Under klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen, och det gör skelettet mindre kompakt och mer svampigt. Även balansen kan bli sämre i övergångsåldern. Därför har kvinnor över lag högre risk för frakturer – främst i handleder, ryggkotor och lårbenshalsar – från och med klimakteriet.
Men fysisk aktivitet, bra mat och några kilon för mycket skyddar när skelettet blir skörare. Att väga mindre än vad man gjorde som 20-åring, eller att komma i klimakteriet i 40-årsåldern, ökar däremot risken för benbrott. Det visar en studie vid Lunds universitet.
Men för kvinnor som kom in i klimakteriet före 40 års ålder, så kallat prematurt klimakterium, fanns ingen förhöjd risk för frakturer.
– De kvinnor som kommer in i klimakteriet före fyrtio söker kanske vård oftare och får behandling som stärker skelettet, säger Louise Moberg som är forskare i gynekologi och obstetrik vid Lunds universitet.
Men det gör oftast inte de kvinnor som får sin menopaus, alltså sista mens, mellan 40 och 45 års ålder.
– De tänker kanske att det är naturligt, att nu kommer klimakteriet. Det kan också vara så att vi inom vården inte uppmärksammar det lika mycket som vi borde. Men det är möjligt att de borde undersökas för benskörhet och få behandling när det behövs.
Tidigt eller prematurt klimakterium?
Klimakteriet börjar ofta fem till tio år före menopausen, som är den sista menstruationen. Den inträffar i genomsnitt vid 51-52 års ålder. Sedan fortsätter klimakteriet ytterligare fem till tio år. Om sista mensen kommer före 45 års ålder räknas det som tidig menopaus. Upphör mensen före 40 års ålder är det en prematur menopaus, en så kallad ovariell svikt.
Menopaus som begrepp innebär att mensen upphör och att äggreserven är för liten. Tillståndet är oåterkalleligt. Men vid prematur menopaus kan behandling hjälpa och kvinnan bli fertil igen, beroende på om det går att behandla orsaken till den ovariella svikten.
En tredjedel hade fått en fraktur
Studien från Lunds universitet bygger på data från en annan stor befolkningsbaserad studie med namnet Malmö Kost Cancer. Cirka 18 000 kvinnor deltog mellan 1991 och 1996. Kvinnorna var i snitt 56 år när studien startade och de följdes i 14 år till 2016.
I den nya studien riktade forskarna fokus mot frakturer hos kvinnor efter klimakteriet. Med hjälp av data från det nationella patientregistret, kopplat till varje deltagares unika personnummer, identifierades varje första fraktur. Drygt en tredjedel av kvinnorna hade fått ett benbrott.
– Vi kunde identifiera två tydliga risker, att väga mindre än man gjorde i 20-årsåldern och att komma i klimakteriet tidigt, det vill säga mellan 40 och 45 års ålder.
Tidigare välkända riskfaktorer är ärftlighet, tidigare fraktur, rökning, stor alkoholkonsumtion, hög ålder och att vara kvinna.
Fettvävnad kan öka östrogennivån
Under klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen, men i fettvävnaden finns hormoner som kan omvandla andra könshormoner till östrogen. För hälsans skull finns det många fördelar med att inte väga för mycket, men några kilo extra är i detta fall bra.
– Att vara lite åt det mulliga hållet är bra ur skelettsynpunkt. Med hjälp av fettvävnaden kan du få upp östrogennivån. Vikten belastar också skelettet, vilket stärker det.
Och om man ramlar kan lite hull också fungera stötdämpande.
Lägre vikt kan öka risk för frakturer
Både amning och graviditet kräver att kalcium går till barnets skelett. Och det finns olika teorier om att många barn skulle kunna urholka kvinnors skelett.
– I vår studie kunde vi inte se något samband mellan flera barn och ett svagare skelett. Men här är forskningen motsägelsefull och andra studier har visat att ökat antal barn påverkar skelettet negativt.
I studien såg forskarna däremot att de som vägde mindre efter klimakteriet än vad de hade vägt som 20-åringar hade en större risk för frakturer.
