Var man bor påverkar oron för klimateffekter
Allt fler kommuner drabbas av klimatrelaterade extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. Vad tänker de som bor i kommunerna om detta? En studie från SGI visar att fyra personer av tio oroar sig för översvämning – och att man i framtiden föredrar att hus och infrastruktur flyttas från kusten om översvämningar inträffar så ofta som en gång per år.
Forskarna lät intervjua 1000 medborgare i de fem vattennära kommunerna Trelleborg, Halmstad, Öckerö, Karlstad och Umeå. Av dessa anser nio personer av tio att det pågår en klimatförändring. Det man oroar sig över främst är översvämningar och vattenbrist.
– Det finns ett statistiskt samband mellan platsen där man bor och oro för en specifik klimatrelaterad extremhändelse. Detta är angeläget att ta hänsyn till i kommunikation som rör klimatförändringen och dess effekter. Som medborgare så tänker man helt enkelt på olika typer av händelser, vilket speglar var man bor och de geografiska förutsättningarna där, säger David Bendz, forskningschef på Statens geotekniska institut, SGI.
Han har tillsammans med två andra forskare publicerat en studie i Climate Risk Management som undersöker hur medborgares oro för extrema väderhändelser ser ut. Studien undersöker också medborgarnas syn på planerad reträtt, en strategi för att undvika översvämning. Den innebär att man på lång sikt flyttar byggnader och anläggningar som ligger för nära vattnet.
Flytta längre bort från vattnet?
Studien visar att hälften av de tillfrågade kan tänka sig en planerad reträtt – att flytta bostäder och infrastruktur längre bort från vattnet – om översvämningarna återkommer varje år. Om översvämningar däremot bara inträffar vart tionde år, föredrar de flesta att skydda befintlig bebyggelse. Synen på planerad reträtt skiljer sig mellan olika grupper. Kvinnor och yngre personer (18–49 år) är mer benägna att se möjligheter i planerad reträtt.
De största hindren som medborgarna ser för att genomföra en planerad reträtt är ekonomiska, följt av tekniska och politiska utmaningar.
Oklart ansvar för klimatanpassning av fastigheter
Kunskapen om vem som ansvarar för att klimatanpassa enskild egendom är bristfällig bland de intervjuade. Endast en av fyra känner till att fastighetsägaren själv bär ansvaret. När deltagarna fick frågan vem som bör betala för åtgärder vid översvämning var åsikterna delade. Cirka tre av tio ansåg att kostnaden borde delas mellan fastighetsägare, kommun och stat – något som kan tyda på att många ser klimatanpassning som ett gemensamt ansvar.
Studien gjordes inom ramen för SGI:s tidigare forskningsprojekt Climate Adaptation by Managed Realignment, CAMEL, som finansierades av Formas.
Kontakt:
David Bendz, forskningschef på SGI, tel: 040-356776, david.bendz@sgi.se
Vetenskaplig artikel:
David Bendz, Gunnel Göransson, Lisa Van Well, Citizen concerns about climate change impact and perception of planned retreat in Swedish waterfront municipalities, Climate Risk Management, Volume 50, 2025, 100750, ISSN 2212-0963, https://doi.org/10.1016/j.crm.2025.100750