Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Nyhetsmediernas rapportering om det nya coronaviruset har så här långt varit mycket omfattande och i huvudsak bra. Det tycker Tomas Odén, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, som studerat mediers rapportering vid tidigare kriser och epidemier.
För att undvika coronaviruset gäller det att tvätta händerna ordentligt, hålla avstånd och hellre umgås utomhus än inomhus. Det är några råd från Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet.
Med hjälp av matematiska modeller kan Tom Britton, professor i matematik, räkna ut hur snabbt coronaviruset sannolikt kommer att spridas. Det som styr svaret kallas reproduktionstalet R, vilket är antalet individer som en typisk smittad person i genomsnitt smittar i inledningen av epidemin.
Traditionell entreprenörsforskning ser inte lantbrukare som entreprenörer, något som motsägs av nya forskningsresultat från Högskolan i Halmstad. En ny avhandling visar hur lantbrukare är både innovativa och – i allra högst grad – entreprenöriella.
Enligt tidigare studier läser killar mindre än tjejer och folk i allmänhet läser när de är lediga. Men en studie vid Bibliotekshögskolan visar att när det gäller digitala ljudböcker läser unga män i åldern 18–20 år mer än kvinnor i motsvarande ålder. Och många läser på vardagar och dagtid.
Oavsett bakgrund samlas vräkta spanjorer för en gemensam sak. Inspiratörer, samt lägre tilltro till myndigheter, har gjort den sociala rörelsen för rätten till en bostad i Spanien är så livskraftig.
– Det handlar om att utveckla ett alternativt sätt att se vardagslivet och bostadsfrågan, säger Vítor Peiteado Fernández.
Det finns stora skillnader mellan myndigheternas arbete och människors uppfattning om vad ortnamn ska fylla för funktioner i samhället. Det framgår av en studie vid Umeå universitet som undersökt betydelsen av namnet Ubmeje.
Bara en procent av Norges största företag använder nynorsk i sin årsredovisning. Norge har ett språk, norska, men två officiella skriftspråk i form av bokmål och nynorsk. Enligt nationell lagstiftning ska norska företag tillgängliggöra sina årsredovisningar på norska, men lagen nämner inte specifikt skriftspråk.
Många européer väljer att flytta utomlands. För Sveriges del handlar det om drygt 660 000 svenskar. Ålder och familjesituation påverkar deras möjligheter att bli en del av sitt nya land. Medan personer mellan 20 och 30 är angelägna om att anpassa sig månar utlandssvenska barnfamiljer ofta om att ge barnen en svensk identitet. Det visar en ny bok baserad på forskning om vår tids europeiska emigration.
Däck- och vägslitage genererar stora utsläpp av mikroplastpartiklar. Men kunskapen om dem är mycket begränsad. Det visar en rapport från VTI.
Att elever med utländsk bakgrund har svårt att komma in i det svenska samhället förklaras ofta med att grupperna inte möts, varken där de bor eller i skolan. Men en ny studie visar hur segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet. De uteslöts ur den svenska gemenskapen, trots att de formellt sett sågs som ett lyckat exempel på integration.
Personer med nedsatt rörelseförmåga reser mindre kollektivt än andra resenärer. Ny forskning visar att busschaufförernas bemötande är en del av problemet.
– Tillgången till kollektivtrafik kan innebära skillnaden mellan ett aktivt liv och ett liv i isolering, säger forskaren Vanessa Stjernborg.
Det blev fler som smittades av coronavirus när kryssningsfartyget Diamond Princess hölls i karantän i drygt två veckor än om passagerarna istället hade fått gå i land direkt, tvärt emot vad som var tanken. Det visar forskning vid Umeå universitet.
Miljöpåverkan från genomsnittssvenskens matkonsumtion överskrider gränserna för vad som är hållbart för jorden. Både vad gäller växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel och påverkan på biologisk mångfald.
Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel för att minska bilresor. Det behövs också ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Det menar forskare i en ny rapport från Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, K2.
Museer och andra kulturinstitutioner levererar allt mer underhållning och upplevelser. Men vad händer om museibutiken blir viktigare än utställningen? I en ny bok diskuteras marknadiseringen som sker inom kultursfären.
För att förklara varför någon tar bilen istället för andra transportmedel är psykologiska aspekter mer betydelsefulla än demografiska. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Insikterna kan vara betydelsefulla för åtgärder som ska minska klimatpåverkan.
Speldesign har absolut en plats i stadsplanering visar ny forskning vid BTH. Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme, som ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad.
Mer än 300 barn i Sverige lever med hemventilator, en maskin som understödjer eller helt ersätter barnets andning. Forskare vid Högskolan i Borås har intervjuat barnen, syskonen och även assistenterna för att samla mer kunskap om vad det innebär.
I urbana miljöer har vi större tolerans för buller, jämfört med samma ljud i ett vackert grönområde. Grönområdens effekt på vårt välbefinnande visas i en avhandling från Stockholms universitet.