Men varför är det en risk att vara smalare i klimakteriet än i 20-årsåldern?
– Det är ju inte säkert att de hade gått ner i vikt frivilligt, utan det kan också bero på sjukdom eller medicinering.
Fysisk aktivitet belastar skelettet, och särskilt vid stötar uppstår små sprickor. När de pyttesmå sprickorna läker blir skelettet något kraftigare.
Rökning påverkar däremot östrogennivåerna och skelettet negativt. Därför kommer rökande kvinnor ofta i klimakteriet lite tidigare.
– Men om man slutar röka har skelettet potential att hämta sig.
Benvänlig mat och sol
Skelettet påverkas också av kost. Det gäller att äta varierat och få i sig kalcium och D-vitamin.
– Mjölk, ost, broccoli, grönkål, nötter, fet fisk står på den benvänliga listan. Också behöver man lite sol varje dag, en kortare stund räcker.
I studien ingick även tre andra forskande läkare, en kardiolog, en specialist i internmedicin och en ortoped.
– Det gjorde arbetet spännande. Vi möter alla kvinnor i vårt arbete och har olika specialiteter, så flera perspektiv togs med i forskningen.
Avkoppling, kontakt med kompisar, till och med en livlina – eller plattformar skapade för att tjäna pengar på ungdomars osäkerhet? Forskning visar att digitala medier kan leda till depression, ångest och ätstörningar hos unga. Hur oroliga behöver vi vara?
Vi lever en stor del av våra sociala liv på digitala plattformar i dag. Inte minst gäller det barn och unga – och det börjar tidigt, hälften av alla tvååringar använder internet dagligen. Och varför inte? Digitala medier är en plats full av vänner, skratt och återhämtning. Men här finns också mobbning, utsatthet, skeva normer och kroppshets – och det är många som tjänar pengar på att det är lätt att vilja använda dem mer, och mer och mer…
Nu pekar forskarna på att användandet av dataspel och sociala medier kan leda till psykisk ohälsa hos unga, som depression, ångest och ätstörningar. Men är det verkligen så farligt? Kanske det bara är vuxenvärlden som förfasar sig över ungdomen, på samma sätt som när tv och serietidningar kom? Nej, menar Lisa Thorell, docent vid Karolinska Institutet.
– Det finns en stor konsensus kring att digitala medier har negativa effekter på ungdomars psykiska hälsa. Vi kan vara övertygade om att det finns ett samband. Vi får också många rapporter om att både ungdomar och föräldrar vill få hjälp och stöd i det här. För det är svårt att hantera, det är som en drog och det är lätt att det skapas ett beroende, säger hon.
Designade för att skapa ett sug
Nyligen sammanställde Lisa Thorell en forskningsöversikt över området tillsammans med Sissela Nutley, forskare vid Karolinska Institutet, på beställning av Statens medieråd. Nu leder hon ett *Forte-finansierat forskningsprojekt där de närmare undersöker konsekvenserna av digitala medier hos ungdomar generellt, samt kopplat till könsskillnader och adhd. De kommer även även att titta på om det finns faktorer i förskoleåldern som kan förutsäga vilka barn som kan få problem med digitala medier, och vad det är som triggar ett problematiskt användande.
*Forte är ett statligt forskningsråd som finansierar vetenskaplig forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd.
– Målet är att kunna skapa någon slags stödfunktion för barn, ungdomar och föräldrar. Min förhoppning för framtiden är också att det skulle kunna komma spel som inte har vissa moment som man vet kan leda till ett ökat beroende, säger Lisa Thorell.
Ett stort problem är just att spelen och de sociala plattformarna är designade för att skapa ett sug att använda dem. Det gör nämligen att andra viktiga delar av livet blir lidande. Delar som behövs för att vi ska må bra. Att sitta still och inte träffa andra skapar och förvärrar psykisk ohälsa. Forskning visar också att ju mer tid som ungdomar ägnar åt sociala medier, desto sämre mår de psykiskt.
