Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.
Luftföroreningar påverkar hälsan negativt och barn är extra sårbara. Det beror på att deras luftvägar är känsligare jämfört med vuxnas. Främst riskerar barnen att drabbas av luftvägsinfektioner, astma och försämring av lungornas tillväxt.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet har mätt luftkvaliteten vid elva förskolor i Göteborg. Mätningarna gjordes på 17 platser runt förskolorna under ett års tid.
Läge har betydelse
Det visar sig att läget påverkar hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för. Även inom ett och samma område kan skillnaden vara stor.
– I studien såg vi att en förskola som låg nära trafikerade vägar hade upp till 25 procent högre koncentrationer av luftföroreningar jämfört med en närliggande förskola som låg mer skyddat i samma stadsdel. Det kan i vissa fall handla om mindre än 100 meter som skiljer i läge och ändå orsakar en så pass stor ökning av luftföroreningar, säger Ågot Watne, forskare i luftmiljö vid IVL i ett pressmeddelande.
Trafik bakom föroreningar
Mätningarna bekräftar att trafiken är den viktigaste källan till luftföroreningar på förskolornas gårdar i Göteborg. Skillnaden i luftkvalitet är också kopplad till om det finns hus som blockerar förorenad luft från att nå gårdarna.
– Det går att skapa bättre miljö för barnen, men då krävs att placeringen av förskolor och skolor prioriteras högre i stadsplaneringen. Känsliga verksamheter bör, så långt det går, placeras på avstånd från trafiken och andra källor till luftföroreningar, säger Ågot Watne och fortsätter:
– I områden med förhöjda föroreningshalter kan man placera känsliga aktiviteter i skyddade gårdsmiljöer för att minimera hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för.
Skillnader i läge bedöms inte ge stora konsekvenser för enskilda barns hälsa, men på befolkningsnivå kan effekterna vara betydande, menar forskarna bakom studien.
Covid kan vara en utlösande faktor för multipel skleros, MS. Det visar ny forskning vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro.
– Vi ser en ökning av MS hos personer som har haft allvarlig covid. Men det är fortfarande väldigt få personer som drabbas, säger Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi.
Scott Montgomery har gått igenom samtliga covid-patienter som blev inlagda på sjukhus i Sverige mellan 2020 och 2022.
Genomgången visar att andelen patienter som fick diagnosen MS efter allvarlig covid var nästan 26 av 100 000. Det är mer än dubbelt så stor risk jämfört med människor som inte var smittade.
– Jag vill vara tydlig med att MS är en ovanlig sjukdom och att det är väldigt få personer som får MS. Ungefär 26 personer av 100 000 blir bara 0,02 procent av de som har haft allvarlig covid, säger Scott Montgomery.
Kan trigga latent sjukdom
Studien slår inte fast något orsakssamband mellan MS och covid, men väl någon typ av samband. Det är känt sedan tidigare att andra typer av infektioner kan trigga MS eller förvärra en redan befintlig MS-sjukdom. Det finns också fallstudier som pekar på samband mellan covid-infektion och sjukdomar som påverkar hjärnan.
Vanligtvis tar det 10 till 20 år från att något utlöser MS till dess att sjukvården sätter en MS-diagnos. En del människor kan gå i många år utan symtom eller ha diffusa symtom, som ont i kroppen.
Den aktuella studien pågick under två års tid. Scott Montgomery säger att en del av de undersökta MS-fallen skulle kunna handla om latent MS som har förvärrats av en covid-infektion.
– Covid-infektionen skulle kunna orsaka, trigga, MS. Men covid-infektionen skulle också kunna förvärra en redan existerande MS som man kanske inte märkt så mycket av. Vi tror att det kan finnas ett sådant samband, att en del redan haft MS och att covid har förvärrat tillståndet.
Fler fall lär upptäckas
Scott Montgomery säger att han förväntar sig att antalet MS-sjuka kommer att öka när det gått längre tid efter pandemin.
– Jag förväntar mig ett ännu tydligare samband om vi gör om studien om några år.
Han hoppas att forskningen kan bidra till att MS upptäcks tidigare och att människor kan få hjälp innan symptomen blir allvarliga.
– Eftersom majoriteten av människor som var smittade inte kommer att utveckla sjukdomar som MS bör de inte oroa sig. Dock bör personer med symtom söka medicinsk rådgivning. Ju tidigare patienter med MS får tillgång till läkemedel desto bättre livskvalitet får de, eftersom det finns läkemedel som mycket effektivt kan skjuta upp sjukdomsförloppet, säger Scott Montgomery.
Vaccin minskar risken
Scott Montgomery betonar också att det är viktigt att riskgrupper och äldre fortsätter att vaccinera sig. Vaccination förhindrar inte alltid att man får covid, men vaccination minskar risken för allvarlig covid.
– Det finns en koppling mellan hur allvarlig covid patienten har och MS. Ju allvarligare covid desto större risk för att den utlöser en latent MS.
Även vaccinationer mot andra typer infektioner kan spela en förebyggande roll, säger Scott Montgomery.
Viktigt att följa patienterna
Liknande forskning pågår om fler sjukdomar som befaras utlösas av covid. Forskningsresultat kommer löpande.
– Om vi kan följa patientgruppen som varit inlagd för allvarlig covid och vet vilka sjukdomar som kan utlösas av den så kan vi göra tidiga upptäckter och därmed skona patienter från mycket lidande.
Alla kornets gener har nu kartlagts genom ett stort forskningssamarbete. Resultaten banar väg för effektivare växtförädling för att möta hot från skadeinsekter och klimatförändringar.
Korn är den femte mest odlade grödan i världen och därmed en viktig del av den globala matförsörjningen. Korn har också stor betydelse för det svenska jordbruket.
Nu har 80 forskare från tolv länder tagit fram detaljerad information om arvsmassan hos mer än tusen olika kornsorter.
Forskarna har undersökt kornets alla gener och den variation som finns i arvsmassan. Resultaten kommer att hjälpa växtförädlare att utveckla kornsorter som ger större skördar och har specifika kvaliteter.
