Forskning om miljö & klimat

Tidpunkten för ekarnas knoppsprickning avgör i vilken utsträckning träden blir infekterade av den snedstreckade ekstyltmalen. Om knopparna spricker vid fel tillfälle kan ekbladen bli så uppätna att det saknas utrymme för andra växtätande insekter....

Växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Särskilt känsliga för oväntade temperaturförändringar är växter i norr, som inte hunnit genomgå sina förberedelser för...

Risken att ätas av ett lejon kan påverka möjligheten för flera av Afrikas djur att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Det menar ett internationellt forskarlag som med hjälp av viltkameror i skyddade områden i Sydafrika kunnat se att växtätare i...

Nya tätningsmedel som bygger på kiseldioxidpartiklar istället för monomerer är både miljövänliga och står emot grundvatten bra. Denna typ kan ersätta material som det skandalomsusade tätningsmedlet Rhoca-Gil, enligt en doktorsavhandling...

Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne. – Jag blev förvånad av...

Att mekanisk tvätta och separera återanvändbart material från gamla uttjänta batterier ger en bättre återvinning. Materialet kan användas direkt till bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier, visar en ny studie av forskare vid Stockholms...

Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter, visar SLU:s statistik från Riksskogstaxeringen 2020.

Enligt FN ska 2020-talet bli ekosystemrestaureringens decennium. Att planera för framgångsrik restaureringen är därmed extra angeläget. Idag utförs de flesta restaureringar i vattendrag, oftast på korta sträckor. Men vid Umeå universitet visar forskare...

Temperaturen i Östersjön ökar snabbare än i den i världshaven. Men det finns arter som klarar varmare vatten. Hoppkräftan, en viktig födokälla för sill och skarpsill, klarar 2 till 4 grader varmare vattentemperaturer än dagens nivåer –...

Det finns nitton fladdermusarter i Sverige, men kunskapen är knapp om hur de rör sig i de ljusa nordliga nätterna, eller nyttjar den stadsnära naturen. Nu ska svenska fladdermöss kartläggas med allmänhetens hjälp - SLU lånar ut fladdermusdetektorer i...

Genom att använda koldioxid i stället för lösningsmedel kan kromatografi rena bort ämnen i mediciner. Metoden, som kalls SFC, separerar ämnena både snabbare och miljövänligare.

Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som ifrågasätter synen på pandan som...

För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt.  Det visar en studie där forskare med hjälp av sensorer GPS-halsband mätt älgars fysiologiska variationer över ett helt år.

Fiskar kan dela upp sig i lokala former som har olika levnadssätt och äter olika typer av föda, trots att de lever i samma sjö. Skräcken för farliga gäddor verkar vara en anledning till att sikbestånden i våra stora sjöar börjar dela upp sig i...

Ökad näthandel och lokal shopping, mer närproduktion och större fokus på hållbarhet. Detta kan bli några konsekvenser av hur detaljhandeln påverkas av corona-krisen spår forskaren Jonas Colliander, vid Handelshögskolan i Stockholm. För...

Varje svensk producerar 473 kilo sopor per år. Även om källsortering hålls högt i Sverige lyckas vi inte minska mängden avfall. Tröskeln för hushållen är alltför hög, visar forskning.