Att sms:a en vän gör att man mår bra
– Majoriteten av alla unga anser själva att deras användande av digitala medier går ut över sömn, skolarbete och motion. Samtidigt är de digitala plattformarna här för att stanna. Det är inte så att vi tycker att de ska bort, utan det handlar om att man ska få till en bra balans i livet. Det är viktigt att hjälpa föräldrar och ungdomar att redan i tidig ålder skapa bra vanor, säger Lisa Thorell.
Allt med digitala medier är heller inte negativt, att skicka textmeddelanden till vänner ökar till exempel ens välbefinnande. Det ger dessutom en återhämtande effekt efter att man varit utsatt för något stressande eller negativt online. Dessutom verkar det finnas en växelverkan mellan offline och online. Lisa Thorell har som en del i Forte-projektet redan kunnat se att vissa typer av utsatthet på nätet har minskat under pandemin. Färre känner sig mobbade, får oönskade nakenbilder skickade till sig eller har ångest över att se bra ut på sociala medier.
– När skolan är stängd så har utsattheten som handlar om personer som inte känner varandra minskat. Samtidigt har vi tidigare sett att mobbning förstärks på nätet. Att barn som förr kunde få lite andrum när de kom hem inte har det längre, du är utsatt var du än är, säger hon.
Utseendefixering vanligt långt ner i åldrarna
Vissa barn är extra sårbara för att utveckla problem kopplat till digitala medier, berättar Lisa Thorell. Det finns en kraftigt ökad risk för problematisk användning för barn med diagnosen adhd. De negativa konsekvenserna för dem är också starkare kopplade till ökad aggressivitet, sämre kamratrelationer och mer utåtagerande beteende. När det gäller specifikt sociala medier finns det ett starkare negativt samband till psykisk ohälsa för tjejer.
– Delvis handlar det om att unga tjejer använder sociala medier mycket mer än killar, som i stället lägger sin tid på dataspel. En annan anledning är att utseendefixering är mer vanligt förekommande hos tjejer – och starkt kopplat till deras psykiska mående. Det finns en otrolig kroppsfixering jättetidigt i åldrarna som påverkar hur man mår av sociala medier, säger Lisa Thorell.
Negativa känslor kring sin egen kropp
Att titta på bilder innehållande skönhetsideal i sociala medier leder till mer negativa känslor kring sin egen kropp, fler ätstörda beteenden och lägre självkänsla, lyfter Lisa Thorell. Det gäller även om det framgår att bilderna är redigerade. Kroppspositiva bilder då? Ja, de ger visserligen upphov till mer positiva känslor och nöjdhet med den egna kroppen – men även dessa förstärker ett objektifierande synsätt.
– Det är visserligen bättre än annat, men även det innebär ett fokus på utseende som i sin tur kan få negativa effekter, säger hon.
Det är vanligt att ungdomarna hamnar i en negativ spiral, berättar Lisa Thorell. Ett dåligt mående och låg självkänsla leder till ett mer problematiskt användande som i sin tur förvärrar måendet ytterligare. Inte minst för att algoritmer styr vad vi får se i sociala medier. Mår man dåligt och har negativa tankar om till exempel sin kropp är det sannolikt att flödet består av innehåll som stärker de idéerna. Normer skapas snabbt och sprids lätt.
Selfies i en lång strid ström
– Det är inte ovanligt att tjejer berättar för oss att de frivilligt kan ta 200 avklädda selfies i liknande poser en eftermiddag, för att sedan oombedda välja ut en och skicka den till andra. Många gånger har de lärt sig det via sociala medier, där de följer konton av unga tjejer som exponerar sin kropp, säger Lisa Thorell.
Även normer om just psykisk hälsa förmedlas i stor utsträckning av influencers i dag. Det berättar Anette Wickström, lektor och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Tjänar pengar på att dela intima berättelser
– Att influencers når och påverkar många unga människor används av aktörer som vill nå ut med olika budskap, och av varumärken i marknadsföring av produkter. Att dela intima och personliga berättelser om sitt mående gör att influencern uppfattas som mer autentisk och leder till fler och mer lojala följare – och ökar samtidigt reklamintäkterna. Berättelser om hur man mår blir därmed en slags valuta. Samtidigt måste man som influencer kunna visa upp ett attraktivt liv och en attraktiv kropp för att nå ut och få sponsring. Det blir en avancerad balansgång, säger hon.
