Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Pappor som jobbar inom högkvalificerade yrken eller har högre lön tar ut fler föräldradagar jämfört med pappor som jobbar inom lågkvalificerade yrken eller tjänar mindre. Det visar en ny avhandling i demografi.
Kan körkortstagande underlättas med automatisk växellåda och samtidigt ge lika eller bättre trafiksäkerhet som med manuell växellåda? En studie av forskare på VTI visar att övningskörning med en automatväxlad bil kan ge samhällsekonomiska vinster, men knappast några trafiksäkerhetsvinster.
Svensk vapenhandel påverkas både av nationella egenintressen och höga ideal kring internationellt utvecklingssamarbete. Den har också mycket större betydelse för varumärket Sverige än vad som framkommer i den svenska offentliga debatten.
För tredje året i rad minskar antalet döda i organiserat våld i världen, visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Universitet. Under 2017 registrerades 90 000 dödsfall vilket är en minskning med hela 32 procent sedan den senaste toppnoteringen 2014. Syrien är det land där skillnaden är som störst.
I Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som partierna i den kommande regeringen ska vara med besluta om. Men för väljarna är det nära nog omöjligt att bilda sig en uppfattning om var de olika partiernas ställer sig, visar en studie från Lunds universitet. I frågor som rör allt från från plastförbud i engångsartiklar till extra stöd till flyktingtäta regioner och om Ryssland ska få investera i svenska hamnar.
Fler tar tåget om stationen ligger centralt. Värt att tänka på vid planeringen av nya höghastighetsbanor, konstaterar forskare vid KTH som studerat vilka konsekvenser det får när nya stationer byggs utanför centrum.
Många år av träning ligger till grund för att exempelvis nå fotbolls-VM. En fotbollsspelares förmåga att göra snabba förändringar i riktning och hastighet under en match är viktig för lyckas. Nya agility-tester som forskare vid bland annat Mittuniversitetet konstruerat kan leda till nya träningsövningar för unga fotbollsspelare.
Att ”likea” ett foto på Instagram betyder inte nödvändigtvis att du gillar bilden du såg. En like kan ha olika betydelse beroende på vem som likear och vem som tolkar liken. Även en utebliven like kan ha stor betydelse visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
Brist på kunskap om integritetsskydd på internet skapar osäkerhet och en negativ attityd till kommersiell registrering av data. Det visar resultaten från den nationella SOM-undersökningen 2017.
Stillasittande ungdomar i Angered blev mer aktiva under ett hälsofrämjande projekt i samarbete med Göteborgs universitet. Men effekten bestod inte, även om insatserna ökat hälsan på andra sätt.
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade startade antagligen fler a hundra år tidigare än vi tidigare trott. Det visar en studie av spelpjäser gjord av en grupp arkeologer från Uppsala och York.
Det kan löna sig för en man att vara trevlig. Män får mer i lönekuvertet jämfört med kvinnor när en arbetsgivare ska värdera egenskaper, förknippade med värme, visar forskning från Mittuniversitetet. Studierna utgår från tidigare internationell forskning som visat att ”karriärkvinnor” uppfattas som mindre kompetenta som mödrar.
Mäns föräldraskap börjar på allvar först vid graviditeten eller när barnet är fött. Innan dess är det få män som funderar över sin egen fertilitet.
De flesta män som forskaren och barnmorskan Maja Bodin intervjuade tog för givet att de ska kunna få biologiska barn.
Definitionen av hatbrott vidgas inom ny forskning, där kön inkluderas som en kategori. Det kan finnas ett symboliskt värde i att erkänna att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön, menar forskare vid Malmö universitet som hoppas kunna bidra till att definitionen av hatbrott vidgas inom rättsväsendet.
Företagens sociala ansvar – ofta benämnt CSR – har varit ett aktuellt samtalsämne de senaste åren. Fokus har dock legat på Nordamerika och Europa, åtminstone inom forskarvärlden. Men när företag med ursprung i höginkomstländer går in i marknaderna i afrikanska låginkomstländer, förändras förhållningssättet till det praktiska CSR-arbetet. Sammanhang och omständigheter påverkar hur företagens ansvar tolkas.
Hammare för utlån – vad fyller ett verktygsbibliotek för funktion i samhället, och varför lånar människor verktyg där? Det har Jonas Söderholm, nyligen disputerad i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, studerat i sin avhandling.
Att arbeta agilt, det vill säga lättrörligt och smidigt och med tät kundkontakt, har blivit det gängse arbetssättet inom området mjukvaruutveckling. Arbetssättet har dock begränsningar och utmaningar. Forskare vid BTH har studerat effekterna av det agila arbetssättet och vad som behövs för att maximera fördelarna.
Under Krisberedskapsveckan får allmänheten tips om hur vi ska hantera en kris. Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, utbildar svenska kommuner och myndigheter i krisberedskap – och manar till lugn.
– Vi ska ta det på allvar. Både som samhälle och som individer. Men rädda ska vi inte vara.
Sverige behöver en ny typ av livsmedelsberedskap. Det framgår i en rapport från SLU, som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.
FN:s medlemsländer har enats om sjutton mål för en mer hållbar utveckling. Dessa ska nås senast 2030. Men vad krävs rent strukturellt för att förändring ska komma till stånd? Demokratiskt styre i sig själv är inte tillräckligt, visar forskning från Göteborgs universitet.