Majoritet vill att skolan fokuserar på demokrati – inte konkurrens

– Jag blev förvånad över att stödet för skolans demokratiska uppdrag fortfarande är så starkt, trots att den offentliga debatten i så stor utsträckning kretsar kring konkurrens, mätresultat och effektivisering, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, som tillsammans med sina kollegor har studerat opinionen kring utbildningsfrågor i SOM-undersökningen sedan 2014.

Två konkurrerande skolideal
I den aktuella studien tecknas bilden av ett skolpolitiskt spänningsfält. På ena sidan finns idealet om en nationell välfärdsskola, som betonar jämlikhet, samhällsgemenskap och demokratiskt medborgarskap. På andra sidan står det globaliserade konkurrensskole-idealet, där valfrihet, marknadstänkande och internationella jämförelser dominerar.

Opinionen lutar tydligt åt välfärdsskolan. Hela 65 procent av de svarande vill förbjuda vinstdrivande företag att driva skolor. Många upplever att den svenska skolans kvalitet har försämrats över tid. Samtidigt anser en majoritet att skolan i den egna kommunen fungerar ganska eller mycket bra.

– Det tyder på att bilden av skolan påverkas starkt av media och missbruk av internationella jämförelser som PISA. Men när medborgarna ser till egna erfarenheter är uppfattningen mer nyanserad, säger Sverker Lindahl, professor emeritus i pedagogik.

Fem kluster med skilda skolvisioner
Forskargruppen har analyserat opinionen i flera kluster. Ett dominerande kluster stödjer välfärdsskolan och är skeptiskt till marknadsmodellen. Ett mindre kluster förespråkar konkurrensskolan, medan ett tredje intar en mer ambivalent position. En särskilt intressant grupp är de som är negativa till både vinstdrift och skolans demokratiska uppdrag. Där återfinns främst väljare på högerkanten, enligt Sverker Lindblad.

– Vår analys visar att åsiktsskillnaderna inte bara följer partilinjer, utan också ålder. Stödet för välfärdsskolan är särskilt starkt bland äldre, medan yngre och medelålders väljare är mer splittrade, säger han.

Forskare efterlyser mer saklighet
Sverker Lindblad är kritisk till hur skoldebatten förs i dag, och menar att det finns ett underskott av sakliga argument.

– Skolan reduceras ofta till en fråga om betyg och konkurrenskraft. Vi forskare har ett ansvar att bidra med perspektiv som nyanserar debatten. Vi behöver också lyfta fram att skolan har andra viktiga uppgifter för samhälle och individ som bildning, och att utbilda aktiva och kunniga medborgare i ett demokratiskt samhälle, säger Sverker Lindblad.

Han tycker att forskare måste bidra mer med sakliga argument och kritisk prövning i en tid när ytliga prestationskrav och ogenomtänkta åtgärder verkar ta över dagordningen i debatten om skolan.

Forskargruppen planerar nu att gå vidare med att analysera hur uppfattningar om skolan har förändrats över tid, från 1960-talet och framåt.

– Vi vill också förstå hur olika partiers syn på skolans uppdrag har förändrats. Det är avgörande för att kunna föra en mer konstruktiv skolpolitisk diskussion, säger Sverker Lindblad.
 

Kontakt: Sverker Lindblad, e-post:sverker.lindblad@ped.gu.se, telefon: 0703-777867 

Läs kapitlet om skolan i årets forskarantologi I Rörelse, från SOM-institutet:
Spänningsfält i svensk skolpolitik – medborgarna mellan nationell välfärdsskola och globaliserad konkurrensskola

Läs hela antologin

FAKTA:
Tillsammans med forskarkollegorna Monica Reichenberg, Katarina Samuelsson, Helena Wallström och Gun-Britt Wärvik inom gruppen “Pedagogik och politik” har Sverker Lindblad studerat opinionen kring utbildningsfrågor i SOM-undersökningen sedan 2014. Årets analys bygger på svar från ett representativt urval av svenska medborgare.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje år omfattande enkätundersökningar om svenskarnas åsikter, vanor och samhällssyn. Undersökningarna har genomförts sedan 1986 och är ett viktigt underlag för både forskning och offentlig debatt.
SOM står för Samhälle, Opinion och Medier.
Mer information

Foto: privat