Bild: Robin Worrall, Unsplash
Så hur plockas dessa normer upp av tonårstjejer? Det undersöker Anette Wickström just nu närmare i ett Forte-finansierat projekt, ihop med Judith Lind, lektor vid Linköpings universitet. Vad är ett gott liv, vad handlar psykisk hälsa om? När goda råd om hur man kan må bättre blandas med bilder på glamourösa liv, uppmaningar om konsumtion, mysighet och fixande i hemmiljö, eller om att starta eget företag, vad leder det till?
Olika ideal om det goda livet
– Är det ett lyxigt liv, eller ett socialt skyddat liv i hemmiljön som är vägen till att må bra? Är det att bli en entreprenör? Vad är det för ideal kring det goda livet som man får sig till del och vad gör man av det?, säger Anette Wickström.
I Forte-projektet inleder forskarna med att intervjua 44 tonårstjejer om vilka konton de följer som talar om psykisk hälsa. De analyserar sedan dessa konton, för att slutligen återigen ha en dialog med ungdomarna kring hur de tolkar innehållet.
– Genom att diskutera våra analyser med tjejerna kan vi få en bättre förståelse för hur de tar emot bilden av psykisk hälsa som förmedlas och hur de använder sig av den. Det är lätt att som vuxen gå in och säga att ’det här handlar bara om kropp och utseende’ och att det är en smal femininitet som visas. Men för att förstå på riktigt måste vi gå till ungdomarna själva, säger Anette Wickström.
Så pratar influencers och följare med varandra
Anette Wickström har i flera år forskat kring glappet i berättelsen mellan ungdomars upplevda psykiska hälsa och den samhälleliga bilden av den.
– Forskning som mäter hur dåligt ungdomar mår av digitala medier är viktig, men den behöver kompletteras. Det är viktigt att förstå ungas perspektiv, annars finns det en risk att vi förenklar och generaliserar, att ungdomarnas röster försvinner. Hur vi talar om ungdomars psykiska hälsa gör ju också något med ungas självbild. Det finns en risk att vi skapar en bild som blir stigmatiserande – och självuppfyllande, säger hon.
Utan en djupare förståelse är det också lätt att sätta in förenklade, generella insatser, lyfter Anette Wickström och tillägger:
– Det går inte att skilja det som ungdomar gör i sociala medier från deras övriga liv, och användningen av dem kommer inte att minska. Så det blir viktigt att förstå interaktionen mellan influencers och följare, och få tonårstjejernas egna perspektiv på hur de hanterar det som förmedlas. Då kan vi hjälpa unga att hitta verktygen för att hantera sociala medier utifrån deras behov.
Forskarna undersöker:
influencers budskap kopplat till psykisk hälsa i sociala medier och 17-åriga flickors tolkningar av det influencers förmedlar. Vilka normer sprids kring till exempel orsaker, ansvar, strategier – och vad som utgör ett gott liv? Forskarna kombinerar analyser av material publicerat online med intervjuer med följarna offline.
om digitala medier är relaterat till mental hälsa och hur man fungerar i vardagen, samt tidiga riskfaktorer för och prevalensen av problematiskt användande. De tittar även närmare på hur könsskillnader spelar in, samt adhd.
digitala medier kopplat till mental hälsa och dagligt fungerande innan, under, och efter pandemin.
Målmedvetna åtgärder och skärpta lagkrav under flera decennier för att minska exempelvis utsläpp av svavel, kväve och partiklar har gett resultat. Trots en positiv utveckling av luftkvaliteten i Sverige fortsätter luftföroreningar att vara en stor hälsorisk.
