Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Inga gener från bläsgås i Sveriges fjällgäss
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit fiskar till liv på land
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som...
-
Missförstånd kan göra transportfirmor till miljöbovar
Typen av samarbete avgör om logistikbranschens gröna krav ska bli möjliga för transportfirmorna att leva upp till. Ibland är långvariga avtal nyckeln, men ibland är bara utbyte av kunskap effektivare.
-
Ställ tillbaka klockan – och utnyttja morgonljuset
På natten till söndag den 25 oktober är det dags att flytta tillbaka klockan en timme – då går vi över till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter. Vad kan man tänka på för att omställningen ska bli så smidig som...
-
Hot från rymden – en stor smäll
I september 2020 for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteroider är betydligt större än man tidigare trott.
-
Vanligt blekmedel kan skräddarsy nanomaterial
Väteperoxid som används för att bleka hår eller göra våra tänder vitare kan också användas för att skräddarsy egenskaperna i ultratunna tvådimensionella material. Upptäckten är intressant för utvecklingen av nya...
-
Ny kunskap om världens mest sällsynta grundämne
Det radioaktiva grundämnet astat är ett av världens mest sällsynta ämnen. Nu har forskare från Göteborgs universitet lyckats skapa små mängder av ämnet – och kan studera dess kemiska egenskaper.
-
AI för sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad
Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody>...
-
Global klimatpåverkan om Arktis permafrost tinar
Om det bara blir några grader varmare i Arktis kan permafrosten tina, lagrat kol frisättas och omvandlas till växthusgaser med en global klimatpåverkan som följd. Genom att undersöka sediment från botten på Arktiska oceanen kan forskare se hur tidigare...
-
Rör vi oss mindre när vi jobbar hemma?
Rekommendationer om social distans och hemarbete har fått många av våra vanor att förändras sedan coronavirusets utbrott. För att få ett bättre svar på hur våra rörelsemönster och motionsvanor påverkats har forskare vid...
-
Sabeltandade kattdjuret långt ifrån en vanlig kisse
Forskare har kartlagt DNA från ett sabeltandat kattdjur och resultatet visar på ett socialt och intelligent flockdjur som tröttade ut sina byten genom att jaga dem långa sträckor.
-
Första organiska batteriet lagrar både sol och vind
Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram det första organiska batteriet. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.
-
AI ska kunna upptäcka när falska nyheter sprids
Ett helt korrekt citat eller en sanningsenlig bild kan snabbt förvandlas till falsk propaganda. Ytterst små justeringar kan räcka för att hela betydelsen ska förändras. I ett stort projekt undersöker nu forskare hur artificiell intelligens, AI, kan analysera...
-
Räcker fisken åt både fiskare och fåglar?
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och...
-
Elektronens spinn-dynamik studerad i sin egen tidsskala
Forskare har i ett brett samarbete studerat elektronens spinn-dynamik på sin naturliga tidsskala – miljarddelar av en miljarddels sekund. Resultatet ger nya insikter kring elektron-spinn dynamik och skulle kunna få betydelse för nya tekniska tillämpningar inom så...
-
”När jag känner doften så kommer minnena tillbaka”
Vid Högskolan i Gävle utvecklar forskare en app som ska inspirera boende och personal på vård- och omsorgsboenden till att använda trädgården för att främja välbefinnande och hälsa.