Ny studie: Emotionell intelligens avgörande i Ukrainas krisledning
Emotionell intelligens är en av nycklarna till att ukrainska myndigheter lyckats upprätthålla samhällsfunktioner under kriget. Det visar en ny studie från Södertörns högskola. Dessutom innehåller studien också lärdomar för andra länder som vill stärka sin motståndskraft i kris och krig.
Trots fullskaligt krig har Ukraina hållit vård, skola och omsorg igång. Samtidigt har reformer för att närma sig EU fortsatt. Forskning visar att delat ledarskap är centralt. Den nya studien lyfter även emotionell intelligens som en lika viktig nyckel. Det handlar om förmågan att förstå, hantera och använda känslor – både egna och andras – på ett konstruktivt sätt.
– När ansvar delas och olika kompetenser samarbetar i snabba nätverk blir empati, tydlig kommunikation och enkla rutiner avgörande. Emotionell intelligens hjälper oss att fatta kloka beslut även när vi är rädda, trötta eller arga.I synnerhet gäller det när situationen är osäker och pressad. Men verktyget har en baksida – utan etik och öppenhet kan det glida över i manipulation, säger Olena Shevtsova, som ligger bakom studien Emotional Intelligence for Public Leadership in Times of Uncertainty.
Beskriver vardagliga arbetssätt
Studien bygger på intervjuer med mellanchefer från olika myndigheter och regioner. Syftet är att förstå hur staten både håller drift igång och utvecklar verksamhet under kriget. I intervjuerna beskriver de vardagliga arbetssätt: acceptera det som inte går att påverka, hitta stabilitet, vara aktiv bland människor och ta mikropauser för att orka.
– De talade inte själva om emotionell intelligens. Men när jag hörde dem berätta om hur de arbetar under de här förutsättningarna, märkte jag hur deras metoder för att hantera press knyter an till Goleman-modellen, säger Olena Shevtsova.
Viktiga egenskaper i osäkra tider
Begreppet myntades redan på 1960-talet men blev känt genom Daniel Goleman på 1990-talet. Kärnan är att kunna läsa rummet, reglera känslor och bygga lag under press. Egenskaper som blir extra viktiga i tider av kris. Utöver detta lägger Olena Shevtsova till två byggstenar: anpassningsförmåga och livslångt lärande.
– Kriget gör att läget hela tiden skiftar. Flera kriser pågår samtidigt. Parallellt sker en snabb digitalisering och nya arbetssätt utvecklas. Med livslångt lärande håller sig tjänstepersonerna uppdaterade. De delar kunskap och kan växla roller. Det minskar misstagen i skarpt läge och för landet närmare EU-kraven, säger hon.
Goda förutsättningar i de nordiska länderna
Olena Shevtsova ser att de nordiska länderna har goda förutsättningar för motståndskraftig offentlig förvaltning. Det beror på kunskapsutbyte, kompetensutveckling och nätverk inom och mellan länderna. Trots detta kan de också lära av Ukraina. I studien presenterar hon flera rekommendationer:
– Träna känslointelligens som en yrkeskompetens i krisledningen. Gör det organisatoriskt – rekrytering, introduktion, övningar och uppföljning. Dessutom bör det kombineras med arbetssätt som främjar delat ansvar och snabb samordning över myndighetsgränser. Det handlar mindre om fler manualer och mer om människor som kan läsa läget, skapa mening och hålla laget samlat, säger Olena Shevtsova.
Kontakt:
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör
0722-10 14 53
sophia.nilsson@sh.se