– Sedan 1980-talet har det skett en stor förbättring av luftkvaliteten i Sverige. Det lutar åt att utvecklingen sakta fortsätter åt rätt håll, men mer behöver göras. Läget är fortfarande allvarligt, säger Leo Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare vid Göteborgs universitet.
Han arbetar kliniskt som specialistläkare i arbets- och miljömedicin. Men också som forskare vid Göteborgs universitet där han, bland annat i flera Forte*-finansierade projekt, studerar sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter. Enligt Leo Stockfelt är luftföroreningar ett lite underskattat folkhälsoproblem.
*Forte är en statlig myndighet som finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd.
Luftföroreningar värst när det gäller antalet döda
– Samhället fokuserar ofta på nya, kanske mer spännande hälsorisker. Men om målet är att förbättra folkhälsan, att påverka hälsan i hela befolkningen, är luftföroreningar ett mycket viktigt område. Både för fortsatt forskning och för fortsatta åtgärder.
Luftföroreningar är fortfarande den miljöfaktor som orsakar mest hälsoeffekter om man räknar i antalet döda, berättar Leo Stockfelt.
Hjärtinfarkt och stroke är två av de allvarligaste konsekvenserna, framför allt orsakat av små, små partiklar – någon tusendels millimeter i diameter eller mindre – som släpps ut från småskalig vedeldning, industrier och vägtrafik. Effekten från luftföroreningar på befolkningsnivå är hög, men för de flesta är risken liten, konstaterar Leo Stockfelt.
Sverige är ett av de länder i världen med renast luft. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 600 förtida dödsfall i Sverige varje år (att jämföra med att det årligen dör totalt 90 000–100 000 personer i Sverige). På global nivå uppskattar WHO att luftföroreningar varje år bidrar till sju miljoner dödsfall.
– Att utsättas för luftföroreningar i Sverige kan kanske jämföras med att vara lätt överviktig eller att äta onyttigt. Som individ har man viktigare saker att oroa sig för än att undvika luftföroreningar, i alla fall när det gäller hälsan. Riskerna är ojämnt fördelade, luftföroreningar drabbar oss olika.
Öppen vedeldning inomhus vanlig dödsorsak
I vissa delar av Afrika och Asien, i stora städer och på landsbygden där det fortfarande är vanligt med öppen vedeldning inomhus, är luftföroreningar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige tillhör personer som utsätts för hög exponering i arbetsmiljön en riskgrupp, liksom personer med astma eller som nyss haft hjärtinfarkt.
– Som enskild individ i Sverige kan du inte göra så mycket för att undvika luften omkring dig. De som tillhör någon riskgrupp behöver däremot vara extra försiktiga när halterna är höga, säger Leo Stockfelt.
Insikter om att luften omkring oss kan vara skadlig går förmodligen väldigt långt tillbaka i tiden, när människor lärde sig göra upp eld och irriterades av röken. Hippokrates gjorde redan på 400-talet före vår tideräkning kopplingar mellan den dåliga luftkvaliteten i några av det antika Greklands städer och olika sjukdomar.
Att luftföroreningar påverkar luftvägarna och bidrar till såväl astma och KOL som lungcancer är i dag etablerad kunskap. Även vetskapen om att de som utsätts för luftföroreningar i större utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är väl belagd.
Partiklar i lungorna orsakar inflammation
De senaste 10–15 årens forskning har ökat kunskapen ytterligare – inte minst har svenska forskare bidragit till det, berättar Leo Stockfelt. Forskarna får allt fler belägg för att luftföroreningar inte bara skadar luftvägar och leder till hjärt-kärlsjukdomar, utan också påverkar andra organ i kroppen och antingen bidrar till eller förvärrar en rad sjukdomar och hälsotillstånd.
Enligt Leo Stockfelt finns numera tillräckligt mycket studier för att också hävda ett samband mellan luftföroreningar och olika hälsoeffekter som diabetes, demens och låg födelsevikt hos nyfödda. Även sambandet mellan luftföroreningar och bland annat njursvikt, en växande sjukdom bland äldre svenskar, håller på att etableras, säger Leo Stockfelt. Exakt vad som orsakar dessa effekter är inte helt säkerställt.
