Två tredjedelar vill begränsa skärmtiden för barn

I september 2024 förmedlade Folkhälsomyndigheten rekommendationer kring skärmtid för barn. Med avstamp i forskning och egna studier konstaterade myndigheten att mycket skärmanvändning kan påverka hälsan negativt genom sämre sömn, missnöje med den egna kroppsuppfattningen och fysiska problem som övervikt, rygg- och huvudvärk. Både innehåll och användning i sig kan ge negativa konsekvenser och upplevelser. Samtidigt uppmärksammar Folkhälsomyndigheten också positiva aspekter av digitala medier bland barn och unga, som att man kan lära sig nya saker, hålla kontakt med andra och ha roligt.

Kort efter att Folkhälsomyndighetens rekommendationer publicerades ställdes för första gången i den nationella SOM-undersökningen frågan om att begränsa skärmtid för barn. Nu presenteras resultaten i kapitlet Min skärm är din skärm.

Två tredjedelar positiva till begränsning
Resultaten visar tydligt att svenskarna är positivt inställda till att begränsa barns skärmtid. En klar majoritet, 67 procent, anser att förslaget är ganska eller mycket bra jämfört med endast 11 procent som anser att förslaget är dåligt.

– Det viktigaste fyndet i studien är att det är så pass många som är positiva till att begränsa skärmtid för barn, och att det råder en bred samsyn kring frågan i Sverige. Samtidigt vet vi sedan tidigare att opinionen både följer och påverkar myndigheter och politiker, vilket var en anledning till att vi ville studera detta just nu säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.

Trots att opinionen i frågan är tydlig går det att skönja några skillnader mellan grupper, där kvinnor och äldre medborgare är mer positivt inställda till att begränsa skärmtiden. 71 procent av kvinnorna anser att förslaget är mycket eller ganska bra jämfört med 63 procent av männen. Bland personer som är 65 år eller äldre är 71 procent positiva till begränsningar jämfört med 62 procent i gruppen 16–29 år.

– Historien är kantad av exempel på moralpanik, där äldre generationer haft en negativ syn på yngres kultur och vanor. Det är lätt att dra paralleller till exempelvis debatten om videovåld på 1980-talet, säger Anders Carlander.

Studien fann inga statistiskt signifikanta skillnader mellan personer som lever med barn i hushållet och personer som inte gör det.

Att leva som man lär
Forskarna undersökte också sambandet med den egna skärmtiden, med hypotesen om att vuxna (16 år och äldre) som lever med mycket skärm skulle sticka ut som mer negativa till begränsningar för barn. Men den enda digitala vana som under kontroll för ålder och kön visade sig spela roll för förslaget var regelbundet spelande av onlinespel.

– Analyserna visar att ju mer man ”gejmar” desto mindre positivt inställd är man till att begränsa skärmtiden för barn. En tolkning är att onlinespel ger mycket egen skärmanvändning vilket gör det svårt att argumentera för att begränsa andra, i linje med psykologiska teorier om kognitiv dissonans. Samtidigt kan det också handla om att gamers som grupp i högre utsträckning bortser från de negativa hälsoaspekterna kring skärmtid, säger Anders Carlander.

Kontakt:

• Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 30 92, e-post: anders.carlander@som.gu.se
• Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 55 29, e-post: daniel.jansson@som.gu.se

Mer information:

• Läs mer om studien i kapitlet Min skärm är din skärm av Anders Carlander och Annika Bergström.

• Kapitlet är en förhandspublicering från I rörelse, en kommande forskarantologi från SOM-institutet. Hela boken blir fritt tillgänglig i slutet av maj 2025.

• Frågan ställdes i den nationella SOM-undersökningen 2024. Totalt hade undersökningen ett slumpmässigt urval på 26 250 personer och en nettosvarsfrekvens på 51%.

Pressbild: Anders Carlander (foto: Johan Wingborg)