Forskning om hälsa & medicin

Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret en grupp små signalmolekyler, cytokiner. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid Linköpings universitet visar nu för första...

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med amerikanska kollegor identifierat faktorer i blodet som kraftigt ökar risken att utveckla olika typer av blodcancer, till exempel leukemi. Upptäckten, som gjorts av två forskarteam oberoende av varandra, öppnar nya...

SBU:s rapport visar att personer i hög ålder har nytta av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Nyttan av läkemedlen är minst lika stor hos äldre som hos yngre. Men den ansvarige läkaren måste alltid bedöma...

Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram...

I sin avhandling har Fredrik Tinmark studerat rörelsen hos golfare för att öka kunskapen om hur nervsystemet väljer rörelsestrategi i komplexa rörelser där antalet möjliga lösningar är stort. Mer specifikt studerades om biomekaniska faktorer som...

Försämrat minne bland äldre kan förklaras av att ett viktigt centra i hjärnan, hippocampus, med stigande ålder blir allt mer aktivt vid vila och därmed samverkar mindre effektivt med andra hjärncentra då man försöker minnas. Det visar forskare...

Vårdarbetet på akutmottagning är medikaliserat och resultatstyrt. Som en följd bemöts patienter som ett ”symtom” och skjutsas runt på mottagningen som en ”produktionsenhet”.

Under 2011 dog 17 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar enligt WHO. KTH-forskarna Elira Maksuti och Erik Widman arbetar med att utveckla helt nya men också förbättra de diagnosmetoder som redan finns. Detta för att i större utsträckning...

– Alla patienter har rätt att få en korrekt diagnos. Takotsubo eller ”broken heart syndrome” är en ganska okänd sjukdom och inte alldeles enkel att upptäcka. Min avhandling är en del i att förbättra diagnosmetoderna och även ett led...

Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden...

Patienter som utvecklar en trygg anknytning till sin terapeut uppvisar bättre och mer hållbara resultat av sin psykoterapi. Det visar en avhandling i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.

Vävnadsläkning är ett potentiellt nytt mål i behandlingen av hjärtkärlsjukdom hos personer med typ 2-diabetes. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och diabetes innebär ökad risk att drabbas. För en person...

Personer med typ 1-diabetes löper mer än dubbelt så stor risk att dö – även om de har full kontroll på sin blodsockernivå. Hos patienter med dålig blodsockerkontroll är dödligheten hela 8 till 10 gånger högre än hos...

Ett internationellt forskarlag, lett från Karolinska Institutet, visar i en ny studie på möss att våra normala tarmbakterier kan reglera genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet. Resultaten ger...

Personer med en livsstil som innefattar en måttlig mängd fysisk aktivitet i vardagen har lägre risk att drabbas av Parkinsons sjukdom än de som rör sig mycket lite. I en studie från Karolinska Institutet, som publiceras i vetenskapstidskriften Brain, har forskarna...

Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus som också undersökt effekten av...