Hypotesen är att de partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar en inflammation som sedan sprids i kroppen. Forskarna pratar om systemiska effekter.
– Det landar partiklar i lungorna, och redan en liten mängd kan påverka resten av kroppen. Dessutom finns det en risk att en mindre andel partiklar tar sig vidare ut i kroppen via blodet och blodkärlen.
Sambandet luftföroreningar och åderförkalkning
Ett nystartat Forte-finansierat forskningsprojekt ska förhoppningsvis kasta nytt ljus över vad som händer i kroppen när den utsätts för luftföroreningar. Leo Stockfelt och hans kollegor vid Göteborgs universitet ska undersöka sambanden mellan luftföroreningar och åderförkalkning, ateroskleros, och hur det i slutändan leder till hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill forskarna också studera effekter på 30 000 svenska män och kvinnor i åldrarna 50–64 år.
– Sambandet mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdomar är klarlagt. Men sambandet mellan luftföroreningar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl och i halsens blodkärl är inte lika tydliga. Vi vill förstå mer om både effekter och mekanismer i kroppen.
Luftföroreningar påverkar både hälsan och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De orsakar också skador på växter, träd och grödor, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar.
De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt partiklar av olika storlek och sammansättning.
Luftföroreningar bildas bland annat vid förbränning, exempelvis från kraftverk och villaeldning, och genom industriutsläpp. Vägtrafik är en annan stor källa till luftföroreningar, exempelvis bensin- och dieselmotorer och partiklar som slits från bromsar, hjul och vägbana.
Vissa utsläpp orsakar problem lokalt, i närheten av väg eller industrier, men många föroreningar transporteras över långa avstånd, även över nationsgränser, för att sedan falla ner med nederbörden.
Källa: Naturvårdsverket
De senaste åren har Forte finansierat flera forskningsprojekt om sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter. Leo Stockfelt och hans kollegor har börjat inkludera hälsoeffekter också från trafikbuller. I en nyligen avslutad Forte-finansierad studie av drygt sju tusen män i Göteborg fann forskarna ett tydligt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och exponering för trafikbuller.
Höga buller ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar
– Vi såg att de som utsattes för höga buller innan insjuknande hade högre risk att drabbas av stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.
Enligt Leo Stockfelt blir trafikbuller en allt viktigare fråga att uppmärksamma. Dels för att buller har visat sig ha liknande effekter på hjärtsjukdomar som luftföroreningar, dels för att bullernivåerna generellt är på väg upp.
– I epidemiologiska studier har vi sett att höga nivåer av buller och höga nivåer av luftföroreningar ofta hänger ihop. Samtidigt tillåts mer och mer ljudstörningar i samhällsplaneringen, nya bostäder byggs vid allt högre bullernivåer. Resultaten från forskning och lagens tillämpning går åt olika håll.
Leo Stockfelt vill i framtiden se mer hälsosamma städer. Fysiska åtgärder, som att i byggandet skilja mer på trafik och bostäder, och att främja ökad cykling, skulle ha en positiv effekt på både luftkvalitet och bullernivåer och i slutändan även på folkhälsan.
– Allt fler personer bor i städer där halterna ofta blir höga. Dessutom blir befolkningen allt äldre, och det är då vi blir mer sårbara.
Mindre bilavgaser ökade livslängden i svenska storstäder
Utsläppsminskningar har bevisligen effekt. En svensk studie som publicerades för några år sedan bedömde att invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, tack vare minskade utsläpp av luftföroreningar från trafiken, i genomsnitt lever ett år längre i dag än i mitten på 1990-talet.
Ytterligare ett tungt vägande skäl för att prioritera åtgärder för fortsatta utsläppsminskningar är att det också skulle gynna en annan av samhällets stora framtidsfrågor: klimatförändringarna.
– Här finns tydliga synergieffekter. Åtgärder som är bra för att minska luftföroreningar är ofta också bra för klimatet, säger Leo Stockfelt.
