Kollegor och eget bruk påverkar om läkare skriver ut antibiotika
Privat bruk och normer bland kollegor påverkar när läkare fattar beslut om antibiotikabehandling. Det visar forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Läkares beslut att skriva ut antibiotika hänger i hög grad samman med deras egna vanor att använda antibiotika – och i ännu högre grad med vad de tror att kollegorna gör. En ny studie visar att svenska läkare som uppfattar att deras kollegor är restriktiva med antibiotika också själva är mer benägna att avstå från att skriva ut läkemedlet. Studien visar också att egna vanor spelar roll. Läkare som själva undviker att ta antibiotika som privatperson är också mer återhållsamma i sin yrkesroll och vice versa.
– Överanvändning av antibiotika är en viktig drivkraft för antibiotikaresistens. Därför spelar både attityder och läkarnas förskrivningsbeteende roll i kampen mot resistens, säger Elina Lampi, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Kollegors beteende påverkar mest
Studien visar också att läkare använder mer antibiotika privat än allmänheten i genomsnitt. De är även mindre benägna att avstå från antibiotika när de själva är sjuka, trots att de har bättre kunskap och är mer oroliga för antibiotikaresistens än gemene man.
– Sambandet mellan läkares professionella och privata beteenden är intressant utifrån ett policyperspektiv. Det är bra att vara medveten om att både privata attityder och beteenden bland läkare påverkar antibiotikaförskrivning. Men när man jämför dessa med varandra så verkar den professionella normen, det vill säga förskrivningsbeteendet bland ens kollegor, vara viktigare.
Stärkt kultur kring återhållsamhet
Vid förskrivning eller ej av antibiotika måste läkaren väga den omedelbara nyttan för patienten mot de långsiktiga riskerna för samhället. För stor antibiotikaanvändning leder till resistenta bakterier, som är ett växande globalt hot mot folkhälsan.
– Att synliggöra kollegors goda exempel och stärka kulturen kring återhållsamhet kan vara en del i att hitta effektiva vägar framåt för att bromsa antibiotikaresistens. Vår studie visar att det även behövs samhällsvetenskaplig forskning inom det här området, säger Elina Lampi.
Antibiotika används för att behandla bakterieinfektioner. Men ju mer vi använder läkemedlet, desto snabbare utvecklas resistens – vilket gör att infektioner som tidigare varit enkla att behandla kan bli livshotande.
Titel: Beliefs of Peers’ Behavior, Clinical Guidelines, and Private Attitudes to Antibiotics as Drivers of Antibiotic Prescribing är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Kyklos (2025). Den bygger på två enkätundersökningar med samma läkare – en de besvarat som privatperson och en som yrkesutövare. Studien är en del av forskningsprogrammet CARe (Centre for Antibiotic Resistance Research) vid Göteborgs universitet och har genomförts i samarbete med Sahlgrenska akademin och SOM-institutet.
Författare: Fredrik Carlsson, Gunnar Jacobsson, Elina Lampi och Björn Rönnerstrand.
Kontakt: Elina Lampi, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, elina.lampi@economics.gu.se, 031-786 13 93