Oavgjort när AI och hudläkare bedömer hudcancer
En enkel AI-modell har visat sig prestera i nivå med erfarna hudläkare när det gäller att bedöma aggressiviteten hos en vanlig form av hudcancer, skivepitelcancer. Forskningen har letts från Göteborgs universitet.
Skivepitelcancer drabbar årligen över 10 000 svenskar. Det är den näst vanligaste formen av hudcancer i Sverige, efter basalcellscancer, och förekomsten ökar snabbt. Skivepitelcancer uppstår ofta i huvud-halsregionen eller på andra områden som utsatts för sol under många år.
– Cancerformen som utgår från den vanligaste celltypen i överhuden är starkt kopplad till ackumulerad uv-strålning över tid, och den uppstår på områden som varit solbelysta, ofta på hud som redan uppvisar tecken på solskador i form av skrovlighet, pigmentförändringar eller dålig elasticitet, säger Sam Polesie, docent och hudläkare, som lett studien.
Att diagnosticera skivepitelcancer är ofta okomplicerat, utmaningen är att före operation bedöma hur aggressivt tumören växer. Vid mer aggressiv tumör behöver operation ske skyndsamt, och mer närliggande vävnad tas bort. Vid mindre aggressiv tumör kan snävare marginaler användas alternativt kan enklare ingrepp vara tillräckliga i utvalda fall.
Nästan identisk prestation
I många länder inklusive Sverige är det inte praxis att rutinmässigt utföra vävnadsprovtagning före kirurgi vid misstanke om skivepitelcancer. I stället genomförs operationen direkt, grundat på den kliniska misstanken om tumör. Att kirurgin utförs utan föregående provtagning förstärker behovet av alternativ till bedömning som inte kräver vävnadsprov, exempelvis bildanalys med artificiell intelligens, AI.
I studien tränade forskarna ett AI-system för bildanalys på 1 829 kliniska närbilder av bekräftad skivepitelcancer. AI-modellens förmåga att skilja mellan tre nivåer av tumöraggressivitet testades därefter på 300 bilder och jämfördes med bedömningar från sju oberoende erfarna hudläkare.
Resultaten, publicerade i Journal of the American Academy of Dermatology International, visar att AI-modellen presterade nästan identiskt med den samlade läkarkåren. Samtidigt var överensstämmelsen mellan de enskilda läkarbedömningarna måttlig, vilket understryker svårigheten i uppgiften.
Två kliniska egenskaper – sårig samt plan yta – visade sig vara tydligt associerade med mer aggressivt växande tumörer. Tumörer som uppvisade dessa kännetecken hade en mer än dubbelt så hög sannolikhet att representera någon av de två högre nivåerna av aggressivitet.
Vårdbehoven behöver styra
Artificiell intelligens inom hudcancersjukvård har väckt stort intresse de senaste åren, men enligt Sam Polesie har det praktiska genomslaget i sjukvården hittills varit begränsat. Han betonar vikten av tydligt definierade användningsområden där forskningen kan skapa mervärden för svensk sjukvård.
– Vi ser att ett sådant tillämpningsområde kan vara just den preoperativa bedömning vid misstänkt hudcancer, där nyanserade beslut kan påverka beslutsfattande. Modellen vi tagit fram behöver vidareutvecklas och testas mer, men riktningen är tydlig – AI ska integreras där den faktiskt tillför värde i vårdens beslutsflöden, säger Sam Polesie.
Sam Polesie är docent i dermatologi och venerologi på Göteborgs universitet och hudläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De bilder som utgör underlag i studien är tagna inom hudsjukvården på universitetssjukhuset åren 2015–2023.
Studie: Assessing Differentiation in Cutaneous Squamous Cell Carcinoma: A Machine Learning Approach, https://doi.org/10.1016/j.jdin.2025.07.004
Expertkontakt: Sam Polesie, tel. 0702 24 19 15, e-post sam.polesie@gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.se.se
Pressbild: Sam Polesie (foto: Johan Wingborg)
Fakta: Skivepitelcancer
Skivepitelcancer utgår ifrån de celler, keratinocyter, som är vanligast i hudens yttersta lager.
Cancern drabbar oftast ljushyade vuxna som tillbringat mycket tid i solen under livet.
Man behöver inte ha bränt sig för att få den. Solljusets uv-strålning kan skada cellernas arvsmassa och orsaka förändringar (mutationer) som i sin tur kan leda till cancer.
Även barn och unga bör skyddas från för mycket sol för att inte drabbas senare i livet.
Vanligaste symtomet är en upphöjd, skrovlig och sårig hudförändring på ansikte, hals, hjässa eller hands ovansida.
Vid tidig upptäckt blir de flesta av med sjukdomen efter behandling.
Källa: Göteborgs universitet, Vårdguiden 1177