På många håll i världen utsätts hbtq-personer för våld, förföljelse och trakasserier. I vissa länder straffas de med döden, och många tvingas fly för att överleva.
– Du måste dölja vem du är och vad du känner, annars riskerar du fängelse, förföljelse eller dödsstraff. Men det handlar inte bara om fysiskt våld utan även om samhällsattityder, att familj och vänner tar avstånd eller att du inte kan få en anställning, säger Frida Johansson Metso, samordnare för Röda korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.
Frida Johansson Metso är psykolog och har tidigare arbetat på behandlingsmottagningen. Hon berättar att patienterna ofta lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, efter att ha varit utsatta för olika former av våld och livsfara. De återupplever sina värsta minnen om och om igen, som om händelserna skedde här och nu. Många lider också av depression och ångest.
– Det som kan vara komplicerat när det gäller just hbtq-gruppen är att patienterna ofta har varit förföljda på grund av sin identitet. Det är vanligt att vara påverkad av det samhälle man levt i och känna skam och äckel kring sig själv.
Utsatta för omvändelseterapi
Många av hbtq-patienterna har varit utsatta för sexuella övergrepp. Vissa har blivit utsatta för så kallad omvändelseterapi inom vården i sina hemländer, den kan bland annat bestå av så kallade terapeutiska våldtäkter. Det är också vanligt att tortyrskadade manliga patienter berättar om sexualiserad tortyr i form av våldtäkt.
Andra patienter kommer från länder där homosexualitet likställs med pedofili. Det skapar starka tvivel kring den egna identiteten och känslorna. Hbtq-personer har i åratal tränat sig i att inte prata om sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
– Om man känner sig äcklig och kroppsligt förstörd kan det vara svårt att prata med någon om det, även med sin psykolog. Det försvårar och försenar traumabearbetningen och det innebär i sin tur en sämre behandlingsprognos. Patienterna är också rädda och har ingen tillit till vårdpersonal.
Hbtq-personer i landsflykt ofta mer ensamma
Frida Johansson Metso berättar att hbtq-personer ofta är mer ensamma än andra flyktingar. Familjen kan ha tagit avstånd eller så har personen själv inte vågat berätta och kan därför inte förklara varför man lämnat familjen. Gruppen har mer sällan barn eller en partner med sig. Det är vanligt att man har blivit förföljd på grund av en kärleksrelation och att ens partner är kvar i hemlandet eller har blivit dödad. Många vågar inte heller söka sig till sina landsmän i Sverige eftersom de är rädda för att bli avvisade eller trakasserade.
– De saknar mycket av det stöd som andra patienter ofta har. Många gånger har hbtq-flyktingar också förlorat sitt religiösa sammanhang. Religion brukar i vanliga fall ses som en skyddande faktor mot psykisk ohälsa och suicidrisk, förklarar Frida Johansson Metso.
Men hbtq-patienterna har inte sällan blivit fördömda av religiösa ledare. Många har en komplicerad relation till sin tro. De funderar över om det är skamligt att känna som de gör och om gud kommer att straffa dem.
– Det skapar existentiell ångest hos patienten samtidigt som vårdpersonalen inte är van att prata om religion.
Stressad av att se andra leva öppet
De flesta hbtq-flyktingar blommar ut i Sverige och känner sig fria, berättar hon. Men några blir stressade av att se andra leva helt öppet, eftersom de har lärt sig att det är förenat med livsfara. Att leva i exil innebär också ny stress.
Det är svårt att hitta boende och jobb och flyktingarna möter även rasism. De flesta lever med tillfälliga uppehållstillstånd och är oroliga för att bli utvisade.
– Stressen ökar samtidigt som patienterna har få resurser, som socialt nätverk och arbete, vilket gör att gruppen har en stor risk för psykisk ohälsa, säger Frida Johansson Metso.
Det behövs mer kunskap om hur hbtq-flyktingars behov av psykosocialt stöd ser ut och hur vården kan möta dem. Det berättar Tommy Carlsson, som är docent i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola och leder ett forskningsprojekt som ska undersöka ämnet.
