Nationell identitet påverkar viljan att försvara landet – men på olika sätt
Försvarsviljan formas av mer än nationell stolthet. En ny studie från Försvarshögskolan och Uppsala universitet visar att en känsla av nationell samhörighet och stolthet över den svenska kulturen stärker viljan att försvara landet, medan etnisk nationalism inte gör det. Okritisk patriotism kan rentav minska försvarsviljan.
Viljan att försvara sitt land har fått förnyad aktualitet i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. För små och medelstora stater, som bygger sitt försvar på breda samhällsinsatser, är försvarsviljan en förutsättning för att ett totalförsvar ska fungera. En ny studie publicerad i tidskriften European Security nyanserar bilden av vad som ligger bakom denna vilja att försvara sitt land.
Komplext samband mellan nationell identitet och försvarsvilja
Studien, som genomförts som en digital enkätstudie på ett politiskt representativt urval av 2 022 svenska medborgare och 1 953 danska medborgare, visar att sambandet mellan nationell identitet och försvarsvilja är mer komplext än tidigare forskning har antytt.
– Tidigare har man oftast tittat på allmän nationell stolthet som en enskild faktor, men vår forskning visar att den nationella identiteten är mångdimensionell. Olika aspekter av nationell identitet kan dra åt olika håll när det gäller försvarsvilja, säger Ralph Sundberg, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, som genomfört studien med Gina Gustavsson, universitetslektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Resultaten visar att faktorer som nationell anknytning, kulturell stolthet (till exempel över den svenska litteraturen), nationell chauvinism, det vill säga att man tycker Sverige är bättre än de flesta andra länder, samt en kulturell eller medborgerlig syn på vad det innebär att vara svensk, alla har en positiv effekt på försvarsviljan.
– Det handlar alltså inte bara om en vag känsla av stolthet, utan även om mer konkreta upplevelser av samhörighet, kulturella värden och synen på vad det innebär att vara en del av nationen, säger Ralph Sundberg.
– Man bör även tillägga att studien innefattar svenskar med invandrarbakgrund. Vi tittar inte specifikt på den här gruppen i denna studie, men i en efterföljande studie har människor med invandrarbakgrund högre försvarsvilja än infödda i vissa avseenden, fortsätter han.
Alla dimensioner pekar inte åt samma håll
Studien visar också att sambanden inte är entydiga. En etnisk syn på nationstillhörighet, det vill säga att härkomst avgör om man uppfattas som en ”riktig” svensk, har ingen signifikant effekt på försvarsviljan. Än mer överraskande är att okritisk patriotism har en negativ effekt.
– Våra resultat visar att personer med en ”mitt land, oavsett rätt eller fel”-attityd faktiskt har lägre försvarsvilja än andra. Det går emot den traditionella föreställningen om att stark nationalism alltid stärker viljan att försvara landet, säger Ralph Sundberg.
Det innebär att försvarsviljan inte enbart växer ur stark lojalitet med staten eller dess symboler, utan snarare ur en kombination av känslomässig anknytning, kulturell stolthet och upplevd gemenskap.
Hög försvarsvilja i Sverige trots avsaknad av krigserfarenheter
Att studien genomförts i just Sverige gör resultaten särskilt intressanta. Till skillnad från grannländerna Finland, Norge och Danmark har Sverige inte upplevt krig eller ockupation i modern tid. Ändå är försvarsviljan här högre än i många andra europeiska länder.
– Det gör Sverige till ett unikt fall. Vår forskning visar att det inte krävs en historisk erfarenhet av krig för att försvarsviljan ska vara stark. I stället ser vi att stolthet över landets demokrati, kultur och historia kan spela en avgörande roll, säger Ralph Sundberg.
I en tid då Sverige står inför stora förändringar inom säkerhets- och försvarspolitiken ger resultaten en viktig pusselbit till förståelsen av försvarsviljan som fenomen.
Nya insikter för forskning om nationalism och nationell identitet
Studien bidrar inte bara till forskningen om försvarsvilja, utan också till den bredare akademiska diskussionen om nationalism och nationell identitet, som nyligen aktualiserats av Sveriges nya kulturkanon.
– En central slutsats är att vi måste se nationell identitet som mångfacetterad. Den består av flera dimensioner som påverkar försvarsviljan på olika sätt, ibland i motsatt riktning. Det här är en viktig påminnelse om att identitet är mer komplext än bara stolthet över nationen, säger Gina Gustavsson.
Resultaten visar att kulturell och medborgerlig nationalism kan vara lika betydelsefulla som traditionell militär stolthet när det gäller att motivera svenskar till att vilja försvara landet. Etnisk nationalism saknar däremot den här effekten.
Relevanta resultat för Försvarsmakten och totalförsvaret
Studien pekar på vikten av att fortsatt utforska hur olika dimensioner av nationell identitet samspelar med försvarsviljan. För beslutsfattare och försvarsplanerare är resultaten särskilt relevanta.
– Om vi vill förstå försvarsvilja måste vi förstå de känslor och värderingar som människor knyter till sin nation. Det handlar inte bara om militär kapacitet eller hotbilder, utan också om hur människor uppfattar sin gemenskap och identitet, säger Ralph Sundberg.
Genom att bredda förståelsen av dessa samband kan vi få en mer nyanserad bild av varför människor är beredda att försvara sitt land – och därmed stärka förmågan att bygga ett robust totalförsvar.
Publikation:
Ralph Sundberg och Gina Gustavsson (2025): Defending the national identity: exploring the links between a multidimensional national identity concept and the willingness to defend one’s country, European Security
Kontakt:
Ralph Sundberg, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. E-post: ralph.sundberg@fhs.se, tel: 072-177 39 59
