Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Liten och skygg nykomling siktad i svampskogen
Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.
-
179 lyckade häckningar för kungsörnen
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.
-
Ekologiska gårdar ger mindre ”djursvinn”
Köttsvinnet från ekologiska gårdar är mindre än på konventionella, visar en studie från SLU. Vad det beror på är oklart. Men om den konventionella produktionen av nötkött skulle komma ner på samma nivå, skulle vi få 940 ton mer benfritt nötkött per år, beräknar forskarna.
-
Jätteklon av blåstång spred sig i Östersjön
Tidigare ansågs smaltången vara en unik art bland Östersjöns tångskogar. Nu visar genetiska analyser att det i själva verket rör sig om en gigantisk klon av vanlig blåstång. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, har betydelse för att förutspå tångens framtid i...
-
Krympt atomklocka banar väg för bättre gps
Optiska atomklockor håller tiden exakt och ger centimeterkoll på positioner i gps-system. Men ett hinder för användning på bred front är att de är stora och komplexa. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en teknologi för att krympa dem rejält.
-
Giraffers tarmflora skiljer sig mellan arter
Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter. De är snarade kopplade till vilken art de tillhör, visar en studie. Kunskapen kan bidra till att säkra tillgången på mat för utrotningshotade giraffer i Afrika.
-
Sjöarnas isar blir allt svagare i Sverige
Det är inte bara isens tjocklek som avgör om den håller för skridskoåkning eller vinterfiske. Även strukturen på isen spelar roll för säkerheten. Under de senaste 50 åren har bräcklig is av frusen slask eller snö blivit vanligare på svenska sjöar, visar ny forskning.
-
Titan och jetströmmar runt extrem exoplanet
Nya observationer av klimatet runt den ultraheta exoplaneten WASP-121 b bjöd på flera överraskningar. Astronomer upptäckte både grundämnet titan och mystiska jetströmmar, något som utmanar teorier om hur atmosfärer fungerar på extrema planeter. Studierna har bland annat gjorts av forskare...
-
Rödhakarna har minskat kraftigt
De senaste åren har lövsångare blivit färre. Nu ses en dyster trend även för rödhakar. Det visar en sammanställning av ringmärkta fåglar där antalet är det lägsta på 35 år.
-
Framtidens solceller kan återvinnas
Många gamla solpaneler hamnar idag på soptippen, men det som beskrivs som framtidens solceller kan tas om hand och bli till nya. Forskare vid Linköpings universitet har nämligen utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell med perovskit – utan miljöfarliga lösningsmedel.
-
Bakteriesporer spåras med superkänslig metod
Bakteriesporer är ihärdiga mikroorganismer som kan orsaka matförgiftning, men också infektioner inom sjukvården. Nu har forskare vid Umeå universitet utvecklat en metod som kan upptäcka även små mängder sporer, bland annat i mjölk.
-
Ny förpackning kan minska kvicksilvret i tonfisken
Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.
-
183 miljoner år gammal svanödla analyserad
För första gången har forskare gjort en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen hade dels slät och dels fjällad hud, vilket troligen hjälpte den att både simma snabbt och röra sig på havsbotten.
-
Virtuella stängsel kan hålla korna i hagen
Om fysiska elstängsel ersätts med virtuella kan utformningen av beteshagar för nötkreatur bli mer flexibel. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att tekniken kan fungera även i naturbetesmarker med en mer varierad vegetation.
-
Gullvivorna har förändrat sina blommor
Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar...
-
Hanflugor vässar synen för att upptäcka parningsbluff
Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.