Ökad jämställdhet – ett måste för metallindustrin
För att metallindustrin ska kunna tillgodose det växande behovet av arbetskraft behövs fortsatta insatser för ökad jämställdhet inom den fysiska arbetsmiljön och kulturen på arbetsplatserna. Det visar en ny rapport inom arbetsvetenskap från Luleå tekniska universitet. Kvinnor utgör idag endast en femtedel av arbetskraften i svensk metallindustri – för att säkra framtida relevant kompetens behövs många fler.
– Efterfrågan på metaller ökar kraftigt i världen och därmed behovet av arbetskraft. Samtidigt anställs betydligt färre kvinnor än män inom metallindustrin i Sverige idag. Om metallindustrin ska klara av kompetensförsörjningen måste branschen klara av att attrahera hela befolkningen, säger Kristina Johansson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Med fokus på jämställdhetsläget inom dagens metallindustri har hennes forskargrupp sammanställt och analyserat SCB:s könsuppdelade anställningsstatistik på branschnivå inom hela den svenska metallindustrin. Forskarna har även intervjuat kvinnor och män på åtta företag i olika delar av metallindustrin om hur de faktiskt upplever jämställdheten och arbetsmiljön på sina arbetsplatser.
Baserat på resultaten identifierar forskarna tre jämställdhetsutmaningar som tycks bidra till att skapa skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter och villkor att arbeta i metallindustrin och därmed branschens förmåga att attrahera arbetskraft. Det handlar om segregering och arbetsdelning, arbete och arbetsmiljö samt kultur och jargong.
När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män inom metallindustrin så skiljer den sig väsentligt åt både på branschnivåer och mellan yrkeskategorier. Bland högre tjänstemän inom stödverksamheten i arbeten som kräver högskoleutbildning, exempelvis HR, ekonomi och marknadsföring, är kvinnor väl representerade, ibland kraftigt överrepresenterade. Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade i produktionen på alla nivåer. På underhållssidan utgör kvinnor bara ett fåtal procent och bland process- och maskinoperatörer, metallindustrins största yrkeskategori, är andelen kvinnor 17 procent.
Forskarnas studie visar att den fysiska arbetsmiljön generellt har blivit bättre i takt med att allt fler av de fysiska arbetsmomenten i metallindustrin har byggts bort. Fortfarande finns dock tunga arbetsmoment kvar som också formar hur arbetet fördelas mellan män och kvinnor. Det sker dels formellt mellan avdelningar, dels informellt inom arbetslag.
– Å ena sidan finns det anledning att utmana socialt konstruerade föreställningar som sätter likhetstecken mellan män/manlighet och fysisk styrka, på sätt som stänger ute kvinnor. Å andra sidan behövs det fortsatta arbetsmiljöinvesteringar som bygger bort och omformar de arbetsmoment i metallindustrin som fortfarande kräver fysisk styrka och som är slitsamma för både män och kvinnor, säger Kristina Johansson.
Samtidigt som arbetsplatskulturen i metallindustrin över tid har förändrats till en mer öppen och inkluderande riktning, så påvisar forskarna att det fortfarande finns spår av en mer eller mindre grov jargong som karakteriserar delar av de undersökta företagen. Denna typ av jargong leder ofta till anpassning och betoning på ”likhet” som får några att känna sig hemma och andra obekväma och annorlunda.
– Att avvika från normen kan innebära en form av synlighets- och osynlighetsparadox, där exempelvis kvinnor blir synliga som avvikande i relation till kön och samtidigt osynliggjorda som kompetenta yrkesutövare. Vi rekommenderar att det fortsatta jämställdhetsarbetet inom metallindustrin fokuserar på att skapa en inkluderande arbetsplatskultur och en hälsofrämjande arbetsmiljö för alla, säger Kristina Johansson.
Forskarnas rapport Genus och jämställdhet i metallindustrin: Ett kunskapsunderlag för fortsatt utvecklingsarbete är en del av projektet Kompetensförsörjning för metallindustrin (KOMPLÄTT) som koordineras av Jernkontoret med finansiering från strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material som drivs av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Rapporten kommer att ligga till grund för senare vetenskapliga artiklar.
Kontakt: Kristina Johansson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, kristina.johansson@ltu.se, 072-539 08 89, pressbild att ladda ner finns längst ner på denna sida