Flykten formar framtiden – ny rapport visar migrationens nya mönster i Östeuropa

Migration framstår i dag inte bara som ett sätt att överleva, utan också som ett kraftfullt politiskt verktyg. Det är en av de centrala insikterna i årets State of the Region Report, som ges ut av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola.

Rapporten är en del av en återkommande serie som varje år lyfter fram aktuella samhälls- och maktförändringar i Östersjöregionen, Centraleuropa, Balkan och de post-sovjetiska staterna.I 2025 års utgåva ligger fokus på migration. Den rör sig från krigets Ukraina till arbetskraftens rörelser inom EU, men också till de politiska strategier som nu formar migrationsflödena.

Ta del av hela rapporten: Changing Migration Patterns: A Comparative Study on the Movement of People and the Impact for Countries in the Region.

Människor i kläm när migration blir politik

I rapportens inledning skriver Joakim Ekman, professor i statsvetenskap och Florence Fröhlig, docent i etnologi, hur migration i Europa har förändrats – inte minst efter 2022. Kriget i Ukraina och den fullskaliga invasionen har drivit miljontals människor på flykt. Men samtidigt har Belarus och Ryssland försökt utnyttja migration för att pressa EU:s yttre gränser. Det handlar om ”irreguljär migration som orkestrerats av fientliga grannar”, där flyktingar blivit brickor i ett geopolitiskt spel.

Migrationsvardag och politiska gränser

Flera av rapportens artiklar skildrar hur migration påverkar människors vardag – och hur politiken formar villkoren för rörlighet. I texten “The Increasingly Difficult Lives of Central Asian Migrants in Russia” beskriver Edward Lemon, forskare vid Bush School of Government and Public Service, och Oleg Antonov, forskare i statsvetenskap vid Södertörns högskola, hur centralasiatiska arbetare i Ryssland hamnar i kläm mellan rättslöshet, rasism och statlig kontroll.

I “Borders, Security, and Restrictive Policy Shifts in Sweden and Finland” analyserar Karin Borevi, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, och Nina Carlsson, postdoktor vid Uppsala universitet och Migration Institute of Finland, hur säkerhetspolitik och opinionsbildning har förändrat förutsättningarna för asyl i Norden.

Rapporten innehåller också en rad landanalyser – från Belarus till Uzbekistan – som tecknar en mångfacetterad bild av migrationens uttryck i regionen. Här finns berättelser om politiska flyktingar, arbetskraftsmigranter och internflyktingar, men också om hur lokalsamhällen försöker hantera snabba befolkningsförändringar.

Två sorters flyktingar

I rapportens avslutande del pekar Florence Fröhlig och Johanna Mannergren, professor i statsvetenskap och internationella relationer, på hur olika grupper tas emot på olika sätt. Ukrainska flyktingar har erbjudits temporärt skydd och tillgång till arbete och skola, medan människor från Mellanöstern eller Afrika stoppas vid gränser, placeras i läger eller deporteras.

De lyfter begreppet ”gästvänskapens gränser” – ett sätt att beskriva hur Europas mottagande ofta bygger på selektiv välvilja. Det handlar inte bara om lagstiftning, utan om vilka människor som anses passa in. Rapporten tecknar en bred bild av migrationens många ansikten – från fri rörlighet och livsval till flykt från förföljelse och krig. Men framför allt visar den hur migration blivit en spegel av samtidens politiska, ekonomiska och mänskliga villkor.

Kontakt

Sophia Nilsson – forskningskommunikatör
0722-10 14 53
sophia.nilsson@sh.se