Natomedlemskapet kan innebära delvis nya uppgifter för svenska markstridskrafter
Som Natomedlem kan svenska markstridskrafter behöva lösa delvis ändrade uppgifter i nya områden. Förbättrade möjligheter att skapa en lägesbild, men svårare att gömma sig. En teknikutveckling som gör det enklare att precisionsbekämpa med indirekt eld och obemannade flygsystem. Markstridskrafter behöver planera utifrån detta enligt forskare på FOI.
I memot Natomedlemskapets konsekvenser för markdomänen – Ett diskussionsunderlag inför fortsatt förmågeutveckling går forskningsledaren Jan Henningsson bland annat igenom hur svenska markstridskrafter påverkas av
- Natomedlemskap
- Observationer från Rysslands krig mot Ukraina
- Teknikutvecklingens konsekvenser
Memot innehåller även fyra scenarier med fokus på Norra Finland och Finnmark i Norge, Sveriges fastland, Baltikum och Gotland. Memot är skrivet på uppdrag av Försvarsmakten och är i första hand avsett för att stimulera diskussion snarare än att ge konkreta förslag till lösning.
– Efter Rysslands storskaliga angrepp mot Ukraina 2022 har tyngdpunkten för markstridskrafter i västvärlden förskjutits tillbaka mot konventionell strid mellan större förbandsvolymer. Dock med inslag av ny teknik, säger Jan Henningsson.
Förändrade behov tillsammans med ökande försvarsanslag kommer sannolikt att leda till högre tempo i förmågeutvecklingen framöver.
Observationer från kriget mot Ukraina
Varje krig är unikt och observationerna som Jan Henningsson gjort från Rysslands anfallskrig behöver tolkas i en kontext av dels Sveriges militärgeografiska läge, dels som Natomedlem.
– Rysslands krig mot Ukraina ger värdefulla insikter om krigföringsmetoder, teknikutveckling, Rysslands förmåga och hur västliga materielsystem fungerar i strid, säger Jan Henningsson.
Några av observationerna är att användning av obemannade flygsystem samt motmedel mot dessa ökar, betydelsen av rymdburna sensorer och kommunikation ökar och att det finns en ökad möjlighet till precisionsbekämpning med indirekt eld och obemannade flygsystem. Dessutom är det svårare än tidigare att gömma sig.
Scenarier om glesa och genomskinliga slagfält
De fyra scenarierna i memot har fokus på olika geografiska områden och bedöms både kunna inträffa relativt nära i tiden, men även vara relevanta på längre sikt. Det finns ingen uppskattning om hur sannolika de olika scenarierna är.
- Norra Finland och norska Finnmark lyfter bland annat fram kollektivt försvar med större svenska förband i konventionell markstrid, samt tilltransport och logistiskt stöd i norra Finland och norska Finnmark.
- Sverige lyfter bland annat fram uppgifterna att genomföra skydd, bevakning och övervakning av ett stort territorium där överraskande incidenter och mindre markstrid måste kunna hanteras.
- Baltikum lyfter bland annat fram uppgiften att Sverige över tiden bidrar med enstaka markstridsförband inom ramen för Natonärvaro. Dessa förband måste kunna bidra till att möta ett angrepp och fördröja fienden i avvaktan på att ytterligare Natoresurser (inklusive svenska) kan tillföras.
- Gotland lyfter bland annat fram de särskilda utmaningar som finns knutet till dess centrala roll i Östersjön.
– I norra Finland, norska Finnmark och norra Sverige kommer det att vara ett så kallat glest slagfält med stora områden med begränsad infrastruktur, bebyggelse och vägnät. Markstridsförband där är få i förhållande till områdenas storlek. I samtliga scenarier gäller ”det genomskinliga slagfältet” där de allt fler och mer kvalificerade sensorerna, sambands- och informationssystemen gör det mycket svårare för markstridsförband att dölja sig, säger Jan Henningsson.