Ursprunget till det forntida Egyptens Karnaktempel har hittats

En internationell forskargrupp har gjort den hittills mest omfattande geoarkeologiska kartläggningen av tempelstaden Karnak i Egypten. Templet är ett av den antika världens största tempelkomplex och en del av Unescos världsarv i nuvarande Luxor. Forskningen har letts av Uppsala universitet.

Undersökningen har publicerats i Antiquity och lär oss mer om hur templet grundades. Forskningen visar på möjliga kopplingar till den fornegyptiska mytologin och ger bättre inblick i samspelet mellan templets flodlandskap och de människor som grundade, bebodde och utvecklade komplexet under den 3 000 år långa historien.

– Vår forskning ger den hittills tydligaste bilden av landskapet kring templet i Karnak, som de egyptierna byggde sitt tempel på för omkring 4 000 år sedan, säger Angus Graham, universitetslektor och forskare vid Uppsala universitet, som har lett forskargruppen.

Från översvämmad mark till tempelgrund

Karnaktemplet ligger 500 meter öster om Nilens nuvarande utlopp vid Luxor, nära det forntida Egyptens religiösa huvudstad Thebe, men så har det inte alltid sett ut. För att undersöka hur marken har använts genom historien har forskarlaget tagit ut och analyserat 61 sedimentkärnor från området i närheten av tempelområdet. De har även studerat tiotusentals keramikfragment för att kunna datera sina fynd. Med hjälp av det har forskarlaget lyckats tolka hur landskapet och vattenlandskapet omkring platsen har förändrats under historien.

Forskningen visar att platsen under tiden före cirka 2 520 f.Kr. regelbundet översvämmades av Nilen, och därför borde ha varit olämplig för fast bosättning. De tidigaste bosättningarna vid Karnak tillkom förmodligen under Gamla riket (cirka 2 591–2 152 f.Kr.). Vilket bekräftas av den äldsta funna keramiken på plats (cirka 2 305-1 980 f.Kr.).

Under efterföljande århundraden och årtusenden delades Nilen upp i flera flöden, öster och väster om en terrass, och på det sättet skapades en helt ny ö. Denna framväxande ö utgjorde en grund för bosättning och Karnaktempets tidigaste byggnader och utgjorde själva grunden till tempelkomplexets utbyggnad.

Ny tolkning av tempelplatsens roll

Forskarna överraskades av att de kunde bevisa att den östra kanalen var mer väldefinierad och kanske även större än den västra kanalen, som arkeologer tidigare hade fokuserat på. Det sfhär har fram tills nu varit ett antagande som saknat belägg.

– Vi blev också överraskade av hur länge den östra flodkanalen fanns kvar. Den fortsatte att existera, om än som en mycket liten kanal, ända fram till romarnas ankomst under första århundradet f.Kr. Vi har dessutom hittat spår som visar hur de forntida egyptierna formade landskapet. De verkar ha varit otåliga att utvidga tempelområdet och fyllde därför igen en mindre flodkanal med ökensand – en kanal som redan höll på att slamma igen, säger Angus Graham.

Landskapet speglar skapelsemyt

Denna nya kunskap om templets landskap uppvisar slående likheter med en fornegyptisk skapelsemyt, vilket ger forskarlaget anledning att tro att beslutet om att bygga templet här kan ha haft kopplingar till dess invånares religiösa uppfattning.

I fornegyptiska texter från Gamla riket sägs det att skapelseguden visade sig som en höjd som reste sig från ”sjön”. Ön där Karnak grundades är den enda kända platsen i området som består av högre land omgivet av vatten.

– Det är frestande att föreslå att eliten i Thebe valde platsen för Karnak som boning för en ny form av skapelseguden Ra-Amun, just eftersom den stämde överens med den kosmogoniska scenen där en höjd reser sig ur det omgivande vattnet. Senare texter från Mellersta riket (cirka 1980–1760 f.Kr.) utvecklar denna idé, med ett ”urberg” som steg upp från ”kaosets vatten”. Den avtagande årliga översvämningen på den tiden återspeglade scenen, eftersom höjden som Karnak var byggt på såg ut att ”stiga” och växa fram ur det sjunkande flodvattnet, säger Ben Pennington, gästforskare i geoarkeologi vid University of Southampton och studiens huvudförfattare.

Artikeln: Pennington BT, Graham A, Masson-Berghoff A, et al. Conceptual origins and geomorphic evolution of the temple of Amun-Ra at Karnak (Luxor, Egypt). Antiquity. Published online 2025:1-15. doi:10.15184/aqy.2025.10185

Artikeln bygger vidare på projektets artikel Shift away from Nile incision at Luxor ~4,000 years ago impacted ancient Egyptian landscapes, i Nature Geoscience från 2024, som visar hur klimat- och miljöförändringar har format landskapet i Egyptens Nildal under de senaste 11 500 åren. DOI: 10.1038/s41561-024-01451-z

För mer information:

Angus Graham, universitetslektor vid Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård vid Uppsala universitet,
e-post: angus.graham@arkeologi.uu.se, telefon: 018-471 57 10

Arbetet har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW 2013.0163) och Uppsala universitet (HUMSAM 2014/17), tillsammans med ett mindre stipendium från M och S Wångstedts Stiftelse. Arbetet utfördes under överinseende av Egypt Exploration Society (London) och med tillstånd från ministeriet för turism och antikviteter (Egypten).