Höga elpriser minskar stödet för klimatpolitik
Hushåll som drabbades av höga elpriser under energikrisen är mer negativa till klimatpolitik. Forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att den upplevda orättvisan förstärker missuppfattningar om skatt på fossila bränslen.
En ny studie från Handelshögskolan har undersökt inställningen till koldioxidskatt hos 4 000 hushåll som bor nära en av Sveriges elområdesgränser. Den visar att ett fördubblat elpris ökade motståndet mot koldioxidskatt med 20 procent.
Studien visar också att högre elpriser ledde till att många fick en överdriven uppfattning om hur dyra och orättvisa skatterna är, särskilt för hushåll med lägre inkomster.
– Mycket av det som gör att folk är negativa till koldioxidskatt bygger på missuppfattningar. Man underskattar den miljömässiga vinsten och överskattar vad den kommer att kosta det egna hushållet, säger Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi och författare till studien.
Elområden upprör
Sveriges fyra elområden infördes 2011. Fram till 2022 var det inga större skillnader i pris, områdena emellan. Men efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen i Europa uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige. Nu har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda om systemet med elområden ska tas bort.
– Folk blir förbannade över det som de uppfattar som orättvist, vilket gör dem mer skeptiska till klimatpolitik. Det betyder inte att vi bör avskaffa elområdena, men det visar tydligt att vi måste bli bättre på att förklara varför systemet finns och hur det fungerar, säger Jens Ewald.
Sverige ett föregångsland
Sverige var först i världen med att införa koldioxidskatt 1991 och har sedan dess varit ett föregångsland. Men valet 2022, då flera partier gick till val på sänkta bensinpriser, ledde till ett trendbrott.
– Koldioxidskatter möter ofta politiskt motstånd, trots att de är viktiga verktyg i klimatarbetet. De undantag och skattelättnader som införts under senare år är det första tydliga hacket i kurvan, och innebär att den effektiva koldioxidskatten har sänkts, vilket försvagar Sveriges klimatpolitik, säger Jens Ewald.
Titel: Studien är publicerad i doktorsavhandlingen Opposition to Carbon Pricing: Beliefs, Revenues, and Protesters. Jens Ewald försvarade avhandlingen den 10 juni 2025 vid Institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Kontakt: Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi, jens.ewald@economics.gu.se, 0739-197707