Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Personal i primärvården lägger omkring 40 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Orsaken kan vara de många myndigheter som är kravställare gentemot vårdcentralerna.
Nätläkare används mest av unga och relativt friska personer i storstäderna. Hur går det ihop med att vården ska vara behovsstyrd och kostnadseffektiv?
– Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov, säger forskaren Peter Bergwall.
Vad avgör om en ungdom ska råka ut för ett brott – eller själv begå ett? Och kan en mobiltelefon säga något om hur, var och när människor känner sig trygga? Det undersöks i en ny avhandling.
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.
Under vår livstid dricker vi en ansenlig mängd kranvatten. Men en del av de produkter som används för att rena vattnet kan påverka vår hälsa. Det beror på något som kallas för desinfektionsbiprodukter.
Skogsindustrin är av tradition männens värld. En studie undersöker hur kvinnliga skogsägare agerar utifrån normer om vad som anses vara kvinnligt och manligt.
Visste ni att landslaget enfärgade gul-blå dräkt gjorde premiär i OS 1912? Och att Sverige spelat flest landskamper i världen? Fotbollsforskaren Torbjörn Andersson har dammsugit Sverige på prylar som berättar om blågult och Sveriges 130 år långa fotbollshistoria.
Ungdomsbrottsligheten har stadigt minskat de två senaste decennierna. Att unga förändrat sina aktivitetsvanor är den faktor som har starkast samband med utvecklingen.
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i livet jämfört med de som har syskon. Det visar en befolkningsstudie från Lunds universitet.
Svenskarna är beroende att att betalsystemen funkar när vi handlar. Men vad händer om de kraschar? För att ta reda på konsekvenserna har forskare utvecklat ett spel som låter aktörerna öva på scenariot. Nyckeln till en bra krishantering visade sig vara samarbete mellan alla aktörer.
När människor världen över tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. Minst nedgång i brottslighet såg man i Malmö och Stockholm.
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.
Vilka effekter får det när ett äldreboende ofrivilligt tvingas återgå till att drivas i offentlig regi, så kallad backsourcing? Det har forskare studerat.
För att få delta i forskning kring livmodertransplantation måste man hitta en egen donator. Men att be om någons livmoder, ofta sin mammas, sätter relationer på prov och väcker frågor både om moderskap och en livmoderns betydelse genom livet.
Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.
Det kan vara komplicerat att få till en fungerande middag med barn. Och hur är det för familjer där vissa barn har en gastrostomi, och får föda via en ”knapp” på magen i stället för munnen? Det har Ellen Backman, doktorand från Högskolan i Halmstad undersökt.
I undergångsberättelser om förstörda världar och ödelagda landskap finns ofta viloplatser, stilla oaser och tillflyktsorter. Andreas Nyström vid Karlstads universitet har undersökt vilken funktion dessa platser spelar i post-apokalyptisk fiktion. Han ser tre olika, delvis överlappande funktioner.
Kvarlevor från en massaker på Öland på 400-talet kan utveckla polisens forensiska arbete. Arkeologen Clara Alfsdotter har analyserat forntida skelett och nedbrytning av lik i olika miljöer, för att ta reda på vad som hände vid dödstillfället. Kunskapen kan tillämpas även vid nyare brottsplatsundersökningar.
