Orättvis antagning till idrottsgymnasier riskerar att missa framtidens talanger

Tanken med idrottsgymnasier är att elever inte ska behöva välja om de ska satsa på utbildning eller på idrott, utan i stället kunna kombinera de två. Idag finns över 50 riksidrottsgymnasier i Sverige och cirka 400 nationellt godkända idrottsutbildningar.

Forskaren Filip Andersson har i sin avhandling undersökt hur antagningen av elever till dessa idrottsgymnasier fungerar. Studierna bygger bland annat på intervjuer med specialidrottslärare inom friidrott, alpint, kanot, längdskidåkning, orientering och simning. Han har även intervjuat sistaårselever för att se vilken betydelse utbildningen har för att forma deras idrottskarriärer.

Elever handplockas


Antagningen till idrottsgymnasier utförs av specialidrottslärare som tillsammans gör bedömningar av de sökande utifrån etablerade tester.

Men Filip kan i sin avhandling visa att det även förekommer ett ”preliminärt urval” av ungdomar, långt innan den officiella antagningen startar. Det handlar till exempel om att specialidrottslärare tidigt identifierar talangfulla ungdomar i olika idrottssammanhang, uppmanar dem att söka och ”handplockar” dem till idrottsutbildningarna. Flera av ungdomarna som söker har alltså redan kunnat utmärka sig inom sin idrott, långt innan antagningen. Filip menar att detta kan leda till en orättvis antagning.

– Att det sker ett preliminärt urval kan innebära att antagningen inte följer en öppen eller rättvis procedur, där alla har samma möjligheter. Det kan leda till att förtroendet för antagningen skadas, och att man missar många unga duktiga idrottsutövare som inte haft möjlighet att visa upp sin potential. Det kan också göra att de som inte väljs ut slutar med sin idrott, säger Filip.

Ökat fokus på tidig specialisering

En annan konsekvens av sådana ”preliminära urval” är den redan starka resultathetsen inom ungdomsidrotten förstärks ytterligare. Filip menar att det kan bidra till att ungdomar upplever en ökad stress att tidigt specialisera sig inom en viss idrott.

– Det kan göra att unga väljer att satsa på en idrott väldigt tidigt. Detta talar emot forskning som pekar på fördelarna med att barn och ungdomar får en bred och allsidig idrottslig bakgrund under uppväxten för att nå elitidrott, säger Filip.

En mer transparent antagning behövs

Nu efterfrågar Filip en diskussion om mer rättvisa antagningar, till exempel inom de instanser som är involverade i idrottsutbildningar, som Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbund, men också bland specialidrottslärare.

– Vi behöver utveckla en mer transparent och likvärdig antagning, för att se till att alla som söker till idrottsutbildningar ges samma chans, säger Filip.

Mer information

Avhandlingen i sin helhet: Låt de rätta komma in och må de finna vägen ut: Om idrottsutbildningar, antagningsprocesser och karriärutveckling