Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Gigantisk asteroidsmäll gav ökad biologisk mångfald på jorden
En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en...
-
Forskare avråder från inkomstförsäkring för bönder
Det finns inte tillräckligt starka skäl för att införa EU:s inkomstförsäkring för jordbruket i Sverige, menar forskare som utrett stödformen. Inkomstrisken för bönderna är ungefär densamma som för andra småföretagare....
-
Spelteknik förenklar för maskinförare i skogen
Det pågår ett teknikskifte i skogen. Utvecklingen av snabb datorkraft öppnar för smartare och effektivare styrning av skogsmaskinernas kranar. Så kallad kranspetsstyrning bygger på teknik hämtad från spelvärlden och underlättar arbetet för...
-
Ett steg på väg mot framtidens kvantdatorer
Majoranapartiklar är en slags halva elektroner. Nu har Uppsalafysiker kommit fram till hur man skilja mellan äkta och falska majoranatillstånd. Det innebär ett stort steg för utvecklingen av supraledare och avancerade kvantdatorer.
-
Datorsimuleringar ger bättre förpackningsdesign
Högre fysisk hållbarhet, och mer lättöppnade. När design av nya livsmedelsförpackningar ska tas fram underlättar det med datorsimulering, visar forskare vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH.
-
Havets läskigheter på menyn
Sjöpung, havsborstmaskar, trollhummer, havssnäckor, tångräkor och öronmaneter – det låter mer som läskigheter än läckerheter. Men i asiatiska länder som Japan och Korea värderas många för oss främmande arter högt...
-
Hur plasten är uppbyggd påverkar återvinningen
Smartare design av de polymerer som all plast består av, kan förbättra både funktionalitet och återvinningsbarhet av plasten.
-
Smarta fåglar delade oftare upp sig i nya arter
En av de stora frågorna inom evolutionsbiologin handlar om ifall arternas egenskaper kan påverka hur de bildar nya arter. Nu har forskare kommmit fram till att fåglar med större hjärnor oftare delar upp sig i nya arter jämfört med arter med mindre...
-
Skonsammare fiskfällor för både fisk, fiskare och miljö
En ny fiskfälla för strömming, abborre och siklöja har utvecklats för att vara mer lätthanterlig och samtidigt ge bra fångster. Den är skonsammare för fiskare, fisken och miljön. Nu ska fiskeredskapet utvecklas vidare vid Högskolan i...
-
Säkrare vintercykling med sopsaltmetoden
Snöröjningsmetoden där cykelbanan sopas ren från snö kombinerat med halkbekämpning med saltlösning kan ha lett till en ökning av cyklandet vintertid. Det kan också ha bidragit till minskat antal halkolyckor, visar forskning från VTI.
-
Så kan en detektor av grafen avbilda universum i 3D
En ny detektor av grafen kan revolutionera nästa generations rymdteleskop. Genom att korsa signaler av olika frekvens kan man 3D-avbilda universum – och kanske avslöja hur livet kom till jorden. Tekniken har demonstrerats av forskare vid Chalmers.
-
Ny språkteknik ska hjälpa datorn skilja ”rock” från ”rock”
För att fungera korrekt behöver digitala verktyg kunna förstå om det är musiken eller klädesplagget som avses med ordet ”rock”, och om det med ”damm” menas en vattensamling eller smuts i hörnen. Datorer som använder...
-
Så bygger streptomyces-protein bakteriernas skelett
Med hjälp av nya kraftfulla elektronmikroskop har forskare vid Umeå universitet avbildat Streptomyces-bakterier som skapar långa trådar och nätverk för att kunna växa och stabilisera sin form. Bakterien är en potentiell guldgruva för produktion av...
-
Supraledares varierande laddningsdensitet får ny förklaring
En ny typ av elektronvåg kan hjälpa till att förklara några av mysterierna kring supraledare. Forskare från Chalmers och Politecnico di Milano har identifierat en avgörande aspekt hos den vanligaste gruppen av högtemperatursupraledande material, nämligen...
-
Pussel av DNA-snuttar avbildar molekyler i människokroppen
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor vid Aalto-universitetet i Finland utvecklat en ny metod för att skapa bilder av molekyler i celler eller vävnadsprover. Metoden bygger på att DNA-snuttar används och kallas förenklat för DNA-mikroskopi....
-
Allt smutsigare spår kan DNA-bestämmas
Ungefär 60 000 DNA-spår från brottsplatser analyseras årligen på Nationellt forensiskt centrum i Linköping. Men många är för nedsolkade och går inte att använda. Nu har forskare i Lund identifierat ett enzym som kan hantera nästan...