Moldavien efter valet: stark EU-kurs – och vardagens prövningar
“Väljarna har gett ett förnyat och starkt mandat för EU-vägen,” säger statsvetaren Victoria Leukavets. Med 50,2 procent mot 24,2 för det proryska Patriotiska Blocket visar valet att Moldavien, trots socioekonomiska bekymmer och yttre tryck, fortsatt stödjer EU-anslutning.
Men vägen framåt avgörs inte bara i Bryssel. För befolkningen kommer betydelsen av valet snabbt att mätas i köket och på elräkningen snarare än i förhandlingskapitel. EU-processen har redan tagit stora steg — kandidatstatus 2022, öppnade förhandlingar 2024 och en nyligen slutförd screening hösten 2025 — men nästa steg handlar om vardagen: rättsstat, korruptionsbekämpning och fungerande välfärdstjänster.
– Om reformerna märks i kommunen och hushållen, då håller tålamodet. Om inte, riskerar även en stor seger att urholkas, säger Victoria Leukavets, docent i statsvetenskap och projektforskare på Södertörns högskola.
Välfärd och elpriser avgör tålamodet
De närmaste 6 till 12 månaderna blir avgörande enligt Victoria Leukavets. Akuta energikriser är mindre sannolika tack vare diversifiering och EU-stöd, men priserna ligger fortsatt högre än före 2022. Hon säger att inflationen visserligen har dämpats, men många familjer kämpar fortfarande ekonomiskt.
– Sociala stödordningar kommer att blir avgörande för att behålla stödet för reformerna, säger hon.
Regeringen har lovat synliga framsteg i korruptionsutredningar och bättre tillgång till vård, skola och lokala tjänster. Misslyckas man riskerar tilltron till EU-vägen att vittra.
– Människor röstar inte bara på Europa — de vill se att Europa förändrar deras vardag.
Ett politiskt engagerat men splittrat folk
Valdeltagandet nådde nära 60 procent i flera distrikt, och engagemanget är påtagligt. Men landet är tydligt delat: unga, stadsbor och diasporan ser EU som framtiden, medan äldre, landsbygdsbor och regioner som Gagauzien lutar mot Moskva.
Särskilt unik är diasporans roll — nära en tredjedel av de röstberättigade utomlands deltog och över 78 procent röstade på det proeuropeiska alternativet. Det gav regeringspartiet PAS både mandat och legitimitet.
– Det här visar en dynamik som saknas i många andra länder: unga och migranter utomlands driver förändring hemifrån, säger Victoria Leukavets.
Ryssland skruvar på trycket
Att Moldavien väljer Europa innebär inte att Moskva accepterar utvecklingen. Ryssland väntas fortsätta kombinera desinformation, ekonomiska påtryckningar och stöd till proryska krafter.Energifrågan och militär närvaro i Transnistrien förblir verktyg för destabilisering, och nästa år kan innebära cyberattacker eller försök att underminera tilliten till institutionerna.
Samtidigt begränsas Kremls handlingsutrymme av kriget mot Ukraina.
– Ryssland vill inte nödvändigtvis vinna val — man vill underminera förtroendet för staten och för EU-spåret, säger hon.
En europeisk kurs som måste bli konkret
Det politiska mandatet är tydligt, men resan riskerar att tappa fart om vardagen inte förbättras. Moldavien har sett protester tidigare — som efter valet 2021 då proryska grupper mobiliserade med hjälp av ryska pengar — och missnöje kan åter blossa upp om ekonomin inte stabiliseras.
Trots klyftorna finns dock en bredare trend: ett samhälle som långsamt rör sig bort från Rysslands intressesfär.
– Det här valet visar att det finns en växande samsyn, särskilt bland unga och i diasporan, om att framtiden är europeisk, avslutar Victoria Leukavets.
Kontakt
Press: Sophia Nilsson, forskningskommunikatör
0722-10 14 53
