Kvinnor i heterosexuella par förlorar mest på att bli föräldrar

En ny nordisk studie, ledd av forskare vid Stockholms universitet, visar hur könsroller och familjepolitik påverkar föräldrars inkomster – något som skiljer sig åt beroende på system och land. Jämförelsen mellan heterosexuella par och lesbiska par har varit en viktig komponent i analysen.

När ett par får barn minskar föderskans inkomst – men hur mycket beror både på parets könssammansättning och vilket nordiskt land de bor i. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet, baserad på registerdata från över 170 000 olikkönade och 2 800 kvinnliga samkönade par i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

– Genom att jämföra samkönade och olikkönade par kan vi få en bättre förståelse för hur mycket av inkomstskillnaderna som beror på könsroller. Samkönade par fungerar som ett slags test – när könsnormerna inte styr på samma sätt blir det tydligare vilken betydelse familjepolitiken faktiskt har för föräldrars ekonomiska villkor, säger Marie Evertsson, professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI).

Studien visar att kvinnor förlorar i arbetsinkomst efter att de fått sitt första barn. I kvinnliga samkönade par är inkomsttappet för den som föder barnet betydligt mindre än i heterosexuella par – särskilt i Sverige, där familjepolitiken gör det lättare för föräldrar att dela på både föräldraledighet och ansvar för barnen, men även i Danmark där barnet börjar i barnomsorg tidigare.

I Finland ser det annorlunda ut. Utöver föräldraledigheten finns ett kontantstöd som uppmuntrar föräldrar att stanna hemma länge. Färre möjligheter till deltidsarbete, och normer kopplade till biologiskt moderskap, förstärker sannolikt betydelsen av den långa ledigheten. Det leder enligt forskarna till att de mammor som bär barnet i samkönade par i större utsträckning stannar hemma, och därmed får ungefär lika stora inkomstförluster som mammor i heterosexuella par.

Forskarna följde parens inkomster tre år före och fem år efter barnets födelse. Studien visar att när båda föräldrarna är kvinnor – och därmed i lägre utsträckning riskerar att påverkas av heteronormativa förväntningar – blir inkomstfördelningen mer jämn, särskilt i länder utan vårdnadsbidrag och med tidig barnomsorg.

– Resultaten tyder på att familjepolitik som uppmuntrar båda föräldrar att arbeta och dela på ansvaret kan minska långsiktiga inkomstklyftor mellan föräldrarna, säger Marie Evertsson.

Läs hela studien: Stimulating (In)equality? The Earnings Penalty in Different-Sex and Female Same-Sex Couples Transitioning to Parenthood in Denmark, Finland, Norway, and Sweden i American Journal of Sociology. https://doi.org/10.1086/735884

Kontakt:

Marie Evertsson, professor i sociologi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet
E-post: marie.evertsson@sofi.su.se
Tel: 08-162698