Utbildning & skola

Grundskola och gymnasium brister vad gäller att ge elever med funktionsnedsättning tillräckligt stöd – och då får folkhögskolorna ta över. Detta trots att folkhögskolans lärare ofta saknar formella kunskaper i specialpedagogik. Det visar en rapport som fyra Linköpingsforskare står...

Arbetslagets inställning till lek får konsekvenser för fritidshemmets verksamhet. Både yrkeskunnandet och praktiken gynnas av ett gemensamt språk för leken. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskare tillsammans med fritidspedagoger har studerat hur man kan arbeta för...

Praktiska bedömningsövningar i form av rollspel i naturvetenskap är en utmaning både för elever och lärare. Det visar forskning från Stockholms universitet som studerat hur elever engagerar sig i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.

Själva undervisningsmaterialet kan begränsa möjligheten för eleverna att lära sig det de ska i teknik. Det är en aspekt av flera som identifieras i en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på vad det innebär att kunna teknik på lågstadiet.

När gymnasieelever diskuterar hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet gör de två saker samtidigt. Dels skapar de ytterligare förståelse om den specifika fråga de diskuterar. Dels arbetar de med att framställa sig själva och den värld de lever i på ett acceptabelt sätt. Det senare...

En varm och kärleksfull uppväxtmiljö, kombinerad med att barn uppmuntras tro på sin egen förmåga att påverka saker som ska hända, har betydelse för deras skolresultat. Det är en av slutsatserna som dras i en avhandling kring barn och föräldraskap av Sevtap Gurdal från Göteborgs...

Samspelet i förskolegruppen, sammanhangets betydelse och förskollärares förmåga att synliggöra matematiska aspekter stimulerar barn till att använda och utveckla sin grundläggande matematiska förståelse. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Avsaknad av verkningsfulla stödinsatser tystar eleven och elevens tystnad försvårar möjligheten att ge adekvat hjälp. Det bekräftas i Barbro Johanssons longitudinella studie...

Hur lärare arbetar med språket kan ha stor betydelse för att få elever att förstå fysik i gymnasiet bättre. Det framkommer i Maria Kouns färska avhandling vid Malmö högskola.

– Krångla inte till det i onödan. Det säger Örebroforskaren Eric Borgström om svenskämnets nationella prov i skrivande. Hans forskning visar att gymnasieskolans prov bygger på flera olika idéer om vad skrivande är, och att dessa idéer lätt hamnar i konflikt med varandra. Detta, menar...

Betyg är bra på att förutspå framtida studieresultat och därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen, något...

Den tryckta boken är inte längre den dominerande källan till kunskap i skolan. Användandet av digitala resurser, som datorer, omförhandlar synen på lärande och kunskap i klassrummet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

Vad har kön för betydelse, när elever har ämnet bild i skolan? Det har Stina Wikberg, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling "Bland själporträtt och parafraser", som handlar både om hur elever gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Varför kunna och veta saknar presensändelse och inte böjs jag kunnar och jag veter har sin förklaring i hur verben har utvecklats. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som har kartlagt så kallade modala hjälpverb.

Lyssna och läsa hör ihop. Döva och hörselskadade barn kan därför ha svårt med läsinlärning. I en aktuell avhandling i handikappvetenskap, vid Linköpings universitet, visas hur barn med hörselskador lättare lär sig läsa när lästräningen kombineras med ljud.

Två LiU-forskare har kartlagt lärares yrkesvardag. Studien är den första i sitt slag och visar när under dagen olika arbetsuppgifter genomförs och hur de är fördelade mellan veckans olika dagar.