Största SOM-undersökningen någonsin på väg ut

Sedan 1986 har SOM-institutet vid Göteborgs universitet varje höst studerat svenskarnas vanor och åsikter i de stora SOM-undersökningarna. Resultaten skapar unika tidserier över samhällets utveckling. De används flitigt inom svensk och internationell forskning och ligger till grund för såväl myndighetsarbete som politiska beslut. Framför allt bidrar undersökningarna till en ökad förståelse för vårt samhälle och för varandra.

Extra stor jubileumsundersökning
I höst genomförs den nationella SOM-undersökningen för fyrtionde gången. Jubileumsundersökningen går ut till fler personer än någonsin tidigare, totalt 33 750 personer får i veckan ett brev med posten från SOM-institutet. Undersökningen genomförs i olika versioner, vilket låter forskarna ställa fler olika frågor utan att de svarande behöver ta sig igenom alldeles för långa formulär.

Ett stort antal forskningsprojekt samverkar med nya frågor i årets SOM-undersökning. Bland annat studeras svenskarnas inställning till rättsväsendet och inte minst fängelsevården i landet. Upplever befolkningen att de intagna har det för bra eller rent av för dåligt i våra fängelser? Omvärlden studeras bland annat med frågor om bistånd, Ukrainastöd och Palestinademonstrationer. Dessutom görs en ambitiös mätning av diskriminering i Sverige i samverkan med Diskrimineringsombudsmannen (DO).

– Även vi på SOM-institutet har startat upp nya och intressanta forskningsprojekt. Bland annat studeras inställningen till att skaffa barn i Sverige idag, i ljuset av larm om minskat barnafödande. Dessutom mäter vi svenskarnas inställning till återförstatligande av exempelvis post och apotek och vi följer upp frågor från 2014 om upplevd ensamhet i befolkningen, säger Annika Bergström, professor och föreståndare för SOM-institutet.

En sista mätning inför valåret 2026
Undersökningen innehåller normalt många frågor om politik men inför valåret 2026 får detta tema extra mycket utrymme. De svarande får bland annat dela med sig av sin önskeregering och önskestatsminster, sitt förtroende för valprocessen, sina tankar om rösträtten och inte minst vilka samhällsfrågor de tycker är viktigast just nu. Dessutom mäts hur väljarna tror att valet faktiskt kommer att gå, exempelvis genom att ta ställning till om det finns något parti de tror inte klarar fyraprocentspärren. Många av dessa frågor ställs i samverkan med Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

– Vi har fått en sällsynt möjlighet att ställa ett stort antal frågor som brukar finnas med i olika typer av väljarstudier men som sällan samlas på det här sättet. Det blir oerhört spännande att presentera resultaten, som kommer att utgöra grunden till omfattande analyser av läget i opinionen inför det rafflande valåret, säger professor Henrik Oscarsson, forskningsledare för Valforskningsprogrammet och tidigare föreståndare för SOM-institutet.

Seminarium i Stockholm
Med anledning av valåret kommer SOM-institutet att tillsammans med Valforskningsprogrammet hålla ett särskilt seminarium i Stockholm den 5 februari 2026 för att presentera resultat och analyser kring de politiska mätningarna. Seminariet riktar sig främst till journalister, politiker och tjänstemän och anmälan öppnar under hösten på SOM-institutets webbplats.

Fakta: vad är speciellt med SOM-undersökningen?

• Stora slumpmässiga urval – att alla som bor i Sverige har lika stor chans att få vara med och göra sin röst hörd är centralt för metoden. Därför är det alltid och endast slumpen som avgör vem som blir utvald.
• Främst pappersenkäter – I en tid av snabba, digitala undersökningar är det fortfarande många som föredrar pappersenkäter framför dator eller mobil. SOM-undersökningen låter dig välja vilket sätt du vill svara på.
• Forskningsanknytning – Undersökningen genomförs av forskare enligt bästa praxis inom enkätdesign. Att många forskare kommer samman i en undersökning effektiviserar både för vetenskapen och för dem som svarar.
• Regelbundenhet och långsiktighet – SOM-undersökningen mäter på samma sätt vid samma tid varje år. Det skapar inte bara unika tidserier över samhällsutvecklingen utan också stor robusthet då mätningarna inte är lika känsliga för temporära svängningar.
• Höga svarsfrekvenser – Ovan nämnda faktorer i kombination med en lång och ambitiös insamlingsperiod leder till att SOM-undersökningen fortsatt har en svarsfrekvens omkring 50 procent.

Vill du veta mer eller har du själv blivit utvald att delta i årets SOM-undersökning?

• Annika Bergström, professor och föreståndare för SOM-institutet, telefon: 031–786 51 78, e-post: annika.bergstrom@som.gu.se
• Marcus Weissenbilder, undersökningsledare för SOM-undersökningen, telefon: 031–786 53 43, e-post: marcus.weissenbilder@som.gu.se
• Daniel Jansson, forskningskommunikatör, SOM-institutet, telefon 031–786 55 29, e-post: daniel.jansson@som.gu.se