Regionala skillnader i hur nyfödda ges antibiotika
Det råder relativt stora regionala skillnader i hur hög andel nyfödda i Sverige som ges antibiotika mot misstänkt sepsis. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna vill uppmärksamma överanvändning och även lyfta goda exempel.
När nyfödda får antibiotika är det nästan alltid mot misstänkt sepsis, ibland kallat blodförgiftning. Trots Sveriges låga antibiotikaanvändning jämfört med andra länder kunde forskarna i fjol påvisa en omotiverat hög behandlingsnivå hos nyfödda. Sjunkande förekomst av sepsis över tid hade inte påverkat antibiotikaanvändningen.
I den nu aktuella studien ges en kartbild av hur antibiotikaanvändningen ser ut i sex storregioner i landet. I underlaget finns också motsvarande data om enskilda sjukhus med neonatalenheter där barnen behandlas, totalt 37 sjukhus, från Gällivare i norr till Ystad i söder.
Studien bygger på uppgifter om drygt en miljon barn födda i Sverige åren 2012 till 2020. Barnen som ingår föddes i graviditetsvecka 34 eller senare. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Disease in Childhood: Fetal & Neonatal Edition.
Påtagliga skillnader
Studien redovisar hur hög andel av nyfödda som gavs antibiotika under första levnadsveckan, en internationellt dominerande måttstock. I västvärlden, med sin låga sepsisfrekvens, är målet att inte överstiga en procent behandlade barn, med bibehållen låg sepsisförekomst och dödlighet.
I studien hamnade västra Sverige högst i antibiotikaanvändning, följt av norra Sverige, sydöstra Sverige, södra Sverige, mellersta Sverige och östra Sverige. Västra Sverige låg på 3,0 procent och östra Sverige på 1,3 procent. Alla storregioner låg under en promille i sepsisförekomst.
På sjukhusnivå varierade antibiotikaanvändningen under första levnadsveckan från som lägst 0,9 procent av nyfödda upp till 4,3 procent.
Viktigt öka medvetenheten
Drivande bakom studien är Johan Gyllensvärd, doktorand inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
– Tröskeln för insättning av antibiotika varierar, vilket delvis kan förklaras av hur hög förekomsten är, men också med vad som sitter i väggarna. Det bygger mycket på kultur och tradition på de olika sjukhusen, säger han.
Sepsis är potentiellt livshotande och orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion. Behandling måste sättas in direkt. Antibiotika å sin sida stör bakteriefloran vilket är känsligt hos nyfödda. Med överanvändning ökar även risken för att bli bärare av antibiotikaresistenta bakterier.
– Antibiotika är livsviktigt att ge till nyfödda med sepsis, har man en sjukare population är det rimligt att användningen är högre, men vi måste öka medvetenheten om överanvändning av antibiotika och bli bättre på att särskilja infekterade barn från oinfekterade. Den här studien bidrar till att lyfta fram goda exempel och visar att det är möjligt att ha en behandlingsandel på en procent eller lägre av alla nyfödda, med bibehållen låg sepsisfrekvens och mortalitet, säger Johan Gyllensvärd.
Studie: Variations in antibiotic use in late preterm and term newborns from 2012 to 2020: a nationwide population-based observational study, https://doi.org/10.1136/archdischild-2025-328944
Expertkontakt: Johan Gyllensvärd, tel. 0707 15 62 28, e-post johan.gyllensvard@gu.se – nås under måndagen från klockan 11
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 29 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Porträttbild: Johan Gyllensvärd (foto: Mikael Bergström)
Fakta: Andel nyfödda som gavs antibiotika under första levnadsveckan
Storregioner
Södra Sverige: 1,7 procent (Ystad, Halmstad, Helsingborg, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Växjö, Lund)
Sydöstra Sverige: 2,1 procent (Västervik, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Linköping)
Östra Sverige: 1,3 procent (Visby, Danderyd, Södersjukhuset, Huddinge, Solna)
Västra Sverige: 3,0 procent (Borås, Trollhättan, Skövde, Göteborg)
Mellersta Sverige: 1,6 procent (Hudiksvall, Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad, Västerås, Örebro, Uppsala)
Norra Sverige: 2,2 procent (Gällivare, Skellefteå, Örnsköldsvik, Luleå, Sundsvall, Östersund, Umeå)
Sjukhus
De fem sjukhus som hade lägst andel: Västerås 0,9 procent, Örebro 1,0 procent, Södersjukhuset 1,0 procent, Visby 1,1 procent och Norrköping 1,2 procent.
De fem sjukhus som hade högst andel: Luleå, 2,6 procent, Umeå 2,6 procent, Skövde 2,9 procent, Borås 3,7 procent och Trollhättan 4,3 procent.
Källor: Göteborgs universitet, Medicinska födelseregistret, Neonatalvårdsregistret