Smärta efter hjärtinfarkt – lika farligt som rökning visar ny studie

Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk för död, i nivå med effekterna av rökning och diabetes. Det visar en ny studie med närmare 100 000 patienter, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

Forskare har följt 98 400 patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART efter att ha haft en hjärtinfarkt. Uppföljningen sträcker sig upp till 16 år och visar att patienter som rapporterade smärta ett år efter infarkten löper en tydligt förhöjd risk att dö i förtid. Det gällde även patienter utan bröstsmärta, vilket talar för att smärtan i sig, oavsett var i kroppen, kan bidra till den ökade risken.

– Vi fann att patienter med svår smärta hade upp till 70 procent högre risk att dö under uppföljningen, jämfört med dem utan smärta. Det gör smärta till en lika viktig riskfaktor som rökning och högt blodtryck, säger Lars Berglund, adjungerad professor vid Högskolan Dalarna och associerad till Uppsala universitet.

Smärta ökar risken – även utan andra riskfaktorer

Resultaten gäller också patienter utan andra kända riskfaktorer, som övervikt eller diabetes.

– Vi visar att även yngre, normalviktiga patienter utan andra symtom hade ökad risk för död om de uppgav att de hade smärta. Det gäller också dem som inte hade ont i bröstet, vilket tyder på att långvarig smärta – oavsett var i kroppen, är en risk som ofta förbises inom hjärtsjukvården, säger Johan Ärnlöv, professor vid Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet.

Långvarig smärta är vanligt, men dess påverkan på hjärt-kärlsjukdom är fortfarande underskattad. Sedan 2019 klassas långvarig smärta som ett eget sjukdomstillstånd av WHO och enligt forskarna är det dags att även vården ser det som en självständig riskfaktor.

– Vi behöver i större utsträckning betrakta långvarig smärta som en riskfaktor för tidig död, inte bara som ett symtom. Den här studien ökar förståelsen för hur smärta påverkar långtidsprognosen efter hjärtinfarkt, säger Lars Berglund.

Smärta kan försvåra rehabilitering

Smärta kan också minska patientens förmåga att delta i fysisk träning och livsstilsförändringar, vilket gör det svårare att återhämta sig efter infarkten.

– Resultaten ger viktig kunskap för vårdpersonal som arbetar med rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien visar att smärtpatienter kan vara en grupp som skulle ha nytta av en mer intensiv förebyggande behandling för att minska dödligheten efter hjärtinfarkt, säger Ann-Sofie Rönnegård, doktorand vid Högskolan Dalarna och distriktsläkare vid Gagnefs vårdcentral.

Om studien

Studien bygger på data från kvalitetsregistret SWEDEHEART och omfattar 98 400 patienter. Under uppföljningstiden på upp till 16 år registrerades nästan 15 000 dödsfall. Av patienterna rapporterade 43 procent att de hade måttlig eller svår smärta ett år efter infarkten.

Forskningsprojektet är en vidareutveckling av tidigare forskning som publicerades 2023, då med 18 000 patienter och en uppföljningstid på drygt åtta år. Den aktuella studien omfattar alltså ett fem gånger större underlag och ger därmed starkare evidens för sambandet mellan långvarig smärta och förtida död efter hjärtinfarkt.

Forskningen har genomförts i samarbete mellan Högskolan Dalarna, Region Dalarna och Uppsala universitet, och har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften IJC Heart & Vasculature:
Self-reported pain is associated with a poorer long-term prognosis in patients with myocardial infarction: A SWEDEHEART study

Övriga medverkande forskare: Björn Äng (Region Dalarna, Högskolan Dalarna), Kristina Hambraeus (Region Dalarna), Bertil Lindahl (Uppsala universitet) och Torsten Gordh (Uppsala universitet).

Kontaktpersoner

Lars Berglund, adjungerad professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Dalarna
E-post: labr@du.se
Telefon: 072-539 04 99

Johan Ärnlöv, professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Dalarna, professor i allmänmedicin, Karolinska Institutet, distriktsläkare vid Norslunds vårdcentral i Falun
E-post: johan.arnlov@ki.se
Telefon: 070-60 777 03

Ann-Sofie Rönnegård, distriktsläkare vid Gagnefs vårdcentral och doktorand vid Högskolan Dalarna.
E-post: arg@du.se