Kornet kan förbättras
Mats Hansson, professor i molekylär växtbiologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som deltagit i kartläggningen. Han lyfter fram att studien har ett stort värde eftersom världens befolkning fortsätter att öka, samtidigt som odlingsytorna minskar.
Resultat kommer att fungera som ett uppslagsverk för att göra växtförädling och forskning lättare.
– Växtförädlare kan nu använda denna information för att förbättra det korn som bönderna odlar, säger Mats Hansson.
Kamp mot skadedjur förenklas
Detaljerad kunskap om arvsmassans genetiska variation behövs för att kunna jobba med förädling av grödor. Ofta måste växtförädlarna anpassa grödor till nya regioner, nya sjukdomar och nya skadeinsekter.
– Växtförädling är en ständigt pågående process av typen kapprustning, säger Mats Hansson.
Växtförädlingen kommer nu att kunna göras i ett snabbare tempo. Bättre kunskaper om kornets gener kan även användas av växtförädlare som håller på med andra grödor som också är gräs, till exempel sädesslag som vete, råg och havre.
Risken att drabbas av blodpropp, stroke eller hjärtinfarkt varierar mellan olika hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär. Det visar en omfattande studie, där närmare en miljon kvinnor ingick, vid Uppsala universitet.
I samband med klimakteriet minskar nivåerna av hormonet östrogen kraftigt, vilket ökar risken för benskörhet. Men låga nivåer av hormonet kan också bidra till hälsoproblem som värmevallningar, humörsvängningar och svårigheter att sova.
För att motverka negativa effekter kan kvinnor få behandling med läkemedel som innehåller hormoner eller hormonliknande substanser.
Allt fler använder hormoner
Användningen av olika preparat har ökat kraftigt genom åren. Men bland kvinnor finns en oro att hormonerna kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
– Den oron grundar sig på äldre studier som gjordes för över 20 år sedan och som bara undersökte en typ av behandling. Sedan dess har det kommit många nya preparat och vår studie visar att de tidigare slutsatserna inte gäller alla typer av behandlingar, säger Therese Johansson, forskare vid Uppsala universitet.
Hormonplåster kopplas till mindre risk för blodproppar och hjärt-kärlsjukdomar, enligt studien.
Olika behandlingar har undersökts
I studien undersöks sju olika typer av hormonbehandlingar som ges som tabletter, hormonplåster eller via hormonspiral.
Forskarna har tittat på alla uttag av receptbelagda läkemedel för hormonbehandling i Sverige mellan 2007 och 2020. Undersökningen omfattar ungefär en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år.
Kvinnorna följdes under två år efter att de startat en hormonbehandling. Deras risk för blodpropp och hjärt-kärlsjukdom jämfördes med kvinnor som inte använder hormonpreparat.
Blodpropp, hjärtinfarkt och stroke
Studien visar tydligt att riskerna varierar mellan olika typer av behandling.
Det syntetiska hormonläkemedlet tibolon, som efterliknar effekterna av kroppens naturliga hormoner, var till exempel kopplat till en ökad risk för både hjärtinfarkt och stroke. Läkemedlet kopplas däremot inte till en ökad risk för blodpropp.
Kombinationspreparat, som innehåller både östrogen och progesteron, ger i stället en ökad risk för blodpropp. Riskökningen gäller även djup ventrombos då blodproppar bildas i venerna. Propparna kan lossna och följa med blodet till lungan, så kallad lungemboli.
– Det är viktigt att både läkare och kvinnor är medvetna om riskerna med hormonbehandling vid klimakteriet och framför allt att de befintliga preparaten medför olika hög risk för blodpropp och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Åsa Johansson som leder forskargruppen vid Uppsala universitet.
Risken i siffror
Tibolon: En av tusen kvinnor riskerar årligen att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke till följd av det syntetiska läkemedlet tibolon, enligt forskarnas beräkningar.
Kombinationspreparat ( östrogen och progesteron): Ungefär sju av tusen kvinnor riskerar att drabbas av djup ventrombos, som kan leda till en propp i lungan, per år.
Tibolon som förknippas med ökad risk för stroke och hjärtinfarkt används i Europa, men är inte godkänt i exempelvis USA.
– Vi hoppas att vår studie kommer att leda till att läkemedlet också tas ur bruk här, säger Åsa Johansson.
Lägre risk med hormonplåster
Under den undersökta perioden ökade användningen av hormonplåster med ungefär 50 procent. Dessa preparat var inte kopplat till samma ökade risk, enligt studien.
Säkrare alternativ, som plåster, är ett viktigt steg framåt för att minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar bland kvinnor i klimakteriet, menar forskarna.
– Nästa steg i vår forskning blir att utveckla strategier för att identifiera de kvinnor som har en ökad risk för vissa sjukdomar i samband med att de använder hormonella läkemedel. På så sätt kan vi vägleda patienter till det läkemedel som är mest lämpligt för varje enskild person och drastiskt minska antalet biverkningar, säger Åsa Johansson.
I Sverige använder i dag hundratusentals kvinnor hormonbehandling för klimakteriebesvär.
Hormonbehandlingar har funnits sedan 1970-talet, men i början fanns bara en variant. När en stor studie på 1990-talet visade att den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar, minskade användningen snabbt.
Sedan dess har nya preparat kommit ut på marknaden.
Strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning, enligt forskning vid Göteborgs universitet. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurens hjärnor vid mekanisk eller kemisk stimulans.
I sökandet efter en bättre hantering av djur som människor dödar i jakten på mat har forskare vid Göteborgs universitet valt att fokusera på tiofotade kräftdjur, decapoder. Däri ingår skaldjursdelikatesser som räkor, hummer, krabbor och kräftor, både vildfångade och odlade.
Det finns tidigare observationsstudier på kräftdjur som utsätts för mekanisk påverkan, elstötar eller syror mot mjukdelar, som antennerna. Kräftdjuren har reagerat genom att ta på det utsatta området eller försökt undvika faran vid upprepade experiment. Det har fått forskarna att anta att djuren känner smärta.
