Gravhögarna talar – människorna i Seddin var inte från trakten
Forskare har nyligen gjort en spännande upptäckt i Seddin i Tyskland. Många av de människor som begravdes där under bronsåldern kom inte från trakten – de hade rest dit från andra delar av Europa. Tidigare har arkeologer hittat föremål från fjärran platser i området, men nu visar en ny studie att det inte bara var föremål som färdats dit – utan även människorna själva.
Seddin är ett område i norra Tyskland med flera spår från bronsåldern. Mest känd är ”Kungsgraven” som upptäcktes redan vid sekelskiftet (1900). De senaste åren har det gjorts utgrävningar i området men detta är den första bioarkeologiska undersökningen av mänskliga kvarlevor från Seddin. Genom att analysera kemiska spår i mänskliga kvarlevor, särskilt benet i innerörat, har forskarna kunnat visa att flera av de begravda individerna hade en strontiumprofil som inte matchar den lokala miljön. Det tyder på att de vuxit upp någon annanstans.
– Vi har nu kunnat fylla en kunskapslucka om bronsåldersbefolkningen i norra Tyskland, genom att undersöka gravarna i Seddin. Resultaten visar att dessa individer hade ett främmande ursprung. Men eftersom de mänskliga kvarlevorna vi undersökt kommer från monumentala gravhögar, representerar de inte hela befolkningen utan bara eliten, säger arkeologiprofessor Kristian Kristiansen, Göteborg universitet.
Studien är ett internationellt samarbete där forskare från olika vetenskaper, bland annat arkeologer från Göteborgs universitet, har deltagit. Den visar att Seddin, med sina imponerande gravhögar var ett viktigt centrum för internationella kontakter mellan 900 och 700 f.Kr, menar forskarna.
– Det återspeglas i det faktum att de flesta begravda individer uppvisar en icke-lokal, främmande strontiumsignatur, säger Dr. Anja Frank, som lett studien.
– Strontiumsignaturerna hos de flesta begravda individerna pekar åt att de kan ha vuxit upp i södra Skandinavien och Centraleuropa, samt möjligen norra Italien. Detta stämmer väl överens med de arkeologiska fynd som visar på en intensifierad handel mellan dessa regioner, fortsätter Kristian Kristiansen.
Så gick forskningen till
Forskarna analyserade kremerade kvarlevor från fem gravplatser i Seddinområdet, bland annat den berömda gravhögen ”Wickbold I” från 800-talet f.Kr. Individerna tros ha tillhört det övre skiktet i samhället eftersom de begravts i pampiga gravhögar.
Genom att mäta strontiumisotoper i innerörats ben – som bildas under barndomen och bevarar kemiska spår från mat och dryck som vi får i oss just under denna period av våra liv – kan man med stor sannolikhet avgöra om en person har vuxit upp i området där den är begravd.
Om strontiumvärdena i benet inte matchar den lokala miljön där personen är begravd, tyder det på att individen vuxit upp någon annanstans. Att exakt avgöra varifrån personen kom är svårare, eftersom flera områden kan ha liknande strontiumvärden. Därför kombinerades kemiska data med arkeologiska fynd för att snäva in ursprunget.
– Gravarna och gravgåvorna som studerats tidigare vittnar om att det funnits en mäktig elit i Seddinregionen med tillgång till långväga förbindelser över hela kontinenten, säger Serena Sabatini, arkeolog vid Göteborgs universitet.
Men att många av de bronsåldersmänniskor som begravts i Seddin också verkar ha vuxit upp i andra delar av Europa förvånar forskarna.
– De stora antalet individer som uppfostrats i avlägsna regioner var en överraskning och öppnar upp för nya idéer kring komplexiteten i bronsålderssamhällen, säger Serena Sabatini, arkeolog vid Göteborgs universitet.
Kristian Kristiansen and Serena Sabatini är båda arkeologer vid Göteborgs universitet och har deltagit i studien. Studie är publicerad i PLOS One som open access: “A Late Bronze Age foreign elite? Investigating mobility patterns at Seddin, Germany”.
Studie: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0330390
Kontakt:
• Serena Sabatini, docent i arkeologi, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
+46 766–185 217 | serena.sabatini@archaeology.gu.se
• Kristian Kristiansen, professor i arkeologi, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
+46 704–185 767 | kristian.kristiansen@archaeology.gu.se
• Anja Frank, forskare, Institute for Geology, University of Hamburg
Mer information
Studien har genomförst i samarbete med Göteborgs universitet, the National Museum of Denmark, the University of Copenhagen, the Brandenburgisches Landesamt für Denkmalpflege und Archäologisches Landesmuseum och the Eurasia-Department of the Deutschen Archäologbischen Instituts und Facts.