Kiruna har blivit kallare efter flytten
När gruvdriften tvingade fram en flytt av Kiruna tog stadsplanerarna chansen att modernisera. Men med ett stort torg, stadsgator och höga hus placerade i en sänka har invånarna redan börjat klaga på den nya staden, enligt en studie från Göteborgs universitet. Kiruna har blivit kallare.
Vad är viktigt att tänka på när man anlägger en stad i arktiskt klimat? Bygg på en plats som ger många timmar sol och skydda invånarna från iskalla vindar när husen och gatorna placeras ut. Dessa principer har fått ge vika för andra önskemål när det nya Kiruna ritades upp inför flytten.
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas, säger Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet som har följt arbetet med stadsflytten under 25 år. Men man visste att förutsättningarna var sämre än när stadsplaneraren Per Olof Hallman drog upp stadsplanen för Kiruna 1900.
Placerat i södersluttning
Hallman hade valt den klimatmässigt bästa platsen. Kiruna placerades i en södersluttning, med både närhet till gruvorna och med ett gynnsamt mikroklimat. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och för att behålla fina vyer för de boende. I stället för ett stort torg eller en stor park valde Hallman att rita in gröna platser i mindre skala vid gatukorsningarna.
Gruvverksamheten hos LKAB har under 1900-talet närmat sig södersluttningen och till slut var Kiruna tvunget att flytta. Efter att ha övervägt flera platser föll valet på ett område som låg nära befintlig infrastruktur som vägar och VA-ledningar. Men platsen ligger i en sänka där kall luft samlas, speciellt under vintermånaderna. I jämförelse med den förra placeringen kan medeltemperaturen vara uppemot 10 grader kallare i den nya staden på vintern. De nyanlagda gatorna ligger i ett rutnät och i centrum är husen så höga och gatorna så smala att den lågt stående solen har svårt att nå ner många månader om året.
”Jäkla vindtunnel”
– Även om stadsplanerarna har tillfört kvaliteter i form av ett kommersiellt centrum med tre gallerior, ett torg och ett nytt stadshus så har de också skapat ”en jäkla vindtunnel”, som en boende uttryckte det till mig om torget mot handelsgatan, säger Jennie Sjöholm.
Sjöholm trycker i sin studie på att Kiruna gärna marknadsför sig som en vinterstad, med långa snörika vintrar som ger möjlighet till mycket uteaktiviteter. Därför blir det konstigt när själva staden nu blivit en mindre trevlig plats att vistas i vintertid, menar hon.
Prioriteringar och okunskap
Kunskapen om bra arkitektur för arktiska förhållanden finns sedan länge. När Kiruna växte under efterkrigstiden så fick arkitekten Ralph Erskine rita ett nytt bostadsområde. Han ritade höga hus som skapade lä på gårdarna till lägre hus, utan att skugga dem för mycket, rundade hörnen på husen för att undvika vindtunneleffekter och ordnade så att snö användes som isolering på hustaken.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar än att fullt ut värna mikroklimatet i det nya Kiruna. Men delvis handlar det också om okunskap, det har byggts lekplatser och balkonger på norrsidan av vissa kvarter i den nya staden. Nu är inte det nya Kiruna färdigt, och det går att kompensera en del med trädplanteringar och gatuinredning, säger Jennie Sjöholm.
Vetenskaplig artikel i Urban Design International: Kiruna: The Arctic town that forgot about winter
Kontakt: Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, telefon: 076-6183714, e-post: jennie.sjoholm@gu.se
Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se