Krabbans hjärna reagerar
Forskarna vid Göteborgs universitet är de första som har utfört neurobiologiska studier genom att mäta aktiviteten i hjärnan på en strandkrabba genom ett så kallat EEG.
– Vi kunde se att krabban har någon form av smärtreceptorer i sina mjukdelar, eftersom vi registrerade en ökad aktivitet i hjärnan när vi applicerade en potentiellt smärtsam kemikalie, en form av ättika, på krabbans mjukdelar. Samma sak hände när vi utsatte flera av krabbans kroppsdelar för ett yttre tryck, säger Eleftherios Kasiouras, doktorand vid Göteborgs universitet.
Hjärnaktiviteten mäts på en strandkrabba som utsätts för retning. Bild: Eleftherios Kaiouras, Göteborgs universitet.
Aktiviteten i det centrala nervsystemet i hjärnan mättes på krabban när mjukdelarna av klor, antenner och ben utsattes för någon form av stress. Reaktionerna visar att strandkrabbor måste ha någon form av smärtsignalering till hjärnan från dessa kroppsdelar. Smärtreaktionen var kortare och mer kraftfull vid fysisk påverkan än vid den kemiska, som däremot varade längre.
– Det är givet att alla djur behöver någon form av smärtsystem för att klara sig genom att undvika faror. Jag tror inte vi behöver testa alla arter av tiofotade kräftdjur, eftersom de har en liknande uppbyggnad och därför liknande nervsystem. Vi kan anta att även räkor, kräftor och humrar kan sända nervimpulser till hjärnan när de utsätts för stimulans, säger Eleftherios Kasiouras.
Bättre djurhantering behövs
Skaldjur ingår inte i djurskyddslagstiftningen, men en förändring är på väg. På goda grunder, enligt forskarna. Till exempel är det fortfarande tillåtet att stycka skaldjur levande, vilket inte är tillåtet för de däggdjur som människor äter.
– Vi behöver hitta mindre plågsamma sätt att döda skaldjuren på om vi ska fortsätta att äta dem. Nu har vi vetenskapliga bevis på att de både upplever och reagerar på smärta, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet.
Ett nytt mönster av proteiner i blodet kan vara tecken på inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Vid Crohns sjukdom kan förändringar ses 16 år före diagnosen, visar en studie vid Örebro universitet.
– Vi har tagit ett viktigt steg mot att i framtiden kunna förutse och förebygga dessa sjukdomar i ett mycket tidigt skede, säger forskaren Jonas Halfvarson.
Forskare vid Örebro universitet har analyserat 800 blodprover och gjort en upptäckt som kan underlätta tidig behandling av IBD. De kunde identifiera proteiner som skiljer friska människor från personer som senare utvecklar inflammatoriska tarmsjukdomar.
Studien visar att en specifik kombination av 29 proteiner kan förutspå Crohns sjukdom med stor träffsäkerhet. Det var däremot lite svårare att förutsäga tarmsjukdomen ulcerös kolit.
– Även vid ulcerös kolit finns det ett tydligt samband mellan förändringar i proteinmönster och framtida insjuknande, men det är inte lika stark som för Crohns sjukdom, säger Olle Grännö, doktorand i medicin vid Örebro universitet.
Mönster ses tidigt
Förändringarna i proteinmönster hos personer med Crohns sjukdom kunde ses så tidigt som 16 år före diagnos.
– Genom att upptäcka dessa markörer långt innan symtomen visar sig kan vi potentiellt ingripa tidigare och förhoppningsvis förbättra livskvaliteten för dem som riskerar att insjukna i IBD, säger Jonas Halfvarson, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.
Studien visar också att proteiner som är kopplade till tarmens barriärfunktion och immunförsvar är centrala för att förstå hur Crohns sjukdom utvecklas.
– Det ger oss möjlighet att kartlägga och fördjupa vår förståelse av de biologiska mekanismerna bakom IBD, säger Olle Grännö.
Tidig behandling av IBD
Ett av de stora problemen med IBD är att sjukdomen kan pågå i kroppen under lång tid utan tydliga symtom. Det gör att skador i mag-tarmkanalen hinner uppstå innan behandling sätts in.
– Trots att vi har fått en enorm ökning av antalet tillgängliga läkemedel så kan ingen av dem reparera redan uppkomna skador. Ju tidigare vi kan sätta in behandling desto bättre blir patientens prognos och möjlighet att undvika komplikationer, säger Jonas Halfvarson.
Vem åt vem under dinosauriernas tid på jorden? Det vet forskarna mer om efter undersökningar av matrester i avföring som bevarats som fossil. Bajset ger ledtrådar till dinosauriernas roll i ekosystemet, men också hur de kunde bli så framgångsrika. En förklaring kan vara varierad kost.
Paleontologer från Uppsala universitet har samarbetat med forskare från Norge, Polen och Ungern för att undersöka fossilerad avföring, så kallade koproliter, i detalj. Det har gjorts med avancerad skiktröntgen.
Genom att identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur har de återskapat ekosystemens struktur under den tid då dinosauriernas framgångssaga började.
– Att pussla ihop vem som åt vem i det förflutna är ett riktigt detektivarbete. Förmågan att undersöka vad djuren åt och hur de interagerade med sin miljö ger oss en förståelse om vad som gjorde det möjligt för dinosaurier att bli så framgångsrika, säger Martin Qvarnström, paleontolog vid Uppsala universitet.
Studien har gjorts i ett område i södra Polen, som under tidsperioden trias låg i den norra delen av superkontinenten Pangea.
Spyor och växter
Genom att kombinera information från dinosauriernas bajsrester med klimatdata och andra fossil kan forskarna ge en bild av ekosystemet under tidsperioderna trias och jura, som inföll för cirka 230 till 200 miljoner år sedan.
De har bland annat tittat på växter, bitmärken, spyor, fotspår och ben. Forskningsmaterialet har samlats in under 25 år.
– Det tog oss många år att pussla ihop allt till en sammanhängande bild. Vår forskning är nyskapande eftersom vi valt att förstå de tidiga dinosauriernas biologi utifrån deras kostpreferenser. Det blev många överraskande upptäckter under resans gång, säger paleontologen Grzegorz Niedźwiedzki vid Uppsala universitet.
