildra vinderosion.
Modellen beräknar sedan, för olika scenarier, hur stora områden i de 81 000 olika landskapen som måste omfattas av de respektive systemen för att uppnå önskad minskning av den primära miljöproblematiken. Slutligen gör modellen en uppskattning av hur stor mängd biomassa som kan produceras och beräknar också andra sidovinster för miljön.
Biomassa från buffertar och vindskydd
– Det som är särskilt intressant är att vi kan skörda både buffertar och lähägn och få ut biomassa, i stället för att bara avsätta mark för att minska miljöproblem. Detta innebär en högre markanvändningseffektivitet, vilket är nödvändigt för att upprätthålla eller öka produktionen av biomassa för att möta samhällets behov i den framväxande bioekonomin, säger Oskar Englund.
– Detta exemplifierar hur vi kan lösa många av våra självförvållade miljöproblem utan att nödvändigtvis offra jordbrukets produktivitet – om vi bara är lite smarta.
– Vår modell är ju ganska komplicerad, men logiken och teorin är inte det. Detta är gammal kunskap, endast anpassad till modernt jordbruk. Om samhället menar allvar med att uppfylla miljömål, inklusive klimatmål, är multifunktionella produktionssystem en självklar väg att gå, menar Oskar Englund.
”Jordbrukarna måste få betalt”
Multifunktionella produktionssystem för biomassa skulle kunna bidra till målen för flera EU-strategier och även vara berättigade till ersättning inom ramen för EU:s så kallade ”Eco-scheme”.
– Detta är viktigt eftersom multifunktionella system inte kommer att inrättas om inte jordbrukarna får lämplig ersättning för de samhällsnyttor de levererar. Det är också viktigt att lokala förhållanden beaktas, eftersom utformningen och effekterna kommer att skilja sig från plats till plats. Det är därför nödvändigt att öka kunskapen om möjligheter med multifunktionella produktionssystem för biomassa i alla EU-medlemsstater.
Biomassa och biologisk mångfald
Oskar Englund betonar att mycket arbete återstår och att det finns många andra möjliga system att modellera och flera effekter som förtjänar särskild uppmärksamhet.
– Biologisk mångfald är en – den har varit föremål för en intensiv debatt under de senaste åren, både när det gäller jord- och skogsbruk. Hur kan odlingar av biomassa bidra till att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald? Det är en mycket intressant fråga som vi just nu arbetar med. Vi är också nära att slutföra en studie om hur gräs kan introduceras i den årliga växtproduktionen med det primära målet att öka kolhalten i marken, säger Oskar Englund.
Granbarkborrarna förstör mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien, varje år. Kartläggningen av dess genom ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en så framgångsrik skadegörare i skogen.
Analysen av arvsmassan visar bland annat att granbarkborren har ett ovanligt stort antal gener som hjälper till att bryta ner växters cellväggar. Däremot har de förhållandevis få gener för att göra sig av med kroppsfrämmande ämnen, något som förvånar eftersom kådan i träden är giftig för insekterna.
Dubbelsträngat RNA i maten
Den nu gjorda sekvenseringen av granbarkborrens, Ips typographus, samlade arvsmassa kan bädda för högspecifik bekämpning med så kallad RNA interferens (RNAi).
RNAi är en molekylärbiologisk metod som med mycket hög precision slår ut specifika gener genom att administrera dubbelsträngat RNA in i granbarkborren, exempelvis via föda.
Eftersom sådant RNA är kroppsfrämmande för insekten aktiveras en process i skalbaggen, som resulterar i att motsvarande gen i arvsmassan tystas ned eller stängs av.
Metoden kan ge tydlig information om vilka roller som specifika gener spelar i barkborrens biologi, något som nu underlättas i och med kartläggningen av granbarkborrens hela arvsmassa (genom).
Gener som måltavla för bekämpning
RNAi-metoden kan på sikt förhoppningsvis även användas för praktisk bekämpning ute i skogen.
– Man kan exempelvis slå ut gener som har en direkt påverkan på överlevnaden, eller inrikta sig på de gener som är viktiga för barkborrarnas reproduktion eller förmåga att uppfatta de feromoner som de använder vid parning och för att angripa granskog, säger Martin N Andersson, docent vid Lunds universitet.
