Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Bebisdoft som medicin mot depression
Bebisar luktar underbart. Detta har fått forskare att undersöka om det är möjligt att använda bebisdoft i nässpray för att lindra, och i bästa fall bota depressioner. Medicin via luktnerven direkt in i hjärnan skulle kunna revolutionera medicinering vid psykisk ohälsa, menar Johan...
-
Kan ett piller ersätta träning?
Har du lovat dig själv att träna mer? Kanske kan din kropp få hjälp på traven av ”träningspiller”. Om de funkar.
-
Sega spermier vinner i längden
Tidigare har forskare ansett att alla friska spermier i en ejakulation är lika kapabla. Nya studier visar att spermier med lång uthållighet producerar betydligt friskare avkommor än kortlivade spermier – och att de positiva effekterna sitter i flera generationer framöver.
-
Därför fungerar terapi på nätet så bra
Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan...
-
Säkrare sövning för överviktiga patienter
Luftvägsrelaterade komplikationer i samband med sövning är ovanliga, men de förekommer. Störst risk löper överviktiga patienter. Forskare i Örebro försöker nu hitta sätt att förhindra detta.
-
Det bortglömda alternativet till antibiotika
Bakteriofager är virus som "äter" farliga bakterier. De är specialiserade på en bakterietyp och lämnar nyttiga bakterier i fred. Bakteriofagterapi skulle till exempel rå på en urinvägsinfektion relativt lätt, menar en av få bakteriofagforskare i Sverige. Men inom EU råder stor skepsis...
-
Morgonljus får oss att må bättre
När vi ställer om till vintertid blir morgnarna ljusare. Mer morgonljus kan hjälpa oss att må bättre under hela den mörka perioden, visar forskning. Det kan motverka vintertrötthet och till och med minska risken för depression.
-
Charmen med en psykopat
Psykopati fascinerar. Enligt populärkulturen lurar en psykopat i varje vrå. Men psykopati är sällsyntare än så, och det går att behandla. Låt två svenska psykopatiforskare med inriktning på barn – nyansera bilden en aning.
-
Läs dig frisk
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
-
Sömnbrist förstör studierna
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
-
Varför har vi ett medvetande?
Medvetande kan beskrivas som upplevelse, att inte bara registrera något, utan inse att det är just det man gör. Men är medvetandet sammansatt av atomer? Eller helt skilt från det fysiska? Och varför har vi ett medvetande? Frågan har ställts i flera hundra år utan att få något svar.
-
Så lär sig datorn känna igen en katt
Maskininlärning innebär att datorn själv lär sig av sina erfarenheter. Då blir den flexiblare när den ska känna igen något den inte är van vid – till exempel en trebent katt.
-
Är det rätt att förbättra människan på konstgjord väg?
Vem ska bestämma om jag behöver ”förbättras”? Och vem ska i så fall betala behandlingen? Samhällsvinsterna är många, men också det etiska frågetecknen.
-
AI – Superintelligens
Är självmedveten generell artificiell intelligens, AI, något gott eller något ont? Det finns enorma möjligheter med allt mer avancerad AI, kanske kan vi lösa åldrandets gåta. Men det finns också faror. Vad händer om den skriver om sin egen kod när människan står i vägen? Detta är...
-
Transhumanisterna vill skapa människor utan brister
Tänk om vi kunde få bättre minne, ökad intellektuell förmåga och slapp åldras. Transhumanismen vill förbättra människan med teknikens hjälp.
-
Idrott varje dag ger högre betyg
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan. – Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.