Starkt globalt stöd för att skydda vår planet
Det finns ett starkt stöd för det globala 30–30-målet om biologisk mångfald vilket innebär att en tredjedel av jordens yta ska vara skyddad år 2030. Det visar en studie från Göteborgs universitet som mätt opinionen i åtta länder på fem kontinenter.
Kunming–Montreal-ramverket är det globala avtal om biologisk mångfald som en majoritet av världens länder antog vid FN:s biodiversitetskonferens COP15 i Montreal år 2022. Ett av målen i avtalet kallas ”30–30-målet” och innebär att 30 procent av jordens land, hav och vattendrag ska vara skyddade till år 2030, detta för att bevara värdefull natur och minska utrotning av arter och livsmiljöer.
– Det är ett av de mest ambitiösa miljöavtal som någonsin förhandlats fram och kallas ibland för ”naturens Parisavtal”, eftersom det har en liknande symbolisk och praktisk tyngd för biologisk mångfald som Parisavtalet har för klimatet. Vår forskning visar att det finns ett brett stöd för att målet ska uppnås, säger Patrik Michaelsen, postdoktor i statsvetenskap.
Opinionsmätning på fem kontinenter
Tillsammans med statsvetarna Aksel Sundström och Sverker Jagers har han undersökt hur det folkliga stödet för 30–30-målet ser ut i världen. Analyserna baseras på en opinionsundersökning genomförd i Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA under 2024. Totalt deltog drygt 12 000 personer från de åtta länderna i undersökningen.
Deltagarna fick ange i vilken grad de stödjer en utökning av skyddade områden på såväl land som till havs i sina respektive länder. Utgångsläget skiljer sig något åt eftersom omfattningen av naturskydd varierar mellan länderna. I Sverige är omkring 15 procent av landets yta redan skyddad, medan exempelvis Argentina, Indien och Sydafrika skulle behöva tredubbla sina skyddade landområden för att nå målet om 30 procent.
– Trots att deltagarna informerades om att ett utökat naturskydd kan innebära kostnader för vissa grupper, som minskad avkastning för lantbrukare, var en stor majoritet positiva till 30–30-målet. Hela 82 procent i de åtta länderna ställde sig bakom att genomföra det. Stödet varierade från 90 procent i Brasilien till 66 procent i Sverige, säger Patrik Michaelsen.
Rättvisa viktigt
En experimentell del av undersökningen kunde även visa att hur naturskyddspolicy utformas påverkar stödet för dem.
– Att rika länder tar ett större ansvar för kostnaderna för ett utökat naturskydd ökar stödet för ett internationellt samarbete, både i de rikare och mindre rika länderna i vår undersökning. Om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder.
I studien undersökte forskarna också vad människor anser är skyddsvärt i respektive land.
– Folk i allmänhet föredrar att skyddade områden placeras där naturvärden är störst framför ekonomiska eller sociala hänsyn, säger Patrik Michaelsen.
Kontakt: Patrik Michaelsen, telefon: 073–053 7799, e-post: patrik.michaelsen@gu.se
Länk till studien: Patrik Michaelsen, Aksel Sundström, & Sverker C. Jagers (2025). Mass support for conserving 30% of the Earth by 2030: Experimental evidence from five continents. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS USA), 122 (35) e2503355122, https://doi.org/10.1073/pnas.2503355122