Den genom-baserade metoden är artspecifik, vilket innebär att den inte har några oönskade, skadliga bieffekter på andra organismer.
Kan bena upp släkten barkborrar
– I Nordamerika finns många andra betydelsefulla arter av samma barkborresläkte, Ips, och där kommer granbarkborrens genom att bli ett slags grundkarta som hjälper amerikanerna att studera sina arter, säger Fredrik Schlyter, professor vid SLU.
Utöver Lunds universitet och SLU har forskare vid Tjeckiska Lantbruksuniversitetet, Norsk Institutt for Bioøkonomi, Max Planck Institutet för kemisk ekologi i Tyskland samt SciLife i Uppsala deltagit i studien.
Hur kartlägger man en granbarkborres arvsmassa?
För att kartlägga granbarkborrens genom har forskarna i laboratoriet genomfört syskonparning på barkborrarna under tio generationer. Detta för att få ett homogent dna med få variationer. Därefter har de extraherat dna från omkring 100 skalbaggar. Detta har biokemiskt lästs av i små bitar, bitar som sedan sytts ihop med hjälp av stor datorkraft. Forskarna har sedan jämfört med generna hos andra insekter och analyserat vilka gener som har expanderat respektive minskat hos granbarkborren jämfört med andra arter. Enligt forskarna pekar alla kontrolldata på att genomet är av högsta kvalitet och jämförbart med de mest välstuderade som bananflugans och människans.
Martin N Andersson, docent vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, Martin_n.andersson@biol.lu.se
Fredrik Schlyter, professor kemisk ekologi, SLU, institutionen för växtskyddsbiologi och Tjeckiska Lantbruksuniversitetet, fredrik.schlyter@slu.se
Omkring en miljard människor drabbas av migrän i varierande grad. Kvinnor i fertil ålder påverkas i tre gånger så hög grad som män. Sedan länge har vetenskapen antagit att det till stor del beror på kvinnors reproduktionscykel och att hormoner spelar in. Exakt hur är däremot inte klarlagt. Nu publicerar forskare en hypotes om att oxytocin och östrogen fungerar som migränhämmare.
Studien har letts av Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet, som är en av världens främsta migränforskare. Han har tidigare visat hur utsöndring av signalsubstansen CGRP i trigeminusnerven i hjärnan leder till huvudvärk och migrän. Den kunskapen har utgjort grund till utveckling av nya läkemedel för migrän i form av så kallade CGRP-hämmare, något som idag hjälper många patienter med kronisk migrän.
Oxytocin och östrogen hämmar migränen
Forskarna presenterar nu hypotesen att östrogen och oxytocin håller signalsubstansen CGRP i schack under den största delen av kvinnans menscykel, för att under menstruationen sjunka i nivå. Det vill säga: ”migränbromsen” lossar och släpper fram migränattacker.
Lars Edvinsson berättar att det finns ett ganska fast sjukdomsmönster hos migrändrabbade kvinnor i fertil ålder:
– Migränen sätter i regel in en till två dagar före menstruation. Det är vid denna tidpunkt som hormonerna östrogen och oxytocin sjunker till den lägsta nivån i hormoncykeln och det är den biokemiska signalen som indikerar att kvinnan ska ha menstruation. Frågan är, hur kan man förstå detta hormonfall i förhållande till huvudvärken som inträffar vid just den här tiden?
Hormoner kommer in i hjärnan
CGRP – som signalerar smärta till hjärnan – frigörs i den så kallade trigeminusnerven, som ligger i trigeminusområdet i hjärnan. Denna nerv är en sensorisk nerv som ger impulser till huvud och ansikte – och den skiljer sig på från många andra strukturer i hjärnan.
– Detta kunde vi fastlägga när vi studerade trigeminusnerven noggrant för några år sedan: vi upptäckte att blodkärlen i trigeminalsystemet saknar blod-hjärnbarriären. Denna barriär håller de allra flesta kemiska ämnen borta från hjärnan hos människor och andra däggdjur, vilket garanterar en stabil biokemisk miljö i hjärnan. När ett område inte har barriären betyder det att ämnen från blodomloppet kan passera in i hjärnan här. Därför kan östrogen och oxytocin, som cirkulerar i kvinnans blod, komma in i trigeminalsystemet obehindrat – där nervcellerna via speciella receptorer påverkas av de två hormonerna.
