Stora förändringar i växtligheten i Arktis

De snabba klimatförändringarna vänder upp och ner på växtlivet i Arktis. En ny vetenskaplig studie i tidningen Nature visar hur ett av jordens ömtåligaste ekosystem byter skepnad när uppvärmningen går upp till fyra gånger snabbare i Arktis än på jordklotet i genomsnitt. Forskare över hela världen har studerat de biologiska förändringarna i över 2 000 försöksytor i det norra polarområdet under 40 år.

– Förändringar i växtligheten är en tidig varningssignal på att hela ekosystemet kommer förändras med följdverkningar för djurliv, mänskligheten och jordklotets naturliga förmåga att lagra kol, säger Anne Björkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet.

Omfattande förändringar

Resultaten av studien ger inga entydiga resultat vilka växtarter som gynnas på bekostnad av andra. Men forskarna är säkra på att kalfjällen och fjällängarna kommer ändra utseende.

– Förändringen av vad som växer på en plats är omfattande, på nästan 60 procent av försöksytorna dök nya arter upp och/eller befintliga arter försvann. Det finns många faktorer som avgör hur växtlivet förändras på en viss plats, som hur blött det är i marken, eller hur mycket det blåser. Detta påverkar mikroklimatet som växterna upplever. Generellt ser vi att buskar gynnas av en längre växtsäsong, de stjäl helt enkelt solljuset från arter med lågt växtsätt, säger Robert Björk, forskare på Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet.

Vintergröna växter vinnare

Även vintergröna växter som lingon och kråkbär, liksom lövfällande videbuskar, kommer ha en konkurrensfördel när snön täcker marken färre dagar per år i den svenska fjällvärlden. Många växter på tundran är lågt växande för att klara hård vind, och blir det varmare kan fler arter etablera sig vilket ökar den biologiska mångfalden på en del platser.

– Men där buskarna tar över kommer den biologiska mångfalden minska, och då är frågan vart de utkonkurrerade arterna ska ta vägen. Det finns inga kallare trakter än Arktis, det kan bli så att vissa arter helt försvinner från stora områden, säger Anne Bjorkman.

Den unika växtligheten på den arktiska tundran har betydelse för kolinlagringen och hur mycket sol som reflekteras ut från markytan. Större buskar absorberar mer av solens strålar än dagens växtlighet, vilket förstärker uppvärmningen av Arktis.

Påverkar turismen

– Förändringar i växtligheten påverkar såklart även de växtätande djuren. Rennäringen kan inte ha samma betesområden i dalarna som idag, kanske kan de hitta nya på kalfjället. Sen kommer turismen att påverkas när fjällbjörkar och buskar tar över på kalfjällen och ängarna med fina örter försvinner. Och det blir svårt att få tag i drickbart vatten när glaciärerna och de sena snöfälten smälter bort, säger Robert Björk.

Forskarna kan inte ge en klar framtidsbild exakt hur den svenska fjällvärlden kommer att gestalta sig om 50 till 100 år. Det återstår mycket forskning för att veta det, men att arealen av kalfjäll kommer minska är säkert. Vid forskningsstationen Latnjajaure nära Abisko, som leds av Göteborgs universitet, syns förändringarna tydligt.

– Vi är mitt i klimatförändringarna och kommer nå vissa trösklar då floran förändras radikalt, men vi vet inte när det sker. Eller hur det sker, säger Anne Bjorkman.

Studien i Nature: Plant diversity dynamics across space and time in a warming Arctic

Tidigare nyhet om kollagring i Arktis: Varmare klimat ökar kolutsläppen från tundran

Kontaktuppgifter: Anne Bjorkman (talar engelska), lektor i växtekologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 25 47, e-post: anne.bjorkman@bioenv.gu.se

Robert G. Björk (talar svenska), professor i ekosystemvetenskap, på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 070-454 65 41, e-post: robert.bjork@gu.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se