Laxfiskekulturen som försvann

Som en följd av vattenkraftutbyggnaden under 1900-talet försvann vildlaxpopulationerna i flertalet norrländska älvar. Förlusten av laxen medförde även att kulturer kring laxfisket som gav lokal utveckling och gemenskap gick förlorade. Det visar en ny avhandling i historia från Luleå tekniska universitet om drivkrafter och maktrelationer bakom det industrialiserade Norrland.

Avhandlingen fokuserar på perioden 1940–1970 då utbyggnaden av vattenkraften var som intensivast i Norrland och laxpopulationen minskade som snabbast. Laxen är en nyckelart i ekosystemet. I avhandlingen beskrivs hur förlusten av laxen påverkade inte bara livet i vattnet utan även omgivande ekosystem på land. Människorna som levde vid älvarna gick miste om en ekonomisk resurs men även om kulturella värden.

– Ägandet av fiskevatten och redskap var i hög utsträckning gemensamt. Laxfisket krävde samarbete i byarna. Det hade en viktig kulturell och social betydelse. Genom sitt kollektiva arbete fick människorna kunskap om naturen, berättar Johan Cederqvist, som skrivit avhandlingen.

I sin forskning utgår han även från laxens eget perspektiv vilket genljuder i avhandlingens engelska titel. ”Lost salmon” är en medveten dubbeltydighet som dels syftar på att populationer har gått förlorade, dels att laxen gick vilse, när den inte längre kunde söka sig till sina invanda lekplatser.

Många ville skydda laxen. Men i debatten var det väldigt få som försvarade vildlaxen för dess egen skull. Laxodling blev därför ett relativt oomtvistat alternativ till vildlax. Johan Cederqvist menar att den västerländska kulturen har en distanserad relation till fiskar.

– Fiskar liknar inte oss och de lever under vattenytan. Det gör fisken som djurgrupp särskilt utsatt. De mekanismer som kraftigt reducerade vildlaxpopulationen är delvis samma mekanismer som hotar sillen och torsken i Östersjön idag.

I avhandlingen studeras inte bara vattenkraftens, utan även flottningens och massafabrikernas påverkan på laxen och laxfisket. Det juridiska utrymmet att göra motstånd för de som levde på laxfisket minskade i takt med den ökade industrialiseringen.

– Ur laxfiskarnas perspektiv blev det en ond spiral. När en industri skulle etableras vägdes dess ekonomiska nytta mot laxfiskets ekonomiska nytta. Varje industriell nyetablering minskade laxpopulationen och därmed dess ekonomiska värde. För var gång blev det därför lättare att argumentera för att industrinäringen skulle prioriteras.

Avhandlingen baseras framförallt på litteratur- och arkivstudier. I det studerade materialet ingår bland annat vetenskapliga tidskrifter, pressmaterial, rapporter och dokument från utredningar, vetenskaplig litteratur och domstolsmaterial. Därutöver har ett tiotal intervjuer gjorts med människor som har levt vid älvarna.

Länk till avhandlingen: Lost Salmon: A History of Decline and Population-Level Extinctions in the Swedish North

Kontakt: Johan Cederqvist, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet, johan.cederqvist@associated.ltu.se, 0920- 49 14 98