Hoppas på nya behandlingar
Enkelt kan forskarnas nya hypotes förklaras enligt följande: Östrogen och oxytocin måste anses fungera som en migränhämmare hos kvinnor i fertil ålder. När östrogen- och oxytocinnivåerna sjunker i samband med den förestående menstruationen kan hormonerna inte hålla den smärtframkallande signalsubstansen CGRP i schack utan migränvärken kommer.
Nu ska Lars Edvinsson och hans kollegor testa hypotesen i bland annat djurförsök och även undersöka vilka eventuella genetiska faktorer som kan ha betydelse.
– Det här är ett mycket komplext område eftersom – som tur är – inte alla kvinnor i fertil ålder får migrän vid menstruation. Vår förhoppning är att vi kan få en så bra vetenskaplig förståelse för detta att det kan ligga till grund för nya behandlingar som kan hjälpa de kvinnor som drabbas av migrän månad efter månad i samband med menstruation, säger Lars Edvinsson.
– Här har det legat i statens intresse att alla barn ska kunna lära sig rida, säger Susanna Hedenborg, forskare bakom en ny studie om de svenska ridskolornas utveckling.
Fram till slutet av 1800-talet var ridning något som män i militären eller överklassen ägnade sig åt även i Sverige. Idag är sporten en av de populäraste svenska ungdomsidrotterna och Svenska Ridsportförbundet har över 150 000 medlemmar. Denna utveckling är något Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, och hennes forskarkollegor tittat närmare på.
– Vi ville förstå varför ridsporten blivit mer av en folksport i Sverige än vad den är i många andra länder, säger hon.
Militärens hästar lånades ut till ridskolorna
Det var under 1900-talet som den svenska staten började intressera sig för ridsporten och det var också det statliga engagemanget som bidrog till framväxten av ridskolor. Motivet: krigsberedskap.
– Efter första världskrigets slut fanns det ett starkt militärt fokus på hästar, ridning och avel. Hästen ansågs fortsatt viktig för den svenska armén ifall Sverige skulle hamna i krig och det skulle uppstå brist på olja, säger Susanna Hedenborg.
När det blev för dyrt för militären att hålla hästar började staten istället att stötta ridsporten som ett sätt att bibehålla krigsberedskapen. Hästarna lånades ut till ridskolor där de kunde födas och tränas och det ansågs också viktigt att alla barn skulle ha möjlighet att lära sig rida, berättar Susanna Hedenborg.
– Det låg alltså i statens och politikernas intresse att stötta ridskolorna, vilket inte skedde på samma sätt i andra länder. Och även om ridning inte är en billig sport, inte heller i Sverige, så är den idag mer tillgänglig här än på många andra håll.
Unikt att elever sköter hästarna och arbetar i stallet
Att låta ridskoleeleverna sköta hästarna och arbeta i stallet är också något som är unikt svenskt, enligt Susanna Hedenborg som beskriver hur ridningen genomgått en feminisering: Från att ha varit en militär och manlig angelägenhet har sporten kommit att bli något som framförallt utövas av unga tjejer.
– På individnivå kan vi se att många av de manliga utövarna har vuxit upp på hästgård eller har föräldrar som rider. Tröskeln för att börja rida på ridskola är lägre för tjejer. Det är en jämställdhetsfråga som kommer att fortsätta vara en av ridsportens stora utmaningar.
– Framsteget kan jämföras med att gå från ett äldre telefonmodem till ett modernt bredband med hög hastighet och kvalitet, säger forskningsledaren Peter Andrekson som är chef för fotonikavdelningen vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.
Optisk kommunikation:
Optisk kommunikation bygger på att information överförs med hjälp av ljus istället för radiovågor. Till exempel skulle laserstrålar som skickas från en sändare på Mars till en mottagare på jorden snabbt kunna leverera högupplösta bilder. Optisk kommunikation gör också så att vi kan använda internet världen över – oavsett om signalen går i optiska fiberkablar under havsbotten eller överförs trådlöst.
