Poddar ger feminister nya sätt att gestalta tro och gemenskap
Genom poddar hittar feminister nya sätt att tala om tro och känslor, bygga en stödjande gemenskap och förhandla balansen mellan feminism och tro. Det visar en ny religionsvetenskaplig avhandling från Göteborgs universitet.
Studien fokuserar på tre inflytelserika amerikanska poddar – The Faithful Feminists, At Last She Said It och Year of Polygamy – som alla samlar feminister inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (den största organisationen inom mormonrörelsen).
Fokus ligger på hur poddens format fungerar: den upplevda närheten mellan värdar och lyssnare, direktheten och spontaniteten i samtalet samt att podden återkommer avsnitt efter avsnitt över tid.
– Jag undersöker också hur detta sätts i ord av poddarna själva. Hur de ramar in sådana saker som tro, tvivel och gemenskap, säger Kristel Torgrimsson, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I avhandlingen pekar hon ut fyra huvudresultat:
- Nära relationer: Poddens sociala nätverk gör att lyssnare och programledare knyter band som liknar vänskap. Det upplevs som en varm, stödjande miljö – ett “safe space” – i kontrast till kyrkans mer byråkratiska omsorg.
- Röst och känslor: Den direkta, informella samtalsstilen öppnar för ett mer sårbart och ”rörigt” språk där tvivel och känslor får plats – och där kyrkans sätt att kommunicera genom sanningsanspråk, konformitet och lydnad kan omvärderas.
- Röster över tid: När feminism och tro förhandlas över tid skapas ett växande arkiv som både stärker röster och gör dem hörda – men samma ackumulation kan också innebära att svåra erfarenheter läggs ovanpå varandra och blir känslomässigt prövande.
- Processer som formar tro: Poddens seriella format bjuder också in till processuell förändring av värdarnas personliga tro. För vissa blir poddandet ett sätt att stanna kvar, genom en pågående omvändelse; för andra en process som leder ut ur kyrkan.
Nyckeln till att förstå hur tron omförhandlas, menar Torgrimsson, är samspelet mellan hur podden fungerar och hur deltagarna talar om den. Poddens egenskaper – nära lyssnarrelationer, livekänsla och serialitet – samspelar med sättet att rama in samtalen.
– Tvivel och sorg får utrymme när poddens spontanitet och intimitet möter ett språk som tillåter dem. I mitt material beskriver poddvärdarna att sårbarhet och tvivel saknar plats i kyrkans offentliga rum, trots att ambivalens upplevs som viktig för andlig utveckling, säger Kristel Torgrimsson.
Ett sätt att göra motstånd inifrån
För forskningen ger studien ett verktyg för att förstå religiösa poddar som mer än bara innehåll. Den nyanserar även synen på kvinnors handlingsutrymme; det uppstår inte bara ur medvetna avsikter, utan också i händelseförlopp där teknik och språk samspelar. För kyrkan visar resultaten att inomkritiska röster söker engagerade samtal om ambivalens, samt omsorg snarare än tydliga gränser mot den som tvivlar.
– Det är inte en slutsats jag drar i avhandlingen, men i förlängningen kan resultaten öppna för att det till synes enkla, sårbara samtalet – som ofta avfärdats som ”terapikultur” eller stereotypiskt kvinnligt – samtidigt kan fungera som en motståndsstrategi inifrån den miljö där det uppstår, säger Kristel Torgrimsson.
Avhandlingen Making Waves: Podcasting Among Feminist Latter-day Saints försvaras vid en disputation den 5 september klockan 13 i sal J330, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg. Den finns fritt tillgänglig digitalt: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/84330
Kontakt:
Kristel Torgrimsson, e-post: kristel.togrimsson@lir.gu.se