En bit av en koprolit, det vill säga fossilerad bajs, från en dinosaurie. Bild:
Grzegorz Niedźwiedzki
Åt varierad mat
Dinosauriernas avföring innehöll rester av fiskar, insekter, större djur och växter. En del, till exempel små skalbaggar och fiskar, var ovanligt välbevarade.
Forskarna förvånades av koproliterna från de långhalsade sauropoderna, som var de första stora växtätande dinosaurierna. Det innehöll stora mängder trädormbunkar, men även andra typer av växter och träkol. Paleontologerna antar att de åt träkol för att rena maginnehållet, eftersom ormbunkar kan vara giftiga för växtätare.
Nyckeln till överlevnad
Forskarna betonar att bättre förståelse av hur de första dinosaurierna blev framgångsrika kan ge viktig kunskap om förhistoriska ekosystem och evolutionära processer i stort. Resultaten visar att en mångsidig kost, och förmåga att anpassa sig, var avgörande egenskaper för att överleva under de miljöförändringar som inträffade under senare delen av trias.
– Tyvärr är klimatförändringar och massutdöenden inte bara något som tillhör det förflutna. Genom att studera ekosystemen från förr får vi en ökad förståelse för hur livet anpassar sig och frodas under föränderliga miljöförhållanden, säger Martin Qvarnström.
– Vad man ska göra för att inte dö ut är att äta mycket växter, vilket är precis vad de tidiga växtätande dinosaurierna gjorde. Orsaken till deras evolutionära framgång är en sann kärlek till gröna och färska växtskott, säger Grzegorz Niedzwiedzki, forskare vid Institutionen för organismbiologi och studiens sisteförfattare.
Kvinnor som drabbats av komplikationer under sin första graviditet, eller förlossning, är mindre benägna att skaffa fler barn. Forskare bakom en ny studie ser behov av bättre uppföljning och stöd till mammorna.
En studie vid Karolinska institutet har undersökt om det finns ett samband mellan svår sjukdom hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Bakgrunden är att allt färre barn föds i Sverige. Även fertiliteten har minskat under de senaste åren.
Sjukdom under graviditet påverkar
I studien ingick en miljon kvinnor som födde sitt första barn mellan 1999 och 2021. Under dessa drygt 20 år drabbades totalt 3,5 procent av förstföderskorna av svåra komplikationer i samband med graviditeten.
– Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger forskaren Neda Razaz vid Karolinska institutet.
Mest påverkades kvinnor som drabbats av hjärtproblem, brusten livmoder eller svåra psykiatriska tillstånd. Jämfört med kvinnor utan komplikationer skaffade de fler barn i hälften så stor utsträckning.
Mer stöd behövs
Kvinnor som behövt vård i respirator eller drabbats av stroke eller hjärnblödning, var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kunde kopplas till lägre sannolikhet för fler graviditeter, visar studien.
– Orsakerna är svåra att spekulera i då det kan bero på flera faktorer, som minskad önskan om fler barn, trauma, infertilitet relaterad till psykiatrisk medicinering eller brist på hälsorådgivning, säger Eleni Tsamantioti som är doktorand vid Karolinska institutet.
– Bra stöd och uppföljning inom mödravården är därför avgörande för kvinnor som drabbats av allvarlig sjukdom under graviditet eller förlossning, fortsätter hon.
Den snygga kavajen eller favoritchokladen kan få nobben – om de även gillas av någon vars åsikter vi inte håller med om. En studie från Linköpings universitet visar att politik även kan smyga sig in i valet av politiskt neutrala produkter.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt människors inställning till olika produkter, till exempel choklad, före och efter att de kopplats till personer eller grupper med skilda politiska åsikter. Resultatet visar att politiskt avståndstagande påverkar oss mer än vi kanske tror.
– Det handlar mindre om att du söker dig till det som din egen sida gillar och mer om att du undviker det som gillas av motståndarsidan, säger forskaren Arvid Erlandsson vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Åsikt om kläder förändrades
I en delstudie fick drygt 600 deltagare först se ett antal bilder på personer, med dolda ansikten, som bar kläder i formell stil. Studiedeltagarna fick sedan bedöma design, passform och färg och hur gärna de skulle köpa kläderna. De fick också uttrycka sin åsikt om olika politiska partier.
Därefter värderades kläderna på nytt, men den här gången avslöjades att de dolda ansiktena tillhörde kända svenska politiker. Det här påverkade tydligt resultatet i andra omgången. Kläder som bars av en politiker från det parti som deltagarna gillade minst, upplevdes nu som mindre snygga än vid första bedömningen.
Chokladen blev mindre populär
Drygt 800 deltagarefick även poängsätta åtta kända chokladmärken och ange sin politiska inställning. I en andra omgång fick en grupp veta vilken choklad deras politiska motståndare hade tyckt bäst om i en pilotundersökning.
En annan grupp fick i stället veta vilken chokladsort det egna politiska lägret föredrog. När en ny bedömning gjordes visade det sig att choklad som gillades av politiska meningsmotståndare blev betydligt mindre tilltalande. Sorter som gillades av personer med samma politiska åsikter blev däremot inte mer populära.
Forskarna fick liknande resultat när de undersökte val av välgörenhetsorganisationer.
Vad deltagarna inte visste var att pilotundersökningen visat att alla – oavsett politisk hemvist – egentligen gillade samma chokladsorter och välgörenhetsorganisationer.
Handlar om självbild
Forskarna tror att beteendet omedvetet handlar om att upprätthålla en konsekvent självbild.
– Ur ett socialt perspektiv kan det dessvärre vara rationellt att ta avstånd från de här neutrala sakerna, men det bidrar ytterligare till ett polariserat samhälle, säger Arvid Erlandsson.
Det visade sig också att tendensen att ta avstånd från sådant som politiska motståndare gillar förstärktes ytterligare när deltagarna observerades av animerade ansikten från samma politisk hemvist.
Forskarnas slutsats är att människor lägger stor vikt vid hur vi framstår inför andra.