Optiska förstärkare hjälper ljuset att nå fram
Eftersom ljuset som bär informationen mellan två avlägsna punkter tappar i effekt under resans gång, behövs ett stort antal så kallade optiska förstärkare. De ser till att informationen når ända fram. Utan förstärkare försvinner uppemot 99 procent av signalen i en optisk fiberkabel redan efter 100 kilometer.
Ett välkänt problem vid optisk kommunikation är att förstärkarna ger ifrån sig ett brus. Detta så kallade överskottsbrus försämrar kvaliteten betydligt på den signalen man vill skicka eller ta emot. Forskare har försökt lösa problemet med överskottsbrus i tjugo års tid, men nu presenterar alltså Chalmersforskare resultat som visar vägen framåt.
– Vi har tagit fram en världsunik optisk förstärkare som inte genererar något överskottsbrus. Den visar också prov på en tidigare oöverträffad prestanda, säger professor Peter Andrekson.
Från stor cylinder till litet chip
Den nya förstärkaren får plats i ett litet chip som endast tar några millimeter i anspråk, vilket kan jämföras med tidigare förstärkare som är tusentals gånger större.
Ljusförstärkningen som forskarna presenterar bygger på en princip – Kerr-effekten – som hittills är det enda kända tillvägagångssättet för att förstärka ljus utan att samtidigt orsaka betydande överskott av brus. Principen är inte ny och har redan visats i skrymmande enheter, men aldrig tidigare på en så kompakt plattform. Den nya förstärkaren är gjord av materialet kiselnitrid.
Den nya optiska förstärkaren är tusentals gånger mindre än sin föregångare. Den är gjord av kiselnitrid och är integrerad i ett tvåcentimeterschip. Förstärkaren består av nio vågledare som fungerar som separata förstärkare. Varje vågledare – som i sin tur är uppbyggd av 22 små spiraler – motsvarar en 75 centimeter hög cylinder innehållande nästan en halv kilometer fiberkabel. Bild: Ping Zhao, Zhichao Ye och Yen Strandqvist/Chalmers tekniska högskola.
Fler användningsområden än tidigare
Den höga prestandan innebär också att det går att placera förstärkarna glesare i fiberoptiska system, vilket öppnar för mer kostnadseffektiva lösningar.
De nya resultaten visar också att det nu går att få en tillräckligt kompakt förstärkare som fungerar kontinuerligt. Tidigare har detta inte kunnat uppnås annat än under kortare tidsperioder i taget.
– Nu öppnas möjligheter att använda tekniken i en mängd praktiska applikationer. Eftersom det är möjligt att bygga in förstärkaren i mycket små moduler kan man få billigare lösningar med mycket bättre prestanda. Det borde vara mycket intressant för kommersiella aktörer på sikt, säger Peter Andrekson.
Han poängterar att de nya resultaten också öppnar dörrar till helt nya tillämpningsområden inom både teknik och vetenskap. Till exempel skulle förstärkarna kunna vara intressanta i såväl kvantdatorer som i instrument för atmosfäriska mätningar.
Den nya optiska förstärkaren förväntas revolutionera både rymd- och fiberkommunikationen.
Peter Andrekson, professor, chef för fotonikavdelningen, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, peter.andrekson@chalmers.se
Fotnot:
Forskningsprojektet är finansierat Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Horisont 2020 Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network Microcomb.
Studien är en översikt och kritisk analys av tidigare forskning om kvinnors hälsa kopplad till östrogenbehandling under klimakteriet. Forskarna har granskat ett stort antal publicerade studier, både forskningsöversikter och originalstudier av olika slag.
Östrogenbehandling används för att lindra klmakteriebesvär som värmevallningar och nattsvettningar, men granskningen visade att det finns många andra både plus och minus för hälsan, bland forskningsresultaten.
Det gäller bland annat studier som visat att de som får hormonbehandling har lägre risk för benfraktur, diabetes och cancer i matstrupe, mage och tjocktarm, och andra som påvisat högre risk för stroke, blodproppar, sjukdomar i gallblåsan samt bröst- och äggstockscancer.
