Ju äldre vi blir desto färre blir favoritlåtarna

Musik är en stark identitetsmarkör – men vad vi lyssnar på förändras med åldern. Resultaten är kanske inte så förvånande, men nu finns det vetenskapligt belagt för första gången genom en analys av hur lyssnandet förändras över tid.

Den internationella studien från Göteborgs universitet, Jönköping University och University of Primorska, visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas, och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.

40 000 användare  

– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre viktig, säger medförfattaren till studien Alan Said, docent i datavetenskap på Göteborgs universitet.

Forskarna har använt sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Eftersom användare av Last.fm kan ange sin ålder när de registrerar sig, var det möjligt att knyta lyssningsvanorna till ålder. Studien bygger på data som spänner över 15 år och omfattar drygt 40 000 användare. Datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar.

– I studien kan vi följa hur musiklyssnandet förändras över en längre tid, när företag som Spotify försöker ta fram musikrekommendationer till sina kunder tittar de inte nödvändigvis på användarnas beteendeförändringar genom livet, säger Alan Said.

Nostalgi viktig drivkraft

Det visar sig att musiklyssnandet fortsätter att förändras genom livet. I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft; musiken från ungdomsåren följer med som ett ”ljudspår till livet”. Hos äldre lyssnare blir mönstret dubbelt. De fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom.

Musiksmaken blir också mer unik ju äldre lyssnaren är. Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern. Grannen lyssnar på death metal för hela slanten, medan du är insnöad på Genesis eller reggae.

– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcksresa, säger Alan Said.

Förbättrade rekommendationer

För företag eller personer bakom ett rekommendationssystem, som exempelvis Spotifys förslag på ny musik till sina användare, innebär studiens resultat viktiga utmaningar och möjligheter. Den här typen av analyser av människors lyssnande över hela livet har inte varit möjliga förrän nu – helt enkelt för att det är först nu som det finns tillräckligt lång tid av digitalt musiklyssnande att studera.

– En tjänst som rekommenderar samma typ av musik på samma sätt till alla riskerar att missa vad olika grupper faktiskt vill ha. Yngre lyssnare kan gynnas av rekommendationer som blandar de senaste hitsen med förslag på äldre musik de ännu inte upptäckt. Medelålders lyssnare uppskattar en balans mellan nytt och bekant, medan äldre vill ha mer skräddarsydda rekommendationer som speglar deras personliga smak och nostalgiska återhöranden, säger Alan Said.

Studie i UMAP Adjunct ’25: Soundtracks of Our Lives: How Age Influences Musical Preferences

Kontakt: Alan Said, lektor i datavetenskap vid Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 20 26, e-post: alan.said@gu.se