– Vetskapen om det kanske kan göra att man tänker sig för en extra gång, i stället för att bara gå på magkänsla, menar Arvid Erlandsson.
Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.
Insekter är den mest artrika djurgruppen på jorden. Kunskapen om deras utbredning, vilken roll de spelar i ekosystemet och hur de påverkas av klimatförändringar är dock begränsad. Det är nämligen svårt och tidskrävande att artbestämma stora mängder insekter med vanliga metoder som utgår från deras utseende, det vill säga taxonomi.
Streckkods-dna är träffsäkert
Forskare vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet har undersökt om nya molekylära tekniker kan bidra till att lösa problemet. Dessa metoder analyserar delar av insekternas genetiska kod, så kallad streckkods-dna.
Resultatet visar att dessa korta dna-sekvenser kan användas vid identifiering. Enligt forskarna är träffsäkerheten förvånansvärt hög.
– Att streckkodsmetoder erbjuder tillförlitliga och resurseffektiva alternativ till traditionell taxonomisk artbestämning är goda nyheter för framtida studier och bevarande av biologisk mångfald, säger Romana Salis, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Prover från många insekter
I studien jämfördes streckkods-dna med traditionella metoder för artbestämning. Forskarna har analyserat över 26 000 insektsprover, till exempel från fjärilar, humlor och parasitsteklar.
Resultaten är viktiga för att kunna göra bedömningar av den biologiska mångfalden och bevara insekter.
– Förmågan att snabbt och exakt identifiera insektsarter är avgörande för att studera deras populationsutveckling, övervaka ekosystemens hälsa och utforma framgångsrika bevarandestrategier, förklarar Anders Forsman, professor vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Robust metod
Forskarna har även sammanställt resultat från 99 tidigare forskningsarbeten. De har därmed fått den mest kompletta bilden hittills av hur dna-baserade identifieringsmetoder fungerar.
– Våra resultat visar att dna-baserade metoder inte bara är kompletterande verktyg, de erbjuder robusta alternativ till traditionella taxonomiska metoder, säger Romana Salis.
Mer forskning behövs
Men det finns luckor i forskningen. Vissa insektsgrupper och geografiska regioner är inte tillräckligt undersökta.
– Framtida forskning behöver fokusera på understuderade men ekologiskt viktiga insektsgrupper och särskilt artrika geografiska regioner, så kallade ’hotspots’ för biologisk mångfald, där många arter fortfarande återstår att upptäcka och dokumentera, säger Markus Franzén, biträdande professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, vid Linköpings universitet.
Forskarna betonar också att molekylärbiologer och taxonomer behöver fortsätta att samarbeta för att förfina metoder för artbestämning.
Människor med en genetisk benägenhet för demens kan minska sin demensrisk med upp till 35 procent genom att förbättra konditionen, enligt en studie från Karolinska Institutet.
Kardiorespiratorisk kondition är kroppens förmåga att leverera syre till musklerna. Den minskar med åldern när skelettmuskulaturen förloras. Konditionen minskar med cirka tre till sex procent per decennium när människor är i 20- och 30-årsåldern, men detta accelererar till mer än 20 procent per decennium när människor når 70-årsåldern.
De flesta tidigare studier som har undersökt effekten av kondition på kognitiv funktion och demensrisk har inkluderat ett litet antal deltagare. I den nya studien undersökte forskarna en större grupp genom att använda data från 61 214 demensfria personer i åldern 39 till 70 år från en databas, UK Biobank.
Genetiska riskpoäng
I forskningen uppskattades deltagarnas kondition via bland annat cykeltest. Kognitiv funktion mättes med neuropsykologiska tester och genetisk benägenhet för demens uppskattades med hjälp av en genetisk riskpoäng för Alzheimers sjukdom.
Under uppföljningsperioden på upp till 12 år fick 553 personer, motsvararande 0,9 procent, en demensdiagnos.
Minskad risk för demens
– Vår studie visar att högre kondition är kopplat till bättre kognitiv funktion och minskad demensrisk. Dessutom skulle hög kondition kunna dämpa effekten av genetisk risk för all demens med upp till 35 procent, säger Weili Xu, professor i geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
– Våra fynd tyder på att bibehållen god kondition kan vara en strategi för att förebygga demens, även bland personer med hög genetisk benägenhet.
Studien är en så kallad observationsstudie. Det betyder att den inte kan fastställa orsak och verkan och forskarna uppger att det finns olika begränsningar. Viktigast är att antalet demensfall kan ha underskattats eftersom UK Biobank-deltagare generellt är friskare än den allmänna befolkningen.
När myndigheter planerar nya trafiklösningar hamnar ofta miljövänliga transportmedel i skuggan. Bilarnas framkomlighet kommer i första hand och normer om bilism tycks djupt rotade, enligt forskning vid Lunds universitet.
Svenska forskare är överens om att bilismen måste minska rejält för miljöns och klimatets skull, men när ny trafik planeras hamnar inte hållbara sätt att ta sig fram på – till exempel att cykla – i centrum. Det visar en avhandling vid Lunds universitet.
– För mig var det förvånande att cyklingens uteslutning på nationell nivå var så genomgående. Cykling är visserligen något som man gör på lokal och regional nivå, men det behövs stöd av nationella krafttag i både ord och handling, säger Janet van der Meulen, doktorand vid Lunds universitet.
Bilen är norm
Hon har gått igenom dokument som rör trafikplanering och intervjuat olika beslutsfattare.
– Sammanfattningsvis visar mina analyser att bilnormen återskapas i policy och planering genom invanda, och ibland omedvetna, tolkningar och praxis, säger Janet van der Meulen och fortsätter:
– Vår föreställning om bilens nödvändighet är så djupt rotad så att vi knappt är medvetna om det. Den styr vår uppfattning om tid, rum, säkerhet, smidighet och bekvämlighet.
Nya transportmedel i skymundan
Även föreställningar om framtidens transporter utgår från bilen, visar avhandlingen. Mycket pengar läggs på elektrifiering och automatisering av bilflottan, medan andra alternativ lyser med sin frånvaro.
– Detta trots att forskning visar att det är mer hållbart att skala upp kollektivtrafik och cykling och att bygga samhällen som minskar behovet av långväga vardagsresor, säger Janet van der Meulen.
– Det är också förvånande att inte ens elcykelns potential för längre resor i kuperad terräng är uppmärksammat någonstans. Den är en ”gamechanger” som nationellt ignoreras, fortsätter hon.
Även när myndigheter presenterar lösningar för ökad säkerhet handlar det ofta om åtgärder som gynnar bilarnas framkomlighet.
– Det är sällan tvärtom. Ett klassisk exempel är så kallade 2+1-vägar med sina mittbarriärer och höjda hastighetsgränser, vilka innebär ökad säkerhet och framkomlighet för biltrafik men stora barriärer och risker för cykling, säger Janet van der Meulen.
Behov av att se över begrepp
Avhandlingen lyfter fram att planering och beslut om trafik borde ta avstamp i en målbild som prioriterar välbefinnande, jämställdhet och hållbar tillväxt.
Ett steg framåt, menar Janet van der Meulen, är att diskutera innebörden av termer och begrepp. Till exempel förmedlar begrepp som ”oskyddade trafikanter” en bilnorm. Även betydelsen av ”plats” kan vara någonting att diskutera, föreslår hon.
– En ändring av dess betydelse kan potentiellt bidra till ett mindre bilinriktat samhälle. I stället för att vara liktydigt med en trafikfunktion bör det vara förknippat med livskvalitet och livsmiljö.
Olika behov krockar
Ett annat begrepp är ”tillgänglighet” där olika mål kan hamna i konflikt med varandra. Ordet förknippas starkt med trafiklösningar som ska underlätta arbete och tillväxt. Samtidigt finns ett nationellt mål att erbjuda grundläggande tillgänglighet till alla.
– Att kunna ta sig till jobbet på ett bra sätt är så klart viktigt, men det finns fler grundläggande behov, som att hämta och lämna barn och fritidsresor. Och det finns barn och äldre, som inte tar sig till jobb men har andra behov, säger Janet van der Meulen.
Avhandlingens analyser utgår från intervjuer med nyckelpersoner och besluts- och planeringsdokument från Trafikverket, regeringen och innovationsmyndigheten Vinnova.
Personer som drabbas av samtidig käk- och nacksmärta har ofta svårt att få optimal hjälp i vården. Det framgår av en ny avhandling vid Umeå universitet. Käken och nacken är kopplade och arbetar tillsammans, men samarbetet mellan tandvård och sjukvård brister.
Ungefär var tionde vuxen har smärta i ansikte och käkar. Många har även ont i nacken. En del kan få nacksmärta efter ett whiplashtrauma, en pisksnärtskada. En ökad förekomst av smärta i käken har även setts efter whiplashtrauma. Det är vanligt med samtidig käk- och nacksmärta men orsakerna till det är inte klarlagda.
I sin avhandling vid Umeå universitet har doktoranden och tandläkaren Alicia Böthun följt en grupp om 292 personer. 172 av dem hade nyligen drabbats av whiplash och 120 personer utgjorde en kontrollgrupp.
Inom en månad efter traumat undersöktes personerna av en tandläkare och fyllde i ett frågeformulär. Efter två år upprepades undersökningen och frågorna. Alicia Böthun har också gjort intervjuer med personer med samtidig käk- och nacksmärta. Personerna ombads beskriva hur smärtorna har uppkommit och hur de upplever kontakter med vården.
Samarbete saknas
Käksmärtor behandlas oftast inom tandvården, medan nacksmärtor behandlas inom andra delar av sjukvården. I intervjuerna beskrev patienterna att de saknade ett fungerande samarbete mellan tandvård och sjukvård.
– Här finns förbättringspotential. Tidig identifiering och diagnostik är viktigt vid behandling av smärta och det är känt från tidigare forskning att många går med obehandlad käksmärta. Samarbete mellan olika professioner är nödvändigt för dessa patienter men så ser tyvärr inte verkligheten ut idag, säger Alicia Böthun.
Många samband
Alicia Böthun och forskarkollegor har även visat att symtom som magsmärtor, ländryggssmärtor och domningskänslor ökar risken för att drabbas av käksmärta efter två år, oavsett om ett whiplashtrauma har skett eller inte.
Patienterna i forskningen beskrev också att smärtan i käke och nacke hängde samman med den psykiska hälsan och att smärtorna ofta uppkom i anslutning till stressiga livshändelser. Kvinnor rapporterade oftare smärta än män.
”Hundvissling”, att skicka ut dolda budskap som bara ”hörs” av vissa i befolkningen, är ett grepp som kan användas av politiker. Det har inte studerats mycket i Sverige. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan greppet mycket väl fungera på svenska väljare.
En ”hundvissla” i en debatt är lite som en hemlig handskakning. Bara de invigda märker och förstår. Andra märker inget särskilt. Begreppet är uppkallat efter ultraljudsvisslor som är hörbara för hundar men inte för människor.
En ”hundvissla” är en gest som bara vissa snappar upp.
I politisk debatt är en ”hundvissla” ofta ett ord eller ett uttryck. Någon som vill skicka ut ett politiskt budskap använder medvetet ett ord som kan ha dubbla betydelser: En öppen och en dold, mer kontroversiell.
Endast vissa grupper av människor, exakt de grupper som politikern eller opinionsbildaren vill nå, snappar upp den dolda betydelsen. Det är i alla fall målet för den som skickar ut budskapet.
Kulturberikare en hundvissla
Ett exempel kan ses på svenska sociala medier. Där kan personer som är negativt inställda till grupper av icke svenskfödda människor och till svensk migrationspolitik kalla människor för ”berikare” eller ”kulturberikare” istället för exempelvis ”invandrare” eller ”utrikes födda”.
”Berikare” i detta sammanhang är ett ironiskt och negativt epitet. Det man egentligen menar är att dessa människor, eller grupper av människor, förstör landet. Vana deltagare i dessa sociala medie-kanaler förstår den negativa betydelsen, men många utanför förstår den inte alls.