Komplex balans mellan fördelar och risker
– Hormonbehandling i klimakteriet är en komplex balans mellan hälsofördelar och risker, och den sammantagna bedömning vi gjorde är att kvaliteten på de systematiska genomgångar som finns tillgängliga är måttligt bra till dålig, säger Guo-Qiang Zhang, doktorand på Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna påstår inte att tidigare forskningsresultat är felaktiga, men att kvaliteten på forskningen om östrogenbehandling under klimakteriet är låg eller bara ”måttligt bra”.
Enligt granskningen har den kliniska data som stöder att östrogenbehandling i klimakteriet minskar risken för kranskärlssjukdom, brister. Och liknande svagheter fanns i datan som ligger till underlag för forskningsresultat om samband mellan hormonbehandling och generell dödlighet hos kvinnor upp till 60 års ålder, eller tio år efter sista mensen.
Hormonbehandling i klimakteriet – därför gjordes studien
År 2050 kommer fler än 1,6 miljarder kvinnor världen över att ha nått klimakteriet eller vara postmenopausala (perioden med oregelbunden mens, innan sista mens infaller), en ökning från 1 miljard år från 2020.
Upp till 75 procent av alla kvinnor i klimakteriet påverkas av besvärliga klimakteriebesvär, såsom värmevallningar och nattliga svettningar.
Menopausal hormonbehandling (östrogen + gestagen eller enbart av östrogen) är den mest effektiva behandlingen för att lindra klimakteriebesvär, men dess effekter på hälsan är fortfarande osäkra.
Enligt rådande riktlinjer kan kvinnor erbjudas behandling med östrogen mot klimakteriebesvär, och i förebyggande syfte vid förhöjd risk för benskörhet, så länge risken för hjärt-kärlsjukdom är låg och inget annat talar emot.
– Men hela spektrumet av effekter måste vägas in vid beslut om behandling, tillsammans med kvinnornas egna värderingar och preferenser. Även icke-hormonella behandlingar kan övervägas. De som är kliniskt verksamma bör också utvärdera styrkan i de systematiska granskningarna, säger Guo-Qiang Zhang, som skrivit studien.
Forskarna bakom det aktuella arbetet finns vid ett tiotal lärosäten, däribland amerikanska Stanford University, kinesiska Chongqing Medical University och Göteborgs universitet.
Så gjorde forskarna studien
Forskarna sökte underlag till granskningen i 12 medicinska databaser, bland annat i MEDLINE och EMBASE. Sökningen omfattade allt i databasen, från starten fram till 26 november 2017.
I underlaget ingår träffar på studier om enbart östrogenbehandling, men också kombinerade behandlingar med östrogen och progesteron för kvinnor i klimakteriet eller förklimakteriet.
Studierna är med kvinnor från alla länder och miljöer. Alla slutsatser från tidigare liknande granskningar av hormonbehandlingarna och kvinnors hälsa finns också med.
Guo-Qiang Zhang, doktorand på Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, guo-qiang.zhang@gu.se
– Det är nästan omöjligt för människor att undvika farliga kemikalierna. Därför måste vi visa vilka effekter de har och få skadliga kemikalierna förbjudna, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet.
Örebrostudien är först med att visa att de så just PFAS-kemikalierna förändrar bröstmjölkens sammansättning.
– Det är flera saker som händer samtidigt. Bröstmjölken är mindre näringsrik eftersom kemikalierna påverkar lipiderna, fettet. Det är mindre fett i bröstmjölken och dessutom ser vi att det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade, säger Tuulia Hyötyläinen, som genomfört studien tillsammans med Matej Orešič, professor i biomedicin vid Örebro universitet.
PFAS-kemikalier
PFAS-kemikalier är en stor grupp ämnen. De är svåra att bryta ner och tas ofta upp av djur och växter. De har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten och finns i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, matförpackningar, brandskum och skönhetsprodukter.
De är långlivade och många av dem har visat sig ha en negativ effekt på hälsan. EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från Sverige och Tyskland. Men det finns flera tusen PFAS-ämnen i omlopp idag.
Bröstmjölken påverkar inte bara hur barnet växer utan också till exempel hjärnans utveckling, immunsystemet och tarmens bakterieflora.
I den här studien har forskarna analyserat mammornas blod och bröstmjölk och kvinnorna fick besvara frågor om vad de åt under graviditeten. Dessutom har de tagit avföringsprov på barnen.