– Forskningen om deras psykosociala situation och behov av stöd är begränsad, särskilt i en nordisk kontext.
Hbtq-personer står inför särskilda utmaningar
Han berättar att ett fåtal explorativa studier från andra länder visar att hbtq-personer står inför särskilda utmaningar. Det kan till exempel vara kopplat till att bearbeta traumatiska erfarenheter. Även om flyktingar delar vissa identiteter och omständigheter, fortsätter han, bär alla samtidigt på sina personliga erfarenheter.
– Projektet har en explorativ ansats, vilket innebär att vi vill undersöka förutsättningslöst och utgå från vad vi faktiskt kan se i den data vi samlar in.
Forskarna vill undersöka hur livssituationen och hälsan ser ut för hbtq-flyktingar när de kommit till Sverige, vilka svårigheter de möter och hur vården kan stötta dem. De kommer också att titta på hur vårdpersonalens erfarenheter av att möta hbtq-flyktingar ser ut – vilka utmaningar möter de i sitt arbete och vad ser de för utvecklingsmöjligheter?
Vårdpersonal och hbtq-flyktingar i samma team
En annan forskningsfråga handlar om hur utbildningen kan förbereda blivande vårdpersonal på att möta hbtq-flyktingar.
Förutom forskarna ska både hbtq-flyktingar och vårdpersonal ingå i teamet.
– Projektet är unikt i och med att vi samarbetar nära med målgruppen. Tanken är att representanter som själva har flyktingbakgrund och de som arbetar i vården kanske ser saker som vi forskare missar.
Datainsamlingen sker genom individuella intervjuer, gruppdiskussioner och enkäter.
– Jag hoppas att projektet ska generera kunskap som utvecklar vården och samhällets funktioner, så att hbtq-flyktingars möjlighet att hantera sin situation stärks och att deras hälsa förbättras, säger Tommy Carlsson.
Projektet genomförs i sam arbete med Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering. Frida Johansson Metso hoppas att forskarna ska landa i behandlingsrekommendationer om hur vården kan bygga tillit hos personer som har varit utsatta i alla sina mänskliga relationer.
– Det gör att andra människor är det som är farligt. Vi behöver förstå det, och hur genomsyrande det är, säger hon.
Det behövs även psykosocialt stöd i form av sociala sammanhang. Patienterna själva upplever också att behovet av ökad kunskap om deras situation är stort.
– De berättar att de behöver bli mötta med en större öppenhet. Att vårdpersonal, i stället för att ta saker för givet, ställer frågor, som: ”Hur är det för dig som transperson från just det här landet?”, avslutar Frida Johansson Metso.
* Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering är ett samarbete mellan Svenska Röda Korsets specialistmottagning för traumatiserade flyktingar och Röda Korsets Högskola.
Lagar om sexuell läggning i världen
Diskriminering på grund av sexuell läggning är utbredd i världen. Enligt en sammanställning av ILGA från december 2020 är samkönat sex mellan samtyckande vuxna fortfarande kriminaliserat, i lagen eller praktiken, i 69 av FN:s medlemsstater.
I sex av dessa länder är det förenat med dödsstraff: Brunei, Iran, Jemen, Mauretanien, Nigeria (i 12 delstater) och Saudiarabien.
I ytterligare fem medlemsstater finns vissa källor som indikerar att samkönat sex kan bestraffas med döden men det rättsliga läget är oklart: Afghanistan, Pakistan, Qatar, Somalia (inklusive Somaliland) och Förenade Arabemiraten.
Endast 28 medlemsstater tillåter samkönade äktenskap medan 49 länder i världen har antagit lagar kring hatbrott som innefattar sexuell läggning. Även om utvecklingen är ojämn så har viktiga framsteg gjorts under de senaste årtiondena.
Allt fler länder avkriminaliserar sex mellan samtyckande vuxna av samma kön och allt fler stater inför förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Källa: ILGA World – the International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association. ilga.org
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