Väljer en politiker eller opinionsbildare i offentligheten att använda ordet ”berika”, eller varianter av ordet, blir det som en hemlig signal till dem som är välbekanta med begreppet: ”Vi talar till dig, vi vet att inte alla förstår, men vi vet att du förstår.” Ordet berika blir en hundvissla.
Lätt att vifta bort kritik
Det positiva med en hundvissla, ur ”visslarens” perspektiv, är att man kan få ökat stöd från grupper som gillar ett kontroversiellt budskap, samtidigt som man inte avskräcker dem som skulle reagera negativt på ett mer öppet budskap. Man attraherar så många som möjligt samtidigt som man stöter bort så få som möjligt.
Eventuell kritik kan också lätt viftas bort. Anklagelser om invandringsfientlighet eller rasism, till exempel, kan enkelt avfärdas eftersom det är svårt att slå fast att någon faktiskt har sagt något rasistiskt eller invandringsfientligt.
Kan fungera i Sverige
Nu har forskare från Göteborgs universitet undersökt om ”hundvisslande” kan fungera i en svensk kontext, för att locka svenska väljare. Och svaret, enligt forskarna, är ja.
– Det har gjorts många studier om hundvisslor, men främst i USA. Vår studie visar att hundvisslor också är effektiva i ett mindre land, med ett annorlunda politiskt system. Som Sverige, säger Asad Basheer Sayeed, forskare i språkteknologi vid Göteborgs universitet.
I studien undersöktes några ord och uttryck som har förekommit i den politiska debatten i Sverige under senare år, till exempel i valmanifest. En del har synts i texter eller uttalanden på partiers eller politikers sociala medie-kanaler och officiella webbsidor. Samtliga skulle, enligt forskarna, kunna beskrivas som hundvisslor.
Orden och uttrycken som kom med i studien är: ”Förortsgäng”, ”berika”, ”återvandring” och ”ordning och reda i migrationspolitiken”.
Ord med budskap
Som ett första steg fick försökspersoner läsa nämnda ord och uttryck. Därefter ombads de att komma med förslag på alternativa ord och uttryck. De skulle inte värdera uttrycken, utan att helt enkelt byta ut dem till något annat som de uppfattade har ungefär samma innebörd. Resultatet blev så här:
”Förortsgäng” byttes av vissa deltagare ut till ”invandrargäng”
”Berika” byttes av vissa ut till ”förstöra”
”Återvandring” byttes ut till ”deportation”
”Ordning och reda i migrationspolitiken” byttes ut till “begränsa invandringen till Sverige”
Via detta kunde forskarna identifiera ett antal ord och uttryck som kan tolkas på två sätt: En vanlig, icke-provokativ betydelse, och en annan med mer negativ underton.
Hundvisslor tycks funka
Forskarna tog med orden och uttrycken i enkätundersökning där 3 200 nya deltagare fick läsa uttalanden från en fiktiv politisk kandidat. Kandidaten använde antingen den ena eller den andra varianten av ett ord eller uttryck, till exempel ”återvandring” (hundvissla) istället för ”deportation”.
Bild: camilo jimenez, Unsplash.
Efter att ha läst varje uttalande fick deltagarna svara på hur sannolikt det var att de skulle rösta på kandidaten, dela eller gilla uttalandet på sociala medier, samt i vilken utsträckning de höll med om uttalandet.
Det visade sig att uttalanden med ”hundvissle-ord” ledde till förhållandevis mer stöd från försökspersonernas sida.
– Vår slutsats är att hundvissling kan fungera i svenska politiska sammanhang. Som journalist bör man vara medveten om att det här kan förekomma så att man kan rapportera om det och informera sina läsare, lyssnare och tittare om det. Man måste vara medveten om att ord och uttryck kan betyda olika saker, säger Elina Lindgren, statsvetare och forskare i politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Hur vanligt är det med hundvisslor i svensk politisk debatt?
– De begrepp som vi har undersökt har alla förekommit i den politiska debatten i Sverige under senare år. Hur vanligt detta fenomen är, och om det eventuellt har skett en ökning, kan vi inte uttala oss om. Men det är något vi skulle vara väldigt intresserade av att undersöka vidare i framtiden, säger Elina Lindgren.
Asad Basheer Sayeed säger att politiska hundvisslor är en form av manipulativ politisk kommunikation som gör det möjligt att smyga in ett socialt oacceptabelt budskap i ett till synes ”oskyldigt” uttryck. På så sätt kan politiker prata med två olika väljargrupper samtidigt.
– Förmodligen fungerar detta och på så vis kan politiker få ett ökat stöd av väljarna, säger Asad Basheer Sayeed.
Stephen Harper, tidigare premiärminister i Kanada.
Fler hundvisslor
Den australiska forskaren Amanda Lohrey skriver att uttrycket ”family values” kan fungera som en hundvissla. Det signalerar något särskilt för troende kristna väljare. Samtidigt är uttrycket tillräckligt vagt för att inte innehålla något tydligt kristet moraliserande som skulle kunna stöta bort icke-kristna väljare.
”International bankers” är en känd antisemitisk hundvissla i till exempel USA och ska förstås som ”judar”. Ordet ”globalister” kan fungera på samma sätt. Referenser till familjen Rotschild kan också användas som antisemitiska hundvisslor.
I USA har forskare identifierat ”big pharma” som en hundvissla riktad till grupper av vaccinskeptiker.
Kanadas tidigare premiärminister Stephen Harper använde under en debatt begreppet ”old stock Canadians” för att beskrivna sina kärnväljare och få sympatier från dem. Han kritiserades för uttrycket eftersom det, enligt kritiker, avser vita och kristna kanadensare och därmed signalerar en exkludering av icke-vita kanadensare.
Bilder kan också fungera som hundvisslor. Till exempel har bilder av den tecknade figuren ”Pepe the frog” använts av högernationalister för att signalera politisk tillhörighet.
Tillåtna kemikalieutsläpp från tankfartyg är ett hot mot svenska skyddade havsområden. Det framgår av en rapport från Linnéuniversitetet och Kustbevakningen. Många utsläpp har upptäckts utanför Skåne, Blekinge och Öland.