PFAS påverkar barnens tarm
– Flera tidigare epidemiologiska studier har visat att mammor med en högre nivå av PFAS i blodet ammar under en kortare tid, men man har inte kunnat förklara detta. Å andra sidan har djurstudier visat att PFAS påverkar bröstkörtlarna och potentiellt gör det svårare att amma.
– Vi tror att samma sak händer hos människor och att det är potentiellt därför kvinnorna som har höga PFAS-halter inte ammar lika länge, säger Tuulia Hyötyläinen.
Sedan tidigare vet man också att kemikalierna överförs från mamman till barnet – både under graviditeten och med bröstmjölken. Örebroforskarna kunde se att kemikalierna påverkade barnens tarm – de hade en mindre utvecklad bakterieflora.
PFAS lagras i kroppen
– Kvinnor får rådet att undvika viss mat under graviditeten men PFAS-ämnen har de samlat på sig under många år. De lagras i kroppen, säger Matej Orešič.
Även om det är svårt att undvika att få i sig kemikalierna är forskarnas råd att framför allt undvika snabbmat, eftersom det finns kemikalier i förpackningarna.
– Kemikalierna finns i högre grad i fisk skaldjur och kött, eftersom de tas upp i varje led och lagras. De finns även i matförpackningar i mataffären och i frukt och grönt, säger Tuulia Hyötyläinen.
Mammor bör fortsätta amma
Men även om kvinnor inte kan undvika att få i sig kemikalierna ska de fortsätta att amma.
– Självklart ska mammor fortsätta att amma sina barn, om möjligt. Bröstmjölk är det absolut bästa för det nyfödda barnet, eftersom den är anpassad näringsmässigt till våra unika matsmältningssystem och immunsystem. Vi måste bara arbeta för att de farliga miljögifterna förbjuds och fasa ut dem, säger Tuulia Hyötyläinen.
Örebroforskarna kommer att gå vidare med en större studie med 380 kvinnor och deras barn.
De här nya rönen av forskare vid Umeå universitet i samarbete med amerikanska forskare kan ge ökad förståelse kring vissa neurologiska sjukdomar senare i livet.
– Upptäckten kan i förlängningen öppna möjligheter att med enkla medel som rätt ljusstimulering under graviditeten minska risken för neurologiska störningar i vuxen ålder, säger Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet.
Forskningen visar att en ljusreceptor med namnet Opsin3, uttrycks i delar av det centrala och perifera nervsystemet redan under den tidiga fosterutvecklingen.
Ljus påverkar fostret
Opsin3-molekylen har ett utbrett men distinkt uttryck som tyder på att den spelar en viktig roll i bildandet av olika nervceller, nervbanor och områden i hjärnan och ryggmärgen. Opsin3-uttrycket kan kopplas till ett flertal motoriska och sensoriska nervbanor som reglerar exempelvis rörelse, smärta, syn och lukt, liksom minne, humör och känslor.
Att ljus skulle kunna påverka celler inne i kroppen, till och med i fostret i mammas mage, kan verka underligt, men det är tidigare visat i såväl beräkningar som experiment att ljus kan passera hud, mjukvävnad och skallben för att aktivera receptorer.
Födelsetid och risk för autism
Upptäckten av ljusreceptorn Opsin3:s uttrycksmönster tyder på att ljus spelar en viktig roll för utveckling och senare funktion hos hjärnan. Det skulle kunna förklara varför risken för vissa neurologiska eller psykiska sjukdomar varierar beroende på när på året man är född.
Detta hittills oförklarade samband har kunnat ses hos sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, MS, bipolär sjukdom, autism, schizofreni och epilepsi. Födelsetiden är dock bara en av flera olika riskfaktorer för de aktuella neurologiska tillstånden.
– Det krävs mer forskning innan man kan gå ut med rekommendationer om specifika ljusbehandlingar av gravida, men det är helt klart ett spännande spår vi är inne på som kan få stor betydelse på sikt, säger Lena Gunhaga.
Ljus och hjärnans utveckling
De nya rönen bygger än så länge på observationer i hjärna och nervsystem hos möss, men funktionen bedöms vara likartad hos människan. Forskarna fortsätter med att mer ingående studera hur Opsin3 påverkar hjärnans utveckling och funktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eNeuro.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