Utsläpp av fossila oljor är förbjudna i Östersjön och Nordsjön. Däremot tillåts fortfarande, till viss del, utsläpp av lastrester av biobränslen och andra biobaserade oljor från kemikalietankfartyg.
Lika skadligt som fossil olja
I rapporten analyseras det ökande antalet utsläpp i svenska vatten av lastrester av biobränslen och andra biobaserade oljor. Studier har visat att utsläpp av olika typer av biobaserade oljor kan vara lika skadliga som utsläpp av fossila oljor för fåglar och andra marina organismer.
Av de 233 utsläpp som upptäcktes av Kustbevakningens övervakningsflyg mellan 2020 och 2023 skedde 14 procent i marina skyddade områden, så kallade Natura 2000-områden.
Bild: Carl Tronders, Unsplash.
Natura 2000-områden
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Tanken bakom nätverket är att bevara Europas växt- och djurliv. I ett Natura 2000-område ska naturtyper utvecklas på ett bra sätt och arter ska växa till livskraftiga bestånd.
Varje land har fått i uppdrag att välja ut områden med naturtyper och arter som anses vara särskilt värdefulla att bevara inom EU.
I Sverige finns cirka 4 100 Natura 2000-områden. Ett exempel är Hoburgs bank och Midsjöbankarna utanför Öland och Gotland. Bankarna beskrivs som viktiga födo- och uppväxtområden för fisk och sjöfågel. De utgör, enligt länsstyrelsen i Kalmar län, ”det viktigaste övervintringsområdet i Östersjön för alfågel samt kärnområdet för Östersjöpopulationen av tumlare”.
Det största utsläppet täckte en havsyta om hela 78 kvadratkilometer. Omkring en fjärdedel av utsläppen täckte fem kvadratkilometer eller mer.
– Det är helt uppenbart att utsläpp av kletig olja, oavsett ursprung, kan döda eller påverka marint liv och att effekterna kan bli särskilt stora i känsliga områden, säger Kjell Larsson, professor emeritus vid Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet.
Regler inte enhetliga
Studien pekar på att internationella konventioner som reglerar transporter av skadliga kemikalier med tankfartyg inte är i linje med regler och mål som EU och svenska myndigheter har beslutat ska gälla för skyddade Natura 2000-områden.
Den så kallade MARPOL-konventionen skiljer till exempel inte på om utsläpp sker i skyddade områden eller inte.
– Utsläpp av kemikalier som tallolja, biodiesel och olika typer av vegetabiliska oljor från kemikalietankfartyg sker frekvent. Särskilt många utsläpp upptäcks i södra Östersjön utanför Skåne, Blekinge och Öland, säger Erik Stålnacke vid Kustbevakningen.
Kjell Larsson vid Linnéuniversitetet säger att han hoppas att det internationella regelverket skärps.
– Till dess måste rederier som fraktar skadliga kemikalier och den kemiska industrin, det vill säga raffinaderier, kraftvärmeverk och pappersmassabruk, ta ett ansvar för hela logistikkedjan så att skadliga lastrester inte hamnar i Östersjön och Västerhavet.
Idrottsutövare har större chans att överleva ett hjärtstopp än andra. Men med fler hjärtstartare på sportanläggningar och snabbare akutinsatser skulle fler liv kunna räddas. Det visar en avhandling.
Varje år drabbas cirka 6000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i hemmet, på jobbet eller på andra platser än ett sjukhus. 400 av dem fick ett hjärtstopp när de ägnade sig åt idrott.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har tittat närmare på akuta hjälpinsatser och överlevnad när idrottsutövare drabbas.
Det visade sig att idrottares chanser att överleva var avsevärt bättre jämfört med andra som fått ett plötsligt hjärtstopp, särskilt om det inträffade på en sportanläggning. Bland idrottsutövarna levde 56 procent en månad efter hjärtstoppet. Det kan jämföras med 12 procent bland övriga.
Sen insats med hjärtstartare
Tidig hjärt- och lungräddning, HLR, och hjärtstartare för defibrillering är avgörande för att överleva ett hjärtstopp.
Trots att en hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död, visar avhandlingen att det kan gå minst tio minuter innan en sådan används på idrottsanläggningar. Bara 14 procent av yngre personer med akut rubbning av hjärtrytmen anslöts till en hjärtstartare innan en ambulans kom till platsen.
– Vi har möjlighet att öka överlevnaden ytterligare om fler idrottsanläggningar och andra platser där personer idrottar blir utrustade med publika hjärtstartare och om fler lär sig att känna igen hjärtstopp, vet hur man utför HLR och kan använda hjärtstartaren, konstaterar hjärtläkaren och doktoranden Matilda Frisk Torell som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin.
Färre kvinnor drabbas
Hennes studier visar även att betydligt färre kvinnor drabbas av idrottsrelaterade hjärtstopp, men deras prognos är sämre. Efter en månad var överlevnaden 30 procent för kvinnor. Bland män överlevde hälften av de drabbade.
En sannolik förklaring är att kvinnor i större utsträckning idrottar med färre personer omkring sig. Det tar också längre tid att starta livräddande insatser.
– Vi såg att det dröjde betydligt längre innan man startade HLR hos kvinnor vilket visar att vi behöver bli bättre på att känna igen idrottsrelaterade hjärtstopp hos kvinnor och att vi vågar starta HLR. Det behövs också fler studier för att undersöka hur kvinnor idrottar och om det finns skillnader i bakomliggande orsaker, säger Matilda Frisk Torell.
Förebyggande insatser
Bland unga som drabbades av plötslig hjärtdöd till följd av en rubbning av hjärtrytmen hade hälften haft tidigare symtom. Hos en femtedel kunde förändringar ses med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet som styr rytmen, före hjärtstoppet.
– Unga som idrottar på elitnivå bör genomgå screening inkluderande EKG, då har vi chansen att fånga upp de individer som har en ökad risk för plötslig hjärtdöd så att de kan få råd om fortsatt idrottande och eventuell behandling, avslutar Matilda Frisk Torell.
Hon lyfter också fram att svimning och kramper är viktiga